EXAMENSARBETE Byggnadsutforning av ett prefabricerat, energieffektivt såhus Eelie Malborg 2015 Civilingenjörsexaen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för sahällsbyggnad och naturresurser
Byggnadsutforning av ett prefabricerat, energieffektivt såhus Exaensarbete, 30 högskolepoäng Författare Utgivningsår Progra Institution Universitet Handledare Exainator Eelie Malborg 2015 Civilingenjör Arkitektur, 270hp Institutionen för sahällsbyggnad och naturresurser Luleå tekniska universitet Anders Björnfot Helena Lidelöw
Saanfattning I Sverige finns idag ett stort utbud av prefabricerade villor från ånga olika företag. Sedan lång tid tillbaka konkurrerar an fräst ed antingen lågt pris eller stor valfrihet i utforningen. De stigande energipriserna och Boverkets skärpta energikrav har gjort att även låg energiförbrukning blivit en viktig konkurrensfaktor. Englundshus är ett företag i Kalix so prefabricerar villor. I EU-projektet Norrlandshuset saarbetade de ed underleverantörer i Kalix-regionen för att ta fra en energieffektiv villa. Detta exaensarbete utfördes parallellt ed projektet och använde kriterier därifrån till fallstudien. Fallstudien ofattar att ta fra en villa klassad so inienergihus, so kan produceras effektivt i Englundshus fabrik. Först salades alla tillgängliga förutsättningar och krav in och därefter utforades ett hus utifrån de. Det fratagna huset är en failjevilla i två plan ed yteffektiv planlösning och två olika varianter på fasadutforning. Resultatet visar att de uppställda energikraven är svåra att uppnå ed den av husfabrikanten föreslagna väggkonstruktionen, trots att huset utforats enligt principerna för energieffektivitet. Det krävs både noggrannare utförande av tätskikt och ett kliatskal ed högre prestanda för att uppnå kraven. 2
Abstract There is a great variety of prefabricated detached single faily hoes fro any different copanies in Sweden today. Traditionally they have copeted priarily with either a low price tag or great freedo in design. Rising energy prices and the tougher energy requireents set by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning has ade low power consuption a new iportant copetitive factor. Englundshus is a copany in Kalix who prefabricate single faily hoes. In the EU project Norrlandshuset they cooperated with suppliers in the Kalix region to develop an energy-efficient detached house. This thesis was carried out in parallel with the project and has applied the criteria fro the project to the case study. The case study includes developing a detached house classified as a inienergy building, which can be produced efficiently in Englundshus factory. First, all the conditions and requireents were collected, and then a house was designed based on those. The designed house is a detached single faily hoe with two floors, space-efficient floor planning and two different versions of façade design. The results show that the established energy requireents are difficult to achieve with the wall construction proposed by the house anufacturer, even though the house had been designed according to the principles of energy efficiency. A ore precise execution of airtightness and a building envelope with higher perforance is required to be able to fulfill the requireents. 3
Innehåll 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Syfte och ål... 6 1.3 Avgränsningar... 6 2. Metod... 7 2.1 Metodval... 7 2.2 Tillvägagångssätt... 7 2.3 Litteraturstudie... 7 2.4 Marknadsanalys... 7 2.5 Fallstudie... 7 2.6 Energiberäkning... 8 3. Litteraturstudie... 9 3.1 Marknad... 9 3.2 Arbetsetod ino industriellt såhusbyggande... 10 3.3 Byggsyste... 10 3.4 Energieffektiva hus... 12 3.5 Lågenergihus... 13 3.5.1 Kravnivåer... 14 3.6 Installationer... 15 4. Fallstudie... 17 4.1 Specifika förutsättningar... 17 4.1.1 Målgrupp... 17 4.1.2 Energianvändning... 17 4.1.3 Installationer... 17 4.1.4 Byggsyste... 18 4.1.5 Arkitektur... 18 4.2 Huskoncept... 19 4.2.1 Utforningsprocess... 19 4.2.2 Energiberäkning... 22 5. Diskussion... 23 5.1 Fallstudie... 23 5.2 Metod... 23 5.3 Fratidsutsikter... 23 6. Referenser... 25 4
Bilagor 1. Ritningar 2. Energiberäkning 3. Teknisk beskrivning 5
1. Inledning 1.1 Bakgrund Englundshus är ett företag i Kalix so bl.a. tillverkar villor industriellt. De har en edelhög prefabriceringsgrad och levererar väggar och bjälklag so plana eleent. I EU-projektet Norrlandshuset, so pågick 2008-2010, försökte Englundshus att långsiktigt knyta tills sig underleverantörer i Kalix-regionen. I projektet edverkade leverantörer av fönster, takplåt, väresyste och färdiga badru. Dessuto edverkade forskare från Luleå Tekniska Universitet. Tillsaans tog an fra en industriellt byggd, energieffektiv villa. Detta exaensarbete startades för att bidra till projektet geno att självständigt ta fra ytterligare ett förslag på villa utifrån de uppsatta kriterierna. När fallstudien utfördes hösten 2009 skulle Boverket (2009) just skärpa energireglerna och ånga såhustillverkare stod inför stora utaningar för att anpassa sig till de. Satidigt utvärderades de första svenska passivvillorna och det visade sig att det var både tekniskt öjligt och ekonoiskt försvarbart att bygga ycket energieffektivt även i Sverige. 1.2 Syfte och ål Exaensarbetet syftar till att undersöka hur industriellt byggda såhus kan göras er energieffektiva geno en fallstudie där ett sådant hus utforas. Målet är att utfora en energieffektiv villa so klarar kraven för inienergihus i norra Sverige och kan produceras effektivt i Englundshus fabrik i Kalix. Huset ska tillhöra de billigare på arknaden, ha en attraktiv utforning och ge öjlighet till egna val. 1.3 Avgränsningar Hela exaensarbetet behandlar enfailjshus. Detta är en genogående avgränsning i både teoridelen och fallstudien. Förslag på konstruktion av väggar, tak och grund tillhandahålls av Englundshus. 6
2. Metod 2.1 Metodval När an salar in stora ängder strukturerad inforation so sedan bearbetas statistiskt är etoden kvantitativ. Motsatsen, en kvalitativ etod, används när an vill få en djupare förståelse av den inforation so salas in. Dataanalysen ställer då större krav på författarens analysföråga och angrepssättet kan bli er subjektivt. Med en deduktiv ansats testas en logiskt grundad hypotes ot verkligheten, till skillnad från den induktiva ansatsen där data salas in från verkligheten och jäförs eot den rådande teorin. (Patel & Davidson, 2003) Detta arbete är utfört ed kvalitativ etod och deduktiv ansats. 2.2 Tillvägagångssätt Arbetet inleds ed en litteraturstudie o lågenergihus, byggsyste för villor och arbetsprocesser vid utforning av prefabricerade villor. En analys av arknaden för prefabricerade villor görs också. Sedan prövas en arbetsetod geno en enkel fallstudie. Först kontaktas en expert ino de olika orådena (husfabrik, arkitekt och VVS-konsult). De bidrar ed kunskap so specifikt rör detta projekt vilket saanställs so skall- och bör-krav. Metoden är en kvalitativ intervju ed en person per fackoråde. När alla förutsättningar är insalade ritas huset. Utforningsprocessen utgår från de paraetrar so frakoit under föregående steg. Stor vikt läggs vid att göra bra koproisser ellan arkitektoniska kvalitéer och tekniska lösningar. Slutligen kontrolleras att kraven från olika aktörer uppfyllts geno bl.a. energiberäkningar. 2.3 Litteraturstudie En litteraturstudie tar fra vetenskaplig inforation so studiens data sedan kan analyseras ot, vilket ger arbetet teoretisk förankring. (Patel & Davidson, 2003). Litteraturstudien ofattar fraförallt böcker, tekniska rapporter och avhandlingar. Relevant litteratur har sökts i databaser vid Luleå universitetsbibliotek ed sökord so: byggsyste, prefabricering, industriellt byggande, lufttäthet, installationer, energieffektivitet, passivhus, lågenergihus. Lagstiftning och kravspecifikationer har fraförallt sökts på utgivarnas webbsidor. För att klargöra hur Englundshus utforningsprocess ser ut idag gjordes en observation under ett öte ed den projektgrupp so tar fra ett lågenergihus ino EU-projektet Norrlandshuset där bl.a. Englundshus ingår. För djupare förståelse för byggsysteet gjordes ett studiebesök i Englundshus fabrik. 2.4 Marknadsanalys Marknadsanalysen genofördes för att undersöka vilket utbud av prefabricerade villors so finns i Sverige, hur de byggs och utforas sat hur de presenteras ot kund. Undersökningen ofattade Sveriges tio största leverantörerna av prefabricerade villor, sat två lite indre tillverkare so specialiserat sig på energieffektiva hus. Analysen genofördes på inforation so hätats från respektive företags webbsida. 2.5 Fallstudie En fallstudie syftar till att fånga ett helhetsintryck av ett speciellt fenoen. Man låter en avgränsad del av ett större oråde representera verkligheten och testar sina teorier däri. Fallstudier kan 7
undersöka redan inträffade händelser, eller bedrivas parallellt ed och följa händelsen eller experientet so undersöks. Fallstudier kan göras ed kvalitativ eller kvantitativ data och görs för att studera företeelser på djupet. (Patel & Davidson, 2003). I fallstudien i detta arbete tas en energieffektiv villa fra. Först salas alla tillgängliga förutsättningar och krav in och därefter utforas ett hus utifrån de. Insaling av förutsättningar har gjorts geno intervjuer ed arkitekt, installationskonsult och representanter för Englundshus. Fokus på intervjuerna var att få fra skall och bör-krav för det aktuella husprojektet. Detta arbete publiceras 2015,en arknadsanalysen och fallstudien utfördes hösten 2009, varför de kan upplevas so något daterade. 2.6 Energiberäkning Energieffektiviteten för det i fallstudien utforade huset validerades geno energiberäkning i prograet Vip+. Där projektspecifik data saknades användes prograets standardvärden. Linjära och punktforiga källor togs inte ed i beräkningen. Detta kan enligt en forskare vid LTU kopenseras ed att öka det beräknade värdet ed 2 i detta projekt, vilket också gjordes (Schade, 2009). Beräkningen gjordes dels ed dirketverkande el so värekälla, dels ed luft-luft värepup. Då huset inte uppfyllde de uppsatta kraven i alla delar av Sverige gjordes ytterligare en beräkning ed en rad indre justeringar för att visa att kraven är öjliga att uppfylla. 8
3. Litteraturstudie 3.1 Marknad Marknaden för prefabricerade villor i Sverige doineras inte av någon tillverkare. Totalt erbjuder inst ett 40-tal företag prefabricerade villor. Marknadsledaren, so erbjuder de billigaste husen, har en arknadsandel på endast 8-10. (Byggfakta, 2010) I septeber 2009, undersöktes arknaden geno en studie av några trähusföretags hesidor. De hesidor so besöktes var de 10 största svenska trähusföretagen (se fig. 1). Dessuto besöktes Karlssonhus (www.karlssonhus.se) och Villa var (www.villavar.se) so specialiserat sig ot lågenergihus. Under februari 2010 besöktes sidorna igeno för att se viken utveckling so skett under tiden. Husen arknadsförs i huvudsak på två sätt, antingen ed sitt låga pris, eller ed sina stora öjligheter till individuell anpassning. Alla tillverkare har någon for av standardisering. Vissa tillverkare arkerar detta tydligt ot kunden ed standardiserade odeller där erkostnaden för ändringar är stor. Det är dessa tillverkare so säljer de billigare villorna. Den arkitektoniska friheten har fått stå tillbaka ot byggsysteets krav på standardiserat utförande. Hos de tillverkare där de tyngsta arknadsföringsarguenten är att kunden kan få huset "nästan so de vill" ärks inte standardiseringen utåt ot kunden. Även här har an givetvis ett bakoliggande byggsyste där vissa lösningar är billigare än andra, en det är inget so an kounicerar ut ot kund. Det är vanligt att standardisera ytskikt och fast inredning såso taktegel, innerdörrar och köksutrustning. Vill kunden välja bort något av detta får an ofta ett prisavdrag so är betydligt indre än den faktiska kostnaden för det bortvalda. Många säljer på utseende och planlösningar, det är svårt att hitta inforation o hur huset är uppbyggt, aterial osv. Det är också svårt att hitta inforation kring energiåtgång och energieffektivitet. Hos vissa finns ingen sådan inforation alls, och hos andra är den svår att använda för jäförelser. Dock är inforationen kring ytskikt, utrustningsstandard i bad och kök sat tillvalsöjligheter ofattande. Sveriges största trähusföretag 2009 1. Älvsbyhus 8,5 www.alvsbyhus.se 2. Trivselhus 6,1 www.trivselhus.se 3. Myresjöhus 6,0 www.yresjohus.se 4. Fiskarhedenvillan 4,8 www.fiskarhedenvillan.se 5. LB-Hus 4,0 www.lbhus.se 6. Sålandsvillan 3,5 www.salandsvillan.se 7. Eksjöhus 3,0 www.eksjohus.se 8. Hjältevadshus (Finndoo) 3,0 www.hjaltevadshus.se 9. Götenehus 2,0 www.gotenehus.se 10. A-hus 1,7 www.ahus.se Figur 1 (Byggfakta, 2010) (Byggfakta, 2010) Det är vanligt att husen levereras ed någon for av värepup. Från 1 januari 2010 räknas hus ed värepup so eluppvärda enligt boverkets byggregler vilket edfört en halvering av tillåten energiåtgång för uppvärning, från tidigare 110/ 2 och år i zon III till 55/ 2 och år. Detta ärktes hos hustillverkarna när hesidorna besöktes för andra gången. Flertalet tillverkare har presenterat energieffektivare hus lago tills de nya reglerna trädde i kraft, och hos nästan alla finns 9
tydligare inforation o energiåtgång och byggreglerna kring energieffektivitet, sat vad an gjort för att huset ska bli energieffektivare. Anebyhus presenterade i slutet av 2009 ett nytt huskoncept kallat 1:a villan. Där finns husodeller so tack vare yteffektivitet och standardisering har ett lågt pris. Valfriheten är dock starkt begränsad. Flera tillverkare har följt efter och presenterat denna typ av budgethus. 3.2 Arbetsetod ino industriellt såhusbyggande Byggsektorn har en låg produktivitet, där ycket tid går åt till fel, slarv, göra o, väntan. Detta kan delvis avhjälpas ed bättre projektering och planering. I projekteringsfasen ska ånga olika kopetenser saverka, såso arkitekt, konstruktör, brandingenjör och byggare. Långt tillbaka har färre personer haft ansvar för er, en ed dagens ofattande regelverk, högre standard och er koplicerade byggsyste behövs detaljerade kunskaper ino vitt skilda oråden, varför ett flertal specialister åste ingå i projekteringsgruppen. (Arnstad, 2006) I en traditionell byggprocess kontaktar beställaren en arkitekt so ritar ett förslag på huset. Man tar fra en bygglovsritning so godkänns av kounen. När bygghandlingar ska tas fra kopplas olika konsulter in. Ibland har arkitekten en stor roll även i den här delen av processen, en inte alltid. När bygghandlingen är färdig länas den till byggaren. (Nordstrand, 2000) Ino det industriella byggandet vill an standardisera delar av tillverkningsprocessen för att få ett effektivt byggande. Detta standardiseringsarbete görs ofta tillsaans ed konsulter och underleverantörer för att få ed alla tekniska lösningar i systeet. I detta skede tas oftast ingen hänsyn till utforningsöjligheter och någon arkitekt är inte inkopplad. Många tillverkare försöker anpassa sina byggsyste för att ge arkitekten så stor frihet so öjligt. Arkitekten tar ofta fra sitt utforningsförslag självständigt och när det senare i processen bestäs att ett visst byggsyste ska användas krävs ånga koproisser. (Johnsson et al., 2012) Englundshus husodeller tas fra av deras egna ingenjörer och anpassas ofta efter kundens önskeål. I EU-projektet Norrlandshuset har en grundodell anpassats efter synpunkter från deltagarna i projektet. Det ingår ingen arkitekt i projektgruppen so består av underleverantörer av fönster, takplåt, väresyste och färdiga badru sat forskare från LTU. (Erikshaar, 2009) 3.3 Byggsyste Enklare byggsyste har funnits i alla tider. På den svenska landsbygden har an byggt på olika sätt i olika landsdelar och ed er eller indre standardiserad tekniker. I Skåne och på Gotland urade an ed sten, på Öland byggde an sala längor i skiftesverksteknik och i övriga Sverige, ed större tillgång till skog, byggde an tierhus so saanfogades ed varierande knututforning. (Jonsson, 1985) De första saanställningarna av typritningar ko på 1700-talet geno Carl Wijnblad och följdes sedan under 1800 talet av Charles Eil Löfwenskiölds Lantannabyggnader hufvudsakligen för indre jordbruk so fick stor spridning. Under 1900-talets början utko flera typritningskataloger och senare började de ges ut regelbundet av Kungliga bostadsstyrelsen. (Jonsson, 1985) Regelstoen uppfanns i Aerika 1833 och ko till Sverige i början på 1900-talet. När den tidigare vanliga plankstoen byttes ot regelstoe inskade aterialåtgången drastiskt. De första 10
företagen för onteringsfärdiga trähus startade i början på 1900-talet och an exporterade redan från början hus till bl.a. Aerika. (Andersson & Edlund, 2004) 1969 publicerades en undersökning av den svenska typhusbranschen. Då byggdes årligen 30 000 enfailjshus i Sverige, varav två tredjedelar var så kallade typhus. I Sverige fanns totalt 60 typhusföretag, so sysselsatte 7000 anställda. De 6 största företagen stod för hälften av produktionen. Flertalet av fabrikerna fanns i södra o ellersta Sverige. Man byggde specialhus i begränsad ofattning, en indre ändringar i förhållande till katalogtyperna föreko i 50 av fallen. Företagen levererade antingen ruseleent eller yteleent och löpandebandprincipen började slå igeno i fabrikerna. Dock var prefabriceringsgraden inte så hög, företagen var oftare aterialleverantörer än husbyggare. Fasta sakvaror, såso kök, ingick endast o huset levererades helt färdigt. Ibland ingick uppvärningssysteet. (Gabrielsson & Ringar, 1970) År 2008 byggdes det 10 600 såhus i Sverige. Trähusindustrin hade då 5 700 anställda och edelpriset för en levererad byggsats var 1 121 639kr. Branschen har krypt en är fortfarande relativt stor. Det förekoer en ofattande export av onteringsfärdiga trähus, fräst till Norge, Danark och Tyskland. (TMF, 2009) Idag använder såhustillverkarna fräst två olika prefabriceringsetoder, volyoduler och plana byggeleent. Prefabriceringsgraden varierar ycket, och däred även koplexiteten. Den enklaste foren av planeleent är en oisolerad regelsektion, eventuellt ed skivor onterad på en sida. Den transporteras till byggarbetsplatsen där isolering, installationer, skivor och panel onteras. Ett sådant enkelt förfarande kräver inga avancerade hjälpedel eller särskilda kunskaper utöver noral byggteknik. En er utvecklad husfabrik har uppbyggda linjer för tillverkningen ed rullbord, vändbord och askiner upphängda i taket för er ergonoiska arbetsställningar. De est avancerade tillverkarna av planeleent bygger väggar ed helt färdig utsida i fabrik. Blocken har grundålad panel, isolering i flera skikt, tätskikt och ibland även förberedda eldragningar och skivaterial onterade. Fönster och dörrar är ofta färdigonterade. Även tak- och bjälklagssektioner kan prefabriceras, en där har ånga tillverkare valt en lägre prefabriceringsgrad. För att bygga volyoduler krävs er avancerade fabriker och konstruktionslösningar. Några kritiska punkter är åttoleranser, anslutning av installationer, saanfogning av tätskikt och kopplingar ellan oduler. Ofta bygger an golv, väggar och bjälklag på separata linjer och onterar sedan ihop de till oduler. Utrustning i kök och wc onteras färdigt likso i princip alla ytskikt. Hus so levereras so planeleent kan ställas på olika typer av platsbyggda grunder, de är effektiva att transportera och kan onteras till ett färdigt, tätt kliatskal på 2-3 dagar. Stokopletteringen ed innerväggar, utrustning och ytskikt tar dock tid och an får räkna ed 4-6 ånader från husleverans till inflyttning. Ett såhus byggt av volyoduler kan onteras och få tätt kliatskal på bara en dag vilket är optialt ur fuktsynpunkt. Efterso ycket arbete gjorts i fabrik är det klart för inflyttning 1-2 ånader efter leveransen. Volyeleenten ger dock tjockare bjälklag, indre flexibilitet i utforningen och kräver fler lastbilar vid transport. 11
3.4 Energieffektiva hus En energieffektiv grundfor har liten oslutningsarea i förhållande till den användbara ytan i huset, dvs. en sfär eller en kub. Dock kan det vara bättre ed en större fasadyta åt söder ed högre solinstrålning. Ett förhållande ellan längd och bredd på 3:2 anses optialt. Husforen bör vara kopakt, en vidhängande garage, vindfång och kallförråd kan användas för att få ett intressantare utseende. En bra tot har fri solinstrålning och oges av terräng so brosar vindhastigheterna. I städer bör husen placeras så att vinden hindras att ta fart på långa raka gator. Oavsett läge kan an skapa ett gynnsaare ikrokliat på själva toten ed lägre vindhastigheter och lite högre teperatur. Vindskydd kan an få från vegetation eller plank, en även geno att göa huset bako en höjd. Solavskärning från lövträd är optialt då de ger skugga på soarhalvåret en fritt solinflöde på vintern när löven fallit. (Bokalders & Block, 2009). Fönsterarean bör hållas nere, och gärna placeras ed något större fönster ot söder än norr. Även antalet fönster bör hållas lågt efterso så fönster har säre prestanda än stora. För att ändå uppfylla dagsljusbehovet åste fönsterplaceringarna övervägas noga. Mer ljus reflekteras in i ruet geno att t.ex. vinkla fönstersygarna eller placera ett fönster nära en vägg. (Bokalders & Block, 2009) Planlösningen kan optieras ed värezonsplanering, då rusfunktionerna placeras efter dess värebehov sat det väretillskott de skapar. På detta sätt kan an också inska behovet av kyla, vilket är ycket energikrävande. (Edén, 2007) I ett energieffektivt hus är det viktigt ed låga väreförluster geno kliatskalet, vilket uppnås geno tjockare och er kvalitativa isoleringsskikt, inskade köldbryggor sat aterial och fönster ed lägre u-värde. I lågenergihus väljs oftast ett ventilationssyste ed till- och frånlufts kanaler och en väreväxlare so tar tillvara vären i frånluften. Ventilationssysteet är extra viktigt för att föra ut överskottsväre under soliga dagar på soarhalvåret. För att ventilationssysteet ska fungera bra och väreväxlaren utnyttjas axialt är det viktigt att huset är lufttätt. (Andrén och Tiren, 2010) O kliatskären har otätheter sker oönskad ventilation geno de, speciellt under blåsiga dagar, vilket ökar energiförbrukningen. Med en lufttät kliatskär får an också högre kofort ed indre drag och bättre luftkvalité (o inkoande luft filtreras i ventilationssysteet). Dessuto undviker an att fuktig luft tränger ut i väggarna, något energieffektiva hus är extra känsliga för efterso fukten kan kondensera i välisolerade väggar vid ogynnsaa teperaturförhållanden. Lufttäthet åstadkos ed ångspärr (ofta platsfolie) i väggarna so tejpas i skarvar, hörn och anslutningar ot fönster och dörrar. (Adalberth, 1998) Kliatskalets lufttäthet kan provas ed en standardiserad etod. En fläkt onteras i en dörröppning och skapar övertryck och undertryck satidigt so läckaget äts. Geno att granska konstruktionen ed värekaera satidigt so huset är trycksatt kan an hitta otätheter. En provtryckning görs läpligen efter att alla installationer so påverkar tätskiktet är gjorda, en innan konstruktionen byggts igen helt. Då kan an relativt enkelt åtgärda otätheter so hittas. Täthetsprovning blir allt vanligare so kvalitetsbevis och ingår i standardavtalet hos vissa såhustillverkare. (Wahlgren, 2010) Den faktor so påverkar energiförbrukningen est är beteendet hos de so bor i huset. Väre- och ventilationssyste ska skötas o ed årstidsjusteringar, rengöring och filterbyten för att behålla sin prestanda. Energieffektiva vitvaror, snålspolande kranar och oderna belysningskällor ger förutsättningar, en lika viktigt är att använda de effektivt ed rätt teperatur i kyl och frys, fulla tvättaskiner, kortare duschtid och bara tända de lapor so behövs. Elförbrukningen i vardagen kan även inskas geno att undvika stand-by, hängtorka tvätt, använda lock på kastruller och endast vädra korta stunder när det behövs. (Bokalders & Block, 2009). 12
PROCESSS LÅGENERGIHUS TRADITIONELL PROCESS Geno att använda kulörer och aterial so upplevs vara så kan inohusteperaturen sänkas. Korkattor känns behagliga redan vid 10 grader och trägolv upplevs sköna vid noral rusteperatur edan plastattor och klinkergolv kräver högre teperaturer för att inte kännas kalla. Ett ru so ålas i en var kulör kräver lägre teperatur för att uppfattas so kofortabelt än ett ru ålad i en kall nyans. Man kan också påverka energiförbrukningen geno hur an öblerar. Bokhyllor och attor ökar isoleringen, likaså att dra för fönstren nattetid. Värs huset ed radiatorer är det viktigt att öbler placeras så att luften kan cirkulera och vären spridas i ruet. Överteperaturer från solinstrålning kan inskas ed arkiser, persienner eller rullgardiner. (Bokalders & Block, 2009). Det är svårt att i byggskedet påverka beteendet hos boende, en geno att bygga hus so har en låg grundförbrukning och ge förutsättningar för ett energieffektivt brukande får an ett hus ed en relativt sett låg energiförbrukning oavsett beteendet hos brukare. (Adalberth, 1998) Välj energikälla Visa och kontrollera elanvändning Utnyttja solenergi Effektivisera elanvändning Reducera väreförluster Figur 2 Den rekoenderade arbetsgången för lågenergihus är helt ovänd ot den traditionella processen. I en traditionell process koer an idag ofta bara till steg 2. Figuren är fratagen av Den Norske Statsbank i saarbete ed SIFTEC och Byggforsk. 3.5 Lågenergihus Begreppet lågenergihus har inga krav kopplat till sig, det anger bara att huset ska förbruka indre energi än otsvarande hus byggt enligt landets gällande lagar och byggregler. För att uppuntra energieffektivare byggnader har an i Tyskland, Schweiz och Österrike sedan 1990-talet klassificeringar ed hårdare energikrav än lagstiftningens. (Andrén & Tirén, 2010) Flera länder har följt efter och infört anpassade kravspecifikationer. Ino EU finns det förslag o att edlesländerna succesivt ska införa hårdare energikrav so närar sig nollenergibyggnader (EUlex, 2009). Ett inienergihus har en energiförbrukning so är högre än passivhusets, en betydligt lägre än lagstiftningens krav. Husen ska ha bättre kliatskal och täthet än byggnoren, en behöver väretillskott från någon for av värekälla. (Andrén & Tirén, 2010) I ett passivhus har kliatskalet så hög prestanda att den passivt tillförda energin från boende och teknisk utrustning räcker för att vära huset. Ett passivhus har därför ingen värekälla i traditionell 13
ening, oftast tillförs den lilla ängd energi so behövs för uppvärning vintertid geno ett elbatteri i tilluftsventilationen. Passivhus har välisolerade väggar och fönster, uppförs ed höga täthetskrav på kliatskalet och har ett ventilationssyste ed väreåtervinning. (Andrén & Tirén, 2010) Ett nollenergihus är ett passivhus so producerar den energi det förbrukar. Man kopletterar huset ed tex. vindkraftverk, solfångare och/eller solceller i tillräcklig ängd så att de alstrar lika ycket energi so huset totalt förbrukar per år. För att kopensera för årstidernas kliatskillnader är det tillåtet att sälja energiöverskott på soaren och köpa externt producerad energi på vinterhalvåret. (Andrén & Tirén, 2010) O an levererar signifikant er el än huset förbrukar kan huset kallas plusenergihus, detta är dock inget begrepp so används i kravspecifikationer. (Andrén & Tirén, 2010) 3.5.1 Kravnivåer I Sverige ställs krav på nybyggnaders energieffektivitet geno boverkets byggregler (BBR). I BBR16 so utko 2009 är Sverige indelat i 3 zoner för att ta hänsyn till de skilda kliatförhållandena. (Boverket, 2009) De första svenska kravspecifikationerna för passivhus och inenergihus togs fra av Foru för energieffektivt byggande på uppdrag av energiyndigheten. De utgår från de tyska kraven en är anpassade för vad so är riligt i vårt kliat. I Tyskland, där an byggt passivhus i er än 15 år, är kravet en axial förbrukning på 10 per kvadrateter och år. Föruto axial energianvändning ställs även krav på axialt installerad eleffekt, kliatskalets täthet (luftläckning ax 0,3 l /s, 2 ) sat fönster och dörrars genosnittliga u-värde (1,0 för inienergihus, 0,9 för passivhus). (FEBY, 2009). Kravnivåer på byggnadens axiala specifika energianvändning år 2009 (/ 2 och år) Ej eluppvärt hus BBR Minienergihus Passivhus Zon I 150 78 58 Zon II 130 74 54 Zon III 110 70 50 Eluppvärt hus, även värepupar Zon I 95 44 34 Zon II 75 42 32 Zon III 55 40 30 Figur 3 Saanställda kravnivåer sat karta över Sverige ed zonindelning (Boverket, 2009, FEBY 2009) 14
3.6 Installationer I ett hus finns ånga installationer, t.ex. vatten, avlopp, el, väre, ventilation och ultiedia. Att projektera installationssysteen i saband ed utforningen är alltid fördelaktigt, och särskilt när energieffektiviteten är viktig. (Andrén, 2010) I detta arbete har endast uppvärnings- och ventilationssysteet undersökts då det påverkar energiförbrukningen est. I tabellen nedan redovisas en jäförelse ellan olika uppvärningssyste so kan vara tänkbara för en villa. Även en jäförelse ellan olika ventilationssyste redovisas. Uppvärningssätt och väredistributionssyste Direktverkande el (värer tilluften, alt. golvväre) Luftvärepup (värer tilluften) Jord/Berg/Vattenvärepup (värer ackuulatortank, distribuering via radiatorsyste eller golvväre) Frånluftsvärepup (tillvaratar väre i frånluften och värer rusluften) Luft-vattenvärepup (värer ackuulatortank, distribuering via radiatorsyste eller golvväre) + - Enkelt Relativt hög driftskostnad Låg investeringskostnad Elberoende Risk för torr luft Enkelt Elberoende Relativt låg investeringskostnad Enkelt Vattenburen väre ger bättre luftkvalité Enkelt Vattenburen väre ger bättre luftkvalité Kopleent krävs vid kall väderlek Elberoende Hög investeringskostnad Kopleent krävs vid kall väderlek Kräver ackuulatortank Elberoende Kopleent krävs vid kall väderlek Elberoende Kopleent krävs vid kall väderlek Relativt hög investeringskostnad Kräver ackuulatortank Pelletskain + solfångare (värer ackuulatortank, distribuering via radiatorsyste eller golvväre, liten del av kainvären värer ruet direkt) Fjärrväre (värer ackuulatortank, distribuering via radiatorsyste eller golvväre, alt. Vattenväreväxlare värer tilluft) Miljövänligt Relativt låg driftskostnad Vattenburen väre ger bättre luftkvalité Enkelt Miljövänligt Relativt låg driftskostnad i de flesta kounerna Kan anslutas till luft eller vattenburet distributionssyste (Axelsson & Andrén, 2002) (Bodin, Hideark & Stintzing, 2008) Liten egen arbetsinsats krävs varje vecka Sotning krävs Kräver ackuulatortank Finns ej överallt 15
Ventilationssyste Självdrag (utnyttjar otätheter för tilluft och skorstenseffekten för frånluft. Ingen fläkt) Mekanisk tilluft (T) (Fläkt trycker in luft i huset, frånluft via t.ex. fönsterventiler) Mekanisk frånluft (F) (Fläkt so suger ut luft ur huset, tilluft via t.ex. fönsterventiler) Mekanisk till och frånluft ed återvinning (FTX) (överför del av vären i frånluften till tilluften) + - Enkelt Fungerar bra på vintern, dåligt på Låg investeringskostnad soaren Fungerar inte tillsaans ed ett tätt hus Relativt enkelt Relativt låg investeringskostnad Renare inohusluft o filter används Relativt enkelt Relativt låg investeringskostnad. Ger undertryck i huset Kontrollerat flöde Vären tas tillvara Renare inohusluft o filter används (Axelsson & Andrén, 2002) (Bodin, Hideark & Stintzing, 2008) Vären tas inte tillvara Ger övertryck i huset Vären tas inte tillvara Vären tas inte tillvara, o inte en frånluftsvärepup används Högre investeringskostnad då dubbla kanaler och er koplicerad fläkt krävs 16
4. Fallstudie 4.1 Specifika förutsättningar Förutsättningar i fallstudien har salats in geno öten ed representanter för Englundshus sat en arkitekt och en VVS-konsult. Krav och önskeål so redovisas nedan gäller i detta specifika projekt och ska inte tolkas so generella krav eller ståndpunkter från de intervjuade. 4.1.1 Målgrupp Enligt Englundshus kravspecifikation ska det hus so tas fra i detta arbete ha en total boyta på 130-150 kv. Huset ska passa en barnfailj och ha en odern öppen planlösning ed öjlighet till flera sovru. Planlösningen ska vara effektiv och huset ska tillhöra de billigare på arknaden, en ge öjlighet till egna val. (Stoltz, 2009) Konceptet ska i första hand tilltala en ålgrupp so önskar färdigställa en stor del av huset själva. Idén är att tillhandahålla det so är er ofattande och svårare att göra själv. Standardleveransen ska vara ett hus ed tätt kliatskal och helt färdiga badru, en an ska kunna välja till att få huset helt nyckelfärdigt. (Erikshaar, 2009) 4.1.2 Energianvändning Huset ska klara energikraven i boverkets byggregler ed god arginal. Möjlighet ska finnas att få huset klassat so inienergihus. (Erikshaar, 2008) Huset åste vara välisolerat, inst 300 cellplast under grundplattan, 500 lösullsisolering i vindsbjälklaget och inst 300 isolering i ytterväggarna, gärna i flera skikt ed korslagda reglar. Förslag på ytterväggens uppbyggnad har tagits fra i EU-projektet och beskrivs närare i bifogad teknisk specifikation. (Stoltz, 2009) Huset ska ha ett tätt kliatskal för att inska energiåtgången sat för att undvika att fuktig luft tränger ut i stoen och skadar den. Väggen bör ha ett installationsskikt so tätskiktet placeras innanför, för att iniera antalet hål för t.ex. eldragningar och infästningar. Lufttätheten bör säkerställas geno att huset provtrycks efter ontering av tätskikt. (Gross, 2008)( Axelsson, 2002) Fönsterarean på huset bör inte överstiga 15 av golvarean och fönster och dörrar ska vara energieffektiva (Bergströ, 2009). Planlösningen bör vara relativt öppen för att sprida vären i huset. Passiv solenergi kan utnyttjas ed solinstrålning geno fönster. Huset bör ha ett vindfång för att inska energiförluster via ytterdörren. Vindfånget kan ha indre isolering och värs upp av spillväre från huset. (Andrén, 2010) 4.1.3 Installationer För att få ett kontrollerat luftflöde i täta hus, sat för att kunna filtrera inkoande luft, åste en till- och frånluftsventilation installeras. I aggregatet återvinns vären i frånluften och överförs till inkoande luft.(adalberth, 1998, Abel, 2006) I ett välisolerat hus är det inte säkert att investeringskostnaden för ett er avancerat uppvärningssätt och vattenburet distributionssyste återbetalar sig. Därför är ett enkelt uppvärningssyste ed en elpatron so värer tilluften i ventilationssysteet att föredra. De kallaste dagarna kan ventilationen behöva ökas för att tillräckligt ycket väre ska kunna distribueras via tilluften. En elpatron används även för produktion av varvatten. (Bergströ, 2009)(Andrén, 2010) O huset inte blir tillräckligt effektivt för att endast 17
väras ed direktverkande el är det billigaste alternativet att använda en luft-luft värepup. (Bergströ, 2009) I badruet behövs lite extra uppvärning, vilket en elektrisk handdukstork kan bidra ed. O badruet placeras ot yttervägg krävs extra isolering i väggen eller ytterligare värekälla i badruet. Tekniska installationer för uppvärning och ventilation kräver utrye på 60x120-180c. Installationerna kan placeras i tvätt- eller wcutrye, dock ej på vägg ot sovru pga. buller. (Bergströ, 2009) 4.1.4 Byggsyste Englundshus tillverkar fullt färdiga väggblock och bjälklag en de kan inte tillverka oduler. Väggeleenten kan vara axialt 10-12 eter av transportskäl. Det är fördelaktigt o huset kan byggas av få väggeleent, så att ontagetiden och antalet skarvar på byggnaden hålls nere. Taket byggs ofta på plats då det är billigare än att bygga färdiga taksektioner i fabrik. De har i dagsläget ingen energieffektiv lösning för snedtak och vill därför ha en husodell ed traditionella takstolar. Englundshus har inga stora lagerutryen, så de ser ingen vinst ed att standardisera sakvaror so t.ex. innerdörrar. (Erikshaar, 2009) Väggkonstruktionen har tagits fra av Englundshus, se bifogad teknisk specifikation. Englundshus ansvarar också för detaljutforningen i odulskarvar vilken inte redovisas här. Huset ska utrustas ed badru från PARTAB i Kalix so också deltar i EU-projektet Norrlandshuset. De tillverkar helt färdiga badrusoduler ed färdiga ytskikt och onterad inredning. Badrusodulerna kan placeras ot yttervägg, en det kan ge följdproble pga. de dubbla tätskikten i yttervägg och våtrusvägg. PARTAB kan leverera badrusoduler ed fönster, det fördyrar dock odulen och kräver stor precision vid projektering och ontering. Modulen kräver en nedsänkning i grunden på 70. (Stoltz, 2009) Grunden gjuts på byggarbetsplatsen i god tid innan huset onteras. Huset levereras i for av ytterväggblock, färdiga badrusoduler, trappa sat aterialsats till taket. Monteringen sker på två dagar där andra dagen ägnas åt taket. (Erikshaar, 2009) 4.1.5 Arkitektur Arkitektur och utforning är er subjektivt än t.ex. installationer och byggsyste. För att avgränsa detta arbete beslutades att endast använda en arkitekt so källa ino detta oråde. Mötet ed henne resulterade i följande krav och rekoendationer för denna fallstudie; Bostaden ska uppfylla lagstiftningens krav. De regler so påverkar est är krav på ått i wc sat att kök, vardagsru, wc och plats för ett sovru ska finnas på saa våningsplan. Möjlighet till rundgång bör finnas någonstans, det skapar en positiv känsla, ger valfrihet och gör att ruen upplevs större. Ljusinsläpp bör placeras så att an ser ut geno fönster från så ånga platser so öjligt. Köket bör utforas effektivt för att inte ta för stor andel av den begränsade totalarean. Det kan uppnås t.ex. geno ett så kallat korridorskök ed två otstående arbetsbänkar, eller så kan kök och vardagsru sasas o yta. 18
Förråd och tvättru bör ha plats för bänkar/förvaring längs inst två sidor av ruet, gärna de otstående väggarna för optial effektivitet. En trappa i svängd for är lättare att gå i och tar indre golvyta jäfört ed ett rakt trapplopp. Det är vanligt att an vill ha utsikt ot frasidan från köket och ot baksidan från vardagsruet. Köket bör ha plats för atbord vid ett fönster. (Nordark, 2009) 4.2 Huskoncept 4.2.1 Utforningsprocess Byggnadens for För att reducera energiförluster eftersträvades en liten oslutande area i förhållande till boarean, optialt är en sfär. Den est optiala foren so är läplig att bygga industriellt är en kub. Utifrån projektets förutsättningar innebär det en villa i två plan ed 65-75 2 boarea per plan. Husets sidor begränsades till 10 eters utvändig längd för att hålla nere antalet väggblock, vilket inskar både skarvar, köldbryggor och kostnader. Till kubforen adderas ett vindfång för att inska energiförluster vid entrén sat bidra till en er tilltalande arkitektur. Vindfånget kan ha indre isolering och värs upp av spillväre från huset. Tekniska lösningar Utifrån rekoendationer av VVS-konsulten väljs FTX ventilation och uppvärning ed elpatron i första hand. Vid energiberäkningen prövas även uppvärning ed värepup. Huset ritas ed väggar enligt Englundshus förslag Planlösning På bottenvåningen läggs kök, vardagsru, tvätt & teknikru, wc och öjlighet att skapa ett sovru. Övervåningen får plats för 3-4 sovru sat wc. Wc placeras indragen från yttervägg för att utnyttja odulens 4 färdiga väggar sat undvika proble ed anslutning ot yttervägg. För att ge öjlighet till sekundärt ljusinsläpp i wc placeras en bastu ed litet fönster ellan wc och yttervägg. O an inte vill ha en bastu blir utryet istället ett förråd. Wc och tvätt placeras nära entrén. En trappa ed U-for väljs för yteffektiviteten och placeras itt i huset. På så sätt skapas rundgång på bottenvåningen. För att undvika en dyr förstärkning av bjälklagen krävs en bärande vägg i huset då spännvidden annars blir för stor för standarddiensionerna. Efterso konceptet ska passa kunder so vill bygga klart en stor del själva för att inska kostnaden är det önskvärt att inska ängden innerväggar so åste ingå i grundleveransen. Därför utnyttjas en av badruets väggar sat en vägg vid trappan för denna bärande funktion. Ovanvåningens badru får saa ått so bottenvåningens och placeras rakt över det. Det är kostnadseffektivt geno att an kan beställa flera likadana oduler av tillverkaren sat att det förenklar rördragning. Fönstren placeras så att an öts av ljusinsläpp från så ånga platser so öjligt och så att flera genosiktslinjer skapas. Efterso fönsterarean ska vara relativt liten läggs stor vikt vid val av storlek och placering. Satliga fönster och dörrar är inpassade ellan väggreglarna so sitter på standardavstånd. 19
Figur 4 Planlösning i grundutförande ed traditionell fasad. Fullständiga ritningar finns i bilaga 1 Figur 5 Planlösning ed öjliga tillval. 20
Fasadutforning Två varianter på fönsterplacering och fasadutforning tas fra. Den traditionella odellen knyter an till den röda stugan på landet och har stående locklistpanel, spröjsade fönster och syetrisk fönstersättning. Vindfången får ett sadeltak och en klassisk pardörr. Den oderna varianten har en slät, stående panel och blandade fönsterforer utan spröjs. Vindfånget har pulpettak, kläs ed liggande panel och kan utrustas ed balkong. Figur 6 Fasaden finns i två olika varianter, kallad traditionell och odern. Figur 7 En odell av huset ed odern respektive traditionell fasadutforning, renderad i prograet Archi-cad. 21
4.2.2 Energiberäkning Energiberäkningar av huset gjordes i prograet Vip+. Vid beräkningarna användes odellen odern, ed standardutrustning utan extra fönster, konstruktion enligt teknisk beskrivning sat täthet och u-värde på fönster och dörrar enligt inienergihuskrav. För övriga paraetrar användes prograets standardvärden. Beräkningarna gjordes för Luleå sat för de kallaste platserna ed tillgängliga kliatdata i respektive zon. Beräknad specifik energianvändning (/ 2 och år) standardkonstruktion + värepup + extraåtgärder + extraåtgärder och värepup Luleå (zon I) Kiruna (zon I) Särna (zon II) Jönköping (zon III) 72 * 54 63 _43 * 85 65 73 53 _57 39_ 47 _31_ Grönt = klarar inienergihuskrav. Rött = klarar inte BBR-krav. * = Beräkningen finns so bilaga Beräkningarna visar att huset klarar boverkets krav i zon I och II, en ligger precis över gränsen i zon III. Lägger an till en luft-luftvärepup klarar huset boverkets krav ed god arginal i satliga zoner, och det klarar dessuto inienergihus-kraven i zon III. För att klara inienergihuskraven i zon I gjordes ånga så åtgärder. Minskat luftläckage (geno bättre utfört tätskikt), bättre fönster (lägre u-värde), något indre fönsteryta, era isolering sat lättreglar i väggarna. Målet ed dessa ändringar var endast att visa att kravet är öjligt att uppnå på ett riligt sätt, någon utredning av ytterligare beräkning för andra kobinationer av återgärder gjordes därför inte. Ett alternativ sätt att relativt enkelt uppnå inienergihus-kravet kan vara att utrusta huset ed en effektiv bergvärepup och ett vattenburet distributionssyste ed radiatorer eller golvväre. En sådan lösning skulle dock fördyra huset ycket och det skulle däred inte tillhöra de billigare på arknaden. 22
5. Diskussion 5.1 Fallstudie Fallstudien visar att det är svårt att uppnå kraven för inienergihus ed Englundshus föreslagna konstruktion, även o husets planlösning ritats för att vara energieffektiv. Flera förbättringar av bl.a. konstruktion och lufttäthet krävdes för att nå kravnivåerna i norra delen av Sverige. Energiberäkningarna gjordes dessuto på grundutförandet av det fratagna huset, så för att kunna erbjuda de föreslagna tillvalen ed t.ex. extra fönster krävs ytterligare energisparande åtgärder. Alternativt kan an välja att erbjuda huset ed en effektivare en dyrare värekälla, t.ex. bergvärepup. I fallstudiens energiberäkningar utgicks från en lufttäthet i nivå ed kravspecifikationen för inienergihus. I den justerade energiberäkningen ökades sedan lufttätheten något. Andra hustillverkare har vid provtryckningar visat att det går att bygga prefabricerat ed så hög lufttäthet (Sandberg, 2008), en alla tillverkare åste själva utveckla sina lösningar för att uppnå tillräcklig lufttäthet och sedan verifiera den geno provtryckningar. Även o an hittills uppätt bättre lufttäthet i platsbyggda hus bör det industriella byggandet ha fördelar på sikt då an lättare kan standardisera arbetsutförande och aterial. Marknadsundersökningen visade att de största hustillverkarna satsar på antingen valfrihet eller lågt pris. I fallstudien fanns krav på både och, en lågt pris var ett viktigare krav, vilket ledde till ett relativt standardiserat hus ed få val för kunden. Det kan till viss del uppvägas geno att i arknadsföringen visa tydligt varför olika saker är standardiserade och hur det uppvägs av ett attraktivt pris. Geno att ta fra fler husodeller utifrån saa krav kan an också erbjuda större valfrihet. 5.2 Metod Arbetet genofördes so en fallstudie efterso forskarna i EU-projektet tyckte det vore intressant att få ett alternativt förslag på hur den efterfrågade villan kunde se ut. O an istället valt att studera projektets fratagna huskoncept skulle an kunnat ägna er tid åt att undersöka och utvärdera både utforningen och de tekniska lösningarna, vilket hade varit intressant. I fallstudien valdes en etod där krav och rekoendationer från olika oråden saanställdes innan utforningen påbörjades. Det fungerade bra och ånga krav var enklare att definiera än vad jag befarat. Det svåraste var att få Englundshus att beskriva kraven i sitt byggsyste. Det upplevdes även so att de har liten kunskap o vad so är dyrt respektive billigt att tillverka. Det var också svårt att hitta litteratur so beskriver olika byggsyste för såhus. Det beror troligen på att systeen utvecklats av respektive företag och behandlas so företagsheligheter. Det går att hitta er inforation o syste för flerbostadshus, fraförallt pga. att det forskats er o de och däred blir delar av teknikerna offentliga. 5.3 Fratidsutsikter Från 2021 ska alla nya byggnader vara nära-nollenergibyggnader (vilket inte ska förväxlas ed nollenergihus). Krav koer att ställas på kliatskalets prestanda i for av väreotstånd och täthet, sat på total energiförbrukning på fastigheten. (Boverket, 2015) För att uppnå dessa krav i norra Sverige behöver såhustillverkarna välja än er energieffektiva lösningar ed tjockare 23
isoleringsskikt och högpresterande fönster. Eleentskarvar åste utvecklas så att köldbryggor och otätheter inieras. Energiförbrukningskraven kan också ötas geno att kopensera en del av förbrukningen ed egen energiproduktion på fastigheten. Hustillverkarna får då leverera husen ed något so producerar energi, t.ex. solceller eller så vindkraftverk. Lufttäthetsprovning so redan idag erbjuds av ånga hustillverkare blir troligen en viktig kvalitetskontroll och koer antagligen att utföras i ett skede i byggprocessen där upptäckta fel kan åtgärdas. Troligen koer de två huvudinriktningarna på såhusarknaden bestå, där an arknadsför hus so antingen billigt och standardiserat eller ed hög valfrihet. Dessa inriktningar koer troligen utvecklas så att de tillverkare so satsar på hög valfrihet väljer en effektiv värekälla, högkvalitativa fönster, välisolerade väggar och utrustning för att generera energi på fastigheten. Kunden kan då fortfarande utfora huset så so de vill ed stora fönsterpartier och en indre kopakt for. Tillverkare so satsar på att erbjuda de billigaste husen kan istället välja att använda ett billigare uppvärningssyste ed luftvärepup och ta fra några standardhus ed energieffektiv for, begränsad fönsterarea och optierat kliatskal. Oavsett vilken väg hustillverkarna väljer att gå, behöver an inte bara lära sig vilka lösningar so är billiga respektive dyra att producera, an behöver också lära sig hur olika val påverkar energiförbrukningen. 24
6. Referenser Tryckta källor Abel, Enno & Elroth, Arne (2006). Byggnaden so syste. Stockhol: Foras Adalberth, Karin (1998). God lufttäthet: en guide för arkitekter, projektörer och entreprenörer. Stockhol: Byggforskningsrådet Andersson, Thorbjörn & Edlund, Richard (2004). Kataloghuset: det egna heet i byggsats. Stockhol: Byggförl. i saarbete ed Jönköpings läns useu, Kalar läns useu och Sålands useu Andrén, Lars & Tirén, Lars M-G (2010). Passivhus: en handbok o energieffektivt byggande. Stockhol: Svensk Byggtjänst Arnstad, Lennart (2006). Bygg billigare och bo bättre. Stockhol: SIS förlag Axelsson, Anders & Andrén, Lars (2002). Väreboken: 20⁰C till lägsta kostnad. 2., rev. uppl. Bodin, Anders, Hideark, Jacob & Stintzing, Martin (2008). Arkitektens handbok. Stockhol: Addera Bokalders, Varis & Block, Maria (2009). Byggekologi: kunskaper för ett hållbart byggande. Stockhol: Svensk Byggtjänst Boverket (2009) Regelsaling för byggande, BBR 2008: suppleent februari 2009, 9 Energihushålling. 1. uppl. Karlskrona: Boverket Boverket (2015) Förslag till svensk tilläpning av nära-nollenergibyggnader Rapport 2015:26. Karlskrona: Boverket Edén, Michael (2007). Energi och byggnadsutforning. Stockhol: Arkitekternas foru för forskning och utveckling (Arkus) Gabrielson, Inger & Ringar, Carl-Ivar (red.) (1970). 40 sätt att bygga såhus: en undersökning av typhusfabrikanternas standardleveranser utförd ino SAR:s såhusgrupp på uppdrag av Statens råd för byggnadsforskning. Stockhol: Statens institut för byggnadsforskning Gross, Holger (2008). Energisarta såhus: vägledning och råd till byggherrar, arkitekter och ingenjörer. Stockhol: Gross produktion i saarbete ed Villaägarnas riksförbund Johnsson H. et al. (2012). Industriellt husbyggande i Sverige. Luleå: Luleå tekniska universitet. Jonsson, Leif (1985). Från egnahe till villa: enfailjshuset i Sverige 1950-1980 = [Fro owneroccupied house to detached house] : [the single-faily house in Sweden 1950-1980]. Diss. Uppsala : Univ. Nordstrand, Uno (2000). Byggprocessen. Stockhol: Liber Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsetodikens grunder: att planera, genoföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur 25
Ej utgivna källor Englundshus(2009) Kravspecifikation för villa i projekt Norrlandhuset Elektroniskt publicerade källor [www] Sandberg, Eje (2008) Mätresultat Villa Malborg. Aton teknikkonsult AB Hätat 2015-06-25 från http://www.aton.se/ig/userfiles/file/rapport20villa20malborg.pdf Byggfakta (2010) Byggfakta RBI 2009 Hätat 2010-02-22 från www.husforu.se FEBY (2009) Kravspecifikationer för Passivhus och Minienergihus Hätat 2009-09-24 från; http://www.energieffektivabyggnader.se/vanstereny/rapporter.4.4a4d22a41128e56161b8000129 9.htl KOM(2008) 780 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV o byggnaders energiprestanda Hätat 2009-09-10 från http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:2008:0780:fin:sv:pdf Tf (2009) Trähusbranschrapport Hätat 2009-09-10 från http://www.tf.se/web/trahusbranschen.aspx Wahlgren, Paula (2010) Goda exepel på lufttäta konstruktionslösningar. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Hätat från http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/docuents/sp_rapp_2010_09_etapp_c.pdf Muntliga källor Bergströ, Roland. Installationskonsult, JPAB Luleå. (Möte 2009-10-07) Erikshaar, Jarkko. Doktorand LTU, tidigare anställd på Englundhus. (Intervju 2009-09-15) Nordark, Josefina. Arkitekt, MAF Luleå. (Möte 2009-11-03 sat 2009-11-24) Schade, Jutta. Doktorand LTU (Möte 2009-12-13) Stoltz, Lars. Projektör, Englundshus Kalix. (Intervju vid besök i Englundshus fabrik 2009-10-12) 26