HELSINGFORS UNIVERSITET Pedagogiska institutionen. Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

Transkript

1 HELSINGFORS UNIVERSITET Pedagogiska institutionen Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Examensfordringar för kandidatexamen Uppdaterat Pedagogiken som vetenskap fokuserar på människans tillväxt, utveckling och inlärning samt pedagogiska processer som ansluter sig till utbildning, undervisning och bildning. Inom pedagogiken forskar man kring frågeställningar som berör såväl individens levnadslopp, pedagogikens samhälleliga dimensioner som organisatoriska förändrings- och utvecklingsprocesser. sättningen med studierna är att utveckla och fördjupa studentens förståelse för pedagogiska frågeställningar samt att utveckla färdigheter att analysera och tillämpa kunskap om fostran, utbildning och olika inlärningsformer. Över hälften av studierna i pedagogik består av huvudämnesstudier. Kandidat- och magisterexamen i pedagogik bygger således på en fördjupad kunskap och insikt i den pedagogiska vetenskapen. Kandidatexamen Kandidatexamen är en mångsidig examen i vilken ingår studier i allmän pedagogik och vuxenpedagogik. För att uppnå denna bredd närmar man sig pedagogiken utifrån båda vetenskapsdisciplinernas perspektiv. sättningen med studierna är att ge studeranden färdigheter till självständig informationssökning samt förmåga att kritiskt analysera forskningsresultat inom det egna området. sättningen med studierna är också att ge beredskap för utmanande uppgifter i arbetslivet: självständig verksamhet, samarbets- och kommunikationsförmåga samt förmåga till lärande i arbete. Huvudämnesstudierna består av grundstudier (25 studiepoäng) och ämnesstudier (55 studiepoäng). Grundstudierna är gemensamma för alla studerande inom utbildningsprogrammet. Ämnesstudierna består av gemensamma substansstudier (som innefattar pedagogikens olika verksamhetsformer), valbara substansstudier, forskningsmetodik samt kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen. Inom de valbara substansstudierna kan studerande välja kurser från följande tyngdpunktsområden: Kultur och samhälle Undervisning och inlärning Lärande i arbetslivet. Till kandidatexamen hör, vid sidan om ämnesstudierna, orienterande studier, språkstudier, studier i informations- och kommunikationsteknik samt en biämneshelhet omfattande minst 60 studiepoäng. För att uppnå tillräckligt antal studiepoäng kan valfria studier ingå i kandidatexamen. 1

2 Studier för kandidatexamen 180 sp Allmänna studier 20 sp AK 1. Individuell studieplan 3 sp AK 2. Språkstudier 10 sp AK 2.1. Modersmål 4 sp AK Att skriva vetenskapliga texter 2 sp AK Talkommunikation 2 sp AK 2.2. Det andra inhemska språket 3 sp AK 2.3. Ett främmande språk 3 sp AK 3. Studier i informations- och kommunikationsteknik (ikt) AK 3.1. Ikt-körkort 3 sp AK 3.2. Ikt / Kvantitativa metoder 2 sp AK 4. Statistikens grunder 2 sp Grundstudier 25 sp G 1. Pedagogikens och vuxenpedagogikens grunder 4 sp G 2. Pedagogisk filosofi 4 sp G 3. Individ och samhälle 4 sp G 4. Utveckling och inlärning 4 sp G 5. Didaktik 4 sp G 6. Orientering till pedagogisk forskning 5 sp Ämnesstudier 55 sp Ä 1. Gemensamma substansstudier 15 sp Ä 1.1. Pedagogik och vuxenpedagogik som vetenskap 6 sp Ä 1.2. Utbildningsplanering 6 sp Ä 1.3. Verksamhetsområden inom pedagogik och vuxenpedagogik 3 sp Ä 2. Valbara substansstudier 15 sp Kultur och samhälle Ä 2.1. Interaktion, kommunikation och påverkan i mediasamhället 5 sp Ä 2.2. Bildning i ett multikulturellt samhälle 5 sp (kurs från finska utbildningsprogrammet: A 2.1.) Undervisning och inlärning Ä 2.3. Utveckling och kognitiva processer 5 sp Ä 2.4. Inklusion, marginalisering och specialpedagogik 5 sp Ä 2.5. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv 5 sp (kurser från finska utbildningsprogrammet: A 2.4., A 2.5.) Lärande i arbetslivet Ä 2.6. Förändring och inlärning i arbetslivet 5 sp (kurser från finska utbildningsprogrammet: A 2.7., A 2.8., A 2.9.) Ä 3. Forskningsmetodik 15 sp Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi I 3 sp Ä 3.2. Kvalitativa metoder 6 sp Ä 3.3. Kvantitativa metoder 6 sp Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen 10 sp Biämnesstudier: en biämneshelhet omfattande minst 60 sp Valfria studier: vid behov för att uppnå tillräckligt antal studiepoäng 2

3 ALLMÄNNA STUDIER AK 1. Individuell studieplan 3 sp sättningen med den individuella studieplanen är att öka den individuella planeringen av studierna och ge studenten en helhetsbild över kompetensutvecklingen inom det egna området. sättningen är dessutom att öka engagemanget till ämnesområdet, studiesamfundet och institutionen AK Att skriva vetenskapliga texter 2 sp Studeranden förstår: - de centrala egenskaper som kännetecknar olika typer av vetenskapliga texter - argumenteringens betydelse vid skrivandet av vetenskapliga texter - betydelsen av de egna texternas tillgänglighet och läsbarhet. Studeranden har färdigheter: - att tillämpa språkbruket inom det egna vetenskapliga området i sina egna kursarbeten, seminarieuppsatser och avhandlingar - att utveckla och omarbeta sin text under skrivprocessens olika faser - att använda språkguider och andra språkliga handböcker som stöd i sitt skrivande. - Reuter, Mikael. Översättning och språkriktighet. Version Svensk språktjänst. - Strömqvist, Siv / Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren AK Talkommunikation 2 sp sättningen med kursen är att ge grundläggande kunskaper i människans kommunikativa verksamhet. Studerande motiveras och tränas att använda sin röst på ett naturligt sätt samt utvecklar säkerhet i diskussions- och sammanträdessituationer. Under kursen bekantar man sig med grunderna i muntlig framställning samt utför övningar som utvecklar studerandes muntliga kommunikation. Kursen kan endast avläggas genom att delta i undervisning. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: G 5.2. Modersmålets muntliga framställning (2 sv = 4 sp). 3

4 99292 AK 2.2. Det andra inhemska språket 3 sp sättningen med det andra inhemska språket är att studerande förstår muntlig och skriftlig finska/svenska samt kan diskutera olika frågor som ansluter sig till det egna området på finska/svenska. Man skall också, i anslutning till sitt eget yrke, skriftligt kunna använda sig av det andra inhemska språket på en nivå som språklagen (423/2003) föreskriver. Realisering och arbetssätt Språkstudier i svenska avläggs vanligtvis genom att delta i kurs. Studerande som har goda färdigheter i språket kan avlägga studieperioden genom ett språkprov. Den finska studieperioden kan antingen avläggas genom prov eller genom att delta i kurs. Goda kunskaper - nöjaktiga kunskaper AK 2.3. Ett främmande språk 3 sp, realisering och arbetssätt Studerande kan välja mellan engelska, spanska, italienska, tyska eller ryska som det främmande språket i examensförordningen. Den engelska kursens målsättning är att studenten får god förmåga att använda sig av engelska språket både inom det akademiska livet och arbetslivet. Kursen är inriktad på att läsa, skriva samt/eller tala. Språkförmågan i engelska påvisar man genom ett nivåprov eller genom att delta i kursen. sättningen med kurserna i spanska, italienska, franska, tyska eller ryska är att fördjupa den språkförmåga som redan erhållits på ett sådant sätt att studerande kan använda sig av språket på ett mångsidigt sätt både i studierna och i arbetslivet. Studierna består under övergångstiden ( ) av studieperioder i textförståelse och muntlig framställning. Studieperioderna kan avläggas genom nivåprov eller genom deltagande i kursen. Efter övergångstiden får de som väljer spanska, italienska, franska, tyska eller ryska en individuell studieplan. Studierna byggs då upp av kurser/moduler på nivå 4/5-5/6. 4

5 / / / AK 3.1. Ikt-körkort 3 sp sättningen med studieperioden är att få grundläggande färdigheter för sina studier i informationsoch kommunikationsteknologi. Efter genomförd kurs behärskar studenten datorns grundläggande funktioner, kan verka i universitetens IKT-omgivning och använda sig av dess tjänster. Dessutom bekantar sig studenten med de allmänna program som används i studierna och lär sig använda dem på ett ändamålsenligt sätt. Kursen bidrar också till att studenten lär sig effektivt söka efter information samt både på ett kritiskt och etiskt sätt förmår utvärdera denna information. Dessutom blir studenten medveten om de säkerhetsrisker som ansluter sig till Internet och datoranvändning samt får förmågan att undvika allmänna problem. Innehål 1. ADB-miljön vid Helsingfors Universitet 2. Praktiska kunskaper om arbetsstationen 3. Internet och nätkommunikation 4. Bearbeta och presentera information 5. Att skaffa information 6. Datasäkerhät - Allmän information om Ikt-körkort - Självstudiematerial för studenter till delarna För att klara av Ikt-provet skall man ha minst 70 % rätt av frågorna i alla sex delområden AK 3.2. Ikt / Kvantitativa metoder 2 sp Se examensfodringar och undervisningstidpunkter från studieperioden Ä 3.3. Kvantitativa metoder. När man avlägger studieperioden Ä 3.3. Kvantitativa metoder får man 6 sp till ämnesstudiernas studieperiod Ä 3.3. och 2 sp till de allmänna studiernas studieperiod AK 3.2. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: AK 3.2. Ikt / Kvantitativa metoder + Ä 3.3. Kvantitativa metoder = B 3.3. / B*3.3. Fortsättningskurs i statistik (2 sv = 4 sp) + prestationens komplettering med tilläggslitteratur (man kommer överens med den ansvariga läraren för studieperioden) AK 4. Statistikens grunder 2 sp Kursens mål är att studenten förstår och kan tillämpa deskriptiv statistik. - Komulainen, Erkki & Karma, Kai. Tilastollisen kuvauksen perusteet käyttäytymistieteissä Helsingin yliopisto, Kasvatustieteen laitos. Finns på Internet: Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: G 3. Statistikens grunder (1 sv = 2 sp). 5

6 GRUNDSTUDIER Grundstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 25 sp sättningen med grundstudierna är att studenten blir förtrogen med de centrala frågeställningarna och teoritraditionerna inom allmän pedagogik och vuxenpedagogik samt få underlag till att utveckla den egna pedagogiska sakkännedomen. Vitsordet för grundstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda studieperioderna enligt 1-5. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: Grundstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik (15 sv = 30 sp). Om motsvarigheterna för enskilda studieperioder finner man mer detaljerad information i Pedagogiska institutionens intranät Alma Studierna är gemensamma för huvud- och biämnesstuderande G 1. Pedagogikens och vuxenpedagogikens grunder 4 sp Kursen ger en grundläggande kännedom om pedagogiska och vuxenpedagogiska delområden och frågeställningar. Bredvidlitteratur från litteraturlistan för öppna högskolans studerande. Litteraturtentamen för studerande vid öppna högskolan: - Illeris, Knud. Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx Studentlitteratur. - Merriam, Sharan B. & Caffarella Rosemary S. Learning in Adulthood. A comprehensive guide Jossey-Bass. Valda delar. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: A 5. Vuxenpedagogikens grunder (2 sv = 4 sp) G 2. Pedagogisk filosofi 4 sp Kursen ger en överblick av pedagogikens ontologiska, epistemologiska och axiologiska frågeställningar med avsikt att utveckla studerandens förståelse av den pedagogiska vetenskapens karaktär och särdrag. - Stensmo, Christer. Pedagogisk filosofi. En introduktion Studentlitteratur. - Tännsjö, Torbjörn. rundbok i normativ etik Thales. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: A 1. Filosofiska perspektiv på pedagogik I (2 sv = 4 sp). 6

7 66153 G 3. Individ och samhälle 4 sp Kursen ger insikter i teoretiska utgångspunkter inom den pedagogiska sociologin. Kursen behandlar samverkan mellan individ, utbildning och samhälle. - Antikainen, Ari, Rinne, Risto & Koski, Leena. Kasvatussosiologia. 2. uppl., 2000 eller 3. uppl., WSOY. - Aktuella artiklar. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: A 3. Sociologiska perspektiv på pedagogik (3 sv = 6 sp) G 4. Utveckling och inlärning 4 sp Kursens syfte är att klarlägga grundläggande psykologiska begrepp och processer som är relevanta för pedagogisk verksamhet. Under kursen behandlas följande temaområden: psykets biologiska bas, minnet, språkutveckling, tänkandet, intelligens och personligheten. - Smith, Edward E., Nolen-Hoeksema, Susan, Fredrickson, Barbara & Loftus, Geoffrey. Atkinson & Hilgard s Introduction to Psychology Belmont. Kap. 1-3, Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: A 2. Psykologiska perspektiv på pedagogik I (3 sv = 6 sp) G 5. Didaktik 4 sp Kursen ger en överblick av didaktiken som ett av pedagogikens delområden. Kursen avser att utveckla deltagarnas förmåga att analysera och planera undervisning. - Imsen, Gunn. Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik Studentlitteratur. - Hakkarainen, Kai, Lonka, Kirsti & Lipponen Lasse. Tutkiva oppiminen. Järki, tunteet ja kulttuuri oppimisen sytyttäjinä WSOY. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: A 4. Didaktik (3 sv = 6 sp) G 6. Orientering till pedagogisk forskning 5 sp Studerande bekantar sig med pedagogisk och vuxenpedagogisk forskning, forskarsamfund och olika sätt att närma sig forskning. - Argumentti ja kritiikki: lukemisen, keskustelun ja vakuuttamisen taidot, toim. Marja-Liisa Kakkuri- Knuuttila Gaudeamus. Kap. 1-3 ja

8 ÄMNESSTUDIER Ämnesstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 55 sp sättningen med ämnesstudierna är att studenten utvidgar sitt pedagogiska kunnande genom att bekanta sig med pedagogikens centrala teoritraditioner, metoder och forskning samt får därigenom färdigheter att tillämpa och bedöma pedagogiska frågeställningar gällande fostran och utbildning. Dessutom får studenten erfarenhet från pedagogiskt forskningsarbete och färdigheter att följa med forskning inom det egna området. Vitsordet för ämnesstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda studieperioderna enligt 1-5. I vitsordet beaktas inte kandidatavhandlingens bedömning. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: Ämnesstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik (20 sv = 40 sp). Om motsvarigheterna för enskilda studieperioder finner man mer detaljerad information i Pedagogiska institutionens intranät Alma Förhandskrav: Grundstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik eller pedagogik (allmän och vuxenpedagogik). Ämnesstudierna kan påbörjas när grundstudierna har avlagts, med undantag av G 5. Didaktik (kan vara på hälft). Ämnesstudier 35 sp för biämnesstuderande Ä 1.1. Pedagogik och vuxenpedagogik som vetenskap 6 sp Pedagogik som vetenskaplig disciplin har till uppgift att systematiskt beskriva, förklara och förstå de pedagogiska verksamhetsområde - fostran, utbildning och undervisning. Kursen ger en fördjupad kännedom om pedagogiska och vuxenpedagogiska delområden och frågeställningar. - Säljö, Roger. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv Prisma. - Siljander, Pauli. Systemaattinen johdatus kasvatustieteeseen Otava. - Jarvis, Peter. Ethics and Education for Adults in a late Modern Society Niace Ä 1.2. Utbildningsplanering 6 sp Kursen behandlar grundläggande begrepp och modeller i utbildningsplanering och ger de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som behövs vid planering och utvärdering av utbildning. Kursen ger även en allmän orientering i utbildningsförvaltning och utbildningspolitiska riktlinjer. - Morrison, Gary R., Ross, Steven M. & Kemp Jarrold E Designing effective instruction. John Wiley & Sons. - Lehtisalo, Liekki & Raivola Reijo. Koulutus ja koulutuspolitiikka 2000-luvulle WSOY. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: B 1. / B*1. Utbildningsplanering och -evaluering (3 sv = 6 sp). 8

9 64247 Ä 1.3. Verksamhetsområden inom pedagogik och vuxenpedagogik 3 sp Under studieperioden får man en inblick inom pedagogikens centrala verksamhetsområden. Endast för huvudämnesstuderande Ä 2.1. Interaktion, kommunikation och påverkan i mediasamhället 5 sp Avsikten är att kritiskt granska hur media påverkar såväl informella som formella institutioner. et är att den studerande får en förståelse för den roll informationsteknologin har för lärande och utbildning. - Castells, Manuel & Himanen, Pekka. Suomen tietoyhteiskuntamalli WSOY. - Curran, James. Media and Power Routledge. - Aktuella artiklar Ä 2.2. Bildning i ett multikulturellt samhälle 5 sp Kulturellt mångfald i skola och arbetsliv behandlas utgående från etniska och språkliga synpunker och genusperspektiv. Kursen ger förståelse för bildningens roll i det globaliserade samhället. Valda delar av - Banks, James A. An introduction to multicultural education. 1999/2002. Allyn and Bacon. - Bauman, Zygmunt. På spaning efter politiken Daidalos. - Monikulttuurinen Suomi. Etniset suhteet tutkimuksen valossa, toim. Karmela Liebkind Gaudeamus. - Aktuella artiklar. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: C 3./ C*3. Bildning i ett multikulturellt samhälle (3 sv = 6 sp) Ä 2.3. Utveckling och kognitiva processer 5 sp Kursens syfte är att ge en fördjupad insikt i de psykologiska processer som är relevanta ur pedagogisk synvinkel. Kursen behandlar den psykiska utvecklingen och psykologiska processer under livscykeln. - Mischel, Walter, Shoda, Yuichi & Smith, Ronald E. Introduction to Personality. Toward an integration. Seventh edition John Wiley & Sons. 9

10 66247 Ä 2.4. Inklusion, marginalisering och specialpedagogik 5 sp Kursen ger en allmän orientering och introduktion till specialpedagogiska frågor. et med kursen är att utveckla studerandes kunskap om och förståelse för barn och vuxna med särskilda svårigheter samt klarlägga hur funktionshinder påverkar individens utveckling och medverkan i samhället. - Contemporary Marginalization and Exclusion of Young People - Whose reality counts? Ed. Anu Anttila & Anu Uusitalo Advisory Council for Youth Affairs and Mannerheim League for Child Welfare. Finns på Internet: - Lovecky, Deirdre V. Different Minds. Gifted Children with AD/HD, Asperger Syndrome, and Other Learning Deficits Jessica Kingsley Publishers. - Tielman Sanna. Handikappning & normalisering. Om integration och marginalisering av anställda med funktionshinder Centrum för handikappforskning vid Uppsala universitet. Valda delar. Finns på Internet: Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: C 4. / C*4. Specialpedagogik (2 sv = 4 sp) Ä 2.5. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv 5 sp Kursen behandlar det fria bildningsväsendets utvecklingslinjer och bildningsarbetets centrala vuxenpedagogiska förhållningssätt. Kursen fokuserar på vuxenpedagogiska utvecklingslinjer i Finland och analyserar begreppet livslångt lärande. - Kasvatus ja sivistys, toim. Pauli Siljander Gaudeamus. - Suoranta, Juha & Salo, Petri. Sivistyksellinen aikuiskasvatus Kansanvalistusseura. - Kovero, Camilla. Aktuella historiska och moderna vuxenpedagogiska frågor i Finland. Aikuiskasvatus 2001: Aktuella artiklar. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: B*2.6. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv (2 sv = 4 sp) Ä 2.6. Förändring och inlärning i arbetslivet 5 sp Kursen behandlar organisationer som inlärninsmiljöer för individuellt och kollektivt lärande. Kursdeltagarna blir förtrogna med aktuella teorier om relationen mellan människan och arbetet. - Argyris, Chris. On Organizational Learning Blackwell. - Rinne, Risto & Salmi, Eeva. Oppimisen uusi järjestys: uhkien ja verkostojen maailma koulun ja elämänmittaisen opiskelun haasteena Vastapaino. - Aktuella artiklar. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: B*2.7. Organisationsutveckling och inlärning (2 sv = 4 sp) + prestationens komplettering med tilläggslitteratur (man kommer överens med den ansvariga läraren för studieperioden). 10

11 64261 Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi I 3 sp Studenten blir förtrogen den pedagogiska forskningens vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter. - Raatikainen, Panu. Ihmistieteet ja filosofia Gaudeamus. Den ansvariga läraren för studieperioden anger den övriga litteraturen som tenteras. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: B 3.1. / B*3.1. Forskningsmetodikens grunder (2 sv = 4 sp). Endast för huvudämnesstuderande Ä 3.2. Kvalitativa metoder 6 sp Under studieperioden behandlas den kvalitativa forskningens utgångspunkter, angreppssätt och målsättningar. Dessutom blir man förtrogen med forskningsprocessens olika skeden samt övar sig i planerande, genomförande (materialinsamling, analys och tolkning) och utvärdering av kvalitativ forskning. - Patton, Michael Quinn. Qualitative evaluation and research methods Sage. och - Eskola, Jari & Suoranta, Juha. Johdatus laadulliseen tutkimukseen Vastapaino. eller - Kvale, Steiner. Den kvalitativa forskningsintervjun Studentlitteratur. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: B 3.2. / B*3.2. Kvalitativa metoder I (2 sv = 4 sp) + prestationens komplettering med tilläggslitteratur (man kommer överens med den ansvariga läraren för studieperioden). Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp Ä 3.3. Kvantitativa metoder 6 sp Under studieperioden övar man sig i att bedriva forskning och redovisa sina resultat. Studenten samlar in ett kvantitativt forskningsmaterial och bekantar sig med olika centrala statistiska analysmetoder och statistisk slutledning. - Metsämuuronen, Jari. Tutkimuksen tekemisen perusteet ihmistieteissä. 2. painos, / 3. painos, Methelp. Kap. I- II, V-VII. - Munro, Barbara. Statistical Methods for Health Care Research. 4. painos, Lippincott. Kap. 1-6,

12 Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: B 3.3. / B*3.3. Fortsättningskurs i statistik (2 sv = 4 sp) + prestationens komplettering med tilläggslitteratur (man kommer överens med den ansvariga läraren för studieperioden). Förhandskrav för huvudämnesstuderande: Grundstudier + AK 4. Statistikens grunder. Förhandskrav för biämnesstuderande: Grundstudier. Därtill förutsätts att deltagarna behärskar datateknikens och statistikens grunder. Studieperioden innehåller, förutom 6 studiepoäng, även 2 studiepoäng ikt-studier från allmänna studier (AK 3.2.) Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen 10 sp Studenten får en helhetsbild av forskningsprocessen genom att göra sig förtrogen med forskning och metodfrågor på området, genom att själv göra en egen liten forskning, skriva en forskningsrapport och delta i seminarieverksamheten. sättningen är att studenten integrerar och fördjupar det tidigare lärda i forskningsarbetet samt övar sig i vetenskaplig argumentation. Referenslitteratur: - Hirsjärvi, Sirkka, Remes, Pirkko & Sajavaara, Paula. Tutki ja kirjoita. 10. painos, Tammi. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: B 4. / B*4. Proseminarium (5 sv = 10 sp) + mognadsprovet. Förhandskrav: Deltagande i seminarium förutsätter att man, vid sidan om grundstudierna, avlagt ämnesstudiernas metodstudier samt alla gemensamma substansstudier (15 sp). Det är önskvärt att även ämnesstudiernas valfria substansstudier är avlagda eller under arbete. Deltagande i seminarium förutsätter att även AK Att skriva vetenskapliga texter är under arbete. Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp. Endast för huvudämnesstuderande Ä 5. Seminararbete och seminarium för biämnesstuderande 5 sp Studerande blir förtrogen med forskningsprocesser genom att fördjupa sig i pedagogisk forskning och metodologi, genom att göra en egen liten forskning, skriva en forskningsrapport och delta i seminarieverksamhet. sättningen är att integrera det man tidigare lärt sig i sitt forskningsarbete samt öva sig i vetenskaplig argumentation. Referenslitteratur: - Hirsjärvi, Sirkka, Remes, Pirkko & Sajavaara, Paula. Tutki ja kirjoita. 10. painos, Tammi. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: B 4. / B*4. Proseminarium (5 sv = 10 sp). Förhandskrav: Deltagande i seminarium förutsätter att man, vid sidan om grundstudierna, avlagt ämnesstudiernas metodstudier samt alla gemensamma substansstudier (12 sp). Det är önskvärt att även ämnesstudiernas valfria substansstudier är avlagda eller under arbete. 12