Marknadsundersökning om rutiner och service Projekt v.13-19, 2009 Utfört av Rada Dobriyanova, praktikant från KY 9 Läke- och Livsmedelsteknik
Syfte Att ta fram ett underlag för att kunna ge bättre information avseende livsmedelslagstiftningen och förbättra livsmedelsinspektörernas service. Metod Kontakt har tagits med 15 livsmedelsanläggningar. Målgruppen är storhushåll och restauranger. Det är en kvalitativ undersökning i form av intervju som består av 7 frågor. För att spela in samtalen användes diktafon. I Bilaga 2. återfinns intervjufrågorna. Efter varje intervju har svaren bearbetats och skickats till var och en av verksamheterna. Resultat Fråga 1. Reglerna för livsmedelshygien. Resultat - fråga 1 Otydliga 33% Tydliga 67% Diagram 1. Diagrammet visar resultatet från svaren på fråga 1. Resultatet visar att 67 % av de tillfrågade uppfattar reglerna för livsmedelshygien som tydliga och 33 % uppfattar reglerna som otydliga. 50 % av de 67 % hade ytterligare uppfattningar om reglerna för livsmedelshygien och dessa kan sammanfattas enligt följande: HACCP systemet för egen kontroll förändras ständigt. Att dokumentera kan upplevas som tidskrävande men det fungerar bra med tydliga rutiner. Det är bra att livsmedelsinspektörerna kan förtydliga eventuella oklarheter i samband med inspektion. Det kan emellanåt upplevas att man inte har kännedom om alla regler. 2
Orsakerna till att 33 % av de tillfrågade uppfattar reglerna som otydliga, redovisas nedan: Vissa av punkterna i checklistan för kontroll av detaljhandeln uppfattas som svåra att tolka. Reglerna för livsmedelshygien är skrivna på invecklad svenska vilket innebär att det är svårt att förstå dessa ibland. Efter ändringen av Livsmedelslagstiftningen har reglerna blivit otydligare, mycket av informationen som tidigare har funnits på Livsmedelsverkets hemsida har försvunnit, till exempel ABC om bland annat förvaringsrutiner. Fråga 2. Branschriktlinjerna som hjälpverktyg. Resultat - fråga 2 Används ej; 100% Diagram 2. Diagrammet visar resultatet från svaren på fråga 2. Resultatet visar att samtliga tillfrågade, det vill säga 100 % av de tillfrågade, inte använder sig av branschriktlinjerna som hjälpverktyg för att uppnå lagstiftningens krav. Men följande kom fram: 13 % av de tillfrågade kan tänka sig att använda branschriktlinjerna. 7 % använder inte dessa på grund av att verksamheten är liten och behov inte finns. 80 % av de tillfrågade använder sig av annat hjälpverktyg som kommer att sammanfattas nedan: - Hjälp fås från Service- och teknik avdelningen i Eslövs kommun. - Utbildningen i livsmedelshygien och egenkontroll har varit till hjälp. - Hjälp fås externt, från konsulter. - Egenkontrollprogrammet följs. - Hjälpredan till detaljhandel används. - Punkterna i checklistan för livsmedelskontroll följs och inspektörerna informerar vid oklarheter. 3
Fråga 3. Behov av mer information. Resultat - fråga 3 Ja; 27% Nej; 73% Diagram 3. Diagrammet visar resultatet från svaren på fråga 3. Resultatet visar att 73 % av de tillfrågade inte upplever något behov av mer information angående hygienreglerna. 27 % uppger att de har behov av ytterligare information angående hygienreglerna. Vilken sorts information de 27 % efterfrågar, sammanfattas nedan: - 2 av verksamheterna efterfrågar en vägledning - resten vill få mer muntlig information angående hygienreglerna. Fråga 4. Handledning för egenkontroll. Resultat - fråga 4. Ja, har fått en sorts handledning, 100 % Diagram 4. Diagrammet visar resultatet från svaren på fråga 4. 4
Resultatet visar att alla tillfrågade har fått någon sorts handledning eller hjälp för att kunna utarbeta ett HACCP - system för egenkontroll. Vilken sorts handledning eller hjälp det rör sig om, sammanfattas nedan: Sju verksamheter har fått hjälp från Service- och Teknik avdelningen i Eslövs kommun. På så sätt har det blivit enklare att följa HACCP principerna. En verksamhet har fått handledning från Miljöavdelningen och den har varit till hjälp eftersom den har varit detaljerad. En verksamhet har fått handledning i egenkontroll men upplever att den praktiska biten saknas. Två verksamheter har fått hjälp från konsulter. Det har underlättat och förtydligat arbetet med egenkontrollsystemet. Två verksamheter har fått hjälp från utbildningen i egenkontroll. På så sätt har det blivit enklare att följa HACCP principerna. En verksamhet har fått hjälp från kvalitets- och miljösamordnaren på det egna företaget. En verksamhet har fått hjälp från Livsmedelsverket. Fråga 5. Svårigheter vid tillämpning av HACCP principerna. Resultat - fråga 5 Inte några; 40% Svårigheter; 60% Diagram 5. Diagrammet visar resultatet från svaren på fråga 5. Resultatet visar att 60 % av de tillfrågade upplever svårigheter vid tillämpning av HACCP principerna och 40 % upplever inte några svårigheter. Vilka svårigheter de 60 % upplever, sammanfattas nedan: I de flesta av fallen upplevs det att det är mycket dokumentation, att det är lätt att missa någon väsentlig risk vid framtagning av faroanalys och att det är lätt att glömma att dokumentera CCP (Kritiska kontrollpunkter). Några verksamheter upplever svårigheter i att förstå och tolka kraven som ställs. 5
Fråga 6. Livsmedelsinspektörernas bemötande. Resultat - fråga 6 Är kritisk; 7% Ej träffat; 7% Positiv upplevelse; 86% Diagram 6. Diagrammet visar resultatet från svaren på fråga 6. Resultatet visar att 86 % av de tillfrågade har positiv upplevelse av livsmedelsinspektörernas bemötande. 7 % uppger att de inte har träffat de nuvarande livsmedelsinspektörerna och 7 % är kritiska till livsmedelsinspektörens bemötande. Fråga 7. Livsmedelsinspektörerna tillgänglighet. Resultat - fråga 7 Ej problem; 60% Ej behov; 40% Diagram 7. Diagrammet visar resultatet från svaren på fråga 7. 6
Resultatet visar att 60 % av de tillfrågade inte har något problem med att få tag på livsmedelsinspektörerna vid behov av information. 40 % har inte behövt få tag på inspektörerna. Diskussion Fråga 1. Resultatet tyder på att reglerna för livsmedelshygien överlagt uppfattas som tydliga. Trots det visar det sig att dokumentationen oftast är tidskrävande. Inte minst uppskattar verksamheterna att livsmedelsinspektörerna kan förtydliga eventuella oklarheter i samband med inspektion. Detta är förståeligt, tycker jag, eftersom det står vad man ska göra men inte hur i Livsmedelslagstiftningen. Tolkningen måste alltså verksamheterna stå för själva. En del uppfattar reglerna som otydliga vilket beror på tolkningssvårigheter, invecklat språk och otillräcklig information om hur man ska göra för att uppnå Livsmedelslagstiftningens krav. Enligt mig borde språket förenklas så att alla lätt kan uppfatta kraven som ställs. Fråga 2. Resultatet indikerar att det överlag används något slags hjälpverktyg för att uppnå lagstiftningens krav. Verksamheterna försöker uppnå kraven på olika sätt. Att livsmedelsinspektörerna kan bistå med information uppskattas. Fråga 3. Resultatet visar att det överlag inte finns något behov av mer information och vägledning avseende hygienreglerna. Det kan kännas onödigt med för mycket information. Dessutom kan skriftlig information i form av en vägledning upplevas som tidskrävande. Detta är antagligen anledningen till att verksamheterna föredrar muntlig information framför skriftlig. Fråga 4. Resultatet pekar på att samtliga verksamheter har haft behov av hjälp för att kunna utarbeta ett HACCP system för egenkontroll. Systemet för egenkontroll kan i början kännas komplicerat och svårbegripligt. Därför är handledning en viktig bit för att verksamheterna ska komma igång med sina egenkontrollsystem. Dock borde verksamheterna inte glömma att anpassa HACCP systemet för egenkontroll till den egna verksamheten. Fråga 5. Resultatet tyder på en del svårigheter vid tillämpning av HACCP systemet för egenkontroll. Mycket dokumentation är en vanlig svårighet. Däremot är det inte nödvändigt att komplicera dokumentationen. Dokumentationen kan göras på ett enkelt sätt. Det viktigaste enligt mig är att ha tydliga rutiner. Genom att ha tydliga rutiner kan risken för att missa att dokumentera något, minimeras. Fråga 6. 7
Resultatet pekar på överlag positiv upplevelse av livsmedelsinspektörernas bemötande i samband med inspektion. Sannolikt beror detta på inspektörernas sociala kompetens och pedagogiska förmåga. Fråga 7. Från resultatet framgår att livsmedelsinspektörerna överlag upplevs som lättillgängliga vid behov av information. Det beror antagligen på att livsmedelsinspektörer är angelägna om att ta kontakt med sina kunder och förse dem med nödvändig information. 8
Bilaga 1. Storhushåll/restauranger som ingick i marknadsundersökningen Livsmedelsanläggning Datum 1. Östra skolan, kök 20090326 2. Västra skolan, kök 20090330 3. Kärråkra, kök 20090331 4. Bredablick, kök 20090403 5. Norrevångskolan, kök 20090407 6. Fridasro kök 20090408 7. Ekenässkolan kök 20090415 8. Salliusgymnasiet, kök 20090416 9. Stehagskolan, kök 20090420 10. Le Fix personalmatsal 20090421 11. Medborgarhuset 20090427 12. Sten Stensson, restaurang 20090504 13. Restaurang Veloute 20090505 14. Berga gymnasiet, kök 20090506 15. Smurfit Kappa personalmatsal 20090507 9
Bilaga 2. Intervjufrågor 1. Hur uppfattar Ni reglerna för livsmedelshygien enligt Livsmedelslagstiftningen. Är dessa tydliga? Berätta. 2. Använder Ni er av branschriktlinjerna som hjälpverktyg för att uppnå lagstiftningens krav? Berätta. 3. Har Ni behov av mer information och vägledning angående hygienreglerna enligt Livsmedelslagstiftningen? Konkretisera vilken typ av information. 4. Har Ni fått handledning om hur man skapar ett HACCP system för egenkontroll? Var det till hjälp? Berätta på vilket sätt. 5. Vilka svårigheter upplever Ni vid tillämpning av HACCP - principerna? 6. Hur upplever Ni livsmedelsinspektörernas bemötande i samband med inspektion? 7. Är det lätt att få tag på livsmedelsinspektörerna vid behov av information? 10