Kretsloopen. TEMA Släng mindre mat! Sidorna 4-5. Åstorp nr Förändringar i sop hämtningen

Transkript

1 Kretsloopen Åstorp nr källsorteringsinformation från nsr TEMA Släng mindre mat! Sidorna 4-5 Förändringar i sop hämtningen sidan 2 Fråga experten! Vad är dina bästa råd för att slänga mindre mat? sidan 3 Invånarna i Åstorp är duktiga på att sortera ut matavfall! sidan 3 Nya öppettider på återvinningsgården sidan 6 Köra på sopor? sidan 6 Träffa Andreas som jobbar som chaufför på SITA sidan 7 Vad blir det av förpackningarna? sidan 8

2 Nyttig information om din sopsortering Utebliven tömning Ibland händer det att avfallet inte töms i tid. Det kan bero på många olika saker, t ex att sopbilen har gått sönder och behöver lagas. Om du inte får tömt enligt ditt tömningsschema anmäler du det till NSR:s kundrådgivning på Låt samtidigt kärlet stå kvar ute vid tomtgränsen tills du får tömt. Påsar till organiskt Är papperspåsarna till organiskt avfall snart slut? Gör så här när du behöver nya påsar; Kläm fast en tom påse mellan lock och kärl (kärl 1) innan sista påsen är slut så får du nya påsar. Var vänlig att uppmärksamma att påsarna inte får användas till annat än organiskt avfall. Använd bara en påse i taget. Skulle du ha extra blött avfall kan du lägga lite hushållspapper eller en vikt tidningssida i botten av påsen. Du kan också använda en tom mjölpåse, eller annan papperskasse till ditt organiska avfall. Det finns affärer som säljer papperspåsar till organiskt avfall. Men det är inte säkert att dessa påsar är våtstärkta så det kräver lite extra försiktig hantering för att de inte ska läcka eller spricka i botten. Byte av kärl Du kan byta abonnemang när du vill. Vid kärlbyte debiteras en avgift för rengöring av kärlen. Tvätt av kärl kostar 280 kr per kärl för fyrfackskärl, 220 kr för 2-fackskärl och 130 kr för övriga kärl. Du kan också välja att tvätta kärlen själv för att slippa kostnader vid kärlbyte. Det kostar inget att byta abonnemang i samband med ett ägarbyte. Har du synpunkter på innehållet i Kretsloopen är du välkommen att höra av dig till: Annica Owesson, NSR eller skicka ett brev till NSR, Kretsloopen, Helsingborg. Du kan också skriva e-post till: kretsloopen@nsr.se Förändringar i sophämtningen klipp ut och spara Förändringarna gäller både flerfamiljsfastigheter och villor och även hämtning av grovsopor. Vecka 52, jul Ordinarie hämtningsdag Måndag 22 december Tisdag 23 december Onsdag 24 december Torsdag 25 december Fredag 26 december Vecka 1, 2009, nyår Torsdag 1 januari Fredag 2 januari Hämtning kommer att ske Söndag 21 december Måndag 22 december Tisdag 23 december Fredag 26 december Lördag 27 december Fredag 2 januari Lördag 3 januari Vecka 2, 2009, trettondagen Vecka 2 kör vi som vanligt - hämtning kommer att ske även den 6:e januari trots att det är helgdag. Alla andra dagar hämtas soporna som vanligt även om de dagarna är helgdagar eller normalt arbetsfria dagar, till exempel nyårsafton. Har du frågor? Kontakta gärna oss på telefon Hela och rena kärl Är kärlet trasigt? Ring NSR:s kundrådgivning på så får du det lagat. På samma nummer kan du beställa tvätt av dina kärl om du inte vill tvätta dem själv. Det är abonnentens ansvar att tvätta och anmäla fel på kärlet. Tvätt av ett fyrfackskärl kostar 280 kr inkl. moms. Ett tvåfackskärl kostar 220 kr, ett literskärl (ett fack) kostar 130 kr och ett 660-literskärl kostar 275 kr att få tvättat. Låt insatsen sitta kvar Tar du ut insatsen ur fyrfackskärlet får du inte ditt kärl tömt. Så låt insatsen sitta kvar. Tycker du att du har för lite plats till ditt restavfall eller organiska avfall finns det andra abonnemang att välja på. Kontakta NSR:s kundrådgivning på för mer information. Extra tömning Ska du ha fest, gäster som stannar några dagar eller vindsstädning? Vid vissa tillfällen kan man få mer avfall än vanligt och då räcker sopkärlet kanske inte till. Då kan du beställa extra tömning. Ring NSR:s kundrådgivning på Det kostar 220 kr/kärl för tömning inom två dagar alternativt 195 kr/kärl för tömning inom 7 dagar. Vet du hur långt en bil kommer på 1000 bananskal? Svar på sidan 8. 2

3 Fråga experten Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid institutionen för restaurang- och måltidskunskap vid Örebro universitet Vad är dina bästa råd för att slänga mindre mat? Det är främst två råd; använd frysen och använd bäst-före-datum med urskiljning. Frysen kan användas till att frysa in rester som blivit över, men också till att frysa in t ex köttfärs och bröd i mindre förpackningar. Vad betyder egentligen bäst-föredatum? Avsikten med bäst-före-datumet är att tillverkaren ska ange en tidsgräns för när produkten fortfarande håller samma kvalitet som en nytillverkad produkt. Men många livsmedel kan man äta mycket längre än så. Använd dina sinnen lukt, smak och syn för att avgöra om maten går att äta eller inte. Kan man smaka på allt med utgånget bäst-före-datum utan att riskera att bli dålig? Alla med nedsatt immunförsvar, till exempel gravida kvinnor och äldre, ska vara försiktiga med ätfärdig förpackad mat som inte ska värmebehandlas. Exempel på detta kan vara färdigskuren sallad, gravad fisk, landgångar och andra kalla färdigrätter. I princip allting annat kan även de med nedsatt immunförsvar smaka på för att se om det går att äta. Mjölkprodukter som är pastöriserade är exempelvis alltid OK om de smakar bra. Hur kallt bör man ha i kylen? Högst sex grader. Står det inget annat på produkten är hållbarhetstiden beräknad på åtta grader. Har man då sex grader eller kallare i kylskåpet håller produkten längre. De som har räknat på det säger att det inte går åt så mycket mer energi att hålla två grader kallare i kylen om man bara låter bli att öppna kylen i onödan. Den ökade energiåtgången kan miljömässigt motiveras av att man förlänger hållbarheten och därmed undviker att slänga mat. Man ska också komma ihåg att hållbarhetstiden är beräknad på att livsmedlet håller samma låga temperatur hela tiden. Därför kan det vara ett tips att ta med sig en kylväska till affären, eller på annat sätt hålla varorna kalla på vägen hem. Vill du också fråga en expert? Skicka in din fråga till: kretsloopen@nsr.se, eller posta ett brev till NSR Helsingborg. Märk kuvertet eller vykortet med Fråga experten. Invånarna i Åstorp är duktiga på att sortera ut matavfall! Det finns olika sätt att följa upp hur det går med sopsorteringen i Åstorp. Ett sätt är göra en plockanalys. Det är när man går igenom avfallet från ett utvalt bostadsområde för att se vad som har slängts i påsarna med restavfall och organiskt avfall. Plockanalyser görs helt enkelt för att se vad som inte sorteras. Genom plockanalyser får man en god inblick i var det behövs mer information och om invånarna blir duktigare på att sortera. Plockanalyser görs en gång per år, ibland på flerfamiljsfastigheter och ibland på villafastigheter. Varje villa i Åstorp sorterar ut 4,7 kilo organiskt avfall varje vecka. 1,1 kilo organiskt avfall hamnar i restavfallet. I april 2008 gjordes nya plockanalyser på villornas restavfall och organiska avfall. I det organiska avfallet var 5 procent felsorterat. Renheten har blivit bättre än vad den var när utsortering av organiskt avfall infördes. Några restavfallspåsar har hamnat fel, liksom kattsand, blöjor, tidningar, pappersförpackningar och plastförpackningar, som inte heller hör hemma bland matavfallet. Ju renare matavfallet är desto bättre är det då det, efter rötning, går ut som biogödsel på åkermark. När utsortering av organiskt avfall infördes minskade restavfallet. Men trots att det finns möjlighet att sor- tera ut organiskt avfall, förpackningar och tidningar så består restavfallspåsen till 28 procent av matavfall och till 23 procent av förpackningar och tidningar. Invånarna i Åstorp är duktiga på att sortera, men det finns mer kvar att göra. Visste du förresten att bara i april 2008 producerades drygt m 3 biogas på NSR till fordonsbränsle? Det motsvarar liter bensin som inte används. Det är en klar miljövinst! Detta kommer bland annat från Åstorps matavfall. Låt oss tillsammans se till att den siffran blir ännu högre! 48% 1% 23% 28% Förpackningar & tidningar Matavfall Farligt avfall & elektronik Restavfall Sorteringstips: Blöjor Aska Kattsand Snus och fimpar Stearin sorteras som restavfall 3

4 En genomsnittlig barnfamilj kastar en fjärdedel av vad de handlar hem, det motsvarar kronor per år Släng Detta slänger vi ofta: Grönsaker Frukt Potatis, ris, pasta Bröd Kakor Lite mindre ofta slänger vi: Kött Fisk Helfabrikat Väldigt sällan slänger vi: Torrvaror Stapelvaror Tillagad mat slängs överlag oftare än råvaror. Källa: Sydsvenskan & Wrap (Brittiska återvinningsmyndigheten) Men är det inte bra att slänga mat så det kan bli biogas av det? Det bästa är att inte behöva slänga någon mat. Att producera mat för att göra biogas är ur miljösynpunkt inte någon bra idé. Energiåtgången för att producera maten är större än den nytta vi sedan får av biogasen. Men den mat som av olika anledningar ändå slängs liksom köttben, äggskal, morotsblast och annat som inte går att äta kan vi använda till att göra biogas. Trots brist på livsmedel i världen, ökade matpriser och en ökande miljömedvetenhet går mycket mat rakt i soporna. Varje svensk slänger 100 kilo fullt ätlig mat i soporna varje år, visar en rapport från forskningsinstitutet SIK. Resultatet från SIK visar att svenska hushåll kastar bort 2,3 miljoner ton matavfall varje år. När man räknat bort oätliga matrester som ben och skal återstår 40 procent vilket motsvarar ton mat av god kvalitet. En del av maten har blivit för gammal, men hela 18 procent av all mat vi köper hem slängs trots att den går bra att äta. Det onödiga matavfallet motsvarar utsläppen från oljeeldade villor. Slutar vi upp med slöseriet skulle det ha samma effekt som om var sjätte bil försvann från vägarna. Det är inte bara miljön, utan också våra egna plånböcker som blir lidande av att vi slänger mat i soporna. Annika Creutzer arbetade tidigare som privatekonom på Skandiabanken och undersökte då kostnaderna för mat som slängs i svenska hem. Olika uppskattningar visar att en genomsnittlig barnfamilj kastar ungefär en fjärdedel av vad de handlar hem, vilket motsvarar kr per år, säger Annika Creutzer. Några av anledningarna till att så mycket mat slängs är för stora inköp, för varm temperatur i kylen, bäst-föredatumet har gått ut, oplanerade inköp av mat som inte behövs och sist men inte minst kinkiga barn och vuxna. Allra mest kastar vi frukt och grönsaker, främst potatis. Pasta och ris slängs också mycket, liksom mjölk, fil och yoghurt. Men störst påverkan på klimatet har ändå bortslängt kött, främst nötkött, eftersom det går åt så mycket mer energi att producera kött jämfört med frukt och grönsaker. En rapport från Konsumentverket visar att en familj som handlar planerat i en närbutik kommer billigare undan än den familj som veckohandlar i en stormarknad. En orsak är att vi köper mer och i större förpackningar från stormarknaden så att maten hinner bli gammal. Att riva sönder sedlar tycker alla känns fel, men att slänga bort mat går tydligen bra. Vi skulle behöva mer diskussion kring att vi slänger så mycket. Ta en sån sak som att det ges ut hundratals kokböcker i det här landet, men att knappast någon lär ut hur man tar tillvara på resterna som finns i kylskåpet, säger Annika Creutzer. Förvara maten rätt så mår den bättre och håller längre Förvaring i kylskåp (4-8 C) Apelsin Blomkål Aprikos Broccoli Bär Färska bönor Clementin Majs Jordgubbar Rabarber Nektarin Svamp Persika Färskt kött Päron Köttfärs Vindruvor Äpplen Sval eller skafferi (8-12 C) Ananas Ingefära Paprika Basilika Förvaring i C Banan Melon Gurka Tips Aubergine och basilika kan få kylskador vid förvaring under 8 C. Tomater är känsliga för kyla och får dessutom en mer framträdande smak i rumstemperatur. Förvara inte potatis och lök tillsammans. Källa: Konsumentföreningen i Stockholm 4

5 mindre mat Den energi som förbrukats och den miljöpåverkan som skett från jord till bord har varit helt förgäves om livsmedlen slängs. Tips och råd för att slänga mindre mat Titta, lukta, smaka istället för att stirra blint på bäst-före-datum. Tillverkarna sätter bäst-före-datumet med god marginal eftersom det ska fungera som en garanti för att maten helt säkert är bra. Många gånger håller den mycket längre. Planera vid inköpen. Gör en inköpslista och kontrollera vad som saknas innan du åker och handlar. Undvik impulsköp. Undvik storförpackningar och mängdrabatter. Att köpa en storförpackning med tanken att spara kan bli helt fel. En del kanske ändå blir kastat eftersom innehållet blivit för gammalt. Om du köper storförpackningar, dela upp i mindre delar och frys in portionsvis. Kontrollera bäst-före-datum när du handlar. Förvara maten på rätt sätt. Mycket går att frysa in. Ha tillräckligt kallt i kylen, sex grader eller lägre. Hållbarhetstiden är oftast beräknad på åtta grader och då håller de flesta livsmedel betydligt längre om det är kallare. Vissa frukter och grönsaker mår bättre i t ex ett skafferi där det inte är så kallt. Vissa kylskåp är kallast längst ner, andra högst upp. Förvara mjölk och kött där det är kallast, grönsaker där det är varmare. Tomater, äpplen och lök innehåller etylen, ett ämne som påverkar mognaden. Lägg därför inte lök bredvid potatis eller tomater och äpplen bredvid t ex bananer om du inte vill att de ska mogna fortare förstås. Vad det gäller ost behöver man inte vara rädd för lite mögel. I ost finns laktos, ett ämne som hindrar mögelsvampen från att utveckla gift och bilda trådar. Därför kan du bara skära bort det synliga möglet. Sedan går det utmärkt att äta osten. Marmelad däremot innehåller ämnen som tillåter möglet att utveckla gift. Har den börjat mögla måste hela burken slängas. Låt middagsgästerna ta själva i stället för att servera direkt på tallriken. Då kan det som blir över i grytorna sparas i stället för att skrapas av tallriken ner i soporna. Ta vara på resterna. Lär dig recepten dina mor- och farföräldrar tog för givna. Skrapa ur förpackningarna. Finns det matrester i kylen som kan ge en god måltid istället för att köpa ny mat? Vad har du hemma? Vill du trolla fram något kul med hjälp av dina rester i kylen? På receptsajten kan du välja funktionen Vad har du hemma? och söka med hjälp av dina ingredienser. Övermogna tomater? Gör något bra av mat som annars riskerar att hamna i soporna Vi frågade en kock vad han hade för tips på maträtter om följande mat fanns med risk för att hamna i soporna Tomater, övermogna 1/2 grillad kyckling Ostskalk Lite grädde, creme fraiche eller kokbar matlagningsyoghurt 1/2 lök Senap Kokt potatis Tillagning Fräs lök och tomater i olja Pressa i en vitlöksklyfta (kan uteslutas) Häll i ca 3 dl grönsaks-/hönsbuljong och grädden eller liknande Småputtra i 10 min Rensa kycklingen och lägg den i bitar i grytan, storlek efter behag Hacka valfritt kryddgrönt (ej dill) och strö över Låt puttra i ytterligare 5-7 min Smaka av med salt, peppar, senap och ev. lite vin eller sherry. Servera med stekt potatis (eller kokt), ris eller pasta. Strö över med riven ost vid serveringen. Grytan fungerar också bra som omelettfyllning eller crepesfyllning. Vill du då ha en fastare konsistens, red med lite mjöl. 5

6 Nya öppettider på återvinningsgården Under vintersäsongen har återvinningsgården ändrade öppettider. Öppettider 1 november - 31 mars måndag-torsdag fredag lördag Det kostar 500 kr/m 3 om du kastar sorterbart avfall osorterat Helgaftnar och helgdagar håller återvinningsgårdarna oftast stängt. Mer information finns på eller Öppettiderna ovan gäller för privatpersoner med fordon under 3,5 ton. Alla fordon som väger över 3,5 ton ska vägas på våg. För information om vågens öppettider ring Sorterade grovsopor är avgiftsfritt Om du sorterar ditt avfall är det avgiftsfritt för dig som privatperson att lämna grovsopor på återvinningsgården. Väljer du att inte sortera, det vill säga om du slänger sorterbart avfall i restavfallet, betalar du en avgift på 500 kr/m 3. Sådant som räknas som kärl- och säckavfall, till exempel matrester, blöjor, tandborstar, dammsugarpåsar ska slängas i soptunnan hemma och får inte lämnas på återvinningsgården. Återvinningsgårdens personal gör stickprovskontroller när du slänger säckar för att kontrollera att de inte innehåller sorterbart avfall eller kärl- och säckavfall. Du får lämna max fyra bildäck avgiftsfritt per gång. Du får lämna max 0,5 m 3 asbest avgiftsfritt per gång. Du får lämna max 10 liter olja per gång. NSR Återvinningsgård Åstorp Gasverksvägen 1 Tel Köra på sopor? Om all biogas som produceras i Sverige används som fordonsbränsle, skulle det ersätta drygt 18 miljoner liter bensin. Potatisskal, vissna tulpaner, köttben, servetter, kaffesump, avokadokärnor, morotsblast och matrester. Vad har de gemensamt? Jo, när de sorteras ut som organiskt avfall blir de till biogas i NSR:s anläggning i Helsingborg. NSR har byggt ut biogasanläggningen och ändrat behandlingsmetod och kan nu göra ännu mera biogas av det organiska avfallet än tidigare. Biogasen används sen till att tanka sopbilar, bussar och bilar. En ren vinst för miljön! För mer information om källsortering besök Tips som gör julen mer klimatsmart Värmeljusen och aluminiumfolie Varje svensk förbrukar i genomsnitt 33 värmeljus/år. Värmeljusbehållaren ska slängas bland metallförpackningar. Aluminium är en miljömässigt dålig lösning i slit- och slängsamhället eftersom det går åt mycket energi vid produktionen. Men om vi återvinner aluminium sparar vi 95 procent av den energi som annars behövs för att göra helt ny aluminium. Aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst! Lämna in värmeljusbehållaren som metallförpackning! Återvinning av alla värmeljus- behållare i Sverige motsvarar utsläpp av tusen ton koldioxid. Julklappspappret Samla allt papper från paketöppningen och lägg det i insamlingen för pappersförpackningar eller återanvänd det själv! Presentsnören hör hemma i restavfallet. Sillburken Sillburken och alla andra glasburkar och flaskor ska lämnas i glasåtervinningen och locket på burkarna i metallåtervinningen. Glas är också energikrävande att tillverka så återvinningen bidrar till minskad klimatpåverkan. 6

7 Köp jord i storsäck Planteringsjord, gräsmattejord och toppdress Ca 800 liter/säck 1:a säcken 650:-/st 2:a säcken 450:-/st Kompostmull och barkflis Ca 800 liter/säck 1:a säcken 600:-/st 2:a säcken 400:-/st Priserna är inklusive transport* Ring och beställ jord i storsäck. * Priset gäller vid samma leveranstillfälle och till samma adress samt inom cirka 20 km avstånd från NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. Andreas jobbar som chaufför hos SITA och kör förpackningsmaterial från hushållen i både Bjuvs och Åstorps kommuner. Arbetstiderna passar mig perfekt Andreas har arbetat som chaufför sedan i februari i år. Dagligen hämtar han material såsom metall, glas, tidningar och pappersförpackningar från hushållen i Bjuvs och Åstorps kommuner för att köra till NSR:s återvinning i Helsingborg. Jag börjar jobba klockan sex på morgonen och normalt är arbetsdagen slut vid tvåtiden. Det passar mig bra eftersom jag är väldigt aktiv inom handbollen, Olympic Viking, i Helsingborg. Vi tränar varje dag och då är det kanon att sluta tidigt på eftermiddagen. Hur bra är hushållen i Åstorp och Bjuv på att sortera? Jag tycker de är duktiga på att sortera, och att sortera rätt. Nu kör jag inte matavfall utan bara förpackningsmaterial till återvinning och det är sällan några problem med dessa fraktioner tycker jag. Vilken är den största utmaningen? Att kunna hantera bemötandet av arga människor. När jag började på det här jobbet hade jag ingen aning om att människor kunde bli så upprörda över några sopor. Jag blev faktiskt chockad att det kunde upplevas som ett så stort problem för vissa. Till exempel om man kommer en dag senare än enligt schemat, om man råkar ställa tillbaka kärlet fel eller om det finns lite sopor kvar i botten på kärlet, så kan detta få vissa att reagera starkt. Det tog ett tag innan jag lärde mig att inte ta dessa möten personligt. Fast det var svårt i början, nu har jag blivit bättre på det, men det är aldrig roligt att möta någon som skäller ut en när man bara gör sitt jobb så gott man kan. Vad är det bästa med ditt jobb? Arbetstiderna! Eftersom det passar in i mitt liv så bra nu. Sedan är jobbet också väldigt fritt och man sköta sig helt själv. Några tips du vill förmedla till hushållen som kan underlättar din vardag? Placera kärlen med handtagen utåt! NSR AB Hjorthögsvägen 1 Tel Köp jord i lösvikt Köp jord på NSR:s återvinningsgård Kompostmull 194:- Planteringsjord * 383:- Gräsmattejord 214:- Toppdress 214:- Barkflis 380:- Nu är det tid för jordförbättring * Planteringsjord finns även att köpa i 25-literssäck. 25:-/säck eller 5 säckar för 100:-. Priserna är per ton och inkl. moms. NSR AB Gasverksvägen 1 Tel

8 en fråga tre svar Vad blir det av förpackningarna? Hård plast till pallklossar och mjuk plast till bränsle Hårda plastförpackningar Hårda förpackningar från hushåll består huvudsakligen av HD-polyeten och polypropen. Vissa andra plastsorter förekommer också. Förpackningarna finsorteras efter plastsort (olika plaster har olika kemiska sammansättningar) och ibland även kulör. Beroende på kvalitet blir materialet antingen regranulat som kan utgöra råvaran till en mängd olika plastprodukter. Detta gäller framför allt mycket rena fraktioner som t ex ofärgade HDPE-dunkar. Fraktioner av mer blandad kvalitet och kulör kan återvinnas till t ex pallklossar, där plastmaterialet i vissa fall blandas med sågspån för att förbättra egenskaperna. Hårda plastförpackningar kan återvinnas upp till sju gånger innan plasten är utsliten och går till energiutvinning, d.v.s. förbränning där värmen tas tillvara och blir fjärrvärme och el. Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till ca blomkrukor. Mjuka plastförpackningar från hushåll levereras idag huvudsakligen som bränsle till cementindustrin. Övrig del upparbetas till bränsle som kan eldas i värmeverk och andra fastbränslepannor. Ett kilo plast motsvarar ungefär en liter olja. Den kemiska sammansättningen är samma som för olja och förbränningsavgaserna blir därför också lika. Vi slänger mycket mat i Sverige. Vad är ditt bästa tips för att inte slänga mat? Frys in resterna i portionsförpackningar och skicka med utflugna barn när de kommer på besök. Matlådor är välkomna presenter! Frys in till exempel köttfärs i mindre delar, så blir det inte så mycket över när man tar fram ett paket ur frysen. Karin Pedersen, Gunnarstorp Papper blir papper blir papper Pappersförpackningarna körs till en sorteringsanläggning där skräp sorteras bort och förpackningarna pressas samman till 500 kg tunga balar. Balarna transporteras sedan med lastbil eller järnväg till ett pappersbruk. På pappersbruken kontrolleras kvaliteten genom borrprover från slumpvis utvalda balar. Pappersförpackningarna löses upp tillsammans med vatten i en tunna som roterar tills förpackningarna sönderdelas i pappersfibrer. I detta skede separeras fibrerna från övrigt material som försvinner ut i en egen fraktion. Fibrerna förs ut på en en duk med små hål där vattnet rinner av och går sedan in i pappersmaskinen där de pressas samman med andra fiberlager av olika kvalitet. Kartongen torkas och bestryks, oftast på ena sidan, till sist med en blandning av krita/lera och bindemedel för att det ska bli lättare och snyggare att trycka på kartongen. Den färdiga kartongen rullas sedan upp på stora rullar som levereras till företag som tillverkar nya förpackningar. Använda mjölkpaket och sockerpåsar blir på så sätt till nya cornflakes- och vällingpaket. Kartongen kan också användas till ytskiktet på gipsskivor. Pappersfibrer tål att återvinnas fem till sju gånger. När fibrerna är utslitna är de fortfarande ett värdefullt bränsle. Slänger ingen mat, blir det mycket över så fryser jag in och tar fram det när jag har en restdag. Bengt-Ove Grankvist, Åstorp Bananskal kan bli drivmedel och på 1000 bananskal blir det biogas som räcker till cirka 10 mils bilkörning Jag tillhör dom som slänger procent. Man handlar mycket som inte äts upp. Stefan Bornell, Åstorp NSR AB Hjortshögsvägen Helsingborg Tel