Granskningsredogörelse Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tillägg till översiktsplan 2010 för Norsjö kommun Antagandehandling 2016-06-20
UTLÅTANDE GRANSKNING 1(7) Landsbygdsutveckling i strandnära lägen tillägg till översiktsplan 2010 för Norsjö kommun Planförslaget har varit på samråd under tiden 23 mars 23 maj 2016. Under granskningen har följande synpunkter inkommit; Skellefteå Museum Skellefteå museum har inbjudits att lämna sina synpunkter på granskningshandlingarna till ÖP 2010 Norsjö kommun, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Skellefteå museum har tidigare yttrat sig om planen och vissa förändringar av den. Vi har tagit del av granskningshandlingarna och har inga ytterligare synpunkter på dem. Kurt-Lennart Eriksson Jag heter Kurt-Lennart Eriksson och äger fastigheten Svartnäs 1:14 på Stinamorudden. Vid ev. detaljplanering och utsättning av tomter i området ska möjligheterna att få fritt tillträde till badviken söder om min tomt beaktas. Badstranden används av flera fastighetsägare i området och även av tillfälliga besökare. I den viken finns även ett notvarp som nyttjas vid några tillfällen per år. Jag hänvisar även till mitt brev till kommunen 2003-09-19 som bifogas, se bilaga 1. Kommentar: Badstranden (grässtrand med sandbotten) som omnämns kommer inte att påverkas av eventuell utökning av tomter, då fri passage ska finnas närmast vattnet och det även ska finnas nedsläpp mellan tomterna. Yttrandet föranleder ingen ändring av planen. Länsstyrelsen Västerbotten Hela yttrande från Länsstyrelsen finns även infogat i planhandlingen. Riksintressen Flera av de utpekade LIS-områdena ligger inom eller i närheten av riksintresse för rennäring. Samråd har skett med berörda samebyar och de områden som, enligt samebyarna, är olämpliga för exploatering har inte pekats ut i planen. Det är i detta skede svårt att bedöma hur riksintresset för rennäringen kan komma att påverkas vid framtida exploateringar. Vid eventuella exploateringar i de LIS-områden som berörs av riksintresset bör dialogen med samebyarna fortskrida och konsekvenser för rennäringen och renskötseln utredas vidare. Länsstyrelsens bedömer att övriga berörda riksintressen är tillgodosedda i planen. Kommentar: Samråd sker med berörd sameby vid beslut om strandskyddsdispenser.
Miljökvalitetsnormer Granskningshandlingarna behandlar miljökvalitetsnormer för vatten på ett, för detta skede, tillfredställande sätt. I samband med exploatering fordras vidare utredning av belastning och effekt på vattenförekomstens status. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Länsstyrelsen framförde i samrådsyttrandet att fem LIS-områden var i behov av justeringar utifrån vår generella ståndpunkt att områden som har en bredd på mindre än ca 60 meter mellan väg och strand är för smalt för att inrymma tomtplatser utan att påverka strandskyddets syfte. Länsstyrelsen noterar att LIS-området vid Fäbodträsket är justerat utifrån ovanstående. I granskningshandlingens kartmaterial för LIS-områdena Månsträsket och Bomarsund är det svårt att utläsa områdenas avgränsning, men det ser ut som att LIS-områdena enbart har breddats ovanför vägen. Exploatering förutsätts vid de smala partierna ske på översidan av väg för att säkerställa fri passage mellan sjö och ianspråktagen tomtplats. Vid områdena i Kvammarviken och Sikträsket Bodan kan Länsstyrelsen inte urskilja att någon justering har gjorts. Därmed kvarstår synpunkterna från samrådet, att östra delen av LIS-området vid Kvammarviken och södra delen av de västra området vid Sikträsket Bodan är för smalt för att exploateras. I samrådsredogörelsen framgår att kommunen ska lägga till en mening om att detaljplan krävs för LIS-området Lillholmträsk om bebyggelse ej sker i anslutning till befintlig bebyggelse. Länsstyrelsen kan inte återfinna en sådan skrivelse i granskningshandlingens textbeskrivning för Lillholmträsket. Texten ska därför kompletteras. Länsstyrelsen bedömer i övrigt att kommunens redovisning av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är lämpliga för utveckling av landsbygden enligt 7 kap 18 e första stycket miljöbalken (MB). Kommentar: Vid Månsträsk och Bomarsund kommer bebyggelse inte att tillåtas mellan väg och vatten i det fall att avståndet är mindre än ca 60 meter. LIS-området vid Kvammarviken ändras så att minst 60 meter erhålls mellan väg och vatten. LIS-området vid Sikträsket- Bodan justeras så att det inte ligger närmare vattnet än vägen. Text om att detaljplan krävs om bebyggelse ej sker i anslutning till bebyggelse läggs till för Lillholmträsket. Mellankommunala intressen Länsstyrelsen har ingen erinran utifrån PBL 3 kap 16 punkt 4. Hälsa och säkerhet I detta planeringsskede har Länsstyrelsen inget att erinra utifrån PBL 3 kap 16 punkt 5. Detta hindrar inte att det i senare planering eller prövning kan visa sig nödvändigt att ompröva föreslagen mark- och vattenanvändning.
Övriga synpunkter av vikt Länsstyrelsen har först nu, i granskningsskedet, noterat att kommunens egen princip, att inte exploatera aktivt brukad jordbruksmark, ej tillämpas för område 11, Skellefteälven/Rengårdsdammen. I byn Gumboda föreslås jordbruksmark i aktiv drift med spannmålsodling tas i anspråk för bebyggelse. Gumboda är en by med betydande åkerareal, väl belägen efter allmän väg. Länsstyrelsen anser att de västliga delarna, som berör aktivt brukad åkermark, bör utgå ur föreslaget LIS-område. Kommentar: LIS-området kommer att i sin helhet ligga kvar i kartan, men texten kommer att kompletteras med följande information; Bebyggelse inom LIS-området bör koncentreras mot skogskanter eller till befintlig bebyggelse då exploatering av aktivt brukad åkermark inte bör ske. SGI, Sveriges geologiska institut I tidigare yttrande belyste SIG att en övergripande redovisning avseende de geologiska förutsättningarna borde ingå i det tematiska tillägget LIS eftersom dessa kan påverka behovet av geotekniska utredningar vid planläggning. Vi noterar att översänd handling har kompletterats och att det finns infört, för varje enskilt LIS-område, en beskrivning av det geologiska förutsättningarna inom detta område. SIG anser att införd beskrivning är översiktlig men enligt vår bedömning tillräcklig för översiktsplanering. Avseende vår synpunkt beträffande geotekniska utredningar så kommer enligt samrådshandlingen behovet av dessa att studeras i samband med bygglovansökan eller detaljplaneläggning. SIG har inga synpunkter beträffande valt tillvägagångssätt. Slutligen anser SIG att våra synpunkter från samrådsskedet har beaktats och vi har således inga kvarstående synpunkter på rubricerat tematiskt tillägg LIS. Sametinget Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Sametingets syfte är att förbättra de svenska samernas möjligheter som ursprungsfolk att bevara och utveckla sin kultur. Sametinget har tagit del av rubricerad remiss och lämnar följande synpunkter. Sametinget anmärker att kommunen pekat ut de flesta LIS-områden inom och i närheten av riksintresse för rennäringen. Sametinget anser att kommunen inte ska utpeka LISområden inom riksintresseområden för rennäringen och inte heller där samebyarna finner det olämpligt. Det är bra att dialog förts med samebyarna om LIS-områdena och då särskilt inom riksintresse för rennäring. Dock är rennäringen också ett allmänt intresse som staten har ansvar för. Kärnan i att områden av riksintresse för rennäringen utses, är att samerna har status som urfolk och därigenom rätt att utöva sin kultur och en grad av självbestämmande över sin kultur och sina traditionella näringar. I beaktande att det är strategiska platser för renskötselns bedrivande som ligger till grund för att göra anspråk på områden av riksintressen för rennäring och att renskötseln är en traditionell urfolksnäring är det olämpligt av kommunen att planera för andra aktiviteter. Det är inte området i sig som ska skyddas genom riksintressen, utan renskötseln ska garanteras
utövande. Genom de folkrättsliga principerna ska samernas åsikter respekteras. Men även övriga områden av intresse för renskötseln ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder. Den samiska kulturen är beroende av de traditionella markerna och staten har ansvar att skydda den samiska kulturen och dess markanvändning. Sametinget anser inte att kommunen kan i detta skede kan bedöma att bebyggelse i utpekade områden inte kommer att påverka riksintressen för rennäringen. Enstaka bebyggelse behöver inte i sig innebära påtaglig skada på riksintresseområdet däremot kan den mänskliga aktiviteten kring ett bostads- eller fritidshusområde medföra påtalig skada. Alla marker inom en sameby har en eller flera funktioner beroende på årstid och omständigheter. De olika markerna blir allt viktigare i takt med ökad exploatering och förändrat klimat, samebyarnas flexibilitet minskar takt med att markerna krymper. Sametinget föreslår att det ska finnas generella riktlinjer där det framgår att dialog med berörda samebyar krävs vid lokalisering av bebyggelse och/eller en egen rubrik under varje LIS-område där samma budskap framgår samt att kommunen skriver vilken/vilka samebyar som berörs. Dialog med berörda samebyar ska ske inom hela samebyns område. Det är vikigt att tänka på att LISområden kan försvåra nyttjandet av bland annat flyttleder samt redan svåra passager för renskötseln. Det finns risk att samiska kulturhistoriska lämningar går förlorade då många finns intill vatten och vattendrag där man bott, flyttat och betat med renarna Den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål visar att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås. Sametinget påpekar att LIS-områden kan komma att påverka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Samiska traditionella kunskaper och renskötselns framtid är avgörande för att nå miljömålet då renen är det enskilt viktigaste betesdjuret i fjällen. Renens bete i fjällen är en ekosystemtjänst i sammanhanget som renskötseln levererar och är en del av den samiska kulturen. Sametinget ser att om samerna ska kunna upprätthålla renbetet i fjällen krävs livskraftiga renhjordar. Renen kräver vidsträckta sammanhängande områden året om från kust till fjäll. Även om miljökvalitetsmålet syftar till att bibehålla karaktären av betespräglat landskap i fjällen måste åtgärderna i arbetet med etappmål innefatta förutsättningar för berörda fjäll- och skogssamebyars hela renskötsel, inklusive betes- och flyttningsförhållanden i kust- och skogsland nedanför fjällen. Renarna som nyttjar naturresurserna bidrar till att den biologiska mångfalden hålls i balans. Det samiska kulturarvet är det samiska folkets kultur och historia i en geografisk kontext. Kulturarvet består inte bara av fysiska lämningar. Minst lika viktigt är det så kallade immateriella kulturarvet, allt det som inte lämnar några synliga spår efter sig. Ur ett samiskt perspektiv är alla frågor miljöfrågor och natur går inte att skilja från kultur. Grön infrastruktur är en väg till hållbar utveckling som ger positiva effekter ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Sammanhållen grön infrastruktur är förutsättningen för att renskötsel, natur och samisk kultur ska tillåtas fortleva. Grön infrastruktur har i alla år bundit samman människans och djurens färdvägar och är nödvändiga för en fungerande renskötsel. Renskötseln ger ett viktigt bidrag till svenskt miljö- och naturvårdsarbete bland annat genom att vara en indikator för det sammanhållna landskapets tillstånd. De samiska traditionella kunskaperna árbediehtu och det samiska landskapsperspektivet berikar samhällsdebatten för både oss samer och samhället i stort i många frågor, till exempelvis långsiktigt ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald. Traditionell kunskap ska inte betraktas som en motsättning till vetenskaplig modern kunskap, utan det är två kunskapstraditioner som existerar sida vid sida och kompletterar varandra.
Sametingets grundsten i arbetet är livsmiljöprogrammet Eallinbiras och handlar om hur vi bör förvalta den biologiska mångfalden på ett försiktigt, långsiktigt och hållbart sätt. Kommentar: Vid samrådet hade Sametinget inget att erinra om de områden man vill lägga till förutom område 7 Skellefteälven Vargforsdammen. Detta område plockades bort då berörd sameby ansåg att området var olämpligt. Sametinget anser nu vid granskningen att kommunen inte ska utpeka LIS-områden inom riksintresseområden för rennäringen och inte heller där samebyarna finner det olämpligt. Stora landarealer inom kommunen är utpekade som olika riksintressen vilket påverkar kommunens utveckling. Då berörda samebyar inte haft något att erinra mot förtätning eller utökning av bebyggelseområden har kommunen valt att peka ut dessa som LIS- områden även om de ligger inom riksintresse för rennäring.
BILAGA 1 Till Kopia till Bygg- och miljönämnden Erik Lundström Norsjö Kommun Skolgatan 22 93581 Norsjö 93581 Norsjö Invändningar mot dispens från strandskyddslagen på Svartnäs 1:10, Stinamorudden Markägaren Erik Lundström Norsjö planerar att låta avstycka de tomter som han idag hyr ut i området och i samband med detta även några nya tomtlägen. Intresse för att köpa tomt finns idag från de flesta av hyresgästerna. På området finns en gammal odling och söder om den en badvik med sandstrand som hållits fri från bebyggelse för att nyttjas av stugägarna och av allmänheten. Viken utgör också en av de sista fria platserna för notdragning på norra stranden av Stora Sikträsket. Fiske med not är en gammal tradition i sjön och not dras ännu någon gång per år. Markägaren har nu utlovat en presumtiv köpare en ny strandnära tomt mellan odlingen och badviken där tomtgränsen enligt uppgift skulle gå på två meters gräns från viken. Vår uppfattning är att en sådan tomt med bebygglse i praktiken gör det omöjligt att nyttja viken för bad av andra än den nya stugägaren och också kan komma att spärra möjligheten till notdragning i framtiden. Vi vädjar därför till nämnden att avslå inkomna dispensansökningar från strandskyddslagen för det tänkta tomtläget med hänvisning till allmänintresset. Svartnäs 2003-09-19 Kurt-Lennart Eriksson Solveig Hedlund Sven Eriksson Kolonigatan 1 Saltmätargränd 30 Åsvägen 59 Skelleftehamn Ursviken Örnsköldsvik