Kretsloopen Båstad nr. 2 2008 källsorteringsinformation från NSR och båstads kommun TEMA Släng mindre mat! Sidorna 4-5 Så här sorterar invånarna i Båstad sina sopor sidan 2 Vad blir det av förpackningarna? sidan 3 Fråga experten! Vad är dina bästa råd för att slänga mindre mat? sidan 3 Nya öppettider på återvinningsgården sidan 6 Köra på sopor? sidan 6 Möt Göran och Jerry två chaufförer på SITA sidan 7 Källsortering på kyrkogården gav miljöpris sidan 8
Påsar till organiskt Påsar till organiskt avfall delas ut vid soptunnan en gång om året. Behöver du flera påsar kan du hämta i receptionen på kommunhuset i Båstad eller på Båstads återvinningsgård. Rena och fräscha kärl Vi lagar eller ersätter med nytt kärl om det gått sönder på grund av normalt slitage eller om det förstörts vid tömning. Det är abonnentens ansvar att tvätta och anmäla fel på kärlet. Kontakta SITA 0431-41 72 60. Köp jord i lösvikt Köp jord på NSR:s återvinningsgård Kompostmull 194:- Planteringsjord * 383:- Gräsmattejord 214:- Toppdress 214:- Barkflis 380:- Nu är det tid för jordförbättring * Planteringsjord finns även att köpa i 25-literssäck. 25:-/säck eller 5 säckar för 100:-. Priserna är per ton och inkl. moms. NSR AB Englandsdalsvägen 76 Tel 0431-773 16 www.nsr.se Har du synpunkter på innehållet i Kretsloopen är du välkommen att höra av dig till: Annica Owesson, NSR 042-400 13 39 eller skicka ett brev till NSR, Kretsloopen, 251 89 Helsingborg. Du kan också skriva e-post till: kretsloopen@nsr.se Så här sorterar invånarna i Båstad sina sopor! Det finns olika sätt att följa upp hur det går med sopsorteringen i Båstad. Ett sätt är göra en plockanalys. Det är när man går igenom avfallet från ett utvalt bostadsområde för att se vad som har slängts i påsarna med restavfall och organiskt avfall. Plockanalyser görs helt enkelt för att se vad som inte sorteras. Genom plockanalyser får man en god inblick i var det behövs mer information och om invånarna blir duktigare på att sortera. Plockanalyser görs ibland på flerfamiljsfastigheter och ibland på villafastigheter. I april 2008 gjordes nya plockanalyser på villornas restavfall och organiska avfall. I det organiska avfallet var åtta procent felsorterat. Några restavfallspåsar hade hamnat fel, liksom blöjor, skor, aska, glas, tidningar, pappersförpackningar och plastförpackningar, som inte heller hör hemma bland matavfallet. Renheten har blivit något bättre än vad den var när utsortering av organiskt avfall infördes, men det finns mer kvar att göra. Ju renare matavfallet är desto bättre är det då det, efter rötning, går ut som biogödsel på åkermark. När utsortering av organiskt avfall infördes minskade restavfallet. Men trots att det finns möjlighet att sortera ut organiskt avfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall så består restavfallspåsen till 27 procent av organiskt avfall och till 31 procent av förpackningar och tidningar. Det viktigaste problemet att åtgärda är det 40% 2% 27% Varje villa i Båstad sorterar ut 2,1 kilo organiskt avfall varje vecka. 1,1 kilo organiskt avfall hamnar i restavfallet. 31% farliga avfallet som hamnar i soppåsen och därmed inte tas ur kretsloppet. Exempel på vad som hittades i restavfallet är färg, sprayburkar, kanyler, mediciner, lysrör och batterier. Många invånare i Båstad är duktiga på att sortera, men fler behöver hoppa på tåget. Visste du förresten att bara i april 2008 producerades drygt 264 000 m 3 biogas på NSR till fordonsbränsle? Det motsvarar 290 000 liter bensin som inte används. Det är en klar miljövinst! Detta kommer bland annat från Båstads matavfall. Låt oss tillsammans se till att den siffran blir ännu högre! Sorteringstips Blöjor sorteras som restavfall Aska sorteras som restavfall Kattsand sorteras som restavfall Snus och fimpar sorteras som restavfall Stearin sorteras som restavfall Skor sorteras som restavfall Kanyler lämnas på apoteket Läkemedel lämnas på apoteket Lysrör lämnas i röda boxen eller på återvinningsgården Glödlampor lämnas i röda boxen eller på återvinningsgården Batterier lämnas i batteriinsamling, röda boxen eller på återvinningsgården Sprayburkar helt tomma kan de lämnas i förpackningsinsamlingen, annars är de farligt avfall och lämnas i röda boxen eller på återvinningsgården Färgburkar är de torra kan de lämnas i förpackningsinsamlingen, med innehåll kvar är de farligt avfall och lämnas i röda boxen eller på återvinningsgården Förpackningar & tidningar Organiskt avfall Farligt avfall & elektronik Restavfall Vet du hur långt en bil kommer på 1000 bananskal? Svar på sidan 8. 2
Fråga experten professor i livsmedelshygien vid institutionen för restaurang- och måltidskunskap vid Örebro universitet Vad är dina bästa råd för att slänga mindre mat? Det är främst två råd; använd frysen och använd bäst-före-datum med urskiljning. Frysen kan användas till att frysa in rester som blivit över, men också till att frysa in t ex köttfärs och bröd i mindre förpackningar. Vad betyder egentligen bäst-föredatum? Avsikten med bäst-före-datumet är att tillverkaren ska ange en tidsgräns för när produkten fortfarande håller samma kvalitet som en nytillverkad produkt. Men många livsmedel kan man äta mycket längre än så. Använd dina sinnen lukt, smak och syn för att avgöra om maten går att äta eller inte. Kan man smaka på allt med utgånget bäst-före-datum utan att riskera att bli dålig? Alla med nedsatt immunförsvar, till Marie-Louise Danielsson-Tham, exempel gravida kvinnor och äldre, ska vara försiktiga med ätfärdig förpackad mat som inte ska värmebehandlas. Exempel på detta kan vara färdigskuren sallad, gravad fisk, landgångar och andra kalla färdigrätter. I princip allting annat kan även de med nedsatt immunförsvar smaka på för att se om det går att äta. Mjölkprodukter som är pastöriserade är exempelvis alltid OK om de smakar bra. Hur kallt bör man ha i kylen? Högst sex grader. Står det inget annat på produkten är hållbarhetstiden beräknad på åtta grader. Har man då sex grader eller kallare i kylskåpet håller produkten längre. De som har räknat på det säger att det inte går åt så mycket mer energi att hålla två grader kallare i kylen om man bara låter bli att öppna kylen i onödan. Den ökade energiåtgången kan miljömässigt motiveras av att man förlänger hållbarheten och därmed undviker att slänga mat. Man ska också komma ihåg att hållbarhetstiden är beräknad på att livsmedlet håller samma låga temperatur hela tiden. Därför kan det vara ett tips att ta med sig en kylväska till affären, eller på annat sätt hålla varorna kalla på vägen hem. Vill du också fråga en expert? Skicka in din fråga till: kretsloopen@nsr.se, eller posta ett brev till NSR 251 89 Helsingborg. Märk kuvertet eller vykortet med Fråga experten. Vad blir det av förpackningarna? Hård plast till pallklossar och mjuk plast till bränsle Hårda plastförpackningar Hårda förpackningar från hushåll består huvudsakligen av HD-polyeten och polypropen. Vissa andra plastsorter förekommer också. Förpackningarna finsorteras efter plastsort (olika plaster har olika kemiska sammansättningar) och ibland även kulör. Beroende på kvalitet blir materialet antingen regranulat som kan utgöra råvaran till en mängd olika plastprodukter. Detta gäller framför allt mycket rena fraktioner som t ex ofärgade HDPE-dunkar. Fraktioner av mer blandad kvalitet och kulör kan återvinnas till t ex pallklossar, där plastmaterialet i vissa fall blandas med sågspån för att förbättra egenskaperna. Hårda plastförpackningar kan återvinnas upp till sju gånger innan plasten är utsliten och går till energiutvinning, d.v.s. förbränning där värmen tas tillvara och blir fjärrvärme och el. Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till ca 84 000 blomkrukor. Mjuka plastförpackningar från hushåll levereras idag huvudsakligen som bränsle till cementindustrin. Övrig del upparbetas till bränsle som kan eldas i värmeverk och andra fastbränslepannor. Ett kilo plast motsvarar ungefär en liter olja. Den kemiska sammansättningen är samma som för olja och förbränningsavgaserna blir därför också lika. Gammalt glas blir nytt glas Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Svensk GlasÅtervinning i Hammar, Närke sorterar, rensar och krossar glaset så att det kan användas som ny råvara igen. När återvunnet glas används som råvara krävs 20 procent mindre energi jämfört med ny råvara. Cirka 40 procent av det återvinningsbara glaset används för tillverkning av nya flaskor och lika mycket går åt vid tillverkning av byggnadsisolering. Resterande del, ca 15 procent, exporteras. Det är viktigt att glaset inte är förorenat av rester från t ex keramik och porslin eftersom det förstör smältprocessen och försämrar glaskvaliteten. 3
En genomsnittlig barnfamilj kastar en fjärdedel av vad de handlar hem, det motsvarar 8000-10 000 kronor per år Släng Detta slänger vi ofta: Grönsaker Frukt Potatis, ris, pasta Bröd Kakor Lite mindre ofta slänger vi: Kött Fisk Helfabrikat Väldigt sällan slänger vi: Torrvaror Stapelvaror Tillagad mat slängs överlag oftare än råvaror. Källa: Sydsvenskan & Wrap (Brittiska återvinningsmyndigheten) Men är det inte bra att slänga mat så det kan bli biogas av det? Det bästa är att inte behöva slänga någon mat. Att producera mat för att göra biogas är ur miljösynpunkt inte någon bra idé. Energiåtgången för att producera maten är större än den nytta vi sedan får av biogasen. Men den mat som av olika anledningar ändå slängs liksom köttben, äggskal, morotsblast och annat som inte går att äta kan vi använda till att göra biogas. Trots brist på livsmedel i världen, ökade matpriser och en ökande miljömedvetenhet går mycket mat rakt i soporna. Varje svensk slänger 100 kilo fullt ätlig mat i soporna varje år, visar en rapport från forskningsinstitutet SIK. Resultatet från SIK visar att svenska hushåll kastar bort 2,3 miljoner ton matavfall varje år. När man räknat bort oätliga matrester som ben och skal återstår 40 procent vilket motsvarar 900 000 ton mat av god kvalitet. En del av maten har blivit för gammal, men hela 18 procent av all mat vi köper hem slängs trots att den går bra att äta. Det onödiga matavfallet motsvarar utsläppen från 460 000 oljeeldade villor. Slutar vi upp med slöseriet skulle det ha samma effekt som om var sjätte bil försvann från vägarna. Det är inte bara miljön, utan också våra egna plånböcker som blir lidande av att vi slänger mat i soporna. Annika Creutzer arbetade tidigare som privatekonom på Skandiabanken och undersökte då kostnaderna för mat som slängs i svenska hem. Olika uppskattningar visar att en genomsnittlig barnfamilj kastar ungefär en fjärdedel av vad de handlar hem, vilket motsvarar 8000-10 000 kr per år, säger Annika Creutzer. Några av anledningarna till att så mycket mat slängs är för stora inköp, för varm temperatur i kylen, bäst-föredatumet har gått ut, oplanerade inköp av mat som inte behövs och sist men inte minst kinkiga barn och vuxna. Allra mest kastar vi frukt och grönsaker, främst potatis. Pasta och ris slängs också mycket, liksom mjölk, fil och yoghurt. Men störst påverkan på klimatet har ändå bortslängt kött, främst nötkött, eftersom det går åt så mycket mer energi att producera kött jämfört med frukt och grönsaker. En rapport från Konsumentverket visar att en familj som handlar planerat i en närbutik kommer billigare undan än den familj som veckohandlar i en stormarknad. En orsak är att vi köper mer och i större förpackningar från stormarknaden så att maten hinner bli gammal. Att riva sönder sedlar tycker alla känns fel, men att slänga bort mat går tydligen bra. Vi skulle behöva mer diskussion kring att vi slänger så mycket. Ta en sån sak som att det ges ut hundratals kokböcker i det här landet, men att knappast någon lär ut hur man tar tillvara på resterna som finns i kylskåpet, säger Annika Creutzer. Förvara maten rätt så mår den bättre och håller längre Förvaring i kylskåp (4-8 C) Apelsin Blomkål Aprikos Broccoli Bär Färska bönor Clementin Majs Jordgubbar Rabarber Nektarin Svamp Persika Färskt kött Päron Köttfärs Vindruvor Äpplen Sval eller skafferi (8-12 C) Ananas Ingefära Paprika Basilika Förvaring i 12-14 C Banan Melon Gurka Tips Aubergine och basilika kan få kylskador vid förvaring under 8 C. Tomater är känsliga för kyla och får dessutom en mer framträdande smak i rumstemperatur. Förvara inte potatis och lök tillsammans. Källa: Konsumentföreningen i Stockholm 4 4
mindre mat Den energi som förbrukats och den miljöpåverkan som skett från jord till bord har varit helt förgäves om livsmedlen slängs. Tips och råd för att slänga mindre mat Titta, lukta, smaka istället för att stirra blint på bäst-före-datum. Tillverkarna sätter bäst-före-datumet med god marginal eftersom det ska fungera som en garanti för att maten helt säkert är bra. Många gånger håller den mycket längre. Planera vid inköpen. Gör en inköpslista och kontrollera vad som saknas innan du åker och handlar. Undvik impulsköp. Undvik storförpackningar och mängdrabatter. Att köpa en storförpackning med tanken att spara kan bli helt fel. En del kanske ändå blir kastat eftersom innehållet blivit för gammalt. Om du köper storförpackningar, dela upp i mindre delar och frys in portionsvis. Kontrollera bäst-före-datum när du handlar. Förvara maten på rätt sätt. Mycket går att frysa in. Ha tillräckligt kallt i kylen, sex grader eller lägre. Hållbarhetstiden är oftast beräknad på åtta grader och då håller de flesta livsmedel betydligt längre om det är kallare. Vissa frukter och grönsaker mår bättre i t ex ett skafferi där det inte är så kallt. Vissa kylskåp är kallast längst ner, andra högst upp. Förvara mjölk och kött där det är kallast, grönsaker där det är varmare. Tomater, äpplen och lök innehåller etylen, ett ämne som påverkar mognaden. Lägg därför inte lök bredvid potatis eller tomater och äpplen bredvid t ex bananer om du inte vill att de ska mogna fortare förstås. Vad det gäller ost behöver man inte vara rädd för lite mögel. I ost finns laktos, ett ämne som hindrar mögelsvampen från att utveckla gift och bilda trådar. Därför kan du bara skära bort det synliga möglet. Sedan går det utmärkt att äta osten. Marmelad däremot innehåller ämnen som tillåter möglet att utveckla gift. Har den börjat mögla måste hela burken slängas. Låt middagsgästerna ta själva i stället för att servera direkt på tallriken. Då kan det som blir över i grytorna sparas i stället för att skrapas av tallriken ner i soporna. Ta vara på resterna. Lär dig recepten dina mor- och farföräldrar tog för givna. Skrapa ur förpackningarna. Finns det matrester i kylen som kan ge en god måltid istället för att köpa ny mat? Vad har du hemma? Vill du trolla fram något kul med hjälp av dina rester i kylen? På receptsajten www.tasteline.se kan du välja funktionen Vad har du hemma? och söka med hjälp av dina ingredienser. Övermogna tomater? Gör något bra av mat som annars riskerar att hamna i soporna Vi frågade en kock vad han hade för tips på maträtter om följande mat fanns med risk för att hamna i soporna Tomater, övermogna 1/2 grillad kyckling Ostskalk Lite grädde, creme fraiche eller kokbar matlagningsyoghurt 1/2 lök Senap Kokt potatis Tillagning Fräs lök och tomater i olja Pressa i en vitlöksklyfta (kan uteslutas) Häll i ca 3 dl grönsaks-/hönsbuljong och grädden eller liknande Småputtra i 10 min Rensa kycklingen och lägg den i bitar i grytan, storlek efter behag Hacka valfritt kryddgrönt (ej dill) och strö över Låt puttra i ytterligare 5-7 min Smaka av med salt, peppar, senap och ev. lite vin eller sherry. Servera med stekt potatis (eller kokt), ris eller pasta. Strö över med riven ost vid serveringen. Grytan fungerar också bra som omelettfyllning eller crepesfyllning. Vill du då ha en fastare konsistens, red med lite mjöl. 5
Nya öppettider på återvinningsgården Under vintersäsongen har återvinningsgården ändrade öppettider. Öppettider 1 november - 31 mars måndag-torsdag 07.00-16.00 fredag 07.00-15.00 lördag 09.00-12.00 Det kostar 500 kr/m 3 om du kastar sorterbart avfall osorterat Helgaftnar och helgdagar håller återvinningsgårdarna oftast stängt. Mer information finns på www.nsr.se eller 0431-773 16. Öppettiderna ovan gäller för privatpersoner med fordon under 3,5 ton. Alla fordon som väger över 3,5 ton ska vägas på våg. För information om vågens öppettider ring 042-400 13 00. Sorterade grovsopor är avgiftsfritt Om du sorterar ditt avfall är det avgiftsfritt för dig som privatperson att lämna grovsopor på återvinningsgården. Väljer du att inte sortera, det vill säga om du slänger sorterbart avfall i restavfallet, betalar du en avgift på 500 kr/m 3. Sådant som räknas som kärl- och säckavfall, till exempel matrester, blöjor, tandborstar, dammsugarpåsar ska slängas i soptunnan hemma och får inte lämnas på återvinningsgården. Återvinningsgårdens personal gör stickprovskontroller när du slänger säckar för att kontrollera att de inte innehåller sorterbart avfall eller kärl- och säckavfall. Du får lämna max fyra bildäck avgiftsfritt per gång. Du får lämna max 0,5 m 3 asbest avgiftsfritt per gång. Du får lämna max 10 liter olja per gång. NSR Återvinningsgård Båstad Englandsdalsvägen 76 Svenstad Tel 0431-773 16 www.nsr.se Köra på sopor? Om all biogas som produceras i Sverige används som fordonsbränsle, skulle det ersätta drygt 18 miljoner liter bensin. Potatisskal, vissna tulpaner, köttben, servetter, kaffesump, avokadokärnor, morotsblast och matrester. Vad har de gemensamt? Jo, när de sorteras ut som organiskt avfall blir de till biogas i NSR:s anläggning i Helsingborg. NSR har byggt ut biogasanläggningen och ändrat behandlingsmetod och kan nu göra ännu mera biogas av det organiska avfallet än tidigare. Biogasen används sen till att tanka sopbilar, bussar och bilar. En ren vinst för miljön! För mer information om källsortering besök www.nsr.se Tips som gör julen mer klimatsmart Värmeljusen och aluminiumfolie Varje svensk förbrukar i genomsnitt 33 värmeljus/år. Värmeljusbehållaren ska slängas bland metallförpackningar. Aluminium är en miljömässigt dålig lösning i slit- och slängsamhället eftersom det går åt mycket energi vid produktionen. Men om vi återvinner aluminium sparar vi 95 procent av den energi som annars behövs för att göra helt ny aluminium. Aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst! Lämna in värmeljusbehållaren som metallförpackning! Återvinning av alla värmeljus- behållare i Sverige motsvarar utsläpp av tusen ton koldioxid. Julklappspappret Samla allt papper från paketöppningen och lägg det i insamlingen för pappersförpackningar eller återanvänd det själv! Presentsnören hör hemma i restavfallet. Sillburken Sillburken och alla andra glasburkar och flaskor ska lämnas i glasåtervinningen och locket på burkarna i metallåtervinningen. Glas är också energikrävande att tillverka så återvinningen bidrar till minskad klimatpåverkan. 6
Jerry och Göran trivs med jobbet som chaufförer på Sita. Text och foto: Nina Gregoriusson Dina sopor deras arbetsmiljö Dina sopor är Jerrys och Görans arbetsmiljö. Något att tänka på nästa gång du går ut med soppåsarna. Varje dag ser de till att avfallet från Båstads hushåll hämtas och kommer iväg till återvinning. De arbetar som chaufförer på Sita, som hämtar avfallet i Båstads kommun. En vanlig arbetsdag börjar klockan sex. I Båstad kör de avfall med den stora blå, gasdrivna sopbilen fyra dagar i veckan och i Förslöv en dag. På sommaren tillkommer ett extra sommarskift, som andra chaufförer kör. De jobbar tills de är klara, vilket oftast betyder att de kan gå hem vid 13.30-14.00. Vill inte vara poliser Båstadborna är för det mesta bra på att sortera sina sopor, tycker de. Men det finns också de som struntar i det och blandar friskt. Om man sorterat fel eller inte gjort det alls, ska chaufförerna sätta en varningslapp på soptunnan. Inte så kul. Vi vill inte betraktas som soppoliser men det är ju vi som får ta smällen när folk blir sura, säger Jerry och Göran. Bättre arbetsmiljö nu Mycket har utvecklats till det bättre de senaste åren när det gäller arbetsmiljön, konstaterar Göran Olofsson. Nästa år är han inne på sitt 25:e arbetsår. Kollegan Jerry Johansson som han alltid arbetar tillsammans med har varit anställd i 18 år. Det var värre förr när vi fick bära sopsäckarna manuellt ut till bilen, säger Göran. Det hände nämligen att säckarna gick sönder. Inte så kul att få alla soporna på ryggen. Man kunde också skära sig, berättar han och visar ett ärr på benet. - En gång vilade jag säcken mot benet. Det var bara det att det låg resterna av en kristallvas i soporna som jag skar mig illa på De flesta sorterar rätt Idag lyfts sopkärlen upp i sopbilen med automatik, vilket skonar chaufförernas ryggar. Det skulle vara ännu bättre om alla husägare också kunde lära sig att ställa sopkärlen med handtagen åt rätt håll, det vill säga ut mot gatan, tipsar de. Efter några år med källsortering har de flesta året runt-boende i Båstads kommun lärt sig vilken sorts sopor som ska läggas i de olika facken i tunnan. - Sommargästerna och de som bor i hyreshus är dock inte lika bra på det, erfar Jerry och Göran. Ett vanligt fel som många gör - gäller alla hushåll - är att plast slängs bland det organiska. Överhuvudtaget är det ganska mycket problem med mjukplasten. - Den fastnar i insatsen i tunnan, vilket gör det svårt att tömma. Vad är det bästa med jobbet? - Arbetstiderna! Det är skönt att vara ledig på eftermiddagarna, särskilt om vintrarna då vi oftast är klara tidigare, svarar båda. Sämst med jobbet är att det på sommaren ofta samlas äckliga fluglarver i kärlen. Getingar kan också vara ett stort problem. Så här underlättar du tömningen Stoppa all mjukplast i långsmala påsar, till exempel brödpåsar. Tryck ut luften och knyt ihop påsen. 7
en fråga tre svar Vi slänger mycket mat i Sverige. Vad är ditt bästa tips för att inte slänga mat? Kyrkovaktmätare Assar Nilsson fick 2007 års miljöpris i Båstads kommun för sitt källsorteringssystem på Grevie kyrkogård som sparar både pengar och miljön. Text: Nina Gregoriusson, foto: Hans Kjellman Källsortering på kyrkogården gav miljöpris Sedan 1987 delar Båstads kommun ut ett miljöpris till en person, organisation eller företag som utmärkt sig på något sätt inom miljöområdet. 2007 års miljöpris gick till kyrkovaktmästare Assar Nilsson i Grevie för hans källsorteringssystem på Grevie kyrkogård. Motiveringen är att Assar Nilsson under flera år målmedvetet arbetat för att det naturen ger ska naturen få tillbaka. Samtidigt har han visat att målmedvetet miljöarbete ger ekonomiska vinster. Då Assar Nilsson började arbeta på kyrkogården för 20 år sedan kördes fem containrar per år iväg från kyrkogården. Idag behövs ingen container och församlingen sparar mellan 40 000-50 000 kronor per år. Det enda som idag körs iväg från kyrkogården är plast och glas. Vid gräsklippning samlas inget gräs upp, vilket gör att gräsmattorna självgödslas. Konstgödsel används inte. Behöver något gräsområde bättras på strös näringsrik mull från den egna komposten över området. Komposten vilar Assar Nilsson har också vidareutvecklat det kompostsystem som hans företrädare Rune Andersson (också miljöpristagare!) införde. I stället för att låta komposten vila i tre år, som tidigare, ligger komposten nu i fem år. Under det femte året täcker Assar komposthögen med plast. Ogräsfrö försvinner och kvar blir kompost, fin som mjöl. Miljöpriset är på 5.000 kronor och delades ut vid fullmäktiges sammanträde den 19 december. Assar Nilssons egen motivering till sitt hängivna miljöarbete är att det är viktigt att ta vara på det naturen ger och spara. Jag har alltid haft svårt för slit- och släng samhället. Det är inte min grej! Bananskal kan bli drivmedel och på 1000 bananskal blir det biogas som räcker till cirka 10 mils bilkörning Disciplin, planering och organisation. Det handlar mycket om att planera rätt och genomföra det man föresatt sig att göra med de matvaror som handlats hem. Jag försöker äta upp det som finns hemma innan jag handlar nytt, men det lyckas inte alltid. Helene Steinlein, Båstad Frysa in, eller inte köpa så mycket. John Luthio, Bjuv Att inte handla hem så mycket utan anpassa inköpen. Rester använder jag till lunchlåda. Vi fryser alltid in brödet vi köper och tar fram de skivor som går åt varje dag. GunMaj Kulle, Båstad NSR AB Hjortshögsvägen 1 251 89 Helsingborg Tel 042-400 13 00 www.nsr.se Båstads kommun Kommunkontoret, 269 80 Båstad Tel 0431-770 00 Fax 0431-770 20 www.bastad.se