EXAMENSFORDRINGARNA

Helsingfors universitet Beteendevetenskapliga fakulteten Pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) EXAMENSFORDRINGARNA 2016 2019 EXAMENSFORDRINGARNA 2016 2019... 1 Utbildningens mål... 3 Kandidatexamen... 3 Studier för kandidatexamen 180 sp... 4 Studier för biämnesstuderande, grund- och ämnesstudier 25 + 35 sp... 5 SPRÅK-, KOMMUNIKATION- OCH ORIENTERANDE STUDIER... 6 AK 1. Individuell studieplan 2 sp... 6 AK 2.1.1. Att skriva vetenskapliga texter 2 sp... 7 AK 2.1.2. Talkommunikation 2 sp... 7 AK 2.2. Det andra inhemska språket 3 sp... 7 AK 2.3. Ett främmande språk 3 sp... 7 AK 3.1. Ikt-körkort 3 sp... 7 AK 3.2. Ikt / Grunderna i SPSS 2 sp... 7 AK 4. Beskrivande statistik 3 sp... 8 GRUNDSTUDIER... 9 Grundstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 25 sp... 9 G 1. Introduktion till pedagogik 5 sp... 10 G2. Utveckling, lärande och motivation 5 sp... 11 G 3. Flerspråkighet, mångfald och social rättvisa 5 sp... 12 G 4. Didaktik 5 sp... 13 G 5. Orientering till pedagogisk forskning 5 sp... 14 ÄMNESSTUDIER... 15 Ämnesstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 50 sp... 15 Ä 1.1. Utbildningssociologi 5 sp... 16 Ä 1.2. Utveckling och non kognitiva färdigheter 5 sp... 17 Ä 1.3. Förändring och lärande i arbetslivet 5 sp... 19 Ä 1.4. Verksamhetsområden inom pedagogik 2 sp... 20 Ä 2.1. Utbildningsplanering och utvärdering 5 sp... 21 Ä 2.2. Inklusion och marginalisering 5 sp... 23 Ä 2.3. Aktuella utbildningspolitiska frågeställningar 5 sp... 24 1

Ä 2.4. Pedagogikens idéhistoria 5 sp... 25 Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi och pedagogisk metodologi I 5 sp... 26 Ä 3.2. Kvalitativa forskningsmetoder I 6 sp... 27 Ä 3.3. Statistisk analys och hypotestestning 6 sp... 28 Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen 8 sp... 29 Ä 5. Seminariearbete och seminarium för biämnesstuderande 4 sp... 30 2

Utbildningens mål Pedagogiken som vetenskaplig disciplin fokuserar på människans utveckling och lärande samt pedagogiska processer som ansluter sig till utbildning, undervisning och bildning under individens hela livscykel. Inom pedagogiken behandlar man frågeställningar som berör individens lärande, pedagogikens samhälleliga dimensioner samt organisatoriska förändrings- och utvecklingsprocesser. Målsättningen med studierna är att den studerande utvecklar och fördjupar sin förståelse för pedagogiska frågeställningar samt sina färdigheter att analysera och tillämpa kunskap om fostran, utbildning och lärande i professionella sammanhang. Den svenskspråkiga utbildningen i pedagogik har en stark samhällsanknytning med speciellt fokus på jämställdhet, jämlikhet, rättvisa och mångfald. Denna målsättning finns integrerad i de flesta kurser inom utbildningsprogrammet. Kandidatexamen I kandidatexamen ingår studier både i allmän pedagogik och i vuxenpedagogik. En viktig målsättning med studierna är att den studerande blir förtrogen med olika pedagogiska teorier och traditioner samt utvecklar en förmåga att kritiskt analysera olika forskningsresultat inom det egna området. En annan målsättning är att den studerande utvecklar pedagogisk sakkunskap i relation till arbetslivet och olika arbetsmiljöer. Huvudämnesstudierna består av grundstudier (25 studiepoäng) och ämnesstudier (50 studiepoäng). Grundstudierna är gemensamma för alla studerande inom utbildningsprogrammet. Ämnesstudierna består av gemensamma substansstudier (som innefattar pedagogikens olika verksamhetsformer), valbara substansstudier, forskningsmetodik och kandidatavhandling samt seminarium som stöder forskningsprocessen. Till kandidatexamen hör, vid sidan om huvudämnesstudierna, orienterande studier, språkstudier, studier i informations- och kommunikationsteknik samt en biämneshelhet omfattande minst 60 studiepoäng. Därtill ingår valfria studier i kandidatexamen (i regel 25 sp). 3

Studier för kandidatexamen 180 sp Språk, kommunikation och orienterande studier 20 AK 1. Individuell studieplan 2 AK 2. Språkstudier 10 AK 2.1. Modersmål 4 AK 2.1.1 Att skriva vetenskapliga texter 2 AK 2.1.2. Talkommunikation AK 2.2. Andra inhemska språk 3 AK 2.3. Främmande språk 3 AK 3. Studier i information- och kommunkationsteknik (ikt) 5 AK 3.1. Ikt-körkort 3 AK 3.2. Ikt/Grunderna i SPSS 2 AK 4. Beskrivande statistik 3 Grundstudier 25 G 1. Introduktion till pedagogik 5 G 2. Utveckling, lärande och motivation 5 G 3. Flerspråkighet, mångfald och social rättvisa 5 G 4. Didaktik 5 G 5. Orientering till pedagogisk forskning 5 Ämnesstudier 50 Ä 1. Gemensamma substansstudier 17 Ä 1.1. Utbildningssociologi 5 Ä 1.2. Utveckling och non-kognitiva färdigheter 5 Ä 1.3. Förändring och lärande i arbetslivet 5 Ä 1.4. Verksamhetsområden inom pedagogik 2 Ä 2. Valbara substansstudier (två kurser väljs) 10 Ä 2.1. Utbildningsplanering och utvärdering 5 Ä 2.2. Inklusion och marginalisering 5 Ä 2.3. Aktuella utbildningspolitiska frågeställningar 5 Ä 2.4. Pedagogikens idéhistoria 5 Ä 3. Forskningsmetodik 15 Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi och pedagogisk metodologi I 3 Ä 3.2. Kvalitativa metoder I 6 Ä 3.3. Statistisk analys och hypotestestning 6 Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen 6 + 2 Biämnesstudier: grund- och ämnesstudier av samma ämne 60 Valfria studier 25 4

Studier för biämnesstuderande, grund- och ämnesstudier 25 + 35 sp Grundstudier 25 G 1. Introduktion till pedagogik 5 G 2. Utveckling, lärande och motivation 5 G 3. Flerspråkighet, mångfald och social rättvisa 5 G 4. Didaktik 5 G 5. Orientering till pedagogisk forskning 5 Ämnesstudier 35 Ä 1. Gemensamma substansstudier 15 Ä 1.1. Utbildningssociologi 5 Ä 1.2. Utveckling och non-kognitiva färdigheter 5 Ä 1.3. Förändring och lärande i arbetslivet 5 Ä 2. Valbara substansstudier (två kurser väljs) 10 Ä 2.1. Utbildningsplanering och utvärdering 5 Ä 2.2. Inklusion och marginalisering 5 Ä 2.3. Aktuella utbildningspolitiska frågeställningar 5 A 2.4. Pedagogikens idéhistoria 5 Ä 3. Forskningsmetodik (en av kurser väljs) 6 Ä 3.2. Kvalitativa metoder I 6 Ä 3.3. Statistisk analys och hypotestestning 6 Ä 5. Seminariearbete och seminarium för biämnesstuderande 4 5

SPRÅK-, KOMMUNIKATION- OCH ORIENTERANDE STUDIER AK 1. Individuell studieplan 2 sp AK 1. Henkilökohtainen opintosuunnitelma AK 1. Individual study plan Weboodi kod 67080: Del I 67081, 67081 Del II 67082 Språk-, kommunikation- och orienterande studier Huvudämnesstuderande. Tidigare avlagda studier: För del II: se Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen. Timing: Del I: orienterande del (1 sp) Avläggs i början av studierna. Del II: portföljdel (1 sp) Avläggs i samband med kandidatseminariet. Målsättningen med den individuella studieplanen är att öka den individuella planeringen av studierna och ge studenten en helhetsbild över kompetensutvecklingen inom det egna området. Målsättningen är dessutom att öka engagemanget i ämnesområdet och studiesamfundet. Studieavsnitten består av två delar: Del I: Orienterande del Studeranden bekantar sig med studier vid Helsingfors Universitet, gör en individuella studieplan och påbörjar med porfolioarbetet. Del II: Portföljdel. Studeranden reflekterar sin lärande och professionella utveckling via portfolion som har samlats under studietiden. Presentationssätt: Del I: Deltagande i informationstillfällen ordnats av utbildningen och fakulteten och sammansättning av individuella studieplanen och skriftliga arbeten. Del II: Rapportering av portfolion och reflektering både skriftligt och muntligt. Godkänt-underkänt. Övrig information: Respons till universitets responsverktyg HowULearn föruttsätts efter del I. 6

AK 2.1.1. Att skriva vetenskapliga texter 2 sp AK 2.1.1. Tieteellinen kirjoittaminen AK 2.1.1. Scientific writing Se WebOodi för närmare information. AK 2.1.2. Talkommunikation 2 sp AK 2.1.2. Puheviestintä AK 2.1.2. Speech communication Se WebOodi för närmare information. AK 2.2. Det andra inhemska språket 3 sp AK 2.2. Toinen kotimainen kieli AK 2.2. Second national language Se Språkcentralens studieguide. AK 2.3. Ett främmande språk 3 sp AK 2.3. Vieras kieli AK 2.3. Foreign language Se Språkcentralens studieguide. AK 3.1. Ikt-körkort 3 sp AK 3.1. Tvt-ajokortti 3 op AK 3.1. Ict-driving license Se WebOodi för närmare information. AK 3.2. Ikt / Grunderna i SPSS 2 sp AK 3.2. Tvt / SPSS:n perusteet AK 3.2. Ict / Introduction to SPSS 7

Övrig information: Avläggs som en del av kursen Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I. När man avlägger kursen Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I får man 6 sp till ämnesstudiernas kurs Ä 3.3. och 2 sp till de allmänna studiernas kurs AK 3.2. Se examensfordringar och undervisningstidpunkter för kursen Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I. AK 4. Beskrivande statistik 3 sp AK 4. Tilastollisen kuvauksen perusteet AK 4. Introduction to descriptive statitistics Språk-, kommunikation- och orienterande studier Huvudämnesstuderande vid utbildning i pedagogik. Efter genomgången studieavsnitt har den studerande en grunduppfattning om insamlingen, bearbetningen, analysen och redovisningen av numeriska data. Den studerande känner till principerna för sampelurval, avsikten med forskningsdesign, hur man operationaliserar begrepp med hjälp av olika typer av skalor, instrumentkonstruktion och innebörden av begreppen reliabilitet och validitet. Därtill kan den studerande förstå, beräkna både för hand och med statistikprogram och tolka fördelningens form, den centrala tendensen, varians och spridning samt styrkan på samband mellan variabler. Studieavsnitten behandlar grundläggande deskriptiva mått, samt samband mellan variabler och grafisk presentation av dessa. Studiematerial och litteratur: Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (tredje upplagan). Malmö: Liber Förlag Föreläsningar, dataövningar med programvarorna SPSS och Excel, utförda kursuppgifter samt skriftlig tentamen. Uppgifter genomförda under kursens gång bör vara godkända med skala underkänd/godkänd. Slutvitsordet grundar sig på vitsordet i den skriftliga tentamen. Bedömningsskalan är 0 5. 8

GRUNDSTUDIER Grundstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 25 sp Kasvatustieteiden (yleinen ja aikuiskasvatustiede) perusopinnot Basic studies in educational sciences Efter genomgången studiehelhet känner studeranden de centrala frågeställningarna och teoritraditionerna inom allmän pedagogik och vuxenpedagogik samt att studenten utvecklar sitt pedagogiska tänkande. Vitsordet för grundstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda kurserna enligt 1-5. Övrig information: Studierna är gemensamma för huvud- och biämnesstuderande. 9

G 1. Introduktion till pedagogik 5 sp G 1. Johdatus kasvatustieteisiin G 1. Introduction to education Grundstudier Efter genomgången studieavsnitt har studeranden förståelse för olika disciplinära synsätt inom pedagogiken och känner till pedagogikens historiska och ideologiska bakgrund. De känner till pedagogiska begrepp och frågeställningar och kan relatera dem till flerspråkighet, mångfald och social rättvisa inom utbildning och undervisning. Studeranden förstår huvuddragen i finländsk utbildningshistoria och de samhällsmekanismer som styr och reglerar utbildningen i nationellt och internationellt perspektiv. De kan även diskutera frågeställningar som berör pedagogik, utbildning, lärande och mångfald ur ett kritiskt perspektiv. Studieavsnitten behandlar utbildningens roll i olika sociala och kulturella kontexter, presenterar centrala pedagogiska begrepp och aktuella frågeställningar. Finländsk utbildningshistoria ställs i relation till aktuella pedagogiska frågor och mångfaldsperspektiv. Skolans uppdrag och utveckling betraktas utgående från hur internationella och nationella aktörer via policy, politik och lagstiftning reglerar och styr utbildningen. Därtill behandlas hur utbildningen reproducerar rådande normer och sociala ojämlikheter samtidigt som den har som uppgift att främja social rättvisa och social förändring. Studiematerial och litteratur: Dufour, B., & Curtis, W. (2011). Studying education: An introduction to the key disciplines in education studies. Open University Press. (e-bok, Kap. 3 och 7) Hartsmar, N. & Liljefors Persson, B. (red.). (2013). Medborgerlig bildning: Demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 1-6, 10) Rinne, R, Kivirauma, J. & Lehtinen, E. (2015). Johdatus kasvatustieteeseen. PS-Kustannus. 2-5 aktuella artiklar enligt lärarens anvisningar. (Kap. 1-4, 7) Föreläsningar, övningar enskilt och/eller i grupp och ett skriftligt arbete.. Bedömningen baserar sig på aktivt deltagande, det skriftliga arbetet och utförda kursuppgifter. Bedömningsskalan är 0 5. Övrig information: Kursen motsvarar kursen G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik kan därför inte avlägga denna kurs. 10

G2. Utveckling, lärande och motivation 5 sp G2. Kehitys, oppiminen ja motivaatio G2. Development, learning and motivation Grundstudier Efter genomgången studieavsnitten har de studerande grundläggande kännedom om fundamentala kognitiva (såsom uppmärksamhet, minne, inlärning) och non-kognitiva (såsom motivation, personlighet, temperament, självreglering, social förmåga) färdigheter som har betydelse för lärande. De känner till dels hur de olika färdigheterna utvecklas och samverkar under individens hela livscykel och dels förstår hur man kan påverka färdigheterna i pedagogisk verksamhet. Studieavsnitten behandlar följande teman: psykologi som vetenskap, biologiska förutsättningar för utveckling och lärande, uppmärksamhet, minnet och dess struktur och funktioner, inlärningsteorier, språkutveckling och tänkande, samt motivation och social förmåga. Under studieavsnitten behandlas också de kognitiva och non-kognitiva färdigheternas betydelse för att minska klyftan mellan mera och mindre gynnade elever och studerande. Studiematerial och litteratur: Nolen-Hoeksema, S., Fredrickson, B. L., Loftus, G. R. & Wagenaar, W. A. (2014). Atkinson & Hilgard s Introduction to Psychology (16th edition). Hampshire: Wadsworth Cengage Learning. (Kap. 1, 3, 7-13, 17, 18). ELLER von Tetzchner, S. (2005). Utvecklingspsykologi: Barn och ungdomsåren. Lund: Studentlitteratur. Föreläsningar, tillämpningar på dator, övningsuppgifter som avläggs under kursens gång och skriftlig tentamen. Bedömningsskalan är 0 5 för den skriftliga tentamen. Slutvitsordet grundar sig på vitsordet i den skriftliga tentamen. Övrig information: Kursen motsvarar kursen G 4. Utveckling och lärande (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt G 4. Utveckling och lärande kan därför inte avlägga denna kurs. 11

G 3. Flerspråkighet, mångfald och social rättvisa 5 sp G 3. Monikielisyys, monimuotoisuus ja sosiaalinen oikeudenmukaisuus G 3. Multilingualism, diversity and social justice Grundstudier Efter genomgången studieavsnitt kan studerande redogöra för mångfaldsfrågornas roll för det finska utbildningssystemets utformning och innehåll ur ett historiskt och samtida perspektiv. De kan beskriva och problematisera begrepp som flerspråkighet, mångfald och social rättvisa i relation till undervisning, samt förstår relationerna mellan språk, identitet och kultur, och deras dynamiska karaktär. Studerande utgår från språk och flerspråkighet som resurs i undervisningen och kan planera undervisningen utgående från ett normkritiskt förhållningssätt. Studerande kan identifiera olika former av diskriminering och främja social rättvisa, samt uppmuntra till samhällelig aktivitet. Studieavsnitten tar upp centrala begrepp och teorier inom fältet mångfald och undervisning. Studieavsnitten behandlar relationerna mellan språk, identitet och kultur, samt förmågan att se språk som resurs och alla elever som en del av mångfalden. Studieavsnitten granskar kritiskt rådande normer inom undervisning och lärande ifråga om mångfald och flerspråkighet. Studiematerial och litteratur: Bromseth J. & Darj F. (2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. s. 27 134 Musk, N. & Wedin, Å. (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund: Studentlitteratur. (Sid. 9-145) Souto, A-M. (2011). Arkipäivän rasismi koulussa. Etnografinen tutkimus suomalais- ja maahanmuuttajanuorten ryhmäsuhteista. Nuorisotutkimusverkosto. (valda delar) Referenslitteratur: SETA ry. (2013). Bryt normen! Anta int!: Ett normkritiskt material om likabehandling, att motverka diskriminering och friheten att få vara sig själv. RFSL Ungdom & Forum för levande historia (2011). BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Brade, L., Engström, C., Sörensdotter, R. & Wiktorsson, Pär. (2008). I normens öga metoder för en normbrytande undervisning. Friends. Föreläsningar, diskussioner, kursuppgifter och ett skriftligt slutarbete. Bedömningen baserar sig på aktivt deltagande, utförda kursuppgifter och det skriftliga slutarbetet. Bedömningsskalan är 0 5. 12

G 4. Didaktik 5 sp G 4. Didaktiikka G 4. Didactics Grundstudier Efter avslutat studieavsnitt kan den studerande redogöra för aktuella didaktiska frågeställningar i olika lärmiljöer och analysera undervisning utgående från didaktiska och läroplansteoretiska perspektiv, särskilt i förhållande till mångfald. På basis av aktuell didaktisk forskning kan de planera undervisning i olika lärsituationer och motivera val av undervisningsform i olika ämnen. Den studerande känner också till och kan reflektera över olika utvärderingsformer och har en grundläggande förståelse för hur man bemöter elever med olika förutsättningar och särskilda behov. Studieavsnitten behandlar undervisning och lärande i ett mångkulturellt samhälle. Studieavsnitten avser att utveckla deltagarnas förmåga att planera undervisning och kritiskt och analytiskt förhålla sig till didaktiska frågeställningar. Teman som ingår i kursen är olika undervisningsformer, lärande, pedagogiskt arbete och utvärdering samt hur man bemöter studerande med särskilda behov. Studiematerial och litteratur: Hansén, S.-E., & Forsman L. (2011). Allmändidaktik: Vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 4, 5, 10 15). Larsson, S. (2013). Vuxendidaktik: Fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Stockholm: Natur och Kultur. Lindström, G., Pennlert L.-Å. (2012). Undervisning i teori och praktik: En introduktion i didaktik (5. uppl.). Umeå: Fundo. 3 4 aktuella artiklar. Studieavsnitten bygger på arbetsformen problembaserat lärande (PBL). De individuella skriftliga uppgifterna utvärderas enligt skalan godkänd/bör kompletteras. Bedömningsskalan är 0 5 för den skriftliga tentamen. Uppgifter genomförda under kursens gång bör vara godkända med skala underkänd/godkänd. Slutvitsordet grundar sig på vitsordet i den skriftliga tentamen. Övrig information: Studieavsnitten motsvarar studieavsnitten G 5. Didaktik (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt G 5. Didaktik kan därför inte avlägga denna kurs. 13

G 5. Orientering till pedagogisk forskning 5 sp G 5. Kohti tutkivaa työtapaa G 5. Orientation to research in education Grundstudier Tidigare studier: Det rekommenderas, att den studerande har avlagt kursen G 1. Introduktion till pedagogik före denna kurs. Efter avslutad studieavsnitt har den studerande kunskap om pedagogiskt och vuxenpedagogiskt forskningsarbete, forskarsamfund och olika sätt att närma sig forskning. Studieavsnitten behandlar pedagogiskt och vuxenpedagogiskt forskningsarbete, forskarsamfund och olika sätt att närma sig forskning. Studiematerial och litteratur: Ronkainen, S., Pehkonen, L., Lindblom-Ylänne, S., & Paavilainen, E. (2011). Tutkimuksen voimasanat. WSOYpro. Referenslitteratur: Patel, R., & Davison, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kontaktundervisning, grupparbete, forskarträff samt skriftligt arbete. Utvärderingen baseras på det skriftliga arbetet och tentamen. Bedömningsskalan är 0 5. Övrig information: Studieavsnitten motsvarar studieavsnitten G 6. Orientering till pedagogisk forskning (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt G 6. Orientering till pedagogisk kan därför inte avlägga denna kurs. 14

ÄMNESSTUDIER Ämnesstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 50 sp Kasvatustieteiden (yleinen ja aikuiskasvatustiede) aineopinnot Subject studies in educational sciences Tidigare avlagda studier: Grundstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik). Syftet för kunnande: Efter genomgången studiehelhet har studeranden fördjupat sin kännedom om pedagogikens centrala delområden och metodologiska förhållningssätt samt får praktiska färdigheter i utbildningsplanering och utvärdering. Studenten är därtill förtrogen med forskningsprocessens olika skeden genom att delta i seminariearbete och själv utföra en mindre studie. Vitsordet för ämnesstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda kurserna enligt 1 5. I vitsordet beaktas inte kandidatavhandlingens bedömning. Övrig information: Ämnesstudier 35 sp för biämnesstuderande. 15

Ä 1.1. Utbildningssociologi 5 sp Ä 1.1. Kasvatussosiologia Ä 1.1. Sociology of education Ämnesstudier Tidigare studier: G 3. Flerspråkighet, lärande och mångfald. Andra studieavsnitten av grundstudier rekommenderas. Efter avslutat studieavsnitt ska den studerande ha fått förståelse för hur synen på pedagogik och utbildning är relaterad till andra samhälleliga, kulturella och sociala företeelser. Den studerande har förmåga att reflektera över frågor som berör socialisation i förhållande till lärande och kan kritiskt ta ställning till om olika former av utbildning bidrar till att bevara eller förändra samhället. Utgående från aktuell forskning synliggör kursen historiska, samhälleliga och kulturella faktorer i förhållande till pedagogik och utbildning. Centrala frågor är hur individer och grupper inkluderas eller exkluderas i samhället via utbildningssystemet och hur utbildningen är en del av socialisationen och styrningen av individerna. Likaså visar kursen hur utbildning såväl kan vara ett sätt att bevara orättvisor, maktstrukturer och fördomar som ett sätt att öka demokratin och förbättra möjligheterna till jämlika livsvillkor. Studiematerial och litteratur: Bjerg, J. (red.). (2000). Pedagogik. Stockholm: Liber. (Kap 14 och 15.) Rinne, R. & Kivirauma, J. (2004 el. 2015). Johdatus kasvatustieteeseen. PS-Kustannus. (Upplagan från 2004 finns som e-bok, kap. 5 6, och kap. 8). Antikainen, A., Rinne, R., & Koski, L. (2013). Kasvatussosiologia. WSOY. (Även äldre versioner) Finns som e-bok från 2015. (Kap 2, 3, 5, 6, 10.) Giddens, A. (2013). Sociology (7th ed.). Polity Press. (6th ed. 2009 el. i översatt version, kap 1, 3, 8, 11, 19). Kursen ordnas i form av föreläsningar, diskussioner och skriftliga arbeten. För godkänd studieavsnitt krävs aktiv närvaro på föreläsningarna, deltagande i eventuella grupparbeten, inlämning och presentation av skriftliga arbeten. Bedömningsskalan är 0 5. 16

Ä 1.2. Utveckling och non kognitiva färdigheter 5 sp Ä 1.2. Kehitys ja non-kognitiiviset taidot Ä 1.2. Development and non-cognitive skill formation Ämnesstudier Tidigare: G 2. Utveckling, lärande och motivation. Andra studieavsnitten av grundstudier rekommenderas. Efter genomgången studieavsnitt har den studerande kännedom om vad man avser med non-kognitiva färdigheter och förståelse för vilken betydelse non kognitiva färdigheter har för individen, för pedagogisk praxis och för hållbar samhällsutveckling. Den studerande har också kunskaper om hur non-kognitiva färdigheter utvecklas under individens livscykel, om samspelet mellan kognitiva och non-kognitiva färdigheter samt om hur non-kognitiva färdigheter operationaliseras. Under studieavsnitten behandlas följande teman: tidig anknytning, personlighet, temperament och karaktär, motivation och självreglering, utveckling av social kompetens och resiliens. Studiematerial och litteratur: Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Om anknytning, trauma och dissociation. Stockholm: Natur och Kultur. (Kap. 1 3) Garcia, E. (2014). The need to address noncognitive skills in the educational policy agenda. Epi Briefing Paper (www.epi.org). Morrison Gutman, L. & Schoon, I. (2013). The impact of non-cognitive skills on outcomes for young people. Literature review. Institute of Education, University of London. http://educationendowmentfoundation.org.uk/uploads/pdf/noncognitive_skills_literature_review _2.pdf Borghans, L., Duckworth, A. L., Heckman, J. J., ter Weel, B. (2008). The economics and psychology of personality traits. IZA Institute for the Study of Labor, Discussion Paper 3333, http://ftp.iza.org/dp3333.pdf Aktuella artiklar på området: P. Karen Murphy and Patricia A. Alexander, (2000). A Motivated Exploration of Motivation Terminology. Contemporary Educational Psychology, 25, 3 53, doi:10.1006/ceps.1999.1019, available online at http://www.idealibrary.com on. Albert Bandura, (2001). Social cognitive theory: An agentic perspective, Annual Review of Psychology, 52, 1 26. Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. Contemporary Educational Psychology, 25, 54 67. doi:10.1006/ceps.1999.1020, available online at http://www.idealibrary.com on Mischel, W. (2014). The Marshmallow Test: Mastering Self-Control. New York: Little, Brown and Company. 17

Studieavsnitten ordnas i form av föreläsningar med tillämpningar på dator, övningsuppgifter som avläggs under kursens lopp och ett skriftligt slutprov. Det skriftliga slutprovet utgörs av en essä som behandlar och fördjupar kursens temaområden. I den skriftliga essän bör kurslitteraturen tillämpas. Uppgifter genomförda under kursens gång bör vara godkända med skala underkänd/godkänd. Slutvitsordet grundar sig på vitsordet i slutprovet. Bedömningsskalan är 0 5 för slutprovet. 18

Ä 1.3. Förändring och lärande i arbetslivet 5 sp Ä 1.3. Muutokset ja oppiminen työelämässä Ä 1.3. Change and learning in working life Ämnesstudier Tidigare studier: Grundstudier rekommenderas. Efter att ha avlagt studieavsnitten förstår den studerande hur organisationer kan fungera som utvecklingsbara lärandemiljöer som främjar både individuellt och kollektivt lärande. Studieavsnitten presenterar grunden för lärande och förändring inom organisationer av olika slag och fokuserar på vilka faktorer som påverkar arbetsklimat och framgång. Aktuella frågor såsom mångfald, jämlikhet, jämställdhet, hållbarhet och globalisering diskuteras utgående från aktuell forskning. Studiematerial och litteratur: Byström, E., Ellström, P.-E., Kock, H. & Nilsson, B. (2010). Arbetsplatslärande: Att leda och organisera kompetensutveckling. Lund: Studentlitteratur. Saunders, M. N. K., Skinner, D., Dietz, G., Gillespie, N. & Lewicki, R. J. (2010). Organizational Trust: A Cultural Perspective. Cambridge University Press. Referenslitteratur: Eriksson-Zetterquist, U. & Renemark, D. (2011). Jämställdhet i organisationer. Hur förändring görs hållbar. Stockholm: Liber. Guilherme, M. Glaser, E. & Mendez-Garzia, M. (2010). The intercultural dynamics of multicultural working. Bristol:Multilingual Matters. Aktuella artiklar enligt lärarens anvisningar. Studieavsnitten ordnas i form av föreläsningar och övningar enskilt eller i grupp. Inlärningen dokumenteras i en inlärningsdagbok. Övningar/dagbok redovisas skriftligt och muntligt. För godkänd kurs krävs aktiv närvaro på föreläsningarna, deltagande i övningar, inlämning och presentation av skriftliga arbeten och inlärningsdagbok. Bedömningsskalan är 0 5. Övrig information: Studieavsnitten motsvarar studieavsnitten Ä 2.5. Förändring och lärande i arbetslivet (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt Ä 2.5. Förändring och lärande i arbetslivet kan därför inte avlägga denna kurs. 19

Ä 1.4. Verksamhetsområden inom pedagogik 2 sp Ä 1.4. Kasvatustieteilijän toimintakentät Ä 1.4. Educational professionals sphere of activities Ämnesstudier. Huvudämnesstuderande. Tidigare studier: Grundstudier. Studenten som har genomgått kursen har kännedom om det pedagogiska arbetsfältet, i synnerhet ur arbetsmarknadssynvinkel, och vet vilka karriärmöjligheter utbildningen erbjuder. Hen har också insikt i vilka kvalifikationskraven är inom branschens olika verksamhets- och uppgiftsområden och förstår hur hen kan utveckla den egna kompetensen och det egna kunnandet. Under kursavsnittet stiftar studenterna bekantskap med universitetets karriärservice, arbetsmarknadsorganisationer och alumner. Studenterna får en mångfacetterad och bred bild av pedagogernas arbetsfält och hur pedagoger placerar sig på arbetsmarknaden. Studeimaterial och litteratur: Expertföreläsningar och ett urval Internetbaserat material. Studenten deltar i experternas och alumnernas föreläsningar och är aktiv i diskussioner i anslutning till dem. Studenter presenterar sina egna reflektioner i form av föredrag och andra uppgifter. Godkänd/ Underkänt. 20

Ä 2.1. Utbildningsplanering och utvärdering 5 sp Ä 2.1. Koulutussuunnittelu ja arviointi Ä 2.1. Educational program planning and evaluation Ämnesstudier Tidigare studier: Grundstudier i pedagogik rekommenderas. Efter avslutat studieavsnitt kan den studerande definiera följande nyckelbegrepp i anknytning till utbildningsförvaltning, utbildningsplanering och utvärdering: målgrupp, behovsanalys, lärandemål, formativ utvärdering och summativ utvärdering. Den studerande kan förklara och tillämpa en teoretisk modell för utbildningsplanering genom att självständigt planera en utbildning eller kurs. Därtill kan hen reflektera över och motivera sina val av undervisningsformer och struktur för sin utbildningsplan samt ge konstruktiv respons till sina medstuderande i relation till kursens inlämningsuppgift. Studieavsnitten behandlar grundläggande begrepp och modeller i utbildningsplanering. Studieavsnitten ger baskunskaper och praktiska färdigheter som behövs vid planering och utvärdering av utbildning. Studiematerial och litteratur: Morrison, G. R., Ross, S. M., & Kemp J. E. (2004). Designing effective instruction. John Wiley & Sons. Forskningsartiklar och utredningar i anknytning till utbildningsplanering, utvärdering och respons enligt lärarens anvisningar. Referenslitteratur: Räisänen, A (toim.). (2013). Oppimisen arvioinnin konteksti ja käytännöt. Raportit ja selvitykset 2013:3. Utbildningsstyrelsen, available online at http://karvi.fi/app/uploads/2014/09/oph_0213.pdf Svedlin, R., Engelholm, M-L, Karlberg-Granlund, G., Kupiainen, S., Sundqvist, R., Wallén, B., Hietala R. & Smeds-Nylund, A-S. (2013). Syntesutvärdering av den svenska utbildningen i Finland. Jyväskylä: Rådet för utbildningsutvärdering, available online at http://karvi.fi/app/uploads/2014/09/kan_62.pdf Undervisningsformerna under denna kurs är föreläsningar, grupparbeten, självständigt arbete och studiebesök. Examinationen sker utgående från godkänd inlämningsuppgift/egen kursplan. Bedömning sker enligt skala 0 5 på basen av på förhand bestämda bedömningskriterier. 21

Övrig information): Studieavsnitten motsvarar kursen Ä 1.2. Utbildningsplanering och utvärdering (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt Ä 1.2. Utbildningsplanering och utvärdering kan därför inte avlägga denna kurs. 22

Ä 2.2. Inklusion och marginalisering 5 sp Ä 2.2. Inkluusio ja syrjäytyminen Ä 2.2. Inclusion and marginalisation Ämnesstudier Tidigare studier: Grundstudier i pedagogik rekommenderas. Efter studieavsnitten kan den studerande förstå och kritiskt granska begreppet marginalisering och de institutionella processer som leder till marginalisering av elever och unga människor i skola och utbildning. Den studerande utvecklar sin kunskap och förståelse för barn och vuxna med särskilda svårigheter. Kursen ger en allmän introduktion till frågor om specialpedagogik och marginalisering. Skolans roll i marginaliseringen av olika grupper av elever granskas kritiskt. Åtgärder för att förebygga marginalisering diskuteras. Studiematerial och litteratur: Gudmundsson, G., Beach, D. & Vestel, V. (Eds.). (2014). Youth and marginalization: Young people from immigrant families in Scandinavia. Tufnell Press. Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lund: Studentlitteratur. Aktuella artiklar enligt lärarens anvisningar. Studieavsnitten består av föreläsningar, diskussioner, kursuppgifter och ett skriftligt arbete. För godkänt studieavsnitt krävs aktiv närvaro på föreläsningarna, deltagande i övningar, inlämning och presentation av skriftligt arbete/inlärningsdagbok och kursuppgifter. Bedömningsskalan är 0 5. Övrig information: Studieavsnitten motsvarar kursen Ä 2.3. Inklusion, marginalisering och specialpedagogik (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt Ä 2.3. Inklusion, marginalisering och specialpedagogik kan därför inte avlägga denna kurs. 23

Ä 2.3. Aktuella utbildningspolitiska frågeställningar 5 sp Ä 2.3. Ajankohtaisia koulutuspoliittisia kysymyksiä Ä 2.3. Current issues in education Ämnesstudier Tidigare studier: Grundstudier i pedagogik rekommenderas. Efter studieavsnitten har den studerande en förståelse av samtida utbildningspolitiska riktlinjer och aktuella frågor inom utbildning och undervisning. Studieavsnitten behandlar aktuell utbildningspolicy och utbildningsreformer samt rapporter om utbildning och undervisning. Studiematerial och litteratur: Sahlberg, P. (2012). Lärdomar från den finska skolan. Lund: Studentlitteratur. Simola, H. (2014). The Finnish Education Mystery: Historical and sociological essays on schooling in Finland. Routledge. Aktuella rapporter (t.ex., Pisa-rapporter), planer (t.ex. läroplansgrunderna 2014) och artiklar om reformer bestäms av föreläsaren. Föreläsningar, grupparbeten och självständigt arbete. För godkänd kurs krävs aktivt deltagande i grupparbeten och inlämnande av självständigt arbete. Bedömning görs enligt skala 0 5. Övrig information: Studieavsnitten motsvarar kursen Ä 1.3. Aktuella utbildningspolitiska frågeställningar (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt Ä 1.3. Aktuella utbildningspolitiska frågeställningar kan därför inte avlägga denna kurs. 24

Ä 2.4. Pedagogikens idéhistoria 5 sp Ä 2.4. Kasvatuksen aatehistoria Ä 2.4. History of Ideas in Education Ämnesstudier Tidigare studier: Grundstudier i pedagogik rekommenderas. Med hjälp av det goda samtalet stimuleras den studerande till filosofisk reflektion och växlande av olika perspektiv samt fördjupar sig i etiska frågeställningar med pedagogisk relevans. Den studerande kan efter kursen kritiskt och analytiskt diskutera grundläggande problem och målsättningar inom fostran och utbildning. På kursen behandlas pedagogikens idéhistoria och centrala filosofiska strömningar som har anknytning till pedagogik, utbildning och lärande. Studiematerial och litteratur Burman, A. (2014) Pedagogikens idéhistoria. Uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. En introduktion. Studentlitteratur. Aktuella artiklar enligt lärarens anvisningar Studieavsnitten består av föreläsningar, diskussioner, och skriftligt arbete/tentamen. För godkänd kurs krävs aktivt närvaro på föreläsningar och deltagande i diskussioner samt godkänt slutarbete. Bedömning görs enligt skala 0 5. Övrig information: Kursen motsvarar kursen G 2. Pedagogikens historia och filosofi (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt den kursen kan inte avlägga denna kurs. 25

Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi och pedagogisk metodologi I 5 sp Ä 3.1. Tieteenfilosofia ja metodologia kasvatustieteessä I Ä 3.1. Philosophy of science and educational methodology I Ämnesstudier Huvudämnesstuderande. Tidigare studier: Grundstudier. Efter avlagt studieavsnitt förstår den studerande vetenskapsteorins grunder, vetenskapligt tänkande och metodologiska frågeställningar med relevans för samhällsvetenskaperna, i synnerhet pedagogiken. Den studerande lär sig också grundläggande begrepp som används inom pedagogisk forskning. På kursen behandlas bland annat frågor som vad som utmärker vetenskapsbaserad kunskap till skillnad från annan kunskap, vetenskapens sanningsanspråk, kunskap och tro, positivism och hermeneutik, skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa metoder, induktion, deduktion och hypotesprövning. Studiematerial och litteratur: Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur. Hyldegaard, K. (2008). Vetenskapsteori: En grundbok för pedagogiska ämnen. Stockholm: Liber. Aktuella artiklar enligt lärarens anvisningar. Den studerande deltar aktivt i föreläsningar samt i enskilda och gemensamma övningar. Slutexamination sker i form av en essä som presenteras under ett slutseminarium, alternativt i form av tentamen eller portfolioarbete. Formen på slutexamen kan variera från år till år, men alla studerande som avlägger kursen samtidigt gör det på samma sätt. För godkänd kurs krävs aktiv närvaro på föreläsningarna (som inkluderar examinationsövningar), deltagande i grupparbeten, inlämning och presentation av essä eller portfolioarbete. Bedömningsskalan är 0 5. Övrig information: Det rekommenderas att kursen avläggs före kurserna Kvalitativa forskningsmetoder I och Statistisk analys och hypotestestning. Studieavsnitten motsvarar studieavsnitten Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi I (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi I kan därför inte avlägga denna kurs. 26

Ä 3.2. Kvalitativa forskningsmetoder I 6 sp Ä 3.2. Kvalitatiivinen tutkimusote I Ä 3.2. Qualitative research approach I Ämnesstudier Tidigare studier: Grundstudier. Det också rekommenderas att den studerande har avlagt Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi och pedagogisk metodologi I 3 sp. Efter avslutat studieavsnitt ska den studerande känna till utmärkande drag för kvalitativa forskningsmetoder och förstå sambandet mellan olika kvalitativa forskningsansatser och metoder relaterade till dem. Den studerande ska också kunna planera och genomföra delar av kvalitativa studier samt kritiskt kunna diskutera kvalitativa studier. Studieavsnitten behandlar grunddragen i kvalitativ forskningsmetodik. Särskilt uppmärksammas sambandet mellan kvalitativa forskningsansatser och metoder för datainsamling och analys. Studiematerial och litteratur: Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm. Liber Fejer, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (andra upplagan). Stockholm: Liber. Kvale, S & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Aktuella artiklar enligt lärarens anvisningar. I studieavsnitten ingår föreläsningar och övningar där de studerande förväntas delta aktivt och utföra muntliga och skriftliga kursuppgifter. För godkänd kurs krävs aktiv närvaro på seminarierna och godkända kursuppgifter. Bedömningen görs enligt skala 0 5. 27

Ä 3.3. Statistisk analys och hypotestestning 6 sp Ä 3.3. Tilastollinen päättely Ä 3.3. Inferential statistics Ämnesstudier Huvuds- och biämnesstuderande. Tidigare studier: Grundstudier och AK 4. Beskrivande statistik. Efter genomgången studieavsnitt s ska den studerande ha en uppfattning om beskrivning, analys och redovisning av numeriska data och vad statistisk slutledning innebär. Den studerande ska också känna till hypotestestningen principer, känna till vad man avser med signifikans och p-värde samt känna till begreppen effekt och styrka (power) och beräkning av dessa. Den studerande ska därtill veta vad man avser med parametriska och non-parametriska metoder och ha färdighet att förstå och tolka beskrivande statistik och testning av hypoteser samt tillämpa SPSS mjukvara för att beskriva och analysera data. Under kursen behandlas hypotestestningens principer och omständigheterna för statistisk slutledning. Material och litteratur: Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (tredje upplagan). Malmö: Liber. Föreläsningar, dataövningar med programvarorna SPSS och Excel, utförda kursuppgifter och skriftlig slutuppgift. Den skriftliga slutuppgiften utgörs av en skriftlig forskningsrapport som den studerande utför under kursen och slutför efter avslutad kurs. Bedömningsskalan är 0 5 för den skriftliga slutuppgiften. Uppgifter genomförda under kursens gång bör vara godkända med skala underkänd/godkänd. Slutvitsordet grundar sig på vitsordet i den skriftliga slutuppgiften. 28

Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen 8 sp Ä 4. Kandidaatin tutkielma ja sen tekemistä tukeva seminaari Ä 4. Bachelor s thesis and seminar Ämnesstudier Huvudämnesstuderande. Tidigare studier: Deltagande i seminarium förutsätter att man, vid sidan om grundstudierna, avlagt ämnesstudiernas metodstudier samt ämnesstudiernas gemensamma substansstudier med undantag av Ä 1.4 Verksamhetsområden inom pedagogik och vuxenpedagogik. Det är önskvärt att även ämnesstudiernas valfria substansstudier är avlagda eller under arbetet. Kursdeltagarna blir förtrogna med grunden för forskningsprocessens olika skeden genom att själva utföra en mindre undersökning, skriva en forskningsrapport och ta del i seminarieverksamheten. Avsikten är att kursdeltagarna integrerar och fördjupar det tidigare lärda i forskningsarbetet samt övar sig i vetenskaplig argumentation. Kandidatavhandlingens omfattning är 6 sp. Seminariets omfattning är 2 sp. Som en del av kandidatavhandlingen avläggs ett mognadsprov i vilket studenten visar sin förtrogenhet med avhandlingens ämnesområde samt kunskaper i det svenska eller finska språket. Material och litteratur: Strömqvist, S. (1999 eller nyare upplaga). Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren. Individuellt avlagd kandidatavhandlingen och aktivt deltagande i seminarium. Kandidatavhandlingen bedöms med skalan 0-5 och seminariet med skalan godkänt-underkänt. Övrig information: Respons till universitets responsverktyg Learn förutsätts under seminarium. 29

Ä 5. Seminariearbete och seminarium för biämnesstuderande 4 sp Ä 5. Sivuaineopiskelijoiden seminaarityö ja sen tekemistä tukeva seminaari Ä 5. Seminarwork and seminar for minor subject students Ämnesstudier. Tidigare studier: Grundstudier. Det också rekommenderas att den studerande har avlagt Ä 3. Forskningsmetodikstudier (15 sp) och Ä 1. Gemensamma substansstudier (15 sp). Efter avlagd kurs har studenten kännedom om och förståelse för forskningsprocesser inom den pedagogiska disciplinen och för de metoder och den litteratur som ingår i dem. Studenten bekantar sig med forskningsprocessen inom pedagogik, med litteraturen inom området, med litteraturen och med forskningsmetoderna. Hen fördjupar och tillämpar sina tidigare kunskaper och övar sig på att argumentera vetenskapligt. Studenten deltar i seminariearbete och utför en litteraturöversikt eller en begreppsanalys som hänför sig till forskningsuppgiften och som presenteras i ett skriftligt seminariearbete. Under seminariet behandlas utgående från studenternas arbeten pedagogiska forskningsarbeten och den därtill hörande litteraturen. Studiematerial och litteratur: Referenslitteratur: Hirsjärvi S., Remes P., & Sajavaara, P. (2009). Tutki ja kirjoita. Tammi. Kniivilä, S., Lindblom-Ylänne, S., & Mäntynen, A. (2007). Tiede ja teksti. Tehoa ja taitoa tutkielman kirjoittamiseen. WSOY. Strömqvist, S. (1999 eller nyare upplaga). Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren. Presentationssätt: Aktivt deltagande i seminarierna och utförande av ett skriftligt arbete. Det skriftliga arbetet bedöms på skalan 0 5. Studenten påvisar under seminariets gång att hen behärskar förmågan att argumentera, att kritiskt granska litteratur och forskning inom det pedagogiska området. Övrig information: Seminariearbetets omfattning är 3 sp. Seminariets omfattning är 2 sp. Studieavsnitten motsvarar studieavsnitten Ä 5 Seminariearbete och seminarium för biämnesstuderande (examensfordringarna åren 2012 2016). Den studerande som avlagt Seminariearbete och seminarium för biämnesstuderande kan därför inte avlägga denna kurs. 30