Projektbeskrivning Maevaara vindkraftsanläggning

Relevanta dokument
Lehtirova vindpark. Projektbeskrivning

Maevaara vindpark. Projektbeskrivning Etapp II

Maevaara vindpark. Projektbeskrivning Etapp I

Maevaara vindpark. Projektbeskrivning Etapp II

Maevaara vindpark. Projektbeskrivning Etapp I

Projektidé Vindkraft Tokeryd

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Projektbeskrivning Lehtirova vindkraftsanläggning

Tönsen vindpark. Projektbeskrivning

Brännlidens vindpark. Projektbeskrivning

Luongastunturis vindpark. Projektbeskrivning

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning

Projektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Säliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning

Brahehus vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning

Svartåsens vindpark. Projektbeskrivning

Mässingbergets vindpark. Projektbeskrivning

Korpfjällets vindpark. Projektbeskrivning Etapp II

Granbergs vindpark. Projektbeskrivning

Korpfjällets vindpark. Projektbeskrivning Etapp I

Rämsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Stigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Brahehus

Velinga vindkraftpark

Hedbodbergets vindpark. Projektbeskrivning

Rödstahöjdens vindpark. Projektbeskrivning

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län

Sjisjka vindpark Projektbeskrivning

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr:

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag

Karskruvs vindpark. Projektbeskrivning

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, Karlstad

Miljökonsekvensbeskrivning.

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Fjällbohög.

Välkommen på samråd för Pauträsk vindpark!

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Vindkraftprojektet Skyttmon

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Vindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK

Vindkraft. Sara Fogelström

Bilaga 1 Samrådsredogörelse

Väsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Förstudie för vindkraft i Malå

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter

Vindpark Töftedalsfjället

Fageråsens vindpark i Malung-Sälens kommun

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Hjuleberg Vindkraftpark

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen

Mellankommunal och regional planering i samarbete. Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008

Landskapets känslighet för vindkraft i Norra Gullabo - Torsås

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft Vindkraft Sätila

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge

Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning

Stora Uvberget Vindpark

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar

Vattenfalls vindkraftprojekt

Projektspecifikationer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Projektbeskrivning. Vindkraft Täfteå Umeå kommun

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Transkript:

vindkraftsanläggning Bakgrund O2 med moderbolaget O2 Vind AB är en företagsgrupp inriktad på vindkraft. O2 har som affärsidé att utveckla, bygga, sälja och förvalta vindkraftsanläggningar. O2:s projekteringsverksamhet, O2 Vindkompaniet, har sedan starten av Vindkompaniet 1991 tillhört de ledande vindkraftsföretagen i Sverige. Företaget står bakom ca 300 vindkraftverk (ca 500 MW), vilket är en betydande andel av den vindkraft som uppförts i Sverige fram till idag. För mer information se www.o2.se. I Norrbottens län har O2 byggt vindkraftverk i Kiruna och i Övertorneå kommuner och under hösten 2012 färdigställs Sjisjka vindkraftsanläggning i Gällivare kommun tillsammans med Skanska och Jämtkraft. O2 Vindkompaniet AB har i maj 2012 erhållit tillstånd enligt miljöbalken för en vindkraftsanläggning i området mellan Ohtanajärvi och Suaningi i Pajala kommun och Aapua i Övertorneå kommun. En vindmätning påbörjades i området i november 2008 och mätningarna indikerar att området är väl lämpat för vindbruk. Nedan följer kortfattad information om projektet. Karta 1. Översiktskarta. Etableringsområdet är markerat med blå skuggning. 1

Platsen Projektet ligger på gränsen mellan Pajala och Övertorneå kommun mellan Ohtanajärvi och Aapua. Pajala ligger ca 30 km norr om området, och Övertorneå ligger ca 50 km SSO om området. Väg 392 passerar i nord-sydlig riktning ca 2 km väster om utredningsområdet. Etableringsområdet ägs av Sveaskog med vilka markavtal är tecknade. Utifrån planerade platser för vindkraftverk återfinns närmaste bebyggelse vid Kulmungi och vid Virkamaa, på ca 2 km avstånd. Vindkraftverk och fundament Anläggningen är planerad att omfatta maximalt 36 vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 184 meter (från mark till rotorns högsta punkt). Antal vindkraftverk, modell och storlek är bl.a. avhängigt teknikutveckling, vindförhållanden och anslutning till elnätet och är ännu inte fastställt. Preliminär uppställning och vägdragning visas på kartorna i bilaga 1. Vindkraftverken kopplas normalt in vid en vindhastighet på ca 3 m/s, når sin maxeffekt kring 12-13 m/s och stoppas om det blåser mer än 25 m/s. Vindkraftverken byggs på gravitationsfundament, bergfundament eller prefabricerade fundament. Väg och arbetsyta För att ta sig till etableringsplatserna nyttjas befintliga skogsbilvägar som förstärks vid behov. Från de befintliga vägarna dras nya vägar fram till vindkraftverken. Med den uppställning som visas i bilaga 1 behöver ca 19 km ny väg anläggas. Den yta som tas i anspråk av vindkraftsanläggningen utgörs av arbetsytor invid varje vindkraftverk (ca 1800 m²), nyanlagda vägar (max 6 m breda) samt minst två centrala uppställnings- och omlastningsytor (ca 10 000 m²). En servicebyggnad med lagerutrymme kan komma att uppföras i anslutning till anläggningen för användning under driftperioden. Elnät Anslutningspunkt till det yttre elnätet har angivits av Vattenfall till ett befintligt 130 kv ställverk söder om Tärendö. En ny transformatorstation måste byggas i anslutning till parken och mellan transformatorstationen och ställverket i Tärendö byggs en ny luftledning. Parkens tre huvudgrupper kommer att anslutas till transformatorstationen med varsin luftledning eller via kabel i mark. Till respektive vindkraftverk förläggs kablar i mark intill vägarna. I en mindre kiosk utanför varje vindkraftverk transformeras vindkraftverkens driftspänning (690-1000V) till internnätets spänning som kommer att vara max 36 kv. Naturmiljö Området för den planerade anläggningen rymmer inga områden av riksintresse eller växtoch djurskyddsområden, men däremot finns några nyckelbiotoper, naturvärden och våtmarker. Se kartor i bilaga 2. Vattendragen inom etableringsområdet ingår i Torne- och Kalix älvsystem som är ett Natura 2000-område. Under sommaren 2010 har Makkaur Miljö genomfört en inventering och naturvärdesbedömning på för att identifiera okända naturvärden. Resultatet från denna visar att inom det södra delområdet finns det ett litet område med mycket högt naturvärde (klass 1). Utanför etableringsområdets norra del finns Särkirova naturreservat. Inga åtgärder kommer att beröra naturreservatet eller det funna klass 1-området. Ingen byggnation kommer att ske inom skyddade områden. Områden med höga naturvärden som inte är skyddade undviks. Verkens slutliga placeringar och vägsträckning utförs i samråd med tillsynsmyndigheten. 2

Fåglar och däggdjur Rovfågelinventering har utförts sommaren 2010 samt våren 2011. Anpassning till resultaten av inventeringarna har utförts efter diskussioner med expertis på området. Avseende påverkan på däggdjur så visar studier från befintliga vindkraftsanläggningar att däggdjur inte verkar störas av vindkraftverk. Den största effekten på fåglar och däggdjur, vilken kan relateras till vindkraft, härrör främst från mänsklig störning, vilket är som störst under uppbyggnadsskedet. Mark och vatten Området består av mestadels produktiv skogsmark med inslag av myrmarker. Det finns inga direkta vattendrag, utan det förekommer endast små rännilar som avvattnar myrmarkerna. Påverkan på mark kommer att ske genom anläggande av vägar och arbetsytor. Vägar anläggs i möjligaste mån på fast mark. Om blötare partier måste passeras så anläggs vägtrummor. Landskapet Landskapet består främst av mark med skogsbrukspräglad karaktär dvs. med stor andel kalhyggen, ungskog och gallringsskog. Bergstopparna och höjdlägena består i varierande grad av äldre lågproduktiv skog eller ungskog. Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar, eftersom vindkraftverken placeras på öppna ytor och/eller på höjder i landskapet där det blåser bra. Hur vindkraftverk påverkar landskapsbilden är dock delvis en subjektiv fråga där svaret grundas på betraktarens åsikter och uppfattningar. En landskapsanalys kommer att genomföras för att beskriva anläggningens förväntade påverkan på landskapet. I bilaga 3 finns fotomontage från Kulmunki och Fällan över vindkraftverken på. Kulturmiljö Inom etableringsområdet finns inget utpekat område för riksintresse för kulturmiljövård eller några registrerade forn-/kulturlämningar. Då slutgiltiga positioner av vindkraftverk och vägsträckning fastställts skall samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet hållas. Om något som kan vara en fornlämning påträffas under anläggningsarbetet avbryts arbetet omedelbart så att expertis kan undersöka det påträffade. Anmälan av misstänkta fornlämningar görs till länsstyrelsen. Friluftsliv Området för den planerade etableringen omfattas inte av några utpekade områden för turism och friluftsliv. Området används för jakt och troligen för sedvanligt friluftsliv som skoteråkning, vandring och bärplockning. Vindkraftsetableringen bör emellertid inte begränsa möjligheterna att fortsatt utöva dessa aktiviteter på platsen. Ljud- och skuggor En vindkraftsanläggning ska klara Naturvårdsverkets rekommendationer vad gäller ljudnivåer vid bostadshus, vilket är max 40 db(a). För skuggkast gäller att beräknad skuggtid inte får överstiga 30 h per år och verklig skuggtid inte får överstiga 8 h per år. De beräkningar som genomförts för den preliminära uppställningen visar att dessa värden inte kommer att överskridas. Ljud- och skuggberäkningarna för en preliminär uppställning med 36 vindkraftverk har utförts i WindPRO och resultatet redovisas på kartor i bilaga 4 och 5. 3

Verksamheter Näringsliv I området förekommer skogsbruk och rennäring (se avsnitt nedan). Skogsbruket kommer inte att hindras av vindkraftsanläggningen. Tvärtom kan de nya vägarna underlätta avverkning. Vindkraftsanläggningen skapar arbetstillfällen i området, framförallt under byggfasen, samtidigt som t ex handel och övernattningar ökar. Rennäringen Projektet berör Korju koncessionssamebys område och stora delar av området ligger inom riksintresse för rennäringen. En utredning är utförd av hur rennäringen bedrivs i området och vilka konsekvenser anläggningen kan komma att få för samebyn. Ett samarbetsavtal har tecknats med samebyn. Försvaret Försvaret ser inga hinder för vindbruk i området. Luftfart Luftfartsverket har ingen invändning mot vindkraftverk i området men skriver att Pajala-Ylläs flygplats bör kontaktas. Pajala flygplats har inget att erinra mot denna etablering. Telekommunikation Post och telestyrelsen har meddelat att Vattenfall Eldistribution är operatör i området samt att TeliaSonera, Hi3G Access och Net4Mobility har tillstånd för användning av radiolänk över hela landet. Berörda operatörer har tillfrågats och har ingen erinran mot projektet. Miljönytta Elproduktionen från den planerade anläggningen är inte slutligt beräknad eftersom bl a uppställning, antal och typ av vindkraftverk inte är fastställt ännu. Anläggningen skulle kunna producera omkring 250 GWh per år, d v s 250 000 000 kwh eller 0,25 TWh. Detta räcker till hushållsel (4 500 kwh/år) för omkring 55 000 hushåll per år. Pajala och Övertorneå kommuner förbrukade tillsammans 2008, ca 99 GWh enligt SCB. Om man utgår från att el som produceras av vindkraftverk ersätter importerad el producerad av kolkraftverk, s k marginalel skulle vindkraftsanläggning årligen spara miljön följande utsläpp: koldioxid med 200 000 ton svaveldioxid med 300 ton kväveoxid med 250 ton Lokal nytta Omkring 100 årsarbeten skapas under byggperioden, vilken bedöms pågå under en tvåårsperiod. Under drifttiden bedöms ca 20 heltidstjänster skapas om sidoeffekter såsom ex logi, mat etc tas med i beräkningen. O2 har som policy att gagna den lokala utvecklingen genom någon form av bygdepeng. Formerna för det kommer att undersökas i samråd med berörda och det lokala föreningslivet. Möjlighet till lokalt delägande genom förtur att teckna andelar i Sveriges största vindkraftskooperativ O2 El Ekonomisk Förening kommer också att erbjudas. 4

Tillstånd Tillståndsprocessen följer Miljöbalken och ansökan handläggs av länsstyrelsen i Norrbottens län där beslut fattas av Miljöprövningsdelegationen. Tillstånd enligt miljöbalken erhölls i maj 2012. 2012-08-22 Peter Kalla Projektledare O2 Vindkompaniet AB Föreningsgatan 7C, 981 31 KIRUNA Tfn: 0980-393609 E-post: peter.kalla@o2.se Hemsida: www.o2.se Kartmaterial i projektbeskrivningen: Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/0866. 5