Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2014/2015 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Föregående års beslutade åtgärder... 7 Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport... 10 Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2013/2014... 12 Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet... 17 Genomströmning och studieavbrott... 29 Frånvaro... 32 Andel elever med mer än 10 procent F och andel elever med åtgärdsprogram... 34 Andel elever som påbörjat högskoleutbildning... 37 2
Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvarar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2014/2015. I rapporten presenteras uppgifter som andel elever med gymnasieexamen, betygsstatistik, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, frånvarostatistik, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på övergripande nivå indelat i kön, delvis på skolnivå och på programnivå. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetsutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare analysera resultaten och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. 3
De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. De övergripande åtgärder som nämnden beslutat om föregående år följs upp i årets rapport. Tillvägagångssättet kring Elevbarometern är snarlikt. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, IKT-anvädning, utbildningskvalité, inflytande mm.) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 4
Kommentar till statistiken i rapporten Statistiken i rapporten kommer från olika källor. Den vanligaste är Extens, vilket är kommunens elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat. Frånvarostatistiken hämtas från vårt frånvarosystem Skola24. Där upptill används Skolverkets databas SIRIS och berör då framförallt jämförelser med andra städer. Statistiken kring åtgärdsprogrammen finns inte registrerad i något system. Den är manuellt framtagen av personal på de olika enheterna och bearbetad av kvalitetsutvecklaren. För att få fram relevanta jämförelser för en kommun av Halmstads storlek görs en jämförelse med kommungruppen större städer, där Halmstad ingår. År 2015 är det 31 kommuner som har 50 000 200 000 invånare och tätortsgrad på minst 70 procent, och därmed klassas som större städer. Årskullen som tog studenten under 2014 var den första som gick ur gymnasieskolan i form av Gy11. Gy 11 innebar bland annat att det infördes en ny gymnasieexamen, som delas upp i högskoleförberedande examen och i yrkesexamen. En annan förändring är att alla som läser på yrkesprogrammen inte längre automatiskt blir behöriga till högskolan. Detta gör att möjligheten att göra jämförelser tillbaka i tiden i denna rapport begränsas till 2014. Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. I år har stora delar av statistiken plockats ut den 10 september, vilket innebär att den kan påverka resultatet något, jämfört hur den såg ut vid läsårsslutet 2014/2015. Detta då vissa elever kan ha prövat och fått godkända betyg under augusti och början av september. Denna påverkan är dock synnerligen liten och påverkar endast någon tiondels procent på totalen. På enskilda program med få elever kan det dock få en påverkan på någon enskild procentenhet. Detta sammanslaget innebär att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS. Statistiken för kursbetyg för Engelska 5, Svenska 1 och Matematik 1a, b och c tas fram för åk 1 och avgångselevernas betyg. Detta gör att den är relativt jämförbar med föregående års resultat. På en del program läses dock både svenska och matematik på tre eller fyra terminer jämfört med tidigare två, vilket gör att totalresultaten inte längre är jämförbara för årskurs 1. I de fall jämförelser med tidigare år ska göras så sker det därför bara uppdelat per program. På resterande kurser bland de gymnasiegemensamma ämnena är det avgångselevernas betyg som presenteras då dessa inte läses under samma årskurs och även kan variera på samma program mellan åren. Genom att använda avgångsbetygen blir det möjligt att göra jämförelser över tid. När kvalitetsutvecklare och rektor träffas används dock de aktuella betygen när de är satta, för att säkerställa att eventuella problem upptäcks och kan hanteras innan eleverna avslutar sina studier. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen. Lärlingsutbildningens elever ingår i de program som de läser motsvarande utbildning för om inte annat anges specifik. Statistiken gäller endast de kommunala gymnasieskolorna. Förekommande förkortningar I vissa tabeller är svårt att skriva ut hela namnet på programmen på grund av platsbrist, och då används de programförkortningarna som Skolverket fastställt. Dessa är: Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet Estetiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet BF BA EK EE ES FT HA HT 5
Humanistiska programmet Industritekniska programmet Pre International Baccalauerate Diploma Program Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet HU IN Pre-DP NA RL SA TE VF VO Därutöver tillkommer en egen förkortning för lärlingsutbildningen som är LÄ. 6
Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av resultatrapporten för läsåret 2013/214 så fattade nämnden beslut om sex övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. En djupare analys av orsakerna mellan de varierande resultaten gällande andelen elever som får en yrkesexamen på yrkesprogrammen ska genomföras. Ett utbyte om olika framgångsfaktorer mellan de olika yrkesprogrammen ska genomföras, med start på rektorsnivå. Analysen är genomförd. Varje elev bland yrkeseleverna som inte fick sin gymnasieexamen granskades i detalj för att få fram de rent statistiska orsakerna bakom att de inte fick sin examen. I den genomgången så visade det sig att den vanligaste anledningen bakom att eleverna inte fick sin examen var att de hade F i mer än 250 poäng. Det framkom också att för flera elever som hade mer än 250 poäng F så fanns det inte några upprättade åtgärdsprogram, vilket det borde ha funnits. Det fanns också en stor variation mellan programmen vad anledningarna berodde på. Varje rektor fick material som belyste orsakerna just på hens program. Rektorerna för yrkesprogrammen samlades också till en särskild träff utifrån detta arbete. Analysen visade bland annat att orsakerna bakom att flera elever på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) inte fått sin examen var att de hade F i mer än 250 poäng. Bland dessa elever hade merparten F i fler än 5 kurser och flera i över 10 kurser. Då beslutades att ett pilotprojekt skulle genomföras med mål att öka andelen elever som får sin yrkesexamen. En annan viktig anledning till att just VO valdes ut var att om projektet är lyckat så når det fler elever, då VO är ett förhållandevis stort yrkesprogram. Pilotprojektet började under våren 2015 med en kartläggning och nulägesanalys av situationen på VO. Detta gjordes genom intervjuer med elever och personal samt observationer av arbetslagsträffar och lektioner. I rapporten identifierades fyra utvecklingsområden som ska arbetas vidare med under läsåret 2015/2016. Dessa var: 1. Skapa en hållbar struktur för utvecklingsarbete inom VO 2. Arbeta för att vända frånvaro till närvaro 3. Fördjupa arbetet med extra anpassningar (inklusive insikt i kunskap om olika diagnoser) 4. Utveckla dokumentationen och elevgenomgångar av elever i behov av stöd, samt fungerande rutiner för åtgärdsprogram Om projektet slår väl ut ska det även överföras på fler yrkesprogram. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Alla matematiklärare ska ingå i denna satsning. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. Under läsåret 2014/2015 valde förvaltningen att fortsätta med matematiklyftet, trots att det inte längre utgick något statsbidrag för det. Under läsåret läste därför alla gymnasielärare i matematik modulen Bedömning för lärande i matematik. Tempot under läsåret 2013/2014 upplevdes som forcerat, vilket gjorde att lärarna inte alltid hann pröva metoderna i klassrummet på ett bra sätt. På grund av detta minskades takten till en träff i månaden istället för varannan vecka under 2014/2015. Det gjorde dessutom att takten är densamma som den satsning som görs för Bedömning för lärande för alla lärare. Under läsåret 2015/2016 kommer de lärare som undervisar på yrkesprogram läsa matematiklyftsmodulen Yrkesmatematik. Detta görs tillsammans med ett antal yrkeslärare, för att öka möjligheten att öka infärgningen av yrkesprogrammets karaktär i matematiken, för att göra den mer relevant för eleverna. Eftersom den största problematiken i matematiken finns just för yrkesprogrammen känns detta som en angelägen och bra satsning. Vi kan se att nämndes beslut att fokusera på matematik har gett genomslag i resultaten. Andelen elever som får ett F i matematik 1a och 1b direkt efter genomgången kurs minskar. Av de eleverna som tog sin examen 2015 var det 5,73 procent som hade ett F i Ma 1a, 1b eller 1c. 7
Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse och en mer likvärdig bedömning i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma individualisering. Enligt forskning leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2014/2015 påbörjades arbetet där alla lärare deltar, eller kommer att delta i samtalsgrupper kring BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Samtalsledarna består av 9 förstelärare som tillsattes under hösten 2013. Dessa, samt en annan lärare, gick under våren 2014 tillsammans en utbildning i BFL och samtalsledarteknik. Efter detta har två nya förstelärare också blivit samtalsledare. Samtalsledarna träffas kontinuerligt under varje termin för ett utbyte sinsemellan och för att diskutera det material som används vid träffarna. På BFL-träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja att pröva någon i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter igenom och feedback ges av kollegorna. Nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så rullar det vidare. Just nu är de flesta grupperna inne i ett skede där de börjar observera varandras tekniker på lektioner, för att kunna få mer kollegial feedback på sin undervisning. Utöver träffarna tillsammans med samtalsledarna ges lärarna också möjlighet att träffas för att diskutera BFL, utan samtalsledarnas medverkan mellan träffarna. Detta betyder att grupperna ges möjlighet att träffas för att diskutera denna pedagogik ungefär varannan vecka. Inledande reaktioner från lärarna har varit överlag positiva. Under höstterminen 2015 kommer en första utvärdering av lärarnas upplevelser göras via en enkät. Modellen bygger på en teknik utvecklad av forskaren Dylan William, och baseras på de erfarenheter som Borås kommun har haft i sin satsning, som nu pågått i sex år. (Borås visar också goda resultat, både på högskoleförberedande program och på yrkesprogram). Anpassningar görs givetvis för att passa Halmstad. Eftersom varje grupp är unik så anpassar samtalsledarna nivån efter var lärarna i just den specifika samtalsgruppen befinner sig. Denna satsning bör pågå under minst fyra år, med viss modifiering av upplägget över tid. En utvärdering av Rutin för arbete med elever i behov av stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram ska genomföras i slutet av läsåret. Resultatet av utvärderingen ska redovisas för nämnden. En utvärdering av rutinen genomförandes den 8 maj 2015. Då deltog representanter från alla gymnasieskolorna. Det som framkom vid mötet var att skolorna var nöjda med rutinerna som helhet, men att man önskade vissa revideringar av blanketterna. Förenklingar av blanketterna genomfördes i flera fall. Dessutom tillkom en gemensam blankett för utredningar inför åtgärdsprogram, då det fanns ett önskemål om det. Rutinen i sig uppdaterades med förtydligande kring extra anpassningar, då Skolverket kommit ut med några förtydliganden. I andra sammanhang har det dock framkommit att det varierar hur pass känd rutinen är i verksamheten och därmed i vilken utsträckning den följs. Vid analysen bakom skillnaderna i resultaten för yrkesprogrammen så framkom att flera elever som inte fick sin gymnasieexamen och som borde haft ett upprättat åtgärdsprogram inte hade det. Det finns därför anledning att fortsätta att jobba med att göra rutinen till en naturlig del av den dagliga verksamheten. I samband med att en ny lärplattform upphandlas finns också krav på att den ska möjliggöra en digitalisering av hanteringen av åtgärdsprogram. 8
För att ge grundskolans elever en mer realistisk bild av vad de olika gymnasieprogrammen innebär ska en utveckling ske av arbetet med att erbjuda grundskoleelever att skugga en elev eller klass på gymnasieskolan. Utveckling ska sikta mot att fler elever inom grundskolan använder sig av möjligheten till skuggning. Andelen elever som skuggar elever och klasser på gymnasieskolan har ökat jämfört med tidigare år. Alla gymnasieskolorna är positiva till skuggningen, men det finns också en känsla av att arbetet skulle kunna struktureras upp bättre tillsammans med grundskolan. Ett problem idag är att flera elever som anmält sig till skuggning inte dyker upp. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Sammanställningen är genomförd i form av en rapport och redovisades som ett informationsärende på Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde den 22 juni. 9
Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport I årets resultatrapport finns för andra gången resultat för avgångselever som läst inom ramen för GY11. Det innebär att jämförbarheten tillbaka i tiden är svår inom flera områden och ofta bara begränsas till jämförelser med 2014. Nämnden hade som mål att 90 procent (utifrån Skolverket sätt att räkna) av eleverna skulle ta gymnasieexamen och resultatet blev ca 87 procent (gäller läsåret 2013/2014). I föregående års resultatrapport så kunde vi se att en stor förklaring till det resultatet låg hos yrkesprogrammen. Skillnaderna mellan hur många som fick en examen på yrkesprogrammen var stora. I årets resultatrapport kan vi se att resultaten på yrkesprogrammen har förbättrats, och skillnaderna mellan yrkesprogrammen har också minskat betydligt. Särskilt Handels- och administrationsprogrammet (HA), Barn- och fritidsprogrammet (BF), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Industritekniska programmet (IN) har markant ökat andelen elever med gymnasieexamen. På HA med över 30 procentenheter. Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och Vård- och omsorgsprogrammet (VO) är de program som ligger på eller under 65 procent av eleverna som nått sin examen, vilket var det riktvärde som nämnden satte för särskilda insatser i verksamhetsplanen för 2015-2017. Ett särskilt pilotprojekt är igångsatt för Vård- och omsorgsprogrammet, och siffrorna i årets resultatrapport, samt siffrorna för hur det ser ut hos eleverna i åk 2, talar för att det projektet ska få fortsatt prioritet. Om vi studerar programmens resultat och elevstruktur så framkommer att vi överlag kan se att ungdomars socioekonomiska bakgrund fortfarande spelar stor roll för resultaten. Som ett exempel så resulterar välutbildade föräldrar i att utbildning ses som naturligt och en självklarhet i hemmet. Dessa föräldrar kan även stödja elever bättre när de behöver hjälp med sitt skolarbete. Detta gynnar dessa elever avsevärt. Forskning visar att skolan kan kompensera för skillnader i socioekonomisk bakgrund, men att detta samtidigt är allt annat än lätt. Forskning av Dylan Wiliam, som är professor och arbetar med att utveckla effektiv och evidensbaserad formativ bedömning, visar också att en undervisning som präglas av en formativ bedömning gynnar alla elever, men särskilt elever från studieovana hem. Därmed blir Bedömning för lärande/formativ bedömning också en satsning på att bli bättre på skolans kompensatoriska uppdrag. Det är viktigt att hålla kvar i den satsning på BFL som är påbörjad, för att den ska få ett ordentligt genomslag i verksamheten. Nämnden har sedan den första resultatrapporten för läsåret 2011/2012 kom valt att fokusera på utveckling av matematikutveckling. Detta då det var 23 procent av eleverna som hade ett F i antingen matematik 1a, 1b eller 1c. Bland avgångseleverna 2015 var det 5,73 procent av eleverna som hade ett F i nämnda kurser. Vi kan också se en utveckling där färre elever får ett F efter att kursen är avslutad i åk 1. Det innebär att det är färre som får F till att börja med, och att mindre resurser behöver läggas på att eleverna ska läsa upp sina underkända betyg. Problemet är fortfarande störst bland yrkeseleverna och under detta läsår (2015/2016) läser alla matematiklärare som undervisar på yrkesprogrammen en särskild modul inom matematiklyftet som kallas yrkesmatematik. Tillsammans med yrkeslärare försöker matematiklärarna där arbeta med att göra matematiken mer kopplad till yrkesämnena och på så sätt mer motiverande att lära sig för eleverna. Eftersom Bedömning för lärande (BFL), är ett viktigt förhållningssätt för all undervisning kan det bli så att lärarna under läsåret 2016/2017 fasas in i den övergripande BFL-satsningen istället. Vi kan se att det finns en koppling mellan andelen elever som får gymnasieexamen och frånvaron på programmet. Program med hög frånvaro har överlag en större andel elever som inte får sin gymnasieexamen. Det är i sig inte något som förvånar. Det är svårt för en elev som är borta mycket att dels ta till sig all kunskap som ges på lektionerna, men också att visa upp för läraren vad hen kan, som underlag för bedömningen. Förhållandet har dock stärkts i jämförelse med föregående år. Varje skola arbetar på olika sätt med frånvaro, men hur intensivt arbetet ser ut varierar mellan såväl skolor somprogram. Delvis kan detta vara bra då frånvaroproblematiken är olika stor på olika program, men resultaten talar för att skolorna behöver jobba mer ingående med denna fråga. Det finns andra kommuner som har jobbat med att vända frånvaro till närvaro med goda resultat, exempelvis Vänersborg. Utifrån de resultat som har framkommit i rapporten så föreslås nämnden att besluta om vissa övergripande åtgärder som är gemensamma för hela Halmstad Utbildning. Utöver de åtgärder som nämnden beslutar om tar varje rektor tillsammans med sin personal fram förslag på åtgärder utifrån de resultat som är aktuella för just deras program. Det är här det viktigaste arbetet sker då resultaten i 10
många fall skiljer sig mycket mellan programmen. Alla åtgärder samlas in av förvaltningen och åtgärderna sammanställs och redovisas till nämnden. I samband med genomgången av nästkommande års resultatrapport så följs rektorernas beslutade åtgärder upp i ett samtal mellan rektor och kvalitetsutvecklare. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Gällande matematiken kan vi se en positiv utveckling, men fortfarande är andelen elever med underkänt allt för stor. Satsningen på Bedömning för lärande kommer behöva pågå ett antal år framöver för att ge det önskade resultatet med högre måluppfyllelse i alla ämnen. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Ett fortsatt arbete behöver ske för att höja resultaten på yrkesprogrammen. Det påbörjade pilotprojektet på Vård- och omsorgsprogrammet fortsätter. Om projektet är framgångsrikt kan arbetssättet komma att användas på fler program. Det påbörjade utvecklingsarbetet med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllelse i samtliga ämnen och kurser fortsätter under kommande år. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. På sikt fasas den särskilda satsningen där matematiklärare särskilt pekas ut, för att istället ingå i den generella satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning. Skolorna ska se över sitt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Rutiner ska finnas på varje skola där det framgår tydligt vad som ska ske om en elev har återkommande frånvaro. I detta arbete ska skolorna även titta på den anmälda frånvaron. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 11
Betygspoäng, gymnasieexamen och behörighet läsåret 2014/2015 Tabellerna visar antal elever som berörs, andel elever som fick gymnasieexamen, poänggenomsnitt och andelen av eleverna som har en grundläggande behörighet till högskolan. Gymnasieexamen Halmstad Utbildning Läsår 2014/2015 Kön Antal elever Andel elever med gy.ex % Poängsnitt Behörig % Pojke 404 83,17 14,08 68,45 Flicka 400 85,00 15,43 93,82 Total 804 84,08 14,76 81,21 Statistiken visar de sammanlagda siffrorna för de tre kommunala gymnasieskolorna. Vi kan se att 84,08 procent fick sin gymnasieexamen. Vi kan även se att det finns en skillnad mellan könen då 85,0 procent av tjejerna fick en gymnasieexamen, medan 83,17 procent av killarna fick det. Det finns en stor skillnad mellan killar och tjejer när det gäller andelen elever som får en grundläggande behörighet till högskolan. Detta förklaras troligen av att en större andel tjejer går på högskoleförberedande program, medan en större andel killar går på yrkesprogram, där det inte ingår en automatisk behörighet till högskolan. Läsår 2013/2014 Kön Antal elever Andel elever med gy.ex % Poängsnitt Behörig % Pojke 514 80,55 14,11 70,77 Flicka 448 84,15 15,26 94,16 Total 962 82,22 14,66 81,92 Om vi jämför med resultaten från läsåret 2013/2014 så kan vi se att andelen som fick sin gymnasieexamen har ökat med 1,82 procentenheter mellan åren. Poängsnittet har gått upp med 0,10 poäng. Däremot har andelen elever som får en grundläggande behörighet till gymnasieskolan minskat något. Yrkesexamen Skola Programkod Antal elever Andel med yrkes.ex % Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet BA 60 83,33 13,49 20,00 EE 30 83,33 13,09 24,00 FT 31 77,42 13,31 4,17 IN 6 83,33 14,91 20,00 VF 9 77,78 12,76 14,29 Total 136 81,62 13,38 17,12 Sannarpsgymnasiet BF 12 83,33 13,02 70,00 VO 40 65,00 13,60 80,77 Total 52 69,23 13,43 77,78 Sturegymnasiet BF 6 16,67 16,82 100,00 HA 32 75,00 13,93 87,50 HT 24 79,17 14,14 31,58 RL 21 61,90 14,65 15,38 VO 2 0,00 - - Total 85 67,06% 14,22 52,63 Total 273 74,73% 13,62 37,75 I tabellen ovan kan vi se andel elever med yrkesexamen fördelat per skola och program. Totalt sett ser vi att 74,73 procent av eleverna som gick på yrkesprogrammen fick en yrkesexamen. Det är en ökning från föregående år med 4,18 procentenheter. För att få en yrkesexamen krävs godkänt betyg i en eller 12
flera kurser i svenska, eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och gymnasiearbetet. Av programmets 2500 poäng krävs det också att minst 2250 poäng är godkända. Vissa programspecifika karaktärsämneskurser kan också krävas. Vi kan se att det skiljer sig åt mellan programmen om eleverna fått en högskolebehörighet eller inte. Vi ser att av de som fått en yrkesexamen så är det 17,12 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet som även läst in en högskolebehörighet, medan det är 77,78 procent på Sannarpsgymnasiet och 52,63 procent på Sturegymnasiet. Det är till viss del naturligt efter programmens karaktär. Man kan till exempel tänka sig att flera av de som läser på Vård- och omsorgsprogrammet (VO) vill gå vidare och läsa till exempelvis sjuksköterska, medan elever på Fordons- och transportprogrammet (FT) räknar med att börja arbeta direkt. Det beror också på om skolan valt att erbjuda högskoleförberedande examen inom ramen för programmet eller om eleven måste välja till kurser inom ramen för individuellt val, eller läsa utökat program. Skola Programkod Andel med yrkes.ex % 2013/2014 Andel med yrkes.ex % 2014/2015 Utveckling Kattegattgymnasiet BA 91,18 83,33-8,85 EE 72,73 83,33 +10,60 FT 71,43 77,42 +5,99 IN 62,50 83,33 +20,83 VF 85,71 77,78-7,93 Total 80,86 81,62 +0,76 Sannarpsgymnasiet BF 58,97 83,33 +24,36 VO 59,57 65,00 +5,47 Total 59,30 69,23 +9,93 Sturegymnasiet BF (LÄ) 0,00 16,67 +16,67 HA 44,44 75,00 +30,56 HT 56,25 79,17 +22,82 RL 73,81 61,90-11,91 VO (LÄ) - 0,00 +-0 Total 61,54 67,06 +5,52 Total 70,55 74,73 +4,18 I tabellen ovan kan vi se skillnaderna i resultat gällande yrkesprogrammen, mellan läsåret 2013/2014 och läsåret 2014/2015. Läsåret 2013/2014 fanns det en kraftig variation mellan programmen gällande andelen elever som fick sin yrkesexamen. Denna skillnad har minskat något 2014/2015. Det förekommer dock fortfarande skillnader mellan programmen. Vissa program har gjort stora framsteg. Exempelvis har Industritekniska programmet (IN), Barn- och fritidsprogrammet (BF), Handels- och administrationsprogrammet (HT) och Hotell- och turismprogrammet (HT) samtliga ökat med över 20 procentenheter. IN och BF har förvisso ganska små elevtal, och där kan en enskild elev göra stor skillnad. Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) har båda gått tillbaka i resultat. BA stod dock ut läsåret 2013/2014 med mycket goda resultat, även i förhållande till riket. 13
Högskoleförberedande examen Högskoleförberedande examen Programkod Antal elever Andel med högskoleförb.ex % Poängsnitt Behörig % Kattegattgymnasiet EK 54 88,89 14,62 100,00 NA 95 97,89 16,78 100,00 TE 55 81,82 14,26 100,00 Total 204 91,18 15,61 100,00 Sannarpsgymnasiet HU 7 85,71 15,98 100,00 NA 49 81,63 15,76 100,00 SA 140 87,86 14,27 100,00 Total 196 86,22 14,69 100,00 Sturegymnasiet ES 106 86,79 15,61 100,00 SA 31 77,42 15,20 100,00 Total 137 84,67 15,52 100,00 Total 537 87,71 15,26 100,00 I tabellen ovan ser vi andelen elever som fick en högskoleförberedande examen. Vi ser att totalt sett var det 87,71 procent av eleverna som fick sin examen, vilket är en liten nedgång på 0,5 procentenheter jämfört med läsåret 2013/2014. Poängsnittet har istället ökat från 14,98 2013/2014 till 15,26 2014/2015. Det innebär att andelen elever som når de mer kvalitativa betygsstegen har ökat. För att få en högskoleförberedande examen krävs det att eleven har minst 2250 av 2500 gymnasiepoäng, ett godkänt gymnasiearbete samt godkänt i Svenska/Svenska för andraspråk 1-3, Engelska 5 och 6 och Matematik 1. Tidigare räknades högskolebehörigheten ut genom att kontrollera om de elever som fått ett slutbetyg också hade uppnått högskolebehörighet. Nu räknas detta istället ut genom att kontrollera de som fått en högskoleförberedande examen. Eftersom kraven för att få en högskoleförberedande examen är samma som en grundläggande högskolebehörighet blir siffran för de högskoleförberedande programmen alltid 100 procent. I tabellen nedan ser vi en jämförelse mellan andelen elever som fick en högskoleförberedande examen 2013/2014 med 2014/2015. Högskoleförberedande program Programkod Andel med högskoleförb.ex % 2013/2014 Andel med högskoleförb.ex % 2014/2015 Utveckling Kattegattgymnasiet EK 93,24 88,89-4,35 NA 98,06 97,89-0,17 TE 86,90 81,82-5,08 Total 93,10 91,18-1,92 Sannarpsgymnasiet HU 100,00 85,71-14,29 NA 90,00 81,63-8,37 SA 84,57 87,86 +3,29 Total 86,24 86,22-0,02 Sturegymnasiet ES 82,81 86,79 +3,98 SA 82,76 77,42-5,34 Total 82,80 84,67 +1,87 Total 88,21 87,71-0,50 Vi kan se att det skett förändringar på samtliga program i någon mån. Störst procentuell skillnad finns på Humanistiska programmet, men då det bara är 7 elever som går där så rör det sig om en elev som inte fått sin examen. Nedgångar på relativt många av programmen vägs delvis upp av bättre resultat på Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) på Sannarpsgymnasiet och Estetiska programmet (ES) som har många elever. 14
Jämförelse med andra kommuner i gruppen större städer läsår 2013/2014 Nedan görs en jämförelse med gruppen större städer, gällande andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2013/2014. Statistik för läsåret 2014/2015 finns ännu inte att tillgå. Tabellen visar andelen elever som fick gymnasieexamen totalt, hur många på de högskoleförberedande programmen som fick sin examen och hur många på yrkesprogrammen som fick sin examen. Andel elever med gymnasieexamen 2014 i % Huvudmän Gymnasieexamen Huvudmän Högskoleför. Huvudmän Yrkes Umeå 98,0 Umeå 99,6 Umeå 95,3 Falun 96,1 Karlskrona 98,3 Örnsköldsvik 95,2 Karlskrona 96,1 Falun 98,2 Falun 93,4 Örnsköldsvik 94,7 Hässleholm 97,3 Karlskrona 92,9 Hässleholm 93,2 Varberg 96,2 Gävle 91,4 Borås 92,6 Lund 94,7 Borås 91,2 Varberg 92,3 Örnsköldsvik 94,4 Växjö 90,9 Luleå 91,9 Växjö 94,3 Luleå 90,0 Lund 91,9 Örebro 94,2 Jönköping 88,1 Uppsala 91,5 Uppsala 94,0 Hässleholm 87,9 Gävle 91,4 Skellefteå 94,0 Nyköping 86,9 Örebro 91,2 Borås 93,7 Uddevalla 86,9 Växjö 90,9 Eskilstuna 93,4 Varberg 86,4 Skellefteå 90,7 Trollhättan 93,3 Skellefteå 86,1 Eskilstuna 90,1 Gävle 93,2 Eskilstuna 85,8 Jönköping 89,9 Luleå 92,8 Östersund 85,8 Trollhättan 89,9 Halmstad 92,5 Örebro 85,6 Nyköping 89,8 Linköping 92,1 Skövde 85,5 Uddevalla 89,7 Norrköping 92,1 Trollhättan 85,4 Kristianstad 89,1 Uddevalla 91,9 Kristianstad 85,4 Östersund 88,2 Nyköping 91,8 Uppsala 83,5 Kalmar 88,1 Kristianstad 91,2 Kalmar 83,5 Linköping 88,0 Jönköping 90,9 Helsingborg 79,9 Skövde 87,8 Kalmar 90,9 Linköping 78,6 Halmstad 86,7 Östersund 90,8 Södertälje 78,6 Västerås 85,7 Skövde 90,1 Lund 77,6 Karlstad 85,1 Västerås 89,6 Västerås 77,1 Norrköping 84,8 Karlstad 89,2 Sundsvall 77,0 Södertälje 84,2 Sundsvall 87,9 Halmstad 76,7 Sundsvall 84,1 Södertälje 87,7 Karlstad 75,5 Helsingborg 84,0 Helsingborg 87,0 Norrköping 75,3 I tabellen kan vi se att Halmstad ligger på 25 plats av de 31 kommunerna när det gäller andelen elever som fick sin gymnasieexamen läsåret 2014/2015, med 86,7 procent. På de högskoleförberedande programmen fick 92,5 procent sin examen, vilket motsvarar plats 17. På yrkesprogrammen fick 76,7 procent av eleverna sin examen, vilket motsvarar plats 29 i jämförelse med gruppen större städer. Dessa siffror är givetvis inte upplyftande, och det finns ett behov av förbättra resultaten, framförallt på yrkesprogrammen. Den uppmärksamme läsaren kommer konstatera att dessa siffror inte motsvarar de siffror för 2013/2014 som vi tidigare redovisat. Anledningen är att Skolverket räknar ut sin statistik på ett något annorlunda sätt. I vår egen statistik räknar vi med alla elever som inte nått en gymnasiebehörighet. Skolverket redovisar endast de elever som har fått ett betyg i 2500 poäng. Det innebär att elever som har fått ett streck (där det alltså inte funnits underlag för att ens sätta ett F, vanligen p.g.a. stor frånvaro), eller elever som av någon anledning fått sitt program reducerat (en kurs har av någon anledning plockats bort) inte räknas med i statistiken. I teorin skulle alltså kommuner som vill få bättre siffror i Skolverkets 15
statistik kunna välja att reducera programmet för alla elever som de tror inte kommer att få en gymnasieexamen. Det skulle kunna leda till 100-procentig måluppfyllelse i Skolverkets siffor. Nu är detta ett teoretiskt resonemang och inte en anklagelse riktat mot de andra kommunerna i gruppen större städer. Däremot är det säkerligen så att det finns en storvariation mellan kommunerna gällande hur ofta en elev får ett reducerat program. Vilket i sig påverkar Skolverkets statistik. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har framfört att detta sätt att räkna kan ge en skev verklighetsbild till Skolverket. Tabellen nedan visar istället den genomsnittliga betygspoängen hos de elever som fick sitt avgångsbetyg (vilket innebär antingen ett examensbevis eller studiebevis) läsåret 2013/2014. Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick avgångsbetyg Huvudmän 2014 Lund 14,7 Hässleholm 14,6 Luleå 14,5 Falun 14,3 Skellefteå 14,2 Umeå 14,2 Örnsköldsvik 14,2 Linköping 14,2 Varberg 14,2 Uppsala 14,2 Karlskrona 14,1 Uddevalla 14,1 Skövde 14,0 Halmstad 14,0 Kristianstad 14,0 Gävle 14,0 Jönköping 13,9 Örebro 13,9 Borås 13,9 Växjö 13,8 Eskilstuna 13,8 Karlstad 13,8 Västerås 13,6 Norrköping 13,4 Helsingborg 13,3 Nyköping 13,2 Sundsvall 13,2 Södertälje 13,1 Kalmar Finns ej Trollhättan Finns ej Östersund Finns ej Halmstad har här 14,0 poäng, vilket blir en delad 13 plats. Det indikerar att de elever som faktisk fick ett avgångsbetyg, genom Skolverkets sätt att räkna genom att bara ta med de elever som fick betyg i 2500 poäng, låg på en genomsnittlig nivå, jämfört med de andra kommunerna. 16
Betyg i gymnasiegemensamma ämnen och gymnasiearbetet Nedan presenteras betygen för de gymnasiegemensamma ämnena. För alla ämnen presenteras betygen för eleverna som tog studenten i juni 2015. I kurserna Svenska 1, Engelska 5, Matematik 1a, 1b och 1c finns även elevernas betyg för dem som läsåret 2014/2015 gick årskurs 1. Dessa presenteras endast på programnivå då det på vissa program numera är så att dessa kurser läses på tre eller fyra terminer, och därmed inte är satta ännu. Att göra en total sammanställning skulle därmed bli missvisande. Särskilt om en jämförelse ska göras med föregående år. Eftersom matematiken har varit ett tydligt förbättringsområde sedan den första resultatrapporten togs fram, kommer utvecklingen där att granskas mer noggrant. Återigen är det viktigt att notera att siffrorna är ögonblicksbilder. Nya betyg registreras kontinuerligt, med andra ord kan ett gammalt F ha blivit ett E. Därmed varierar siffrorna något beroende på vilken dag som de är hämtade ut systemet. Betygsstatistiken är hämtad den 10 september. Matematik Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2015 uppdelat per kurs och kön. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Matematik 1a Flicka - 2,25% 8,99% 14,61% 57,30% 16,85% 89 Pojke 1,15% 0,57% 9,20% 18,97% 60,34% 9,77% 174 Total 0,76% 1,14% 9,13% 17,49% 59,32% 12,17% 263 Matematik 1b Flicka 0,93% 7,41% 19,44% 19,44% 48,15% 4,63% 216 Pojke - 7,38% 9,02% 31,15% 50,00% 2,46% 122 Total 0,59% 7,40% 15,68% 23,67% 48,82% 3,85% 338 Matematik 1c Flicka 23,16% 17,89% 40,00% 6,32% 11,58% 1,05% 95 Pojke 19,63% 21,50% 24,30% 23,36% 11,21% - 107 Total 21,29% 19,80% 31,68% 15,35% 11,39% 0,50% 202 Total 5,85% 8,47% 17,56% 19,55% 42,84% 5,73% 803 Nedan presenteras resultaten för avgångseleverna från 2015 uppdelat per program. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Matematik 1a BA - - 8,47% 13,56% 64,41% 13,56% 59 BF 12,50% 6,25% - 6,25% 68,75% 6,25% 16 EE - 3,33% 26,67% 30,00% 40,00% - 30 FT - - 3,45% 6,90% 75,86% 13,79% 29 HA - - 6,25% 21,88% 53,13% 18,75% 32 HT - - 13,64% 13,64% 68,18% 4,55% 22 IN - - 16,67% - 66,67% 16,67% 6 RL - 4,76% 9,52% 33,33% 33,33% 19,05% 21 VF - - 11,11% 55,56% 33,33% - 9 VO - - 2,56% 10,26% 69,23% 17,95% 39 Total 0,76% 1,14% 9,13% 17,49% 59,32% 12,17% 263 Matematik 1b EK 3,70% 7,41% 29,63% 14,81% 42,59% 1,85% 54 ES - 6,60% 9,43% 29,25% 46,23% 8,49% 106 HU - - 57,14% - 42,86% - 7 SA - 8,38% 13,77% 23,95% 52,10% 1,80% 167 Total 0,59% 7,40% 15,68% 23,67% 48,82% 3,85% 334 Matematik 1c NA 26,76% 19,72% 34,51% 10,56% 8,45% - 142 SA - - - 33,33% 66,67% - 3 TE 9,09% 21,82% 27,27% 27,27% 14,55% - 55 Total 21,29% 19,80% 31,68% 15,35% 11,39% 0,50% 200 17
Vid den första resultatrapporten som togs fram för läsåret 2011/2012 var det sammanlagda resultatet i Matematik 1a, 1 b och 1c att 22,86 procent av eleverna hade ett underkänt betyg, ett F. Detta föranledde att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade att fokusera på att utveckla matematiken. Vid resultatrapporten för 2012/2013 var det 13,59 procent av eleverna i åk 1 som fick ett F i matematik. Med andra ord hade det redan skett en förbättring gällande resultaten i åk 1 med ca 10 procentenheter mellan åren. Nedan görs en jämförelse med de betyg i matematik som eleverna fick i årskurs 1 och de betygen som de hade när de gick ur gymnasieskolan 2015. Åk 1 lå 2012/2013 Vid utgång åk 3 2015 Betyg F F F F Upphämtade elever Kurs Antal % Antal % Antal % Matematik 1a 80 31,50% 32 12,17% 48 60,00% Matematik 1b 17 6,07% 13 3,85% 4 26,53% Matematik 1c 7 3,03% 1 0,50% 6 85,71% Total 104 13,59% 46 5,73% 58 55,77% Som vi kan se ovan har skolorna arbetat aktivt för att de elever som fick ett F när de läste matematik i åk 1 skulle få ett godkänt betyg innan de gick ur gymnasiet. Av de elever som läste Matematik 1a, vilket motsvarar alla elever på yrkesprogrammen, var det 31,5 procent som fick ett F i årskurs 1. När dessa elever nu gick ur gymnasiet var det 12,17 procent som hade kvar sitt F. För eleverna som läser Matematik 1b hade siffrorna gått från 6,07 procent till 3,85 procent. Totalt sett för alla elever i åk 1 fick 13,59 procent ett underkänt betyg läsåret 2012/2013. När denna årskull gick ut gymnasiet i juni 2014 hade 5,73 procent kvar sitt F. Resterande elever har med stöd från skolorna kunna läsa upp sitt betyg och därmed få möjlighet att få ut sin gymnasieexamen. Nedan presenteras resultaten för de elever i åk 1 som fått sitt betyg i Matematik 1a, 1b och 1c under läsåret 2014/2015. Då vissa program numera lagt om undervisningen så att delar av eller alla elever läser kursen på tre eller fyra terminer istället, är resultaten inte helt jämförbara med tidigare år. Betyg Ma åk 1 lå 2014/2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Matematik 1a BA 3,77% - 7,55% 32,08% 52,83% 3,77% 53 BF - - 11,11% 33,33% 55,56% - 9 EE 11,11% 7,41% 22,22% 25,93% 33,33% - 27 FT 3,33% 6,67% 13,33% 13,33% 63,33% - 30 HA* - - 22,22% 33,33% 44,44% - 9 HT* - 21,43% 14,29% 21,43% 42,86% - 14 IN - - 20,00% 20,00% 60,00% - 10 RL - 4,00% 12,00% 20,00% 40,00% 24,00% 25 VF - 11,11% 22,22% 11,11% 55,56% - 9 VO - - 5,56% 19,44% 55,56% 19,44% 36 Total 2,70% 4,05% 12,61% 23,42% 50,45% 6,76% 222 Matematik 1b EK 2,67% 12,00% 12,00% 24,00% 48,00% 1,33% 75 ES* 3,51% 19,30% 22,81% 17,54% 35,09% 1,75% 57 SA 4,19% 11,38% 9,58% 34,13% 33,53% 7,19% 167 Total 3,68% 13,04% 12,71% 28,43% 37,46% 4,68% 299 Matematik 1c NA 27,27% 25,32% 22,73% 14,29% 10,39% - 154 SA - - - 50,00% 50,00% - 2 TE 4,26% 17,02% 40,43% 31,91% 6,38% - 47 Total 21,67% 23,15% 26,60% 18,72% 9,85% - 203 * På Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) erbjuds eleverna att läsa matematiken på fyra terminer. På Estetiska programmet (ES) erbjuds vissa elever Matematik 1b på tre terminer. Vissa elever väljer att göra det, medan andra läser i reguljär fart. Dessa elevers betyg finns med andra ord inte med i 18
statistiken. Det innebär att siffrorna för HA, HT, RL och ES inte ska jämföras med de andra programmen. Det är troligt att dessa elever som valt att läsa den på längre sikt, är elever som upplever att de har svårare för matematik, och att några av dem kommer få betyget F. Nedan presenteras en jämförelse över hur resultaten i matematik för eleverna i åk 1 utvecklats de fyra senaste läsåren. Jämförelse Betyg Matematik 1a, b & c åk 1 läsår 2011/2012 & 2012/2013 Betyg F lå 2011/2012 F lå 2012/2013 F lå 2013/2014 F lå 2014/2015 Kurs Program % % % % Matematik 1a BA 43,04% 24,24% 26,19% 3,77% BF 64,00% Finns ej detta lå Finns ej detta lå 0,00% EE 7,69% 15,15% 10,00% 0,00% FT 33,33% 48,28% 0,00% 0,00% HA 66,67% 38,46% 41,67% 0,00% HT 26,67% 39,13% 6,67% 0,00% IN 22,22% 28,57% 0,00% 0,00% RL 21,43% 43,48% 26,09% 24,00% VF 13,33% 11,11% 0,00% 0,00% VO 52,00% 34,21% 33,33% 19,44% Total 36,88% 31,50% 20,18% 6,76% Matematik 1b EK 1,69% 1,85% 0,00% 1,33% ES 29,29% 3,08% 3,64% 1,75% SA 25,74% 9,21% 18,56% 7,19% Total 22,77% 6,07% 12,00% 4,68% Matematik 1c NA 4,96% 0,68% 1,36% 0,00% TE 4,94% 1,72% 0,00% 0,00% Total 4,74% 3,03% 1,42% 0,00% Vid jämförelsen är det då viktigt att notera att resultaten för Handels- och administrationsprogrammet (HA), Hotell- och turismprogrammet (HT) och Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) inte är för alla eleverna och därmed egentligen inte kan jämföras med tidigare år. Det påverkar också resultaten för helheten av kurserna. I vissa fall är betygen inte satta för alla elever (men så har även varit fallet tidigare år). Det är totalt 17 elever som inte fått sina betyg ännu. Det är troligt att några av dessa elever kan få ett F. Även med hänsyn tagen till detta måste det sägas att det skett en anmärkningsvärd förbättring av andelen elever som får ett F i någon av matematikkurserna i åk 1. Nämndens fokus på att höja resultaten inom matematik har gett önskad effekt. Engelska Här presenteras slutbetygen inom Engelska 5 för avgångseleverna 2015. Engelska 5 läses av alla de nationella programmen och ett godkänt betyg är ett krav för att få en gymnasieexamen. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Engelska 5 Flicka 14,07% 21,36% 32,41% 16,58% 14,57% 1,01% 398 Pojke 10,12% 14,81% 28,15% 24,94% 20,25% 1,73% 405 Total 12,08% 18,06% 30,26% 20,80% 17,43% 1,37% 803 Vi kan se att det totalt det totalt sett var 1,37 procent av eleverna som fick ett F i Engelska 5. Detta kan jämföras med att 12,08 procent fick ett A i samma kurs. Förra året kunde vi se att andelen tjejer som fick F var större än killar i Engelska 5 bland avgångseleverna. Detta resultat är bland årets avgångselever det omvända. Andelen elever med F har minskat från 2,94 procent till 1,37 procent bland avgångseleverna 2014 och 2015. 19
I tabellen nedan visas avgångselevernas resultat i Engelska 5 per program. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Engelska 5 BA 1,64% 1,64% 13,11% 32,79% 45,90% 4,92% 61 BF - - 17,65% 41,18% 29,41% 11,76% 17 EE 10,00% 16,67% 36,67% 13,33% 23,33% - 30 EK 18,52% 11,11% 48,15% 14,81% 7,41% - 54 ES 11,32% 14,15% 42,45% 20,75% 11,32% - 106 FT - 3,23% 9,68% 25,81% 51,61% 9,68% 31 HA 3,23% 29,03% 38,71% 19,35% 9,68% - 31 HT - 12,50% 25,00% 25,00% 33,33% 4,17% 24 HU 14,29% 14,29% 42,86% 28,57% - - 7 IN - 16,67% 16,67% 50,00% 16,67% - 6 NA 33,10% 33,10% 23,94% 5,63% 4,23% - 142 RL - 14,29% 38,10% 23,81% 19,05% 4,76% 21 SA 8,24% 19,41% 34,71% 24,12% 13,53% - 170 TE 10,91% 29,09% 21,82% 27,27% 10,91% - 55 VF - - 55,56% 22,22% 22,22% - 9 VO 5,13% 10,26% 17,95% 25,64% 38,46% 2,56% 39 Total 12,08% 18,06% 30,26% 20,80% 17,43% 1,37% 803 Vi kan se att resultaten skiljer sig åt en del mellan programmen. Störst andel F finns inom Barn- och fritidsprogrammet (BF). Där efter är det Fordons- och transportprogrammet (FT) som har störst andel underkända elever. Störst andel elever med ett A finns på Naturvetenskapsprogrammet, där det är 33,10 procent som fått det högsta betyget. I tabellen nedan redovisas betygen i Engelska 5 för de elever som gick i årskurs 1 läsåret 2014/2015. Betyg Eng 5 åk 1 läsår 2014/2015 A B C D E F Total Programkod % % % % % % Antal BA 1,64% 1,64% 24,59% 37,70% 34,43% - 61 BF - 25,00% 6,25% 25,00% 43,75% - 16 EE 19,23% 11,54% 26,92% 23,08% 11,54% 7,69% 26 EK 18,06% 15,28% 40,28% 20,83% 5,56% - 72 ES - - 100,00% - - - 1 FT 3,70% 14,81% 33,33% 22,22% 25,93% - 27 HA - 16,67% 11,11% 16,67% 50,00% 5,56% 18 HT 16,00% 16,00% 24,00% 36,00% - 8,00% 25 IN 25,00% - 12,50% 37,50% 25,00% - 8 NA 47,71% 15,03% 27,45% 6,54% 2,61% 0,65% 153 RL - 11,11% 41,67% 22,22% 22,22% 2,78% 36 SA 10,37% 20,00% 33,33% 17,04% 18,52% 0,74% 135 TE 15,22% 43,48% 32,61% 8,70% - - 46 VF 10,00% 30,00% 40,00% 10,00% 10,00% - 10 VO 2,63% 18,42% 18,42% 42,11% 10,53% 7,89% 38 Total 18,15% 16,96% 29,61% 19,49% 14,14% 1,64% 672 Föregående år hade 4,76 procent av eleverna i årskurs 1, ett F i Engelska 5. I år har detta resultat förbättrats till 1,64 procent. Störst andel underkända finns på Hotell- och turismprogrammet med 8,00 procent. Därefter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO) och El- och energiprogrammet (EE) och). Andelen elever som fått A på Naturvetenskapliga programmet (NA) har ökat med 21,5 procentenheter mellan läsåret 2013/2014 och 2014/2015. 20
Svenska I tabellerna nedan visas betygen för Svenska 1 för avgångseleverna 2015. Betyg avgångsklasserna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Kön % % % % % % Antal Svenska 1 Flicka 17,97% 20,57% 27,60% 20,05% 13,02% 0,78% 384 Pojke 6,08% 7,85% 21,27% 32,15% 30,63% 2,03% 395 Total 11,94% 14,12% 24,39% 26,19% 21,95% 1,41% 779 Vi kan se att 1,41 procent av eleverna hade ett F. Bland tjejerna var det bara 0,78 procent som hade ett F. Bland killarna var det istället 2,03 procent. Skillnaden är också mycket stor om man ser till de högre betygsstegen. 38,54 procent av tjejerna har fått ett A eller B, medan samma siffra för killarna är 13,93 procent. Nedan ser vi resultatet fördelat per program. Betyg avgångseleverna 2015 Betyg A B C D E F Total Kurs Programkod % % % % % % Antal Svenska 1 BA - 3,33% 13,33% 36,67% 41,67% 5,00% 60 BF - 13,33% 20,00% 26,67% 40,00% - 15 EE - 3,45% 27,59% 20,69% 48,28% - 29 EK 9,62% 15,38% 30,77% 26,92% 17,31% - 52 ES 11,54% 20,19% 27,88% 27,88% 12,50% - 104 FT - - 3,33% 46,67% 43,33% 6,67% 30 HA - 13,33% 30,00% 23,33% 33,33% - 30 HT - 4,17% 25,00% 25,00% 41,67% 4,17% 24 HU 16,67% 33,33% 50,00% - - - 6 IN - - 20,00% 40,00% 20,00% 20,00% 5 NA 47,10% 26,09% 18,12% 7,25% 1,45% - 138 RL - 9,52% - 42,86% 42,86% 4,76% 21 SA 3,61% 15,66% 33,73% 28,92% 18,07% - 166 TE 7,41% 9,26% 33,33% 33,33% 16,67% - 54 VF - - 11,11% 33,33% 55,56% - 9 VO - - 16,67% 33,33% 41,67% 8,33% 36 Total 11,94% 14,12% 24,39% 26,19% 21,95% 1,41% 779 Vi kan se att störst andel av elever med F finns på Industritekniska programmet (IN) med 20 procent (dock rör det sig endast om en elev). Där efter kommer Vård- och omsorgsprogrammet (VO) med 8,33 procent. Störst andel elever med A har återigen Naturvetenskapsprogrammet (NA) med 47,10 procent. De anmärkningsvärt höga resultaten har föranlett en diskussion kring betyg och bedömning och har lett till att samrättning av nationella prov har påbörjats på Kattegattgymnasiet. 21