Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Transkript

1 Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2

2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011 tar vi ett nytt steg på den miljövänliga vägen i Härryda kommun. Då ska vi se till att matavfallet kommer till nytta. Det finns mycket att vinna på att göra biogas av matavfall, inte bara för miljön utan också för plånboken. Insamlingen kommer att införas i etapper och vi räknar med att ha matinsamling i hela kommunen senast Innan vi startar kommer du att få mer information, till exempel om hur det går till att sortera matavfall. Vi kommer också att arrangera informationsmöten. Lägg matavfallet i en brun påse så gör vi biogas av det! 2

3 3

4 4

5 Flera kilometer på en liten brun påse Matavfall ser kanske ut som rena skräpet, men det är faktiskt en värdefull råvara. Det är synd att bara bränna upp den. Man kan göra biogas eller gödningsmedel eller både och av matavfallet. Det tänker vi göra i Härryda. Biogasen kan användas som miljövänligt fordonsbränsle. En sopbil eller en buss i kollektivtrafiken kan köra 2,5 kilometer på en påse matavfall. Att köra på biogas är bra för både miljön och ekonomin. Biogas är 20 procent billigare än bensin och ger 90 procent lägre utsläpp av koldioxid. När biogas förbränns får inte atmosfären något nettotillskott av koldioxid. Utsläppen av kväveoxider är betydligt lägre än för bensin eller diesel och utsläppen av kolväten är nästan obefintliga. Dessutom är tillgången på biogas oändlig matrester och annat biologiskt avfall kommer alltid att finnas. Restprodukten vid biogasframställning kan bli gödningsämne, och på så sätt återföra matavfallets näringsämnen till jordbruket. 5

6 Så här gör vi biogas och biogödsel av ditt matavfall Matavfallspåsarna körs till Renovas anläggning på Marieholm. Där sönderdelas, blandas och pressas avfallet till en trögflytande massa (slurry) som är lämplig för rötning. Processen resulterar även i en torrare restprodukt som lämpar sig för förbränning, vilket sker i Renovas förbränningsanläggning i Sävenäs. Biogas bildas när organiskt material som matavfall, bryts ner av små organismer i en syrefri miljö. Det är denna naturliga process som förvandlar matavfall och annat biologiskt avfall till biogas i en rötkammare. Dessutom bildas även en näringsrik rötrest som kan användas som gödningsmedel i jordbruket. 6

7 7

8 8

9 I Sverige har vi en avfallsstrategi som liknar en trappa Avfallstrappan bygger på EU:s prioriteringar för hur samhället ska hantera avfall. Genom att konsumera klokare, slänga mindre och sopsortera bättre bidrar vi till en bättre miljö. Helst ska vi se till att det inte uppstår något avfall överhuvudtaget. Om det ändå blir avfall bör det i första hand återanvändas som till exempel returglas eller second hand-kläder. Ett alternativ som också är bra för miljön är när avfallet återvinns och blir råvara för nya produkter. Kompost ering är ett sätt att återvinna näring och mullämnen. Nästa steg i avfallstrappan är att ta vara på energin i avfallet. Avfallet kan bli fjärrvärme, el eller biogas. Alternativet för avfall som inte går att behandla på annat sätt är deponering, det vill säga att avfallet läggs på soptippen. 9

10 Fem hundra kilo avfall per person Varje svensk lämnar efter sig runt ett halvt ton hushållsavfall varje år. Om vi hade lagt allt det avfallet på soptippen skulle vi snart få ont om plats. Men återvinningen ökar liksom förbränningen av avfall. Så i själva verket växer inte soptipparna hejdlöst deponering har minskat med 90 procent det senaste decenniet. Nästa steg är att inte slösa bort resurser. Som till exempel att bränna matavfall istället för att göra biogas av det. Att ta vara på matavfall är ingen ny idé. Förr var det helt naturligt. Den som hade tur hade egen hushållsgris. Matresterna blev grismat och grisen stekt fläsk. Kompostering förvandlade matresterna till näringsrik odlingsjord. 10

11 11

12 GASA Det här gör vi biogas av: Matrester (tillagade eller råa) Bröd och kakor Popcorn, godis och choklad Frukt och grönt Kött- och fiskben Fiskrens, räk- och kräftskal Frukt-, ägg- och grönsaksskal Kaffe och te, filter och sump Snittblommor Hushållspapper Pappersnäsdukar STOPPA Det här kan inte bli biogas: Tobak, fimpar, snus Blöjor, bindor och tamponger Kattsand, kutterspån Textilier Dammsugarpåsar med innehåll Tuggummi Grillkol, vedaska Glas- och metallföremål Kemikalier Mjuk och hård plast Blomjord, trädgårdsavfall 12

13 I höst blir valet ditt Under hösten 2011 börjar Härryda kommun att hämta utsorterat matavfall från hushållen. Du som bor i villa kan välja mellan tre olika sopstrategier: Sortera ut matavfall Blanda alla hushållssopor Hemkompostera Bor du i flerfamiljshus eller samfällighet så väljer fastighetsägaren eller styrelsen strategi för hela fastigheten. När ditt område erbjuds matinsamling kommer du att få mer information och en valblankett. 13

14 Tre sätt att sortera matavfall Du lägger ditt matavfall i en brun papperspåse i ett brunt sopkärl. Vi gör biogas av matavfallet. Du lägger ditt matavfall i ett godkänt kompostkärl. Där blir det näringsrik jord. Du lägger allt hushållsavfall i det gröna sopkärlet som vi hämtar. 14

15 Tre olika avgifter Exempel på årsavgift 2011: Exemplet är baserat på tömning var annan vecka av 190-liters kärl. Viktavgift på 2 kronor per kilo tillkommer för både matavfall och brännbart avfall. Kärl, papperspåsar och behållare ingår i abonnemanget. Kostnader är inkl. moms. Grundavgift 681 kronor Hämtningsavgift* 364 kronor Total årsavgift kronor * Inkluderar hämtning av både brunt och grön kärl. Kärl, hållare och påsar ingår. För dem som bor i flerfamiljshus ingår avgiften i hyran. Grundavgift 681 kronor Hämtningsavgift* 364 kronor Total årsavgift kronor * Avser hämtning av brännbara sopor. Grundavgift 681 kronor Hämtningsavgift kronor Total årsavgift kronor 15

16 När är det din tur? 40 Mölnlycke Landvetter Göteborg Landvetter Flygplats Härryda Vill du veta mer redan nu? Hindås Gå in på harryda.se/matavfall Ring Härryda kommun, eller Renova, Rävlanda Hällingsjö Område 1 hösten 2011 Område 2 våren 2012 Område 3 hösten 2012 Område 4 våren 2013 Område 5 hösten 2013 Område 6 våren 2014 produktion: gcl kommunikation foto: allan karlsson. tryck: wm-tryck, alingsås. illustrationer: eva mellergårdh wernersson, nisse hörberg Härryda kommun Mölnlycke harryda.se 1