OLYCKSÖVERSIKT Mellersta Österbottens Räddningsområde

Transkript

1 OLYCKSÖVERSIKT 2011 Mellersta Österbottens Räddningsområde

2 FÖRFATTARE Följande personer har deltagit i planeringen och framställningen av publikationen 2011 från Institutet för välfärd och hälsa, enheten för olycksfall och funktionsförmåga: Specialforskaren, enhetschef Anne Lounamaa, anne.lounamaa(at)thl.fi Systemplanerare Sakari Kääriäinen, sakari.kaariainen(at)thl.fi Forskare Kari Haikonen, kari.haikonen(at)thl.fi Kommunikationsplanerare Mirka Råback, mirka.raback(at)thl.fi Utvecklingschef Satu Pajala, satu.pajala(at)thl.fi Utbildningsplanerare Ritva Salmela, ritva.salmela(at)thl.fi från andra enheter och organisationer: Forskningsprofessor Marja Holmila, Alkohol- och drogforskning/thl, marja.holmila(at)thl.fi Projektchef Noora Airaksinen, SITO Kuopio, noora.airaksinen(at)sitl.fi Överläkare Jari Parkkari, Tampereen urheilulääkäriasema, UKK-Institutet, jari.parkkari(at)uta.fi Forskare Kati Pasanen, Tampereen urheilulääkäriasema, UKK-Institutet, kati.pasanen(at)uta.fi Också följande har tidigare deltagit i planeringen och framställningen av översikten: Projektchef Ilona Nurmi-Lüthje, ilona.nurmi-luthje(at)kouvola.fi, Start-centrum för förebyggande av olycksfall och våld Riskhanteringschef Jussi Rahikainen, jussi.rahikainen(at)vantaa.fi Riskhanteringschef Kimmo Markkanen, kimmo.markkanen(at)espoo.fi Koordinator Hannele Hiilloskorpi, Tampereen urheiluakatemia, Varala idrottsinstitut, hannele.hiilloskorpi(at)varala.fi Fysioterapeut Juha Koskela, Tampereen urheilulääkäriasema, UKK-Institutet, juha.koskela(at)uta.fi Specialist Sanna Sihvonen, JyväskyläYrkeshögskolan, sanna.sihvonen(at)jamk.fi Forskare Antti Impinen, antti.impinen(at)thl.fi Vi vill tacka alla som har bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. 2

3 FÖRORD Olycksfall är ett komplext begrepp Vid ett olycksfall förolyckas eller skadas en person allvarligt eller lindrigare till följd av en plötslig, oförutsedd och ofrivillig händelse (olycka). En olycka beror vanligen på flera faktorer som tillsammans har medfört en farlig situation. Olycksfallsfallsbegreppet omfattar alltid två element, varav det ena är olyckshändelsen och det andra följden av denna, dvs. personskadan. Begreppet olycksfall kan illustreras genom följande diagram: Olycksfall Olycka Personskada: Skada/Död Olycksfall kan förebyggas I Finland utgör olycksfallen ett väsentligt folkhälsoproblem som medför mänskligt lidande, materiella skador och betydande kostnader. För att olycksfallen målinriktat ska kunna förebyggas på såväl riksnivå som lokalt behövs information om olycksfallens vanlighet, riskgrupper och särdrag i Finland. Vid sidan av kunskap om olycksfallssituationerna måste de olika aktörerna förfoga över gedigen kompetens inom förebyggandet av olycksfall. Det lokala förebyggandet av olycksfall inleds genom att man officiellt bildar ett övergripande samarbetsnätverk. I samarbete utarbetas förebyggande strategier på basis av de lokala utgångspunkterna, fastslås prioriteringarna i verksamheten och allokeras resurser till allmänna olycksfallsfenomen för vilka man känner till de verksamma förebyggande metoderna. 3

4 Information om olycksfallen som stöd för det förebyggande arbetet I denna översikt beskrivs personskadorna till följd av olyckor, dvs. olycksfallen, utgående från den information som fås via riksomfattande hälsorelaterat material. Översikten ger läsaren grundläggande insikter om olycksfallens vanlighet i området. Dessutom ger översikten koncisa beskrivningar och viktiga, av experter framlagda förslag till metoder för att förebygga vissa olycksfallsproblem som har lyfts fram och ansetts angelägna i riksomfattande program. I princip behandlas endast olycksfall i rapporten. Om våld och självdestruktivt beteende/självmord har tagits upp till granskning anges detta separat. Olycksöversikten har gjorts upp för att betjäna säkerhetsplaneringen i kommunerna och de ekonomiska regionerna. Rapporten ger en bild av olycksfallsituationen i området och området i relation till hela landet. I översikten har sammanställts den information som redan nu kan genereras regionalt utifrån det hälsostatistiska materialet. Redogörelsen svarar knappast till alla delar på de olycksfallsrelaterade frågor som områdena önskar få svar på, eftersom det inom planeringen av säkerhetsarbetet och utvärderingen av arbetets verkningsfullhet behövs betydligt med detaljerad information om olycksfallen och deras följder än vad det går att ta fram med dagens statistik- och datasystem. Översikterna uppdateras varje år. De första olycksöversikterna per räddningsområde gavs ut Ambitionen är att vidareutveckla datainnehållet i översikten och publikationsformen för att allt bättre tjäna användarnas behov. Detta kräver en dialog mellan de regionala aktörerna och forskarna. För uppdateringen 2011 fördes flera diskussioner mellan Enheten för olycksfall och funktionsförmåga vid Institutet för hälsa och välfärd och räddningsområdena. Vi hoppas på en fortsatt givande dialog tillsammans med de lokala aktörerna även framöver. Idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan liksom respons sändas in per e-post till Mirka Råback på adressen mirka.raback@thl.fi. Merinformation om olycksfall finns på Institutet för hälsa och välfärds webbtjänst Piste tapaturmille! på adressen: Enheten för olycksfall och funktionsförmåga Institutet för hälsa och välfärd 4

5 SISÄLTÖ FÖRFATTARE UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS OLYCKSFALL I FINLAND OLYCKSFALL I OMRÅDET AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR OLYCKSTEMAN OCH FÖREBYGGANDE METODER UTNYTTJANDE AV RAPPORTEN REGIONALA OLYCKSÖVERSIKTER OLYCKSFALL BLAND BARN OCH UNGA FRAMGÅNGAR OCH SÅDANT SOM KRÄVER VIDAREUTVECKLING FALLOLYCKOR BLAND ÄLDRE KAN FÖREBYGGAS FALL- OCH HALKOLYCKOR OLYCKSFALL I SAMBAND MED IDROTT OCH MOTION OLYCKOR BLAND CYKLISTER, MOPEDISTER OCH MOTORCYKLISTER RUSMEDEL OCH OLYCKSFALL REGIONAL OCH LOKAL UPPFÖLJNING AV OLYCKSFALL

6 6

7 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta bristerna till följd av sätten att registrera uppgifter, vilket i mån av möjlighet nämns i lämpligt sammanhang i rapportens textdelar. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) 7

8 2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2009 dog finländare i olyckor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren ser utvecklingen ut att hålla på att vända. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (diagram 1) Antal dödsfall Hemma och på fritiden Antal döda i arbetsolyckor Trafiken Diagram 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse , N Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga (diagram 2). Fall Alkoholförgiftning Annan förgiftning Trafik, motorfordon Drunkning Eldsvåda Kvävning Gång- och cykeltrafik Köld Het bastu Antal döda Diagram 2. De vanligaste orsakerna till dödsfall genom olyckshändelse i Finland 2009, N 8

9 Alkoholen har ofta andel i olycksfall. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, eldsvåda, drunkning och köld inträffar för det mesta under berusning (diagram 3). Het bastu 49% 81% Eldsvåda Förgiftningar Drunkning 51% 56% 57% 50% 66% 74% Kvinnor Män Köld 38% 54% Kvävning 27% 42% Gång- och cykeltrafik 11% 31% Trafik, motorfordon 10% 28% Fall 4% 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Andel berusade Diagram 3. Andelen berusade (%) av de förolyckade enligt olycksfallstyp (källa: Statistikcentralen, dödsorsaker). 2 I kategorin "Trafik, motorfordon" ingår olyckor i samband med luft- och vattentransporter, men inte drunknade vid vattentransporter. Andelen drunknade vid vattentransporter ingår i kategorin "Drunkning". 9

10 Om 15 år fyllda finländare i en befolkningsintervju får frågan "Har du råkat ut för en olyckshändelse under de senaste 12 månaderna?", svarar var femte jakande. Enligt en intervjuundersökning 2009 hade de finländare som hade fyllt 15 år råkat ut för olycksfall. Av olycksfallen hade 72 procent ( ) inträffat hemma och under fritiden. Av alla olycksfall uppgick andelen trafikolyckor till 7 procent (74 000) och arbetsolyckor till 21 procent ( ). Olycksfallen hemma och på fritiden fördelade sig på olycksfall i hemmet ( ), idrotts- och motionsrelaterade olycksfall ( ) och andra olycksfall under fritiden ( ). Av diagram 4 framgår hur många olycksfall har lett till skadedagar 3, läkar- eller sjukhusvård och sjukledighet Hemma och på fritiden I arbetet I trafiken Olyckor Skadedagar Läkar- eller sjukhusvård Sjukledighet Diagram 4. Skador till följd av olycksfall enligt typ 2009, sammanlagt hos personer som fyllt 15 år (N), (källa: Nationell offerundersökning) 3 skadedag = dag under vilken det till följd av en olycka är svårt eller omöjligt för personen i fråga att klara av sina dagliga sedvanliga sysslor och göromålen. 10

11 3 OLYCKSFALL I OMRÅDET 3.1 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (diagram 5). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 4. Olycksfall som tas upp i översikten Dödsfall Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Diagram 5. Olycksfall som tas upp i översikten. 4 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 11

12 Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2010 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 5. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2010) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2009), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun Total Hela området 23% 3% 6% 6% 30% 14% 13% 5% Halsua 20% 3% 5% 4% 27% 17% 18% 7% Kannus 24% 3% 6% 4% 31% 14% 12% 5% Kaustby 22% 3% 6% 7% 31% 13% 13% 5% Karleby 23% 3% 6% 6% 31% 15% 12% 4% Kronoby 23% 3% 5% 5% 29% 15% 13% 7% Lestijärvi 20% 3% 6% 3% 29% 17% 15% 8% 870 Larsmo 36% 4% 7% 5% 27% 10% 9% 3% Perho 30% 3% 6% 6% 23% 15% 12% 5% Jakobstad 21% 3% 6% 5% 30% 14% 14% 6% Toholampi 23% 3% 6% 5% 29% 15% 14% 6% Vetil 20% 3% 6% 5% 29% 16% 15% 7% Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: 12

13 3.2 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 6. Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga. Dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2009 Min 2009 enligt ålder och kön Gång- och cykeltrafik <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Trafik, motofordon <5 5 <5 <5 13 <5 7 <5 Fall <5 <5 <5 < Drunkning <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 5 <5 <5 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 < <5 Övriga förgiftningar 9 <5 <5 <5 <5 8 6 <5 <5 Annan olycka <5 <5 <5 <5 < Totalt Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 9 < Trafik, motofordon Fall % Drunkning 16 < Kvävning 8 < Eldsvåda 9 <5 10 * Förfrysning <5 <5 10 * Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar 9 19 < % Annan olycka Totalt % 6 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13: Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 8 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 9 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 9 13

14 Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Annan olycka Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) Päihtyneiden osuus (%) Diagram 6. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren , %. Antalet dödsfall Trafik Fall Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar Annan olycka Diagram 7. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området , N. 10 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 14

15 3.3 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I avsnitt 3.3 ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 3.4 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen i avsnitt 3.3 räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Tusen vårddagar Fall, 75 år fyllda Fall, yngre än 75 år Trafik, motorfordon Gång- och cykeltrafik Övriga förgiftningar Kvävning Eldsvåda Alkoholförgiftning Drunkning Förfrysning Diagram 8. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld , i tusen dagar. 15

16 Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden enligt skadetyp, ålder och kön, N Män Total Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning 10 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Kvävning 14 <5 <5 <5 9 8 <5 <5 40 Eldsvåda 7 6 <5 < <5 <5 40 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning 21 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 6 <5 <5 < <5 <5 40 Annan olycka Totalt Kvinnor Total Gång- och cykeltrafik 56 < Trafik, motorfordon Fall Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Kvävning 12 <5 <5 <5 <5 < Eldsvåda 6 <5 <5 <5 <5 <5 6 <5 20 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning 36 <5 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 7 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Annan olycka Totalt Totalt

17 Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1: , Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden Jämförelsetal, % Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 74 Halsua 217 Kannus 236 Kaustby 272 Karleby 288 Kronoby 421 Lestijärvi 440 Larsmo 584 Perho 598 Jakobstad 849 Toholampi 924 Vetil 17

18 Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män Total Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning 9 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Kvävning 11 <5 <5 <5 8 7 <5 <5 30 Eldsvåda 6 <5 <5 < <5 <5 40 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning 19 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 6 <5 <5 < <5 <5 30 Annan olycka Totalt Kvinnor Total Gång- och cykeltrafik 50 < Trafik, motorfordon Fall Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Kvävning 11 <5 <5 <5 <5 <5 < Eldsvåda <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 Förgiftning 35 <5 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 7 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Annan olycka Totalt Totalt

19 Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män Total Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning 24 <5 < <5 <5 120 Kvävning 20 <5 <5 < Eldsvåda < Förfrysning <5 <5 17 <5 9 <5 37 <5 60 Förgiftning 24 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 6 <5 <5 < <5 <5 180 Annan olycka Totalt Kvinnor Total Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning 7 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 16 <5 <5 <5 < Eldsvåda 16 <5 <5 < Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 6 < Förgiftning 84 6 < (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 7 <5 <5 14 <5 7 <5 <5 40 Annan olycka Totalt Totalt

20 Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Lukumäärä Vårdperioder Patienter Diagram 9. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området , N. 20

21 Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. Prosenttia (%) dag 2-7 dagar 8 dagar eller mer Diagram 10. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd , %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning Annan olycka Totalt

22 Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2009, N. Minst 10 patienter 2009, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen Serviceproducent Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar / Vårdperioder KESKI-POHJANMAAN KESKUSSAIRAALA JAKOBSTADSNEJDENS HÄLSOVÅRDSCENTRAL OULUN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA VAASAN KESKUSSAIRAALA / CENTRALSJUKHUSET I VASA KOKKOLAN TERVEYSKESKUS/TARKENTAMATON TUNKKARIN TERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄN TERVEYSKESKUS TAMPEREEN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA KANNUKSEN TERVEYSKESKUS TEKONIVELSAIRAALA COXA OY TOHOLAMMIN TERVEYSKESKUS KRONOBY HÄLSOVÅRDSCENTRAL SEINÄJOEN KESKUSSAIRAALA KAINUUN KESKUSSAIRAALA VAASAN KIRURGIPALVELU OY HELSINGIN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA OULUN DIAKONISSALAITOKSEN SAIRAALA INVALIDILIITON KÄPYLÄN KUNTOUTUSKESKUS /SYNAPSIA

23 Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Prosenttia (%) Registrerad som annan eller icke specificerad, räddningsområdet Registrerad som annan eller icke specificerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, räddningsområdet Diagram 11. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet , %. 23

24 Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (diagram 12). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Diagram 13 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Antal Olycksfall I hemmet Registrerad som annan eller icke specificerad Annat fritidsolycksfall Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem Icke registrerad Diagram 12. Olycksfallstyper i området , N. 24

25 Antal Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Icke registrerad Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem Diagram 13. Olycksfallstyper i hela landet , N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området Icke registerad olyckstyp 712 Trafik Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsevenemang Andra olycksfall i fritiden Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 675 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Olycksfall i skola eller på daghem 196 Annan eller icke specificerad olyckstyp

26 3.4 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 11. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" " %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges " %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder > menetelmäseloste (på finska) 26

27 Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld under femårsperioden Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området % % % Halsua * * Kannus % % Kaustby % % Karleby % % % % Kronoby Lestijärvi * * Larsmo % Perho % % % Jakobstad % % % % Toholampi % % Vetil % % Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 13 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 14 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27

28 Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området % % % % % Halsua 9 * 96 - <5 * % 7 * Kannus % % % % % Kaustby % % 11 * Karleby % % % % % % Kronoby * Lestijärvi 13 * 83 - <5 * 38 - <5 * Larsmo % <5 * % 8 * Perho 61 * * % 8 * Jakobstad % % 75-23% % 62-71% % Toholampi 71 * % 8 * % % Vetil % 19 * % % Total 15 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 16 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 17 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 28

29 Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området % % % % % Halsua <5 * 69-5 * 13 * 5 * Kannus % 19 * % % Kaustby % 14 * 43 * 11 * % Karleby % % % Kronoby * % Lestijärvi 5 * 68 - <5 * 6 * <5 * 80 - Larsmo 24 * <5 * % 11 * Perho 15 * * 21 * 6 * Jakobstad % % Toholampi 13 * % 10 * 36 * 11 * % Vetil % 6 * 26 * 14 * % Totalt 18 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 19 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 20 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 29

30 Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området % % % % % % % Halsua * * 78 - <5 * Kannus % % % % % Kaustby % 24 * % <5 * Karleby % % % % % 38-83% % Kronoby % * % Lestijärvi % <5 * 23 * 7 * 48 - <5 * Larsmo % % * <5 * Perho % 6 * * % <5 * Jakobstad % % % % % 67-42% % Toholampi % 27 * * % 5 * % Vetil % 12 * * <5 * % Totalt 21 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 22 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 23 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 30

31 Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under femårsperioden Kommun Totalt Hela området % % % % % % Halsua 5-53% <5 * 6 * <5 * * 27 * 8 * Kannus * Kaustby 31-7 * 14 * Karleby % % % % Kronoby Lestijärvi 10 * <5 * <5 * <5 * * 20 * 11 * 80 - Larsmo % 7 * % 18-47% % Perho 36-7 * * Jakobstad % % % % % % Toholampi * 25 * 18 * * 66 * % Vetil 35-7 * 9-7 * % % % % 24 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 25 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 26 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 31

32 Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under femårsperioden Kommun Totalt Hela området % % % % Halsua 9 * <5 * <5 * <5 * 17 * 14 * % 90 - Kannus 26 - <5 * 11 * 7 * % % % Kaustby 22-6 * 7 * 5 * * Karleby % % % Kronoby 35 - <5 * 8 * <5 * Lestijärvi 5 * <5 * <5 * <5 * 11 * <5 * 12 * Larsmo 37-7 * <5 * <5 * Perho 23 - <5 * <5 * <5 * Jakobstad * * % % % Toholampi 17 - <5 * <5 * <5 * % % Vetil 11 - <5 * <5 * <5 * Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 28 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 29 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 32

33 Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2006 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,5 dygn. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal euro. 30 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 31. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland Hela räddningsområdet Halsua 93 Kannus 782 Kaustby 478 Karleby Kronoby 875 Lestijärvi 134 Larsmo 323 Perho 361 Jakobstad Toholampi 388 Vetil Hujanen T, Kapiainen S, Tuominen U, Pekurinen M (2008): Terveydenhuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna Stakesin työpapereita 3/ Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/

34 3.5 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 32 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Diagram 14 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden I Finland omkom personer per år i brandrelaterade olycksfall Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh Totalt Tbell 16. Dödsfall i olyckor i samband med eldsvådor i hela landet bland män och kvinnor enligt åldersgrupp , N. Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet , N 32 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 33 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 34

35 Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt Yhteensä Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet , N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt Yhteensä Vårddagar Vårddagar Diagram 14. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området

36 4 OLYCKSTEMAN OCH FÖREBYGGANDE METODER 4.1 UTNYTTJANDE AV RAPPORTEN REGIONALA OLYCKSÖVERSIKTER Anne Lounamaa Detta avsnitt ger i korthet idéer till hur rapporterna kan utnyttjas i vidare utsträckning lokalt. Översikterna publiceras på hösten. Då inleds den första informationsfasen, som har som mål att på bred front ge säkerhetsaktörerna kännedom om de uppdaterade översikterna. Institutet för hälsa och välfärds information under den första fasen: Olycksfallsrapporterna publiceras på webbplatsen Välj På svenska > Olycksöversikter > Rapporter På olycksfallsenhetens webbplats och på Institutet för hälsa och välfärds ingångssida publiceras en nyhet om publikationen. Nyheten förmedlas till bl.a. räddningsverken, polisen och Kommunförbundet för vidaredistribution. Ett meddelande sänds till olika elektroniska medier inom den inre säkerheten: IM:s webbplats -> Programmet för den inre säkerheten Databanken för säkerhetsplanering Övriga elektroniska kanaler: Kampanjen för förebyggande av olycksfall i hemmet Institutet för hälsa och välfärds nyhetsbrev till kommunerna Nätverksbrev om förebyggande av olycksfall (på finska) Den första informationsfasen på lokal nivå kan omfatta till exempel följande: En nyhet om översikten publiceras på webbplatsen för den regionala aktörens organisation (sjukvårdsdistrikt, regionalt räddningsväsende). En länk till översikten ges på organisationens webbplats till exempel under punkten Statistik med rubriken Regional olycksöversikt (Institutet för hälsa och välfärd). Ett pressmeddelande med en beskrivning av olycksfallssituationen i den egna kommunen respektive regionen görs upp och sänds till lokaltidningarna. Information om översikten ges i organisationens interna informationsforum. Ett meddelande sänds per e-post personligen till medlemmarna i organisationen för den lokala säkerhetsplaneringen. Också andra eventuellt intresserade aktörer, till exempel landskapsförbunden, yrkeshögskolorna och olika organisationer i området informeras. Lokalt är det skäl att utnyttja informationen i rapporterna vid fastställandet av prioriteringarna inom säkerhetsarbetet, motiveringen av de regionala aktörerna och utvärderingen av effekterna av de vidtagna 36

37 åtgärderna. Det är skäl att minnas att det tar lång tid innan resultaten av det förebyggande arbetet återspeglar sig i mortaliteten och incidensen. Informationen i olycksöversikterna kan med fördel behandlas på lokala möten: Rapporternas innehåll och inverkan på säkerhetsarbetet i området behandlas i de lokala arbetsgrupperna inom säkerhetsplanering. Informationen på det lokala planet kan innehålla t.ex: Informationen i rapporterna behandlas i kommunfullmäktige och nämnderna i kommuner. Olycksfallen i området väljs som tema för ett anförande i samband med den regionala säkerhetsutbildningen. Informationen i rapporterna bör också bedömas kritiskt. Är tillförlitligheten god? Vilka åtgärder kan vidtas i området för att höja standarden på informationen? Merparten av informationen i rapporten utgörs av uppgifter som har lagrats i sjukhusens datasystem (uppgifterna om vårdperioder) eller härrör från polisens besök på olycksplatsen, utifrån vilka beskrivningarna av dödsfallen genom olyckshändelse via olika faser och inkodningar överförs till dödsorsaksregistret Graden av noggrannhet hos informationen under den första fasen är direkt relaterad till tillförlitligheten också hos uppgifterna i denna rapport. Institutet för hälsa och välfärd kan för egen del hålla kontakt med sjukhusen och försöka påverka den information som lagras i deras system. Om många uppgifter saknas i tabellerna är det skäl att också lokalt hålla kontakt med hälsooch sjukvårdsaktörerna och ta upp de brister i informationen som direkt påverkar användningen av materialet. Vid utvecklingen av de regionala olycksöversikterna är det viktigt att få respons från dem som har utnyttjat rapporterna. Detta bidrar till att rapporternas innehåll och layout vidareutvecklas så att informationen är lätt att hitta och de uppgifter som publiceras tillgodoser de lokala önskemålen. De riksomfattande statistikkällor som finns till förfogande ställer sina egna begränsningar. Också framöver kommer olycksöversikterna att uppdateras med ett års intervall. 37

38 4.2 OLYCKSFALL BLAND BARN OCH UNGA FRAMGÅNGAR OCH SÅDANT SOM KRÄVER VIDAREUTVECKLING Jaana Markkula Finland har nått goda resultat inom förebyggandet av dödsfall genom olyckshändelse bland barn och unga. Dödsfallen har minskat väsentligt sedan 1970-talet. Trots den gynnsamma utvecklingen orsakar olycksfallen i denna åldersgrupp hälsoförluster i onödan. Om antalet dödsfall genom olyckshändelse och våld i Finland år 2005 hade varit lika få som i Holland, skulle antalet dödsfall genom olyckshändelse eller våld i Finland ha varit 58 färre (41 %). Att dödsfallen genom olyckshändelse har minskat visar liksom exemplen från andra västländer att olycksfall kan förebyggas och att Finland kan göras ännu säkrare för barn och unga. Detta förutsätter att riskgrupperna och orsakerna identifieras så bra som möjligt. Översikt över olycksfall bland barn och unga Under se senaste åren ( ) har i genomsnitt cirka 170 personer under 25 år omkommit i olyckor. Vid sidan av dödsfallen medförde olycksfallen bland barn och unga varje år cirka vårdperioder på sjukhus och ännu fler lindrigare skador. Antalet lindrigare olycksfall kan endast uppskattas. Antalen dödsfall genom olyckshändelse var lägst bland barn i lågstadieåldern. Merparten (83 %) av dödsfallen genom olyckshändelse bland personer på under 25 år drabbar dem i åldern år. Med hänsyn till förebyggandet av olycksfall utgör de unga i denna åldersgrupp därför den mest utmanande gruppen. I fråga om olycksfall som medfört intagning på vårdavdelning på sjukhus går det inte att skönja motsvarande skillnad mellan barn och unga. 38

39 Mortalitet (1/ ) under Ålder Diagram 15. Dödsfall genom olyckshändelse bland personer på under 25 år (1/ ) Bland barn som inte nått skolåldern inträffar den klart största delen av de olycksfall som kräver sjukhusvård i hemmiljön. Redan i grundskoleåldern inträffar de olycksfall som kräver sjukhusvård i mer mångahanda miljöer jämfört med riktigt små barn, eftersom barnens revir och självständighet ökar med åldern. Vårdperioder på vårdavdelning på sjukhus 1/ ( ) Ålder Trafikolycka Idrotts- eller motionsrelaterat olycksfall Arbetsolycksfall Olycksfall i hemmet Annat olycksfall på fritiden Olycksfall på daghem eller i skola Annan typ av eller icke specificerat olycksfall Diagram 16. Olycksfall bland personer yngre än 24 år som krävt sjukhusvård (1/ ) enligt olycksplats och ålder ( ). 39

40 Riskfaktorerna i anslutning till olycksfall bland barn och unga kan granskas ur tre perspektiv. Olycksfallsrisken påverkas av 1) individen själv, 2) miljön och 3) övriga faktorer, såsom produkter och utrustning. Vart och ett perspektiv öppnar möjligheter att befatta sig med olycksfallen. Till de centrala riskfaktorerna ur det individuella perspektivet hör ålder, kön och socioekonomisk ställning. Åldern bestämmer utvecklingen och står därmed i förbindelse med det typiska beteendet samt storleken och fysiologin i respektive ålder. De vanligaste olycksfallsmekanismerna (se tabell 19) och olycksplatserna varierar i olika ålders- och utvecklingsfaser. Olycksfall är vanligare bland pojkar än flickor. Skillnaden mellan könen är minst i spädbarnsåldern och störst i ungdomen, då 75 procent av dödsfallen genom olyckshändelse och 65 procent av vårdperioderna till följd av olycksfall drabbar pojkar. Den könsrelaterade skillnaden i risken för att råka ut för olycksfall har förklarats med bl.a. olika socialisation, exponering och risktagningsbenägenhet. I internationella studier har dessutom konstaterats att dödsfallen genom olyckshändelse bland barn och unga är vanligare hos dem i svagare social ställning, vilket kan bero på bland annat olika strukturella och situationsrelaterade risker eller möjligheten av få behandling och rehabilitering efter ett olycksfall. I praktiken kan föräldrarnas socioekonomiska ställning påverka till exempel möjligheten att skaffa välbeprövade säkerhetsanordningar till hemmet, för trafiken eller för hobbyer. Insikt om de olika riskerna i samband med de individuella faktorerna och uppföljning av olycksfallsförekomsten i olika befolkningsgrupper ger möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder särskilt i riskgrupperna. Miljöperspektivet ger möjlighet att specificera riskfaktorerna i både den fysiska och den sociala miljön. Dessa inbegriper till exempel fysiska sikthinder i trafikmiljön, svag belysning och avsaknad av leder för gång-, cykel- och mopedtrafik liksom kunskapsbristerna i anslutning till de vanligaste olycksfallsriskerna och metoderna för att förebygga sådana hos barn, unga, föräldrar och fackfolk som arbetar bland barn och unga. Dessutom kan redskap och produkter som eventuellt bidrar till olycksfall identifieras. En viktig riskfaktor i samband med olycksfall bland unga är användningen av rusmedel. Rusmedel bidrar till vart fjärde dödsfall genom olyckshändelse hos personer på år. Alkoholbruk bland 40

41 finländska unga är vanligt. Även om andelen nyktra unga har ökat på 2000-talet, dricker enligt enkäten Hälsa i skolan (2008/2009) cirka var sjätte elev i klasserna 8 och 9 i grundskolan sig ordentligt berusad minst en gång per månad. Diagram 19. De vanligaste olycksfallen per åldersgrupp med början från den vanligaste typen ( ). Olycksfall som krävt sjukhusvård Olycksfall med dödlig utgång Barn under skolåldern Barn i grundskoleåldern åringar Fall och omkullfallanden Skador på grund av hetta Förgiftningar Trafikolyckor Inträngande av främmande föremål till exempel i ögat eller genom huden Ihopstötning med föremål Trafikolyckor Omkullfallanden och fall Trafikolyckor Ihopstötning med föremål Förgiftningar Trafikolyckor (framför allt gång-, cykel- och mopedtrafik, hos 15-åringar moped) Omkullfallanden Trafikolyckor Ihopstötning med föremål Olycksfall med anknytning till olika motoriserade anordningar Av människor oavsiktligt orsakade olycksfall Förgiftningar Trafikolyckor (framför allt personbil och motorcykel) Läkemedels- och narkotikaförgiftningar Rekommendationer om åtgärder för förebyggande av olycksfall bland barn och unga Det är skäl att inrikta övergripande olycksfallsförebyggande åtgärder på de största påverkningsbara riskgrupperna och riskfaktorerna. Oberoende av den yttre skadeorsaken kan man utnyttja metoderna inom ramen för lagstiftning, ändringar av den fysiska miljön, konsumentsäkerhet, fostran och utbildning. Det är svårt att påverka olycksfallsincidensen genom enbart fostran och utbildning, men genom att integrera dessa i övriga metoder och en mer omfattande interventionshelhet går det att åstadkomma resultat. Det nationella programmet för förebyggande av olycksfall bland barn och unga inbegriper mål och åtgärdsförslag för förebyggandet av olycksfall och självmord bland personer yngre än 25 år genom utnyttjande av ovan nämnda metoder. Enligt programmet är det skäl att i synnerhet i denna åldersgrupp satsa på olycksfall som medför mest hälsoförluster och självskador samt att utnyttja olika när- och uppväxtmiljöers möjligheter att stöda förebyggandet av olycksfall bland personer i olika åldrar. Dessutom gäller det att satsa på samordningen av och samarbetet inom den 41

42 verksamhet som bedrivs ur barnens och de ungas synvinkel, uppföljningen av och forskningen i olycksfall samt stärkandet av yrkesfolkets kompetens. Det nationella programmet är omfattande och inkluderar sammanlagt över 50 helheter med åtgärdsförslag inom 15 olika delområden. Förslagen i programmet kan utnyttjas i både det nationella och regionala liksom i det lokala arbetet. Förutsättningar för att förebyggandet av olycksfall bland barn och unga ska lyckas: Det gäller att minnas att grunden för säkerheten läggs i barndomen. Stimulans kombineras med säkerhet. Barnen och de unga deltar i arbetet. Fungerande modeller införs. Yrkeskompetensen stärks. De centrala aktörerna arbetar tillsammans. Olycksfallsrisken bland personer i olika åldrar identifieras. Olycksfallen följs upp och riskerna undanröjs planmässigt. De möjligheter som regelverk, lagar och tekniken erbjuder utnyttjas. Satsningar görs på livshanterings- och säkerhetsfärdigheter. Arbetet bedrivs målmedvetet med godtagandet att ändringar tar tid. På lokal och regional nivå kan beslutsfattarna och aktörerna 1. följa upp olycksfallen bland barn och unga som en del av hälsan och säkerheten i olika befolkningsgrupper och ventilera huruvida det vid sidan av dödsfalls- och sjukvårdsstatistiken är nödvändigt att regelbundet samla in information om situationen också genom enkäter till barn och unga 2. gå igenom åtgärdsförslagen med hänsyn till den egna kommunen och miljön och ventilera huruvida det finns behov av ändringar 3. prioritera mål med hänsyn till den egna regionen och kommunen och ventilera huruvida man i skenet av nuvarande kunskap borde fokusera på ett visst mål inom förebyggandet av olycksfall bland barn och unga 4. införa från tidigare välbeprövad praxis och efter behov utveckla ny praxis för förebyggandet av olycksfall bland barn och unga. 42

43 Litteratur och merinformation: Laflamme L, Burrows S & Hasselberg M. Socioeconomic differences in injury risks. A review of findings and a discussion of potential countermeasures. January World Health Organisation. MacKay M & Vincenten J. Child Safety Report Card 2009 Finland. European Child Safety Alliance, EuroSafe, 2009: Amsterdam. Markkula J & Öörni E (red.). Turvallinen elämä lapsille ja nuorille. Kansallinen lasten ja nuorten tapaturmien ehkäisyn ohjelma. (Ett tryggt liv för barn och unga. Nationellt program för förebyggande av olycksfall bland barn och unga). Institutet för hälsa och välfärd, Rapporter 26/2009. Nätpublikation. Webbsidor om det nationella programmet för förebyggande av olycksfall bland barn och unga (på finska) Ämnesvis: Rådgivning, barnomsorgsplats, skola: Institutet för hälsa och välfärds olycksfallsrelaterade webbtjänst: > Lapset ja nuoret (på finska) Hemmet: Kampanj för förebyggandet av olycksfall i hemmen: (material också på svenska) Idrott och motion: UKK-institutet, Modellen Terve Koululainen (Sunda skolelever) för förebyggande av rörelsehinder: (på finska) Trafik: Verktygslådan för trafikfostran: Räddningsväsendet: Genom verksamhetsmodellen Yli Hyvä Juttu kan räddningsavdelningarna delta i arbetet för att förebygga utslagningen bland unga tillsammans med social- och undervisningsväsendet: (på finska) 43

44 4.3 FALLOLYCKOR BLAND ÄLDRE KAN FÖREBYGGAS Sanna Sihvonen, Ritva Salmela, Satu Pajala Även om vem som helst kan falla omkull ökar risken för fallskador med åldern (diagram 15). Var tredje person över 65 år faller omkull minst en gång om året, och 80 procent av olyckorna bland äldre är fall- eller halkolyckor. Finländare över 65 år råkar årligen ut för fallolyckor. Av dem sker merparten hemma antingen inomhus eller ute på gården. Närmare fallolyckor kräver sjukhusvård, och i åldersgruppen orsakar fallolyckorna 900 dödsfall varje år. Allvarliga följder medför också de cirka höftbrott som inträffar varje år. Under det år som följer på ett brott kostar vården enligt kostnadsnivån 2008 i genomsnitt euro per höftbrottspatient 34. Antalet fallolyckor bland äldre har ökat under de senaste årtiondena, och i takt med att befolkningen blir äldre kommer situationen sannolikt att bli allt besvärligare. Enligt olika undersökningar kan fallolyckor förebyggas på många olika sätt. Förebyggande åtgärder är lönsamma ur såväl individens som samhällets synvinkel. Risken för fall kan minimeras om man identifierar de faktorer som ökar riskerna och går in för att avlägsna dem. Förebyggande program som samtidigt inriktar sig på flera riskfaktorer har visat sig vara det effektivaste sättet att förebygga risker. De bästa resultaten har uppnåtts med program som innehåller två eller flera av följande åtgärder: träning av muskelkraft och balans, regelbunden utvärdering och behovsoptimering av läkemedelsanvändningen, optimering av synförmågan (regelbundna synkontroller, starroperationer), användning av höftskydd och eliminering av farliga ställen i omgivningen. Patienter / personer Kvinnor Män 34 Nurmi I, Narinen A, Lüthje P, Tanninen S. Cost analysis of hip fracture treatment among the elderly for the public health services. A prospective study in 106 consecutive patients. Arch OrthopTrauma Surg 2003:3; 123: Nurmi I. Muntlig information. 44

45 Diagram 17. Antal personer enligt åldersgrupp som på grund av fallolyckor i Finland har fått vård på vårdavdelning (patienter/ personer i åldersgruppen) Fallrisken för äldre ökar till följd av flera individbundna faktorer, såsom nedsatt rörelse- och funktionsförmåga, tidigare fallolyckor, sjukdomar och medicinering samt många yttre faktorer, såsom dålig belysning, hala vägleder samt olämpliga skor och hjälpmedel. Det är viktigt att de äldre själva och den vårdpersonal som arbetar med dem är medvetna om undersökta och kända riskfaktorer och känner till hur riskerna kan förebyggas. Förebyggandet av fall börjar med att man klarlägger fallhistoriken och identifierar eventuella riskfaktorer. Utifrån bedömningen planeras individuella åtgärder som minskar fallrisken. Rekommenderade åtgärder för förebyggandet av fallolyckor bland äldre Centrala åtgärder när det gäller att minska fallolyckorna bland äldre är att sprida information om olyckstypen i medierna, ta fram aktuell information för det kommunala beslutsfattandet, utbilda de kommunalt anställda i implementeringen av fallförebyggande arbetsmetoder och tillhandahålla information för äldre. Det förebyggande arbetet kräver att de kommunala beslutsfattarna, de kommunalt anställda, frivilligorganisationerna och invånarna uppmärksammas på detta allvarliga folkhälsoproblem. Studier visar att man har kunnat minska antalet allvarliga olyckor genom att utbilda den vårdpersonal som arbetar med de äldre 35. Institutet för hälsa och välfärds program IKINÄ för förebyggande av fall och frakturer hos äldre (Iäkkäiden kaatumisten ja murtumien ehkäisy, tillhandahåller utbildningsmaterial och redskap för den personal som arbetar med äldre. I materialet ingår en modell för hur fall kan förebyggas. Modellen styr inriktningen av de förebyggande åtgärderna och är avsedd för den yrkesutbildade personalen. Effektiva metoder för att förebygga fallolyckor bland äldre: 1. Regelbunden uppföljning av hälsotillståndet och läkemedelsanvändningen (bl.a. ge god behandling av kroniska sjukdomar, optimerad läkemedelsbehandling, omsorg om optimal synförmåga och optimalt nutritionstillstånd). 35 Tinetti M, Baker D, King M m.fl. Effect of Dissemination of Evidence in Reducing Injuries from Falls. N Engl J Med 2008; 359:

46 2. Upprätthållande av rörelseförmågan (i synnerhet förebyggande av nedsatt förmåga att kontrollera muskelstyrka och balans t.ex. genom motion på eget initiativ inom- och utomhus, deltagande i motionsgrupper, vardagsmotion, anvisningar om valet av säkra skor och användningen av halkskydd och efter behov om användningen av rörelsehjälpmedel och höftskydd). 3. Omsorg om säkerheten i hemmet och närmiljön (kartläggning av risker och minimering av farliga ställen med hjälp av nödvändiga ombyggnadsarbeten, t.ex. minimering av hala gångytor, tillräcklig belysning, stödräcken, tillgängliga vägleder, markerade trappsteg). Åtgärdsrekommendationer till kommunala beslutsfattare, kommunalt anställda, organisationer i kommunen och kommuninvånarna: Kommunala beslutsfattare Inom hälso- och sjukvården liksom inom hem- och omvårdnadstjänsterna för äldre främjas införandet av enhetliga metoder för uppföljning och statistikföring i syfte att kartlägga den lokala fallolyckssituationen och på så sätt säkerställa tillgången till aktuell information som stöd för beslutsfattandet i kommunerna. God kommunikation och information om möjligheterna att förebygga fallolyckor framhålls. Målgrupp för kommunikationen är offentliga och privata serviceproducenter. Kommunalt anställda Utbildning för olika yrkesgrupper om hur fallolyckor kan förebyggas kan ordnas. Förebyggandet av åtgärder stöds samtidigt som satsningarna på förebyggande åtgärder inom de olika kommunala sektorerna (t.ex. räddnings-, social- och hälso-, idrotts- och byggnadssektorn och den tekniska sektorn) ökas och samarbetet mellan de olika sektorerna stärks för att främja ett multiprofessionellt förebyggande arbete. För olika yrkesgrupper framställs mer och lämpligt informations- och upplysningsmaterial om de tjänster som kommunerna tillhandahåller och om invånarnas egna insatser för att förebygga fallolyckor. Organisationer Hos dem som arbetar med äldre kan kunskaperna om tillgängliga metoder för att förebygga fallolyckor stärkas. Det fallförebyggande arbetet kan breddas. 46

47 Kommunikationen med befolkningen liksom kampanjer och informationsmaterial som för fram organisationens verksamhetsformer och den äldre befolkningens möjligheter att delta i det förebyggande arbetet kan ökas. Invånarnas egna insatser De äldres och deras närståendes kunskaper och förståelse i fråga om faktorer som ökar fallrisken och om åtgärder som syftar till att minska riskerna kan stärkas. Individernas egen beredskap ökas och möjligheter att ge respons om lokala tillvägagångssätt bereds. Information ges om lokala möjligheter att delta i insatser som stödjer förebyggandet av fall (t.ex. social- och hälsovårdstjänster, idrotts-, transport- och informationstjänster, hjälpmedelstjänster, ändringsarbeten i hemmet). Källor: Mänty M, Sihvonen S, Hulkko T, Lounamaa A (2007): Iäkkäiden henkilöiden kaatumistapaturmat. Opas kaatumisten ja murtumien ehkäisyyn. (Fallolyckor bland äldre. Handbok om förebyggandet av fall och frakturer.) Folkhälsoinstitutets publikationer B 29/

48 4.4 FALL- OCH HALKOLYCKOR Sanna Sihvonen, Ritva Salmela, Satu Pajala Finländarna råkar årligen ut för närmare fall- och halkolyckor, av vilka närmare hälften kräver sjukhus- eller läkarvård. Under varje vintermånad skadas cirka finländare till följd av halkolyckor utomhus. Förutom lindriga skador orsakar halk- och fallolyckorna i många fall allvarliga skador, såsom frakturer, ledluxationer och huvudskador som kan leda till långvariga men. Vid is- och snöföre måste årligen över personer söka sjukhusvård över natten till följd av fallolyckor. Diagram 18. Antal fallolyckor som krävt sjukhus- eller läkarvård i Finland 2006 enligt olycksplats, N Bland vuxna inträffar fallolyckor i så gott som samma utsträckning i alla åldersgrupper. Antalet fallolyckor ökar betydligt i takt med åldern, och bland äldre är följderna i regel allvarligare än bland unga. Vanligen sker olyckorna hemma eller på gårdsplanen, men cirka 20 procent av de allvarliga fallolyckorna inträffar på allmänna trafikområden. Det farligaste föret ur fotgängarnas synvinkel är när det faller torr pudersnö på isigt underlag eller när det bildas en våt hinna på isen när den smälter. 48

49 I de finländska vinterförhållandena är det av största vikt att trafikleder och gårdsområden hålls i skick för att minska antalet fall- och halkolyckor. En väsentlig sak är att kartlägga de riskområden där det ofta sker olyckor och vid hälso- och sjukvårdsenheterna systematiskt samla in uppgifter om alla fall- och halkolyckor, såsom om var och hur de inträffade och vem som råkade ut för dem. För att förebygga olyckor rekommenderas det också att man informerar invånarna om väderförhållanden, trygga trafikleder, lämpliga skor och halkskydd. Exempel på fungerande praxis är Meteorologiska institutets väderprognoser för fotgängare ( -> Meddelande för fotgängare), och många städer erbjuder gratis vädertjänst för fotgängare i form av textmeddelanden ( Rekommenderade åtgärder för att förhindra halkolyckor Det är nödvändigt att organisera ett samarbete mellan olika kommunala sektorer för att förebygga halkolyckor. Ansvariga för förebyggandet av halkolyckor bör utses. Nivån på underhållet av gångvägar och leder för gång-, cykel- och mopedtrafik bör förbättras (planering, genomförande och uppföljning). Grupper som löper särskilt stor risk för halkolyckor och skador bör identifieras, till exempel personer med nedsatt rörelseförmåga och grupper som rör sig mycket ute i sitt arbete. För bägge grupperna utarbetas förebyggande åtgärder som inriktar sig på deras behov. De platser och tider som är särskilt farliga med tanke på halkolyckor bör identifieras. Invånarna bör informeras om väderförhållanden, trygga trafikleder och säkerhetsutrustning. Åtgärder som invånarna själva kan vidta för att förebygga halkolyckor lyfts fram med hjälp av information och kommunikation som riktar sig till invånarna: t.ex. användningen av halkskydd och dubbskor eller gångstavar, beaktandet av väderförhållanden, valet av trafikleder. När det gäller säkerheten i hemmet eller närmiljön bör man ge akt på bl.a. gångytor, belysning, räcken, tillgängliga leder, trappor. I samband med hembesök ska klienterna ges handledning. 49

50 Sand för sandning och halkskydd för skor bör vara lätt tillgängliga för alla. God praxis för förebyggandet av halkolyckor bör lyftas fram och belönas, vilket ökar den positiva inställningen till det förebyggande arbetet. Forskningsrön som anknyter till förebyggandet av halkolyckor bör följas upp och tas i användning. (Sammanställningar på basis av bl.a. följande informationskällor: publikationen Jalankulun turvallisuuden parantaminen (på finska), Institutet för välfärd och hälsas webbsidor: -> skriv in halkolyckor i sökfältet) Inom hälso- och sjukvården bör de elektroniska patientjournalerna förses med en uppföljningsdel och en ICD-10-kod för yttre orsaker tas i bruk. 50

51 4.5 OLYCKSFALL I SAMBAND MED IDROTT OCH MOTION Jari Parkkari, Anne-Mari Jussila, Juha Koskela, Kati Pasanen, Hannele Hiilloskorpi Motion ger obestridliga hälsofördelar. För att hålla oss friska och må bra behöver vi motion, men att utöva motion medför även risker. I Finland inträffade år 2009 närmare motionsskador, varav krävde läkarvård. Två tredjedelar av de idrotts- och motionsrelaterade olycksfallen drabbar män, som får de flesta skadorna i fotboll, innebandy och ishockey. Kvinnor skadas oftast på motionsslingor. Det har beräknats att hälften av de hälsofördelar som idrott och motion medför går förlorade till följd av de olycksfall och de belastningsskador som inträffar i samband med idrotts- och motionsutövandet. Enligt en schweizisk undersökning orsakar de idrotts- och motionsrelaterade skadorna samhället lika stora kostnader som trafikolyckorna. Kostnaderna orsakas av undersökning och behandling av skadorna liksom av rehabilitering och frånvaro från arbetet. Dessutom kan de långvariga följderna av skadorna vara förargliga. Exempelvis utvecklas efter en allvarlig knäskada i samband med idrottsutövning hos en stor del av de drabbade under loppet av år knäartros, som medför besvärlig smärta, behov av medicinering och operativa behandlingar. De obestridliga fördelar som idrott och motion innebär för hälsan och välbefinnandet går ofta förlorade helt i onödan, eftersom en stor del av de allvarliga idrotts- och motionsrelaterade skadorna kan förebyggas. Man ska inte avstå från att idrotta och motionera av rädsla för olyckor; fördelarna är trots allt större än nackdelarna. Den som känner sin egen idrottsgren eller motionsform, håller utrustningen i skick och använder skyddsutrustningen rätt har redan kommit en bra bit på väg när det gäller att förebygga skador. Medvetenhet om att olycksfallsrisken är större i tävlings- och kontaktsituationer minskar skaderisken. God muskelkondition är nödvändig inom alla motionsformer. Efter ett långt uppehåll är det skäl att man tar det lugnt när man återupptar motionerandet. Det är viktigt att lyssna på sin kropp och att identifiera sin förmåga liksom sina egna gränser. 51

52 Rekommenderade åtgärder för att förebygga idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, belastningsskador och sjukdomar Det nationella programmet LiVE för förebyggandet av idrotts- och motionsskador Sund och säker idrotts- och motionsutövning består av många faktorer. Inom det nationella programmet för förebyggandet av idrotts- och motionsskador (LiVE) pågår två olika projekt, varav det ena, som inriktar sig på tränare och föreningar, går under namnet Terve urheilija (Sunda idrottare) och det andra på skolvärlden under namnet Terve koululainen (Sunda elever). Inom projektet Sunda idrottare har man tagit fram en tiopunktscirkel för sund idrotts- och motionsutövning (Kymppiympyrä, diagram 19) med en sammanställning av de faktorer i anslutning till kroppens uppbyggnad och funktion (krav på idrottaren, testning och utvärdering, mångsidig idrott och motion, underhåll av kroppen och återhämtning), idrotts- och motionsrelaterade stödåtgärder (idrottarens stödjande nätverk, hälso- och sjukvård, näring) liksom olika situationer och etiska frågor (idrottsgrenens eller motionsformens krav, förhållanden och utrustnin, etiska principer och spelregler) som bör beaktas för att man ska kunna påverka förebyggandet av idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, belastningsskador och sjukdomar. Tiopunktscirkeln ger idrotts- och motionsutövare, föräldrar till idrottande barn och ungdomar, tränare och ledare om hur idrott och motion kan utövas sunt och säkert. Mer information om programmet LiVE och tiopunktscirkeln finns på adressen (på finska). Diagram 19. Kymppiympyrä (Tiopunktscirkeln) 52

53 Projektet Sunda elever fokuserar på att förebygga olycksfall och motionsrelaterade kroppsskador på fritiden genom samma breda approach som inom projektet Sunda idrottare. Tiopunktscirkeln har vidareutvecklats till en Elementvägg (diagram 20) som beaktar i synnerhet eleverna i de högre årskurserna i grundskolan och deras livsstadier. Temat för Elementväggen: Stödgrupper Fysisk aktivitet Förändringar i puberteten Olycksfall Vila och sömn Anda och spelregler Kost Hälso- och sjukvård Fysiska färdigheter Miljö och utrustning Diagram 20. Elementtiseinä (Elementväggen) Innehållen i tiopunktscirkeln och elementväggen är egentligen inga nya uppfinningar; men ofta beaktas de i en alltför liten utsträckning på ett övergripande sätt vid förebyggandet av olycksfall. När innehållen systematiskt anknyts till utövandet av idrott och motion med beaktande av motionsformens eller idrottsgrenens särdrag formas en helhet som effektivt förebygger olycksfall, belastningsskador och sjukdomar. Genom att utvärdera innehållen i tiopunktscirkeln och elementväggen kommer idrotts- och motionsutövaren underfund med de goda och sunda tillvägagångssätten och lär känna sin kropp. Den förbättrade trafiksäkerheten grundar sig bland annat på att man lärt sig använda säkerhetsbälte och förebyggandet av dödsfallen i samband med båtliv på att man lärt sig använda flytväst. Samma analogi gäller för tillägnandet av de mångsidiga innehållen i programmet LiVE inom såväl utövandet av idrott och motion som på fritiden. Idrottsföreningar En idrottare som tränar målinriktat behöver en sakkunnig stödgrupp bakom sig. I denna grupp kan med fördel ingå inte bara den närmaste kretsen utan också, beroende på behoven inom grenen, åtminstone en tränare, läkare, fysioterapeut och kostexpert. Det vore viktigt att också i 53