OLYCKSÖVERSIKT 2011 Helsingfors Räddningsområde
FÖRFATTARE Följande personer har deltagit i planeringen och framställningen av publikationen 2011 från Institutet för välfärd och hälsa, enheten för olycksfall och funktionsförmåga: Specialforskaren, enhetschef Anne Lounamaa, anne.lounamaa(at)thl.fi Systemplanerare Sakari Kääriäinen, sakari.kaariainen(at)thl.fi Forskare Kari Haikonen, kari.haikonen(at)thl.fi Kommunikationsplanerare Mirka Råback, mirka.raback(at)thl.fi Utvecklingschef Satu Pajala, satu.pajala(at)thl.fi Utbildningsplanerare Ritva Salmela, ritva.salmela(at)thl.fi från andra enheter och organisationer: Forskningsprofessor Marja Holmila, Alkohol- och drogforskning/thl, marja.holmila(at)thl.fi Projektchef Noora Airaksinen, SITO Kuopio, noora.airaksinen(at)sitl.fi Överläkare Jari Parkkari, Tampereen urheilulääkäriasema, UKK-Institutet, jari.parkkari(at)uta.fi Forskare Kati Pasanen, Tampereen urheilulääkäriasema, UKK-Institutet, kati.pasanen(at)uta.fi Också följande har tidigare deltagit i planeringen och framställningen av översikten: Projektchef Ilona Nurmi-Lüthje, ilona.nurmi-luthje(at)kouvola.fi, Start-centrum för förebyggande av olycksfall och våld Riskhanteringschef Jussi Rahikainen, jussi.rahikainen(at)vantaa.fi Riskhanteringschef Kimmo Markkanen, kimmo.markkanen(at)espoo.fi Koordinator Hannele Hiilloskorpi, Tampereen urheiluakatemia, Varala idrottsinstitut, hannele.hiilloskorpi(at)varala.fi Fysioterapeut Juha Koskela, Tampereen urheilulääkäriasema, UKK-Institutet, juha.koskela(at)uta.fi Specialist Sanna Sihvonen, JyväskyläYrkeshögskolan, sanna.sihvonen(at)jamk.fi Forskare Antti Impinen, antti.impinen(at)thl.fi Vi vill tacka alla som har bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. 2
FÖRORD Olycksfall är ett komplext begrepp Vid ett olycksfall förolyckas eller skadas en person allvarligt eller lindrigare till följd av en plötslig, oförutsedd och ofrivillig händelse (olycka). En olycka beror vanligen på flera faktorer som tillsammans har medfört en farlig situation. Olycksfallsfallsbegreppet omfattar alltid två element, varav det ena är olyckshändelsen och det andra följden av denna, dvs. personskadan. Begreppet olycksfall kan illustreras genom följande diagram: Olycksfall Olycka Personskada: Skada/Död Olycksfall kan förebyggas I Finland utgör olycksfallen ett väsentligt folkhälsoproblem som medför mänskligt lidande, materiella skador och betydande kostnader. För att olycksfallen målinriktat ska kunna förebyggas på såväl riksnivå som lokalt behövs information om olycksfallens vanlighet, riskgrupper och särdrag i Finland. Vid sidan av kunskap om olycksfallssituationerna måste de olika aktörerna förfoga över gedigen kompetens inom förebyggandet av olycksfall. Det lokala förebyggandet av olycksfall inleds genom att man officiellt bildar ett övergripande samarbetsnätverk. I samarbete utarbetas förebyggande strategier på basis av de lokala utgångspunkterna, fastslås prioriteringarna i verksamheten och allokeras resurser till allmänna olycksfallsfenomen för vilka man känner till de verksamma förebyggande metoderna. 3
Information om olycksfallen som stöd för det förebyggande arbetet I denna översikt beskrivs personskadorna till följd av olyckor, dvs. olycksfallen, utgående från den information som fås via riksomfattande hälsorelaterat material. Översikten ger läsaren grundläggande insikter om olycksfallens vanlighet i området. Dessutom ger översikten koncisa beskrivningar och viktiga, av experter framlagda förslag till metoder för att förebygga vissa olycksfallsproblem som har lyfts fram och ansetts angelägna i riksomfattande program. I princip behandlas endast olycksfall i rapporten. Om våld och självdestruktivt beteende/självmord har tagits upp till granskning anges detta separat. Olycksöversikten har gjorts upp för att betjäna säkerhetsplaneringen i kommunerna och de ekonomiska regionerna. Rapporten ger en bild av olycksfallsituationen i området och området i relation till hela landet. I översikten har sammanställts den information som redan nu kan genereras regionalt utifrån det hälsostatistiska materialet. Redogörelsen svarar knappast till alla delar på de olycksfallsrelaterade frågor som områdena önskar få svar på, eftersom det inom planeringen av säkerhetsarbetet och utvärderingen av arbetets verkningsfullhet behövs betydligt med detaljerad information om olycksfallen och deras följder än vad det går att ta fram med dagens statistik- och datasystem. Översikterna uppdateras varje år. De första olycksöversikterna per räddningsområde gavs ut 2008. Ambitionen är att vidareutveckla datainnehållet i översikten och publikationsformen för att allt bättre tjäna användarnas behov. Detta kräver en dialog mellan de regionala aktörerna och forskarna. För uppdateringen 2011 fördes flera diskussioner mellan Enheten för olycksfall och funktionsförmåga vid Institutet för hälsa och välfärd och räddningsområdena. Vi hoppas på en fortsatt givande dialog tillsammans med de lokala aktörerna även framöver. Idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan liksom respons sändas in per e-post till Mirka Råback på adressen mirka.raback@thl.fi. Merinformation om olycksfall finns på Institutet för hälsa och välfärds webbtjänst Piste tapaturmille! på adressen: www.tapaturmat.fi. Enheten för olycksfall och funktionsförmåga Institutet för hälsa och välfärd 4
SISÄLTÖ FÖRFATTARE...2 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS...7 2 OLYCKSFALL I FINLAND...8 3 OLYCKSFALL I OMRÅDET...11 3.1 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA...11 3.2 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE...13 3.3 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING...15 3.4 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN...26 3.5 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR...34 4 OLYCKSTEMAN OCH FÖREBYGGANDE METODER...36 4.1 UTNYTTJANDE AV RAPPORTEN REGIONALA OLYCKSÖVERSIKTER...36 4.2 OLYCKSFALL BLAND BARN OCH UNGA FRAMGÅNGAR OCH SÅDANT SOM KRÄVER VIDAREUTVECKLING...38 4.3 FALLOLYCKOR BLAND ÄLDRE KAN FÖREBYGGAS...43 4.4 FALL- OCH HALKOLYCKOR...47 4.5 OLYCKSFALL I SAMBAND MED IDROTT OCH MOTION...50 4.6 OLYCKOR BLAND CYKLISTER, MOPEDISTER OCH MOTORCYKLISTER...57 4.7 RUSMEDEL OCH OLYCKSFALL...59 5 REGIONAL OCH LOKAL UPPFÖLJNING AV OLYCKSFALL...66 5
6
1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta bristerna till följd av sätten att registrera uppgifter, vilket i mån av möjlighet nämns i lämpligt sammanhang i rapportens textdelar. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) 7
2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2009 dog 2 903 finländare i olyckor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren ser utvecklingen ut att hålla på att vända. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (diagram 1). 3000 Antal dödsfall 2500 2000 1500 1000 Hemma och på fritiden Antal döda i arbetsolyckor Trafiken 500 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Diagram 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1986 2009, N Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga (diagram 2). Fall Alkoholförgiftning Annan förgiftning Trafik, motorfordon Drunkning Eldsvåda Kvävning Gång- och cykeltrafik Köld Het bastu 89 73 68 68 39 243 169 365 473 1188 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Antal döda Diagram 2. De vanligaste orsakerna till dödsfall genom olyckshändelse i Finland 2009, N 8
Alkoholen har ofta andel i olycksfall. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, eldsvåda, drunkning och köld inträffar för det mesta under berusning (diagram 3). Het bastu 49% 81% Eldsvåda Förgiftningar Drunkning 51% 56% 57% 50% 66% 74% Kvinnor Män Köld 38% 54% Kvävning 27% 42% Gång- och cykeltrafik 11% 31% Trafik, motorfordon 10% 28% Fall 4% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Andel berusade Diagram 3. Andelen berusade (%) av de förolyckade enligt olycksfallstyp 2 2006 2009 (källa: Statistikcentralen, dödsorsaker). 2 I kategorin "Trafik, motorfordon" ingår olyckor i samband med luft- och vattentransporter, men inte drunknade vid vattentransporter. Andelen drunknade vid vattentransporter ingår i kategorin "Drunkning". 9
Om 15 år fyllda finländare i en befolkningsintervju får frågan "Har du råkat ut för en olyckshändelse under de senaste 12 månaderna?", svarar var femte jakande. Enligt en intervjuundersökning 2009 hade de finländare som hade fyllt 15 år råkat ut för 1 100 000 olycksfall. Av olycksfallen hade 72 procent (790 000) inträffat hemma och under fritiden. Av alla olycksfall uppgick andelen trafikolyckor till 7 procent (74 000) och arbetsolyckor till 21 procent (230 000). Olycksfallen hemma och på fritiden fördelade sig på olycksfall i hemmet (320 000), idrotts- och motionsrelaterade olycksfall (350 000) och andra olycksfall under fritiden (120 000). Av diagram 4 framgår hur många olycksfall har lett till skadedagar 3, läkar- eller sjukhusvård och sjukledighet. 500000 450000 400000 Hemma och på fritiden I arbetet I trafiken 350000 300000 Olyckor 250000 200000 150000 100000 50000 0 Skadedagar Läkar- eller sjukhusvård Sjukledighet Diagram 4. Skador till följd av olycksfall enligt typ 2009, sammanlagt hos personer som fyllt 15 år (N), (källa: Nationell offerundersökning) 3 skadedag = dag under vilken det till följd av en olycka är svårt eller omöjligt för personen i fråga att klara av sina dagliga sedvanliga sysslor och göromålen. 10
3 OLYCKSFALL I OMRÅDET 3.1 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (diagram 5). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 4. Olycksfall som tas upp i översikten Dödsfall Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Diagram 5. Olycksfall som tas upp i översikten. 4 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 11
Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2010 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 5. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2010) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2009), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 17% 2% 8% 10% 36% 13% 10% 4% 578 957 Helsingfors 17% 2% 8% 10% 36% 13% 10% 4% 578 957 5 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit. 12
3.2 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 6. Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga. Dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2009 Min 2009 enligt ålder och kön 7 8 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik 5 <5 5 8 23 17 19 9 Trafik, motofordon 9 5 18 26 80 16 31 19 Fall <5 <5 5 <5 158 167 280 662 Drunkning 7 <5 7 <5 51 18 31 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 48 50 41 25 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 32 28 19 8 Förfrysning <5 <5 <5 <5 18 11 11 <5 Alkoholförgiftning <5 <5 6 16 264 140 47 <5 Övriga förgiftningar 9 <5 13 32 40 246 46 33 7 Annan olycka 10 <5 <5 6 63 40 41 39 Totalt 40 20 80 110 980 530 550 780 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 52 34 90 - Trafik, motofordon 160 44 200-41% Fall 686 591 1 280 +15% Drunkning 100 22 120-22% Kvävning 103 68 170 +73% Eldsvåda 49 41 90 - Förfrysning 35 10 50-28% Alkoholförgiftning 361 115 480 - Övriga förgiftningar 9 278 139 420 +53% Annan olycka 138 65 200 - Totalt 1 960 1 130 3 090 +5% 6 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 7 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 8 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 9 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 9 13
Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Annan olycka Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 0 20 40 60 80 100 Päihtyneiden osuus (%) Diagram 6. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 10 2009, %. Antalet dödsfall 0 100 200 300 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Trafik Fall Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar Annan olycka Diagram 7. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2000 2009, N. 10 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 14
3.3 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I avsnitt 3.3 ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 3.4 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen i avsnitt 3.3 räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Fall, 75 år fyllda Tusen vårddagar 0 20 40 60 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Fall, yngre än 75 år Trafik, motorfordon Gång- och cykeltrafik Eldsvåda Övriga förgiftningar Alkoholförgiftning Förfrysning Kvävning Drunkning Diagram 8. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2000 2009, i tusen dagar. 15
Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2000 2009 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 433 45 116 144 798 246 144 36 1 960 Trafik, motorfordon 354 82 270 293 991 230 110 37 2 370 Fall 2 396 389 1 175 1 428 8 093 3 426 3 877 2 348 23 130 Drunkning 9 <5 5 <5 16 11 <5 <5 50 Kvävning 42 <5 5 <5 32 15 12 <5 110 Eldsvåda 17 <5 20 32 99 38 22 <5 240 Förfrysning <5 <5 <5 6 33 20 9 <5 70 Förgiftning 152 <5 13 18 47 20 21 7 280 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 254 <5 <5 <5 23 <5 <5 <5 290 Annan olycka 1 681 452 1 462 1 630 7 134 2 259 2 058 1 208 17 880 Totalt 5 340 980 3 070 3 560 17 270 6 270 6 260 3 650 46 380 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 185 24 60 100 484 171 215 61 1 300 Trafik, motorfordon 161 44 158 126 463 138 156 48 1 290 Fall 1 404 149 488 656 4 918 3 796 7 400 12 092 30 900 Drunkning 5 <5 <5 <5 7 <5 <5 <5 20 Kvävning 25 <5 <5 <5 26 16 14 12 100 Eldsvåda 12 <5 8 <5 56 26 18 18 140 Förfrysning <5 <5 <5 <5 6 <5 9 <5 20 Förgiftning 214 <5 14 11 53 13 27 54 390 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 329 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 340 Annan olycka 1 093 179 642 846 4 683 2 079 2 574 1 466 13 560 Totalt 3 430 400 1 370 1 750 10 700 6 250 10 420 13 750 48 070 Totalt 8 770 1 380 4 450 5 300 27 970 12 510 16 680 17 400 94 450 16
Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2005 2009. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. 223 540 444 224 927 755 505 106 543 186 858 611 245 92 235 753 49 91 616 504 407 18 434 638 Jämförelsetal, % -49... -30-29... -20-19... -10-9... -5 710 149 257-4... +4 +20... +29 78 Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 91 Helsingfors 17
Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden 2000 2009 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 377 30 95 128 652 207 120 32 1 620 Trafik, motorfordon 247 71 230 241 759 178 91 32 1 790 Fall 2 035 355 1 016 1 222 6 268 2 486 2 436 1 450 16 870 Drunkning 9 <5 <5 <5 14 10 <5 <5 40 Kvävning 41 <5 <5 <5 30 14 11 <5 110 Eldsvåda 10 <5 15 17 80 30 14 <5 170 Förfrysning <5 <5 <5 <5 19 14 7 <5 50 Förgiftning 147 <5 13 17 47 18 21 7 270 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 237 <5 <5 <5 21 <5 <5 <5 270 Annan olycka 1 443 421 1 278 1 421 5 894 1 784 1 449 531 13 910 Totalt 4 290 850 2 480 2 860 12 300 4 280 3 710 1 850 31 420 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 168 22 54 76 383 155 164 51 1 070 Trafik, motorfordon 137 42 133 110 378 115 113 43 1 060 Fall 1 222 140 428 577 3 985 2 798 4 587 6 449 19 700 Drunkning 5 <5 <5 <5 7 <5 <5 <5 20 Kvävning 22 <5 <5 <5 25 14 12 12 100 Eldsvåda 10 <5 <5 <5 38 19 15 13 100 Förfrysning <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 20 Förgiftning 201 <5 13 9 47 13 26 50 360 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 304 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 310 Annan olycka 951 170 576 760 3 922 1 637 1 888 1 094 10 830 Totalt 2 870 370 1 150 1 470 8 000 4 300 6 090 7 090 30 380 Totalt 7 160 1 220 3 630 4 330 20 310 8 580 9 800 8 940 61 800 18
Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2000 2009 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 1 200 555 509 468 5 030 1 808 1 418 504 11 490 Trafik, motorfordon 3 250 731 2 005 2 011 8 360 3 183 986 329 20 860 Fall 3 946 753 4 464 4 894 47 498 34 828 54 892 36 703 187 980 Drunkning 14 <5 206 59 150 58 11 5 500 Kvävning 85 <5 64 5 93 57 28 7 340 Eldsvåda 126 12 133 570 835 441 405 53 2 580 Förfrysning <5 <5 7 11 568 202 72 <5 860 Förgiftning 292 44 14 83 173 83 111 60 860 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 278 <5 92 7 65 11 5 <5 460 Annan olycka 3 502 985 3 347 3 595 22 046 11 812 23 304 45 971 114 560 Totalt 12 690 3 080 10 840 11 700 84 820 52 480 81 230 83 630 340 480 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 2 023 51 152 746 2 329 798 3 349 527 9 980 Trafik, motorfordon 466 143 1 104 603 3 042 760 1 711 306 8 140 Fall 2 577 511 1 421 1 609 19 792 23 692 93 320 228 843 371 770 Drunkning 6 <5 <5 <5 62 <5 17 <5 90 Kvävning 31 <5 <5 10 45 22 210 329 650 Eldsvåda 24 <5 22 22 640 282 131 175 1 300 Förfrysning <5 <5 <5 <5 32 11 28 16 90 Förgiftning 400 <5 40 31 216 44 162 391 1 290 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 340 <5 <5 15 8 6 <5 <5 370 Annan olycka 2 786 426 1 424 1 957 14 315 8 694 17 184 13 343 60 130 Totalt 8 650 1 140 4 170 4 990 40 480 34 310 116 110 243 930 453 790 Totalt 21 350 4 220 15 010 16 700 125 300 86 800 197 340 327 560 794 270 19
Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Lukumäärä 0 5000 10000 15000 Vårdperioder Patienter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 9. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2000 2009, N. 20
Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 1 dag 2-7 dagar 8 dagar eller mer 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 10. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2000 2009, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2000 2009 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 1 615 1 115 532 3 262 3 Trafik, motorfordon 1 684 1 174 803 3 661 4 Fall 19 820 20 702 13 513 54 035 57 Drunkning 27 20 20 67 0 Kvävning 160 34 22 216 0 Eldsvåda 119 135 123 377 0 Förfrysning 23 39 32 94 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 449 165 55 669 1 Alkoholförgiftning 582 34 6 622 1 Annan olycka 17 345 9 678 4 423 31 446 33 Totalt 41 824 33 096 19 529 94 449 100 21
Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2009, N. Minst 10 patienter 2009, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.stakes.fi/sv/tilastot/verksamhetsenheter/hilmokoder.htm Serviceproducent Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar / Vårdperioder 50200 - HELSINGIN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA 7 796 6 386 28 335 3.6 90152 - HELSINGIN KAUPUNGIN TERVEYSVIRASTO 2 449 1 919 62 605 23.8 60611 - DIACOR SAIRAALA 431 423 433 1.0 60626 - SAIRAALA MEHILÄINEN HELSINKI 382 371 653 1.7 60702 - SAIRAALA LASERI OY 254 242 255 1.0 60738 - LÄÄKÄRIKESKUS ARS MEDICINA 155 153 155 1.0 60605 - DEXTRA MUNKKIVUOREN LÄÄKÄRIKESKUS OY:N SAIRAALA 141 140 141 1.0 40318 - PÄIJÄT-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 8 8 10 1.2 60613 - INVALIDISÄÄTIÖ/SAIRAALA ORTON 131 100 308 2.3 65953 - HOIVASAIRAALA 91 86 2 428 23.3 40301 - ETELÄ-KARJALAN KESKUSSAIRAALA 9 8 16 1.8 40415 - VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE / VÄSTRA NYLANDS SJUKHUS 10 10 19 1.9 40401 - PORVOON SAIRAANHOITOALUE / PORVOON SAIRAALA 4 4 6 1.5 60601 - AHTILAN TOIPILASSAIRAALA 69 64 3 759 45.8 40404 - KUUSANKOSKEN ALUESAIRAALA 1 1 1 1.0 40304 - POHJOIS-KARJALAN KESKUSSAIRAALA 23 23 37 1.6 40309 - KANTA-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 3 3 5 1.7 50230 - TYKS / RAISION SAIRAALA 14 14 19 1.4 60617 - KAUNIALAN SOTAVAMMASAIRAALA 128 42 9 685 63.3 40302 - KESKI-SUOMEN KESKUSSAIRAALA 15 15 26 1.7 40405 - LOHJAN SAIRAANHOITOALUE/ LOHJAN SAIRAALA 5 4 22 4.4 40317 - SEINÄJOEN KESKUSSAIRAALA 11 9 36 3.3 50250 - KUOPION YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 24 22 42 1.8 40312 - MIKKELIN KESKUSSAIRAALA 12 12 25 2.1 60621 - INVALIDILIITON KÄPYLÄN KUNTOUTUSKESKUS /SYNAPSIA 47 47 1 669 34.1 50275 - OULUN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 20 19 67 3.3 50290 - TAMPEREEN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 6 6 8 1.3 40308 - ÅLANDS CENTRALSJUKHUS 6 6 11 1.8 40305 - SAVONLINNAN KESKUSSAIRAALA 8 8 24 3.0 40314 - KYMENLAAKSON KESKUSSAIRAALA 3 3 4 1.3 40311 - LAPIN KESKUSSAIRAALA 13 13 44 3.4 60688 - OULUNKYLÄN KUNTOUTUSSAIRAALA 30 13 7 711 160.6 40313 - SATAKUNNAN KESKUSSAIRAALA 3 3 3 1.0 90614 - FORSSAN SEUDUN TERVEYSKESKUS 40426 - HYVINKÄÄN SAIRAANHOITO-ALUE/ HYVINKÄÄN SAIRAALA 5 5 15 3.0 40315 - KESKI-POHJANMAAN KESKUSSAIRAALA 5 5 8 1.6 60608 - EIRAN SAIRAALA / EIRA SJUKHUS 22 22 34 1.5 40412 - SALON SEUDUN SAIRAALA / SALON ALUESAIRAALA 40316 - KAINUUN KESKUSSAIRAALA 4 3 14 3.5 22
Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 Registrerad som annan eller icke specificerad, räddningsområdet Registrerad som annan eller icke specificerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, räddningsområdet Olyckstyp icke registrerad, hela landet 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 11. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 1999 2009, %. 23
Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (diagram 12). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Diagram 13 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Antal 0 2000 4000 6000 8000 Annat fritidsolycksfall Olycksfall I hemmet Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Icke registrerad Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 12. Olycksfallstyper i området 1999 2009, N. 24
Antal 0 10000 20000 30000 40000 Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Icke registrerad Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 13. Olycksfallstyper i hela landet 1999 2009, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 1999 2009 Icke registerad olyckstyp 29 469 Trafik 7 450 Olycksfall i hemmet 19 977 Idrotts- eller motionsevenemang 4 234 Andra olycksfall i fritiden 26 553 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 1 871 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 2 671 Olycksfall i skola eller på daghem 516 Annan eller icke specificerad olyckstyp 13 361 25
3.4 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 11. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 11 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 26
Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld 12 13 14 under femårsperioden 2005 2009 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 62 970-7% 39 950-6% 620 040-9.6 2 300 +6% Helsingfors 62 970-7% 39 951-6% 620 041-9.6 2 299 +6% 12 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 13 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 14 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27
Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 15 16 17 2005 2009. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området 3 770-30% 27 260-14% 2 930-16% 18 510-6% 10 490 +34% 62 970-7% Helsingfors 3 769-30% 27 263-14% 2 932-16% 18 513-6% 10 492 +34% 62 970-7% Total 15 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 16 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 17 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 28
Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 18 19 20 2005 2009. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 2 850-12% 18 440-16% 1 370-1 630-35% 2 980 +15% 27 260-14% Helsingfors 2 852-12% 18 437-16% 1 371-1 625-35% 2 978 +15% 27 260-14% Totalt 18 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 19 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 20 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 29
Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 21 22 23 2005 2009. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området 13 050-22% 2 520-8% 18 730 +33% 1 830-36% 23 730-16% 3 120-9% 62 970-7% Helsingfors 13 052-22% 2 516-8% 18 725 +33% 1 830-36% 23 731-16% 3 115-9% 62 970-7% Totalt 21 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 22 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 23 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 30
Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under 24 25 26 femårsperioden 2005 2009. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 2 720-14% 530-21% 1 930-19% 2 460-20% 11 860-8% 4 480-7% 4 300-6% 2 860-31 140-10% Helsingfors 2 724-14% 525-21% 1 932-19% 2 455-20% 11 864-8% 4 476-7% 4 302-6% 2 863-31 140-10% 24 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 25 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 26 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 31
Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under 27 28 29 femårsperioden 2005 2009. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 1 820-6% 280-25% 940-27% 1 190-16% 6 950-7% 4 290-6 580-7% 9 790-31 830-6% Helsingfors 1 819-6% 278-25% 940-27% 1 186-16% 6 947-7% 4 285-6 583-7% 9 790-31 830-6% 27 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 28 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 29 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 32
Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2006 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,5 dygn. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 117 euro. 30 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 31. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2009. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 624 420 Hela räddningsområdet 56 962 Helsingfors 56 962 30 Hujanen T, Kapiainen S, Tuominen U, Pekurinen M (2008): Terveydenhuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2006. Stakesin työpapereita 3/2008. 31 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009 http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 33
3.5 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 32 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Diagram 14 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2000 2009 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 33. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 Tbell 16. Dödsfall i olyckor i samband med eldsvådor i hela landet bland män och kvinnor enligt åldersgrupp 2000 2009, N. Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2000 2009, N 32 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 33 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 34
Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 170 63 233 10-19 417 63 480 20-29 426 87 513 30-39 433 80 513 40-49 572 167 739 50-59 579 191 770 60-69 313 142 455 70-79 176 111 287 80-89 62 106 168 90+ 7 17 24 Yhteensä 3 155 1 027 4 182 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2000 2009, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 940 204 1 144 10-19 2 548 300 2 848 20-29 3 352 725 4 077 30-39 3 929 513 4 442 40-49 5 835 1 634 7 469 50-59 6 195 1 988 8 183 60-69 3 539 1 520 5 059 70-79 2 367 1 420 3 787 80-89 515 1 135 1 650 90+ 179 199 378 Yhteensä 29 399 9 638 39 037 Vårddagar 0 200 400 600 Vårddagar 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 14. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2000 2009. 35
4 OLYCKSTEMAN OCH FÖREBYGGANDE METODER 4.1 UTNYTTJANDE AV RAPPORTEN REGIONALA OLYCKSÖVERSIKTER Anne Lounamaa Detta avsnitt ger i korthet idéer till hur rapporterna kan utnyttjas i vidare utsträckning lokalt. Översikterna publiceras på hösten. Då inleds den första informationsfasen, som har som mål att på bred front ge säkerhetsaktörerna kännedom om de uppdaterade översikterna. Institutet för hälsa och välfärds information under den första fasen: Olycksfallsrapporterna publiceras på webbplatsen www.tapaturmat.fi. Välj På svenska > Olycksöversikter > Rapporter På olycksfallsenhetens webbplats och på Institutet för hälsa och välfärds ingångssida publiceras en nyhet om publikationen. Nyheten förmedlas till bl.a. www.pelastustoimi.fi, räddningsverken, polisen och Kommunförbundet för vidaredistribution. Ett meddelande sänds till olika elektroniska medier inom den inre säkerheten: IM:s webbplats www.intermin.fi -> Programmet för den inre säkerheten Databanken för säkerhetsplanering www.turvallisuussuunnittelu.fi Övriga elektroniska kanaler: Kampanjen för förebyggande av olycksfall i hemmet www.kotitapaturma.fi Institutet för hälsa och välfärds nyhetsbrev till kommunerna Nätverksbrev om förebyggande av olycksfall (på finska) Den första informationsfasen på lokal nivå kan omfatta till exempel följande: En nyhet om översikten publiceras på webbplatsen för den regionala aktörens organisation (sjukvårdsdistrikt, regionalt räddningsväsende). En länk till översikten ges på organisationens webbplats till exempel under punkten Statistik med rubriken Regional olycksöversikt (Institutet för hälsa och välfärd). Ett pressmeddelande med en beskrivning av olycksfallssituationen i den egna kommunen respektive regionen görs upp och sänds till lokaltidningarna. Information om översikten ges i organisationens interna informationsforum. Ett meddelande sänds per e-post personligen till medlemmarna i organisationen för den lokala säkerhetsplaneringen. Också andra eventuellt intresserade aktörer, till exempel landskapsförbunden, yrkeshögskolorna och olika organisationer i området informeras. Lokalt är det skäl att utnyttja informationen i rapporterna vid fastställandet av prioriteringarna inom säkerhetsarbetet, motiveringen av de regionala aktörerna och utvärderingen av effekterna av de vidtagna 36
åtgärderna. Det är skäl att minnas att det tar lång tid innan resultaten av det förebyggande arbetet återspeglar sig i mortaliteten och incidensen. Informationen i olycksöversikterna kan med fördel behandlas på lokala möten: Rapporternas innehåll och inverkan på säkerhetsarbetet i området behandlas i de lokala arbetsgrupperna inom säkerhetsplanering. Informationen på det lokala planet kan innehålla t.ex: Informationen i rapporterna behandlas i kommunfullmäktige och nämnderna i kommuner. Olycksfallen i området väljs som tema för ett anförande i samband med den regionala säkerhetsutbildningen. Informationen i rapporterna bör också bedömas kritiskt. Är tillförlitligheten god? Vilka åtgärder kan vidtas i området för att höja standarden på informationen? Merparten av informationen i rapporten utgörs av uppgifter som har lagrats i sjukhusens datasystem (uppgifterna om vårdperioder) eller härrör från polisens besök på olycksplatsen, utifrån vilka beskrivningarna av dödsfallen genom olyckshändelse via olika faser och inkodningar överförs till dödsorsaksregistret Graden av noggrannhet hos informationen under den första fasen är direkt relaterad till tillförlitligheten också hos uppgifterna i denna rapport. Institutet för hälsa och välfärd kan för egen del hålla kontakt med sjukhusen och försöka påverka den information som lagras i deras system. Om många uppgifter saknas i tabellerna är det skäl att också lokalt hålla kontakt med hälsooch sjukvårdsaktörerna och ta upp de brister i informationen som direkt påverkar användningen av materialet. Vid utvecklingen av de regionala olycksöversikterna är det viktigt att få respons från dem som har utnyttjat rapporterna. Detta bidrar till att rapporternas innehåll och layout vidareutvecklas så att informationen är lätt att hitta och de uppgifter som publiceras tillgodoser de lokala önskemålen. De riksomfattande statistikkällor som finns till förfogande ställer sina egna begränsningar. Också framöver kommer olycksöversikterna att uppdateras med ett års intervall. 37
4.2 OLYCKSFALL BLAND BARN OCH UNGA FRAMGÅNGAR OCH SÅDANT SOM KRÄVER VIDAREUTVECKLING Jaana Markkula Finland har nått goda resultat inom förebyggandet av dödsfall genom olyckshändelse bland barn och unga. Dödsfallen har minskat väsentligt sedan 1970-talet. Trots den gynnsamma utvecklingen orsakar olycksfallen i denna åldersgrupp hälsoförluster i onödan. Om antalet dödsfall genom olyckshändelse och våld i Finland år 2005 hade varit lika få som i Holland, skulle antalet dödsfall genom olyckshändelse eller våld i Finland ha varit 58 färre (41 %). Att dödsfallen genom olyckshändelse har minskat visar liksom exemplen från andra västländer att olycksfall kan förebyggas och att Finland kan göras ännu säkrare för barn och unga. Detta förutsätter att riskgrupperna och orsakerna identifieras så bra som möjligt. Översikt över olycksfall bland barn och unga Under se senaste åren (2007 2009) har i genomsnitt cirka 170 personer under 25 år omkommit i olyckor. Vid sidan av dödsfallen medförde olycksfallen bland barn och unga varje år cirka 16 000 vårdperioder på sjukhus och ännu fler lindrigare skador. Antalet lindrigare olycksfall kan endast uppskattas. Antalen dödsfall genom olyckshändelse var lägst bland barn i lågstadieåldern. Merparten (83 %) av dödsfallen genom olyckshändelse bland personer på under 25 år drabbar dem i åldern 16 24 år. Med hänsyn till förebyggandet av olycksfall utgör de unga i denna åldersgrupp därför den mest utmanande gruppen. I fråga om olycksfall som medfört intagning på vårdavdelning på sjukhus går det inte att skönja motsvarande skillnad mellan barn och unga. 38
Mortalitet (1/100 000) 30 25 20 15 10 5 0 under 7 7-12 13-15 16-18 19-24 Ålder Diagram 15. Dödsfall genom olyckshändelse bland personer på under 25 år 2007 2009 (1/100 000) Bland barn som inte nått skolåldern inträffar den klart största delen av de olycksfall som kräver sjukhusvård i hemmiljön. Redan i grundskoleåldern inträffar de olycksfall som kräver sjukhusvård i mer mångahanda miljöer jämfört med riktigt små barn, eftersom barnens revir och självständighet ökar med åldern. Vårdperioder på vårdavdelning på sjukhus 1/100 000 (2008 2009) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Ålder Trafikolycka Idrotts- eller motionsrelaterat olycksfall Arbetsolycksfall Olycksfall i hemmet Annat olycksfall på fritiden Olycksfall på daghem eller i skola Annan typ av eller icke specificerat olycksfall Diagram 16. Olycksfall bland personer yngre än 24 år som krävt sjukhusvård (1/100 000) enligt olycksplats och ålder (2008 2009). 39
Riskfaktorerna i anslutning till olycksfall bland barn och unga kan granskas ur tre perspektiv. Olycksfallsrisken påverkas av 1) individen själv, 2) miljön och 3) övriga faktorer, såsom produkter och utrustning. Vart och ett perspektiv öppnar möjligheter att befatta sig med olycksfallen. Till de centrala riskfaktorerna ur det individuella perspektivet hör ålder, kön och socioekonomisk ställning. Åldern bestämmer utvecklingen och står därmed i förbindelse med det typiska beteendet samt storleken och fysiologin i respektive ålder. De vanligaste olycksfallsmekanismerna (se tabell 19) och olycksplatserna varierar i olika ålders- och utvecklingsfaser. Olycksfall är vanligare bland pojkar än flickor. Skillnaden mellan könen är minst i spädbarnsåldern och störst i ungdomen, då 75 procent av dödsfallen genom olyckshändelse och 65 procent av vårdperioderna till följd av olycksfall drabbar pojkar. Den könsrelaterade skillnaden i risken för att råka ut för olycksfall har förklarats med bl.a. olika socialisation, exponering och risktagningsbenägenhet. I internationella studier har dessutom konstaterats att dödsfallen genom olyckshändelse bland barn och unga är vanligare hos dem i svagare social ställning, vilket kan bero på bland annat olika strukturella och situationsrelaterade risker eller möjligheten av få behandling och rehabilitering efter ett olycksfall. I praktiken kan föräldrarnas socioekonomiska ställning påverka till exempel möjligheten att skaffa välbeprövade säkerhetsanordningar till hemmet, för trafiken eller för hobbyer. Insikt om de olika riskerna i samband med de individuella faktorerna och uppföljning av olycksfallsförekomsten i olika befolkningsgrupper ger möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder särskilt i riskgrupperna. Miljöperspektivet ger möjlighet att specificera riskfaktorerna i både den fysiska och den sociala miljön. Dessa inbegriper till exempel fysiska sikthinder i trafikmiljön, svag belysning och avsaknad av leder för gång-, cykel- och mopedtrafik liksom kunskapsbristerna i anslutning till de vanligaste olycksfallsriskerna och metoderna för att förebygga sådana hos barn, unga, föräldrar och fackfolk som arbetar bland barn och unga. Dessutom kan redskap och produkter som eventuellt bidrar till olycksfall identifieras. En viktig riskfaktor i samband med olycksfall bland unga är användningen av rusmedel. Rusmedel bidrar till vart fjärde dödsfall genom olyckshändelse hos personer på 15 24-år. Alkoholbruk bland 40
finländska unga är vanligt. Även om andelen nyktra unga har ökat på 2000-talet, dricker enligt enkäten Hälsa i skolan (2008/2009) cirka var sjätte elev i klasserna 8 och 9 i grundskolan sig ordentligt berusad minst en gång per månad. Diagram 19. De vanligaste olycksfallen per åldersgrupp med början från den vanligaste typen (2007 2009). Olycksfall som krävt sjukhusvård Olycksfall med dödlig utgång Barn under skolåldern Barn i grundskoleåldern 16 24-åringar Fall och omkullfallanden Skador på grund av hetta Förgiftningar Trafikolyckor Inträngande av främmande föremål till exempel i ögat eller genom huden Ihopstötning med föremål Trafikolyckor Omkullfallanden och fall Trafikolyckor Ihopstötning med föremål Förgiftningar Trafikolyckor (framför allt gång-, cykel- och mopedtrafik, hos 15-åringar moped) Omkullfallanden Trafikolyckor Ihopstötning med föremål Olycksfall med anknytning till olika motoriserade anordningar Av människor oavsiktligt orsakade olycksfall Förgiftningar Trafikolyckor (framför allt personbil och motorcykel) Läkemedels- och narkotikaförgiftningar Rekommendationer om åtgärder för förebyggande av olycksfall bland barn och unga Det är skäl att inrikta övergripande olycksfallsförebyggande åtgärder på de största påverkningsbara riskgrupperna och riskfaktorerna. Oberoende av den yttre skadeorsaken kan man utnyttja metoderna inom ramen för lagstiftning, ändringar av den fysiska miljön, konsumentsäkerhet, fostran och utbildning. Det är svårt att påverka olycksfallsincidensen genom enbart fostran och utbildning, men genom att integrera dessa i övriga metoder och en mer omfattande interventionshelhet går det att åstadkomma resultat. Det nationella programmet för förebyggande av olycksfall bland barn och unga inbegriper mål och åtgärdsförslag för förebyggandet av olycksfall och självmord bland personer yngre än 25 år genom utnyttjande av ovan nämnda metoder. Enligt programmet är det skäl att i synnerhet i denna åldersgrupp satsa på olycksfall som medför mest hälsoförluster och självskador samt att utnyttja olika när- och uppväxtmiljöers möjligheter att stöda förebyggandet av olycksfall bland personer i olika åldrar. Dessutom gäller det att satsa på samordningen av och samarbetet inom den 41
verksamhet som bedrivs ur barnens och de ungas synvinkel, uppföljningen av och forskningen i olycksfall samt stärkandet av yrkesfolkets kompetens. Det nationella programmet är omfattande och inkluderar sammanlagt över 50 helheter med åtgärdsförslag inom 15 olika delområden. Förslagen i programmet kan utnyttjas i både det nationella och regionala liksom i det lokala arbetet. Förutsättningar för att förebyggandet av olycksfall bland barn och unga ska lyckas: Det gäller att minnas att grunden för säkerheten läggs i barndomen. Stimulans kombineras med säkerhet. Barnen och de unga deltar i arbetet. Fungerande modeller införs. Yrkeskompetensen stärks. De centrala aktörerna arbetar tillsammans. Olycksfallsrisken bland personer i olika åldrar identifieras. Olycksfallen följs upp och riskerna undanröjs planmässigt. De möjligheter som regelverk, lagar och tekniken erbjuder utnyttjas. Satsningar görs på livshanterings- och säkerhetsfärdigheter. Arbetet bedrivs målmedvetet med godtagandet att ändringar tar tid. På lokal och regional nivå kan beslutsfattarna och aktörerna 1. följa upp olycksfallen bland barn och unga som en del av hälsan och säkerheten i olika befolkningsgrupper och ventilera huruvida det vid sidan av dödsfalls- och sjukvårdsstatistiken är nödvändigt att regelbundet samla in information om situationen också genom enkäter till barn och unga 2. gå igenom åtgärdsförslagen med hänsyn till den egna kommunen och miljön och ventilera huruvida det finns behov av ändringar 3. prioritera mål med hänsyn till den egna regionen och kommunen och ventilera huruvida man i skenet av nuvarande kunskap borde fokusera på ett visst mål inom förebyggandet av olycksfall bland barn och unga 4. införa från tidigare välbeprövad praxis och efter behov utveckla ny praxis för förebyggandet av olycksfall bland barn och unga. 42
Litteratur och merinformation: Laflamme L, Burrows S & Hasselberg M. Socioeconomic differences in injury risks. A review of findings and a discussion of potential countermeasures. January 2009. World Health Organisation. MacKay M & Vincenten J. Child Safety Report Card 2009 Finland. European Child Safety Alliance, EuroSafe, 2009: Amsterdam. Markkula J & Öörni E (red.). Turvallinen elämä lapsille ja nuorille. Kansallinen lasten ja nuorten tapaturmien ehkäisyn ohjelma. (Ett tryggt liv för barn och unga. Nationellt program för förebyggande av olycksfall bland barn och unga). Institutet för hälsa och välfärd, Rapporter 26/2009. Nätpublikation. Webbsidor om det nationella programmet för förebyggande av olycksfall bland barn och unga (på finska) Ämnesvis: Rådgivning, barnomsorgsplats, skola: Institutet för hälsa och välfärds olycksfallsrelaterade webbtjänst: www.tapaturmat.fi > Lapset ja nuoret (på finska) Hemmet: Kampanj för förebyggandet av olycksfall i hemmen: www.kotitapaturma.fi (material också på svenska) Idrott och motion: UKK-institutet, Modellen Terve Koululainen (Sunda skolelever) för förebyggande av rörelsehinder: www.tervekoululainen.fi (på finska) Trafik: Verktygslådan för trafikfostran: www.liikenneturva.fi Räddningsväsendet: Genom verksamhetsmodellen Yli Hyvä Juttu kan räddningsavdelningarna delta i arbetet för att förebygga utslagningen bland unga tillsammans med social- och undervisningsväsendet: www.spek.fi/ylihyvajuttu (på finska) 43
4.3 FALLOLYCKOR BLAND ÄLDRE KAN FÖREBYGGAS Sanna Sihvonen, Ritva Salmela, Satu Pajala Även om vem som helst kan falla omkull ökar risken för fallskador med åldern (diagram 15). Var tredje person över 65 år faller omkull minst en gång om året, och 80 procent av olyckorna bland äldre är fall- eller halkolyckor. Finländare över 65 år råkar årligen ut för 100 000 fallolyckor. Av dem sker merparten hemma antingen inomhus eller ute på gården. Närmare 40 000 fallolyckor kräver sjukhusvård, och i åldersgruppen orsakar fallolyckorna 900 dödsfall varje år. Allvarliga följder medför också de cirka 7 000 höftbrott som inträffar varje år. Under det år som följer på ett brott kostar vården enligt kostnadsnivån 2008 i genomsnitt 18 400 euro per höftbrottspatient 34. Antalet fallolyckor bland äldre har ökat under de senaste årtiondena, och i takt med att befolkningen blir äldre kommer situationen sannolikt att bli allt besvärligare. Enligt olika undersökningar kan fallolyckor förebyggas på många olika sätt. Förebyggande åtgärder är lönsamma ur såväl individens som samhällets synvinkel. Risken för fall kan minimeras om man identifierar de faktorer som ökar riskerna och går in för att avlägsna dem. Förebyggande program som samtidigt inriktar sig på flera riskfaktorer har visat sig vara det effektivaste sättet att förebygga risker. De bästa resultaten har uppnåtts med program som innehåller två eller flera av följande åtgärder: träning av muskelkraft och balans, regelbunden utvärdering och behovsoptimering av läkemedelsanvändningen, optimering av synförmågan (regelbundna synkontroller, starroperationer), användning av höftskydd och eliminering av farliga ställen i omgivningen. Patienter / 100 000 personer 10000 8000 6000 4000 2000 0 0-4 15-19 30-34 45-49 60-64 75-79 90-94 Kvinnor Män 34 Nurmi I, Narinen A, Lüthje P, Tanninen S. Cost analysis of hip fracture treatment among the elderly for the public health services. A prospective study in 106 consecutive patients. Arch OrthopTrauma Surg 2003:3; 123:551 554. Nurmi I. Muntlig information. 44
Diagram 17. Antal personer enligt åldersgrupp som på grund av fallolyckor i Finland har fått vård på vårdavdelning 2006 2008 (patienter/100 000 personer i åldersgruppen) Fallrisken för äldre ökar till följd av flera individbundna faktorer, såsom nedsatt rörelse- och funktionsförmåga, tidigare fallolyckor, sjukdomar och medicinering samt många yttre faktorer, såsom dålig belysning, hala vägleder samt olämpliga skor och hjälpmedel. Det är viktigt att de äldre själva och den vårdpersonal som arbetar med dem är medvetna om undersökta och kända riskfaktorer och känner till hur riskerna kan förebyggas. Förebyggandet av fall börjar med att man klarlägger fallhistoriken och identifierar eventuella riskfaktorer. Utifrån bedömningen planeras individuella åtgärder som minskar fallrisken. Rekommenderade åtgärder för förebyggandet av fallolyckor bland äldre Centrala åtgärder när det gäller att minska fallolyckorna bland äldre är att sprida information om olyckstypen i medierna, ta fram aktuell information för det kommunala beslutsfattandet, utbilda de kommunalt anställda i implementeringen av fallförebyggande arbetsmetoder och tillhandahålla information för äldre. Det förebyggande arbetet kräver att de kommunala beslutsfattarna, de kommunalt anställda, frivilligorganisationerna och invånarna uppmärksammas på detta allvarliga folkhälsoproblem. Studier visar att man har kunnat minska antalet allvarliga olyckor genom att utbilda den vårdpersonal som arbetar med de äldre 35. Institutet för hälsa och välfärds program IKINÄ för förebyggande av fall och frakturer hos äldre (Iäkkäiden kaatumisten ja murtumien ehkäisy, www.thl.fi/ikina) tillhandahåller utbildningsmaterial och redskap för den personal som arbetar med äldre. I materialet ingår en modell för hur fall kan förebyggas. Modellen styr inriktningen av de förebyggande åtgärderna och är avsedd för den yrkesutbildade personalen. Effektiva metoder för att förebygga fallolyckor bland äldre: 1. Regelbunden uppföljning av hälsotillståndet och läkemedelsanvändningen (bl.a. ge god behandling av kroniska sjukdomar, optimerad läkemedelsbehandling, omsorg om optimal synförmåga och optimalt nutritionstillstånd). 35 Tinetti M, Baker D, King M m.fl. Effect of Dissemination of Evidence in Reducing Injuries from Falls. N Engl J Med 2008; 359:252 61. 45
2. Upprätthållande av rörelseförmågan (i synnerhet förebyggande av nedsatt förmåga att kontrollera muskelstyrka och balans t.ex. genom motion på eget initiativ inom- och utomhus, deltagande i motionsgrupper, vardagsmotion, anvisningar om valet av säkra skor och användningen av halkskydd och efter behov om användningen av rörelsehjälpmedel och höftskydd). 3. Omsorg om säkerheten i hemmet och närmiljön (kartläggning av risker och minimering av farliga ställen med hjälp av nödvändiga ombyggnadsarbeten, t.ex. minimering av hala gångytor, tillräcklig belysning, stödräcken, tillgängliga vägleder, markerade trappsteg). Åtgärdsrekommendationer till kommunala beslutsfattare, kommunalt anställda, organisationer i kommunen och kommuninvånarna: Kommunala beslutsfattare Inom hälso- och sjukvården liksom inom hem- och omvårdnadstjänsterna för äldre främjas införandet av enhetliga metoder för uppföljning och statistikföring i syfte att kartlägga den lokala fallolyckssituationen och på så sätt säkerställa tillgången till aktuell information som stöd för beslutsfattandet i kommunerna. God kommunikation och information om möjligheterna att förebygga fallolyckor framhålls. Målgrupp för kommunikationen är offentliga och privata serviceproducenter. Kommunalt anställda Utbildning för olika yrkesgrupper om hur fallolyckor kan förebyggas kan ordnas. Förebyggandet av åtgärder stöds samtidigt som satsningarna på förebyggande åtgärder inom de olika kommunala sektorerna (t.ex. räddnings-, social- och hälso-, idrotts- och byggnadssektorn och den tekniska sektorn) ökas och samarbetet mellan de olika sektorerna stärks för att främja ett multiprofessionellt förebyggande arbete. För olika yrkesgrupper framställs mer och lämpligt informations- och upplysningsmaterial om de tjänster som kommunerna tillhandahåller och om invånarnas egna insatser för att förebygga fallolyckor. Organisationer Hos dem som arbetar med äldre kan kunskaperna om tillgängliga metoder för att förebygga fallolyckor stärkas. Det fallförebyggande arbetet kan breddas. 46
Kommunikationen med befolkningen liksom kampanjer och informationsmaterial som för fram organisationens verksamhetsformer och den äldre befolkningens möjligheter att delta i det förebyggande arbetet kan ökas. Invånarnas egna insatser De äldres och deras närståendes kunskaper och förståelse i fråga om faktorer som ökar fallrisken och om åtgärder som syftar till att minska riskerna kan stärkas. Individernas egen beredskap ökas och möjligheter att ge respons om lokala tillvägagångssätt bereds. Information ges om lokala möjligheter att delta i insatser som stödjer förebyggandet av fall (t.ex. social- och hälsovårdstjänster, idrotts-, transport- och informationstjänster, hjälpmedelstjänster, ändringsarbeten i hemmet). Källor: Mänty M, Sihvonen S, Hulkko T, Lounamaa A (2007): Iäkkäiden henkilöiden kaatumistapaturmat. Opas kaatumisten ja murtumien ehkäisyyn. (Fallolyckor bland äldre. Handbok om förebyggandet av fall och frakturer.) Folkhälsoinstitutets publikationer B 29/2007. 47
4.4 FALL- OCH HALKOLYCKOR Sanna Sihvonen, Ritva Salmela, Satu Pajala Finländarna råkar årligen ut för närmare 390 000 fall- och halkolyckor, av vilka närmare hälften kräver sjukhus- eller läkarvård. Under varje vintermånad skadas cirka 20 000 finländare till följd av halkolyckor utomhus. Förutom lindriga skador orsakar halk- och fallolyckorna i många fall allvarliga skador, såsom frakturer, ledluxationer och huvudskador som kan leda till långvariga men. Vid is- och snöföre måste årligen över 5 000 personer söka sjukhusvård över natten till följd av fallolyckor. Diagram 18. Antal fallolyckor som krävt sjukhus- eller läkarvård i Finland 2006 enligt olycksplats, N Bland vuxna inträffar fallolyckor i så gott som samma utsträckning i alla åldersgrupper. Antalet fallolyckor ökar betydligt i takt med åldern, och bland äldre är följderna i regel allvarligare än bland unga. Vanligen sker olyckorna hemma eller på gårdsplanen, men cirka 20 procent av de allvarliga fallolyckorna inträffar på allmänna trafikområden. Det farligaste föret ur fotgängarnas synvinkel är när det faller torr pudersnö på isigt underlag eller när det bildas en våt hinna på isen när den smälter. 48