Att organisera för skolframgång

Relevanta dokument
Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Ledarskap för skolutveckling

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Att organisera för skolframgång

Hur skapar vi framgångsrika skolor?

Pedagogik AV, Skolledarskap i Rektorsprogrammet. Uppdragsutbildning, 10 hp

Att organisera för skolframgång strategier för en likvärdig skola

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.

Bildningsförvaltningens IKT-strategi

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7)

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen september 2012

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Daniel Pettersson Högskolan i Gävle

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Dialogmöten fristående verksamheter. April 2017

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Syfte & forskningsfrågor. En delstudie i projektet. Världens bästa regionala utbildningssystem - ett forsknings- och skolutvecklingsprojekt

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Eva Lanteli, projektledare

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Erfarenheter av en skola på vetenskaplig grund en (kritisk) betraktelse

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Skolutveckling som frirumserövrande. Gunnar Berg.

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Digitaliseringen av skolan

Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut Dnr :5177. Beslut. efter tillsyn av Skarpängsskolan i Täby kommun

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Student Personnummer

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2018

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Kommunikation både speglar och påverkar verksamheten i skolan och bidrar på så sätt till skolans resultat. I Helene Ärlestigs avhandling analyseras

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förändringstakten i Sverige och i omvärlden

Statens skolverk Stockholm

Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

Ledare för kollegialt lärande

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utmaningarna för förskolan

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan 2017

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Nätverk för Lärande i glesbygd. Att arbeta tillsammans i ett pedagogiskt nätverk

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

Skolpolitiskt seminarium Gustav Fridolin 28 september Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

Digitaliseringen av skolan

Ökad jämlikhet, minskad segregation och goda uppväxtvillkor för barn och unga

Skolplan Med blick för lärande

Rektorsprogrammets syfte

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Ansökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Undervisning med digitala verktyg - matematik och teknik i grundskolans årskurs 7-9 vid Primaskolan Sverige AB

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Beslut för grundskola

Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

Remissvar - På goda grunder - en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Lönekriterier för verksamheter inom AcadeMedias Teoretiska Gymnasieskolor

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

IUP-plan för Sofia skola

Regelbunden tillsyn 2012

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

Pedagogiskt ledarskap

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP

Beslut för grundskola och fritidshem

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

SKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen. Michael Uljens Åbo Akademi

Annan pedagogisk verksamhet

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Sveriges elevråd SVEAs Verksamhetsplan 2019

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Beslut Dnr :3784. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Blichers friskola i Svalövs kommun

Beslut. rin Skolinspektionen

Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp

Aktuellt. Vad händer sen?

Transkript:

Att organisera för skolframgång Maria Jarl, Ulf Blossing, Klas Andersson

Problemställning Hur kan det egentligen komma sig att vissa skolor lyckas bättre än andra skolor? Vad är det för processer och händelser som gör att vissa skolor år efter år uppvisar goda resultat medan andra skolor inte förmår bryta en negativ resultatutveckling? Finansierat av utbildningsvetenskapliga kommittén. Åren 2012 till 2015

Faktorer på framgångsrika skolor ett produktivt klimat och kultur, fokus på centrala lärandemål, adekvat uppföljning, verksamhetsorienterad personalutveckling, ett professionellt ledarskap, föräldramedverkan, effektiva pedagogiska metoder och höga mål

Men varför? Hur hänger faktorerna ihop? Vilken betydelse har de över tid? Hur varierar faktorerna i förhållande till omgivande miljö? Hur ska mindre framgångsrika skolor utveckla dessa faktorer?

Förklaringar Socioekonomisk bakgrund Lärarkompetens Klassrumsarbetet Organiseringen av den lokala skolan 8 till 18 procent förklaras av skolfaktorer Framgångsrika och mindre framgångsrika skolor

Organisering av skolor Sättet vi väljer att organisera enskilda skolor spelar roll. organiseringen av skolornas ledningsfunktioner av lärares arbete och av undervisningens former Processorienterat perspektiv Följa utvecklingsprocesser bakåt i tiden. Jämföra framgångsrika och mindre framgångsrika skolor. Olika kommuner. Skolbesök hösten 2013 i åtta skolor.

Syfte Genom en processorienterad fåfallstudie av skolor som lyckas respektive inte lyckas väl avser vi därför att utveckla en teori om organiseringens betydelse för skolframgång.

Skolutveckling 1980-2008 Från 1980-1991 Centraliserat huvudmannaskap Centraliserad läroplan med decentraliserade tendenser Lokal utveckling Centraliserat stöd Statlig utvärdering med ökat lokalt deltagande 1991 2008 Decentraliserat huvudmannaskap 1991 Centraliserad läroplan, målstyrning 1994 Friskolor, 1992 Lokal utveckling Centraliserat stöd, MSU 2003-2008

Skolutveckling 2008-2013 Decentraliserat huvudmannaskap Intensifiering av friskolor Samma reglering, 2010 års skollag Ökande antal Intensifiering av central läroplan Ny läroplan 2011 Nationella prov Individuella utvecklingsplaner Allmänna råd om Planering och genomförande av undervisning Lokal utveckling, retorik men realitet? Intensifiering av centralt stöd, ex. Lyften Intensifiering av statlig utvärdering, Skolinspektionen 2008 Målen utvärderas mer.mer fokus på implementering tidigare

Resultatutveckling 1998-2011 Resultatskillnaderna mellan eleverna ökar under perioden 1998-2011. Inomskolevariationen är större än mellanskolevariationen. Mellanskolevariationen har ökat, men fortfarande mycket liten. Mellanskolevariationen ökar mest i storstadsregioner. Betydelsen av socioekonomisk bakgrund? Valfrihet ger förväntanseffekter Därför intressant att välja skolor från stortadsområden kontra övriga.

Institutionellt perspektiv Vilka regelsystem präglar den enskilda skolan? Formella Organisationskartor, handlingsplaner, rollbeskrivningar Informella Reella rutiner och praktiker

Framgångsrika formella regelsystem Skolorganisationen Tydlig och effektiv infrastruktur God förbättringskapacitet Tydligt och fördelat ledarskap Fokus på förändring och lärande att undersöka elevers lärande att undersöka lärares lärande (om elevers lärande)

Framgångsrika informella regelsystem Praktikgemenskapen Praktikgemenskaper Ett kollektiv Samlas kring ett eller flera praktiska dilemman Engagemang För samtal kring hur dilemman kan lösas/hanteras Producerar tankeverktyg eller modeller.

Organisation kontra praktikgemenskap Organisationen Fokus på målen Ger riktning Planeras fram Kan komma i konflikt med medlemmarnas behov Praktikgemenskapen Fokus på behoven Ger kraft Växer naturligt fram Kan komma i konflikt med organisationens mål

Balans? Hur kan organisationen fånga upp kraften i praktikgemenskapen? ge praktikgemenskapen riktning? Kvaliteter i organiseringen? Fördelning av ansvar? Kommunikationssystemet? Ledarskapet? Kvaliteter i processen? Kvalitetssäkrande? Granskandet? Aktionslärande? Undersökande?

Forskningsbilden en summering Centrala frågor Faktorer Processer Planerad förändring=lärande Elevfokus Foga samman skilda traditioner och resultatbilder