MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås den 13-14 oktober 24 Rolf Holm, Länsbibliotek Östergötland
Ett pågående utvecklingsprojekt kring referensverksamhet och medieförsörjning på folkbiblioteken i Östergötland Bakgrund - hösten 23 genomfördes en referensundersökning på 6 folkbibliotek i Östergötland. Under 2 veckor registrerades samtliga frågor i informationsdiskarna på folkbiblioteken i Linköping, Norrköping, Motala, Finspång, Ödeshög och Ydre. Det blev 6 852 frågor totalt. Redan 1995 genomförde dåvarande länsbibliotekarien Anna-Lena Höglund en undersökning som resulterade i boken Äntligen en riktig fråga. Den undersökning som nu genomförs är en uppföljning av den tidigare studien. Syftet med uppföljningen är att se hur referensverksamheten har förändrats efter Internets genombrott. Resultatet kommer att i höst publiceras i skriftserien Länsbibliotek Östergötland publicerar. Presentationen här kommer att huvudsakligen ta upp de två största kommunerna i länet. Presentation av undersökningens olika delar studien består av två delar där den första delen är koncentrerad till kommunbibliotekens informationsdiskar. Personalen noterade här för varje fråga tillvägagångssättet för att lösa den fråga som ställdes. Det gjordes med utgångspunkt i ett utarbetat formulär där personalen fyllde i om det var den egna katalogen, annan katalog eller en länklista, sökmotor eller portal som användes. Om det handlade om att ge biblioteksbesökaren handledning togs också med. Vilka låntagarkategorierna var som stä llde frågor noterades också för att få fram fördelningen mellan grundskoleelever, gymnasieelever, vuxenstuderande, universitetsstuderande och allmänhet. Flera andra alternativ fanns också med i formuläret. Den andra delen avsåg att fånga in hur kommunbibliotekens hemsidor användes under samma undersökningsperiod. Referensverksamheten efter Internets intåg hur ser det ut idag informations / lånedisk. Linköping Tvåtusenfemhundratjugoniofrågor noterades i stadsbibliotekets informationsdiskar, d.v.s. i vuxen- och barninformationsdisken under perioden. De frågor som ställdes till forskarexpeditionen, talboksavdelningen och till receptionen har inte räknats med. Antalet frågor som registrerats under perioden i Linköping utgör den största mängden frågor vid en jämförelse med länets andra bibliotek som deltagit i undersökningen. Norrköpings stadsbibliotek hamnar på 2353 st frågor. Låntagarkategorier Intressant är det också att se vilka låntagarkategorier som sökt sig fram till bibliotekens informationsdiskar. I Linköping var det 248 st frågare som fördelade sig så här: 2
Låntagarkategorier - Linköping 25 2 15 1 5 Allmänheten dominerar kraftigt i denna undersökning. Nära 6 procent utav frågeställarna utgjordes av allmänheten. Annorlunda uttryckt var förhållandet mellan allmänhet och studerande 57,7 % allmänhet och 42,3 % studerande. Märk väl att dessa siffror visar hur det förhöll sig vid informationsdiskarna. Denna undersökning har ej undersökt hur fördelningen förhåller sig när det gäller det totala besöksantalet till biblioteket i stort. Uttryckt i procent ser det ut så här: Låntagarkategorier i % för Linköping 12 1 8 6 4 2 Intressant är också att jämföra med utfallet för hela länet med den enskilda kommunen. Det är framförallt staplarna för allmänhet och universitetsstuderande som i viss mån skiljer sig åt. Jämfört med hela länet är det 9,2 % färre allmänhet medans det är 6,1 % fler universitetsstuderande. Sammanställning i % för hela länet 12 1 8 6 4 2 Undersökningen tar upp flera andra variabler. Det formulär som användes under undersökningsperioden listar tabeller från -2. Dessa kan i sin tur delas i två huvudgrupper. Den ena utgörs av frågor kring hur man gått tillväga och den andra gruppen mäter frågetyper (tabell 14-17). De senare utgörs av Litteratur om, Handledning, Fakta och Annat. Hur går man tillväga och vilka frågetyper 3
Den egna katalogen är det hjälpmedel som man använder mest i referensarbetet. Utan konkurrens. I Linköpings fall tillsammans med Motala mer än övriga bibliotek som deltagit i undersökningen. Ungefär vid hälften av frågorna i informationsdisken används den egna katalogen. Andra kataloger som t.ex. Libris används sällan. Det kan illustreras på följande vis räknat i procent i relation till antalet frågor. Varje variabel kan ställas i relation till det sammanlagda antalet frågor. Hur går man tillväga i Linköping Länklista sökmotor portal 1 2 3 4 5 6 En jämförelse med det sammanlagda resultatet i procent för Linköping och hela länet visar ett antal skillnader. Jämförelsen visar bl.a. att den egna katalogen i Linköping används vid hela 51,2 % av frågorna medan motsvarande siffra i den totala sammanställningen landar på 43,6 % än den egna används i begränsad utsträckning. Sammanställning hela länet Länklista 1 2 3 4 5 Intressant är också att slå samman användningen av tabell 5, 6 och 7. Det handlar här om, och Länklista/sökmotor/portal. För Linköpings del används dessa hjälpmedel vid 163 frågor av totalt 2529 frågor eller uttryckt i procent 6,4 % Procentsatsen för hela länet är 4,7 % Frågetyper Hur har referensarbetet förändrats med Internets intåg är en viktig fråga för denna undersökning. En annan viktig fråga att försöka få belyst är om bibliotekspersonalen fått en mer handledande roll i kontakten med de människor som kommer till biblioteket. Går det med denna undersökning att mäta om det problembaserade lärandet fått genomslag i personalens sätt att arbeta i informationsdisken. 4
I det formulär som användes i informationsdiskarna veckorna undersökningen gjordes är det tabell 14-17 som ringar in frågetyperna. Dessa är formulerade som Litteratur om, Handledning, Fakta och Annat. Linköping: frågetyper i % 25 2 15 1 5 Litteratur om Handledning Fakta Annat Det handlar här egentligen bara om en tydlig skillnad. Annatfrågor, där bibliotekens medier inte krävs som svar, är lägre i Linköping. Differensen är 8 % Sammanställning hela länet i % 4 3 2 1 Litteratur om Handledning Fakta Annat Just den höga andelen Annatfrågor är något som slår en vid en genomgång av formulären. Den totala sammanställningen för hela undersökningen i Linköping ser ut så här. Formulärets tabell, 3, 19 och 2 redovisas inte i diagrammet nedan. Sammanställning Linköping (inkl. barnavd, exkl. talboksavd, forskningsavd och reception 6 5 4 3 2 1 Bok Webbadress Fann inget Reservation Sammanfattning - Linköping Litteratur om Handledning Fakta Annat Svar senare Undersökningsperioden visar att nära 6 % av frågeställarna var allmänheten och att ca. 4 % var studerande i någon form. Av studerandegruppen utgjorde vuxenstuderande 6,4 %. Flera har uttryckt förvåning av att det inte är flera än drygt 6 % som är vuxenstuderande. Den förklaring som framförallt förts fram är att undersökningsperioden legat fel i förhållande till när 5
vuxenstuderande som mest använder sig av kommunbiblioteken. Den perioden är mer i mitten av en termin än i månadsskiftet november/december. En annan förklaring kan vara att det faktiskt förhåller sig på det vis som resultatet för undersökningsperioden visar. Det är värt att poängtera att denna undersökning mäter och fokuserar på vad som sker i informationsdiskarna på de bibliotek som ingår i undersökningen. Undersökningen mäter inte den totala besöksfrekvensen och hur fördelningen där ser ut mellan olika kategorier av besökande. Undersökningen mäter inte heller andra insatser som görs för barn/ungdom, vuxna, studerande, människor med funktionshinder m.m. En inte allt för vågad gissning är att det är just allmänheten som behöver hjälp och handledning på våra folkbibliotek och därför ber om hjälp i informationsdiskarna runt om på våra bibliotek. Flera av studerandekategorierna idag har en större vana att ta hand om sig själva och att mer använda bibliotekets andra funktioner utan hjälp. För att fånga upp dessa strömningar, som ligger utanför denna undersökning, skulle det behövas andra undersökningar. Norrköping Tvåtusentrehundrafemtiotrefrågor noterades i informationsdiskarna i Norrköping. Det var i informationsdiskarna på fackavdelningen 1 tr. upp och i entréplanets informationsdisk där frågor om skönlitteratur, barnfrågor och frågor som rör talböcker hanteras. Låntagarkategorier Norrköping bl.a. känt för sina generösa öppettider och för att vända sig till en bred allmänhet visar följande låntagarstruktur vad det gäller vilka låntagarkategorier som ställt sina frågor till personalen som bemannat informationsdiskarna under undersökningsperioden. De 2 268 st frågarna fördelade sig så här: Låntagarkategorier - Norrköping 25 2 15 1 5 Allmänheten dominerar klart. Hela 7,6 % utgörs av allmänhet. Andelen allmänhet är till och med större än den som redovisats för Linköping. Detta trots att antalet frågare var färre i Norrköping vid undersökningstillfället. En jämförelse i procent mellan låntagarkategorierna i Norrköping och för hela länet utfaller så här. 6
Låntagarkategorier i % för Norrköping 12 1 8 6 4 2 I stort sätt sammanfaller den procentuella fördelningen mellan olika låntagarkategorier. Den enda förhållandevis tydliga skillnaden i jämförelsen är att antalet universitetsstuderande är 3 % lägre. Fördelningen mellan allmänhet och universitetsstuderande är den att allmänheten är 3,7 % högre i Norrköping. Sammanställning i % för hela länet 12 1 8 6 4 2 Intressant är också att jämföra hur universitetsstuderande i länets två största kommuner använder sig av sina folkbibliotek. Här framgår att skillnaderna är stora. I Linköping är hela 15,8 % av de som tar informationsdiskarnas tjänster i anspråk universitetsstuderande, i Norrköping 6,7 % och för hela länet, som tidigare nämnts 9,7 % Det är en tydlig skillnad som visar sig här. Det avspeglar sig också i den stora andelen allmänhet 7,6 % för Norrköping. Att jämföra med 57,7 % i Linköping. Hur går man tillväga och vilka frågetyper I Norrköping använder personalen den egna katalogen i betydligt mindre omfattning än i Linköping. Skillnaden är hela 4,8 % jämfört med Linköpings 51,2 % Också andra nätbaserade tjänster som Länklista sökmotor portal, och används i mindre omfattning. Här är utfallet 2,6 % jämfört med 6,4 % i Linköping. 7
Hur går man tillväga i Norrköping Länklista sökmotor portal 1 2 3 4 5 En jämförelse med utfallet för hela länet ser ut så här. Siffrorna visar inga stora avvikelser. Det framgår ändå här att siffrorna överlag är lägre också vid jämförelsen med sammanställningen för hela länet. Sammanställning hela länet Länklista 1 2 3 4 5 Frågetyper Annatfrågor är det många av i denna undersökning. Så också i Norrköping. Betydligt fler än i Linköping, men ungefär lika många som sammanställningen för hela länet visar. En delförklaring till Linköpings betydligt lägre andel Annatfrågor kan vara hur man har organiserat informationsdiskarbetet. Förmodligen fångar den reception som finns alldeles innanför Linköpings stadsbiblioteks entré upp en mängd s.k. Annatfrågor. Frågorna som ställs där är ej med i undersökningen. Norrköping frågetyper i % 35 3 25 2 15 1 5 Litteratur om Handledning Fakta Annat Norrköpings stadsbibliotek har ingen motsvarande reception som fångar upp den typen av frågor. Mängden Annatfrågor i informationsdiskarna är också betydligt högre i Norrköping än i 8
Linköping. Besökaren möts där istället av ett informationslandskap med ett antal datorer innanför entrén. Frågetyperna Litteratur om, Handledning och Fakta håller sig sammantaget runt 1 % Det gäller såväl Linköping, Norrköping och sammanställningen för hela länet. En fråga som bör ställas är om denna relation mellan frågetyperna Annatfrågor och frågetyperna Litteratur om, Handledning och Fakta på ett riktigt sätt speglar det uppdrag som folkbiblioteken har idag. Eller ska förhållandet vara det motsatta med färre Annatfrågor och fler Litteratur om, mer Handledning och fler Faktafrågor. Det framgår av sammanställningen för hela länet att siffrorna i stort sätt är lika när en jämförelse görs med Norrköping och denna del av undersökningen. Sammanställning hela länet i % 35 3 25 2 15 1 5 Litteratur om Handledning Fakta Annat Sammanställningen för Norrköping visar att det är samma fyra variabler som skjuter i höjden., Bok, Utan hjälpmedel och Annatfrågor. Vid en jämförelse med Linköping används den egna katalogen mindre och de s.k. Annatfrågorna är fler för personalen i informationsdiskarna. Sammanställning Norrköping (inkl. fackavd, skön/barnavd.) 5 4 3 2 1 Bok Webbadress Fann inget Reservation Sammanfattning - Norrköping Litteratur om Handledning Fakta Annat Svar senare Norrköpings stadsbiblioteks satsning på att vända sig till en bred population visar sig i redovisningen av vilka det är som sökt sig till biblioteket. Åtminstone till informationsdiskarna. Det är allmänheten som utgör 7,6 % Det är högre än länets residentstad och det är också en högre siffra än genomsnittet för de kommuner som deltagit i undersökningen. Utav studerande är det gymnasieungdomar som är den största gruppen medans vuxenstuderande med sina 4,1 % 9
är den minsta gruppen av de studerande. I denna undersökning utgjorde de studerande 29,4 % Liksom i Linköping finns det universitetsbibliotek i staden. Norrköpings stadsbibliotek visar ett lägre användande av den egna katalogen. Också ett lägre användande av er, er och Länklistor sökmotor och portal än grannkommunen Linköping. Tendensen är densamma om jämförelsen också görs för hela länet. 1