RAPPORT Nära examen. En undersökning av vilka kurser gymnasieelever med studiebevis saknar godkänt i för att få examen

Transkript

1 RAPPORT Nära examen En undersökning av vilka kurser gymnasieelever med studiebevis saknar godkänt i för att få examen

2

3 Nära examen En undersökning av vilka kurser gymnasieelever med studiebevis saknar godkänt i för att få examen

4 Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer ISSN: ISRN: SKOLV-R-461-SE Grafisk produktion: AB Typoform Omslagsbild: Susanne Walström/Johnér Bildbyrå Skolverket, Stockholm 217

5 Förord Ett viktigt mål för gymnasieskolan är att elever ska slutföra gymnasieskolan med examen. Elever som inte uppfyller kriterierna för examen kan få ett så kallat studiebevis. Rapporten presenterar en fördjupad nationell bild av vilka kurser som en stor andel elever som är nära examen har underkänt i samt fördjupar kunskapen om elevgruppen som får studiebevis. Rapporten är en del av Skolverkets löpande uppföljning av gymnasieskolan. Målgruppen för rapporten är beslutsfattare inom skolan och andra skolaktörer. Förhoppningsvis kan rapporten bidra med kunskaper som kan ligga till grund för vidare åtgärder som underlättar för att en större andel elever kan fullfölja gymnasieskolan med examen. Rapporten har skrivits av Per Alvant (projektledare) i samarbete med Jonas Ingman och Fredrik Lundholm. Tack till Bengt Weidow, Charlotte Mannerfelt, Eva-Lena Lindster-Norberg och Anna Niia som kommit med värdefulla synpunkter. Skolverket september 217 Peter Fredriksson Generaldirektör Per Alvant Undervisningsråd

6 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Syfte och frågeställningar Kurser och kriterier som krävs för gymnasieexamen När ska studiebevis utfärdas? Elever med studiebevis Undersökning av samtliga elever med studiebevis Avgränsning av studiebevis nära examen Elever nära examen och elever med examen: en jämförelse SAMMANFATTNING: Elever med studiebevis Högskoleförberedande program Kurser med godkäntkrav Svenska Gymnasiearbetet Kurser med störst antal underkända elever Skillnader mellan kvinnor och män SAMMANFATTNING: Kurser på högskoleförberedande program Yrkesprogram Kurser med godkäntkrav....3 Matematik Engelska Kurser som ger grundläggande behörighet Kurser med störst antal underkända elever Skillnader mellan kvinnor och män SAMMANFATTNING: Kurser på yrkesprogram Diskussion

7 Bilaga 1. Kurser med godkäntkrav och andra svåra kurser per program SAMMANFATTNING: Högskoleförberedande programmen SAMMANFATTNING: Yrkesprogrammen Förklaringar till programbladens diagram Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet....5 Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet....6 Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet...62 Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Bilaga 2. Jämförelse av studiebevis i rapporten och i den officiella statistiken

8 KAPITEL 1 Sammanfattning I gymnasieskolan kan elever som slutför sina studier få examen. Elever som inte klarar kriterierna för examen får i stället ett studiebevis. Syftet med denna rapport är att ge beslutsfattare inom skolan och övriga skolaktörer en fördjupad kunskap om den förhållandevis stora elevgrupp som är nära examen men som i stället för examen får ett studiebevis. Särskild vikt har lagts vid att presentera och analysera vilka kurser som en stor andel elever har svårt att få godkänt betyg i och som förklarar varför eleverna fått studiebevis i stället för examen. Resultaten bygger på Skolverkets statistik med kursbetyg för samtliga elever som gått ut gymnasieskolan läsåret 215/216. Rapporten har sökt svar på följande frågor: Hur många elever med studiebevis är nära examen? Omkring elever i gymnasieskolan får studiebevis i stället för examen varje år. Läsåret 215/16 hade omkring hälften av dessa elever, 6 845, studiebevis med 2 eller fler godkända gymnasiepoäng. Elevgruppen med studiebevis om 2 eller fler godkända poäng definieras i denna rapport som elever med studiebevis nära examen. Avgränsningen bygger på vad som framkommit i granskningen av samtliga studiebevis. Gemensamt för elever med studiebevis nära examen är att de saknar godkänt betyg i 5 5 gymnasiepoäng för att få examen. De flesta kurser på nationella program är kurser om 1 gymnasiepoäng, vilket innebär att elever med studiebevis nära examen saknar godkänt betyg i en till fem kurser för att få examen. Ett stort antal av eleverna, cirka 1 5, har studiebevis med 2 2 godkända poäng och är endast en godkänd kurs ifrån att nå 2 25 godkända poäng som är ett av kraven för att få examen. Vad utmärker elevgruppen med studiebevis nära examen jämfört med elevgruppen som tar examen? Det är vanligare att män återfinns i gruppen med studiebevis nära examen än kvinnor. Kvinnor slutför i högre utsträckning än män gymnasieskolan med examen. Elever med studiebevis nära examen hade i genomsnitt lägre meritvärde från grundskolan jämfört med elever som tagit examen. Det gäller för både högskoleförberedande program och yrkesprogram. På högskoleförberedande program var det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan 211 för elevgruppen med studiebevis nära examen jämfört med 248 för eleverna som tog examen. På yrkesprogram var det genomsnittliga meritvärdet 155 för elevgruppen nära examen jämfört med 193 för eleverna som tog examen. 6 NÄRA EXAMEN

9 Vilka kurser har en stor andel elever med studiebevis nära examen underkänt i på högskoleförberedande program respektive yrkesprogram? Högskoleförberedande program svenska 3 gymnasiearbetet matematik 2b Bland elever med studiebevis nära examen på högskoleförberedande program är det 59 procent av eleverna som har underkänt i minst en kurs med godkäntkrav, 1 vilket till stor del förklarar varför eleverna inte fått examen. Svenska 3 och gymnasiearbetet är de kurser med godkäntkrav som störst andel elever får underkända betyg i. I svenska 3 är det 23 procent av eleverna som inte klarat godkänt betyg. I gymnasiearbetet är det 18 procent som inte klarat godkänt betyg. Det är generellt vanligare att män nära examen på högskoleförberedande program har underkänt i svenska 3 och gymnasiearbetet jämfört med kvinnor. Matematik 2b som läses av i princip samtliga elever på samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet är den kurs som störst antal elever har underkänt i på högskoleförberedande program. Över hälften av eleverna med studiebevis nära examen på samhällsvetenskapsprogrammet har fått underkänt i kursen. Underkänt i kursen matematik 2b innebär inte att en elev på högskoleförberedande program per automatik går miste om examen som är fallet med svenska 3 och gymnasiearbetet. Det stora antalet underkända elever i matematik 2b är dock vid sidan av svenska 3 och gymnasiearbetet en starkt bidragande orsak till att elever på högskoleförberedande program fått studiebevis nära examen i stället för examen. Det gäller speciellt för de 41 procent av eleverna som klarat godkänt i samtliga kurser med godkäntkrav men som fått underkänt i andra kurser och därmed inte klarat gränsen 2 25 godkända poäng som krävs för examen. Yrkesprogram matematik 1 engelska 5 religionskunskap 1 Bland elever med studiebevis nära examen från yrkesprogram är det 75 procent som har underkänt i minst en kurs med godkäntkrav, 2 vilket är den huvudsakliga förklaringen till att eleverna inte fått examen. Matematik 1 och engelska 5 är de kurser med godkäntkrav som störst andel elever fått underkända betyg i. I matematik 1 är det 31 procent av eleverna alltså omkring en av tre som inte klarat godkänt betyg. I engelska 5 är det 25 procent som inte klarat god- 1 På högskoleförberedande program är dessa kurser: svenska eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3; engelska 5 och 6 samt matematik 1b eller c. Utöver dessa kurser ska även gymnasiearbetet vara godkänt. 2 På yrkesprogram är dessa kurser: svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a samt kurser om 4 poäng i programgemensamma ämnen. Utöver dessa kurser ska även gymnasiearbetet vara godkänt. NÄRA EXAMEN 7

10 8 NÄRA EXAMEN känt betyg. Då omkring hälften av eleverna med studiebevis nära examen på yrkesprogram klarat 2 25 godkända poäng är det särskilt andelen underkända elever på kursen matematik 1, men även engelska 5, som förklarar varför många elever på yrkesprogram fått studiebevis nära examen i stället för examen. Matematik 1 återfinns bland de tre vanligaste kurserna med störst antal underkända elever på åtta av de tolv yrkesprogrammen. På sex av yrkesprogrammen är det den kurs som störst antal elever fått underkänt i. Det var något vanligare bland kvinnor än män i gruppen med studiebevis nära examen att ha underkänt i matematik 1 på yrkesprogram. Även religionskunskap 1 är en kurs som en hög andel elever på yrkesprogram fått underkänt i. Underkänt i religionskunskap 1, som är en kurs om 5 gymnasiepoäng, innebär inte att en elev per automatik går miste om examen som är fallet med underkänt i matematik 1 och engelska 5. För de 25 procent av eleverna på yrkesprogram som fått underkänt i andra kurser än kurserna med godkäntkrav är dock underkänt i religionskunskap 1 en bidragande orsak till att eleverna inte klarat 2 25 godkända poäng och fått studiebevis nära examen i stället för examen.

11 KAPITEL 2 Inledning Gymnasiereformen 211 (Gy 211) innebar betydande förändringar av gymnasieskolan. Ett viktigt mål i Gy 211 är att elever ska slutföra gymnasieskolan med examen, som förbereder dem för fortsatta studier och yrkesliv. Elever som inte uppfyller kriterierna för examen får ett så kallat studiebevis. Antalet elever som varje år är nära examen men som i stället slutför gymnasieskolan med studiebevis är förhållandevis stort. Skolverkets arbete med denna rapport ska ses mot bakgrund av den nyligen presenterade utredningen En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 216:77). I utredningen påpekas att många elever som lämnar gymnasieskolans nationella program utan att ha fått examen saknar förhållandevis få godkända poäng för att få examen. I utredningen föreslås därför att rätten för en elev att gå om en kurs ska skrivas in i skollagen. 3 Det har dock saknats en fördjupad nationell lägesbild över elevgruppen med studiebevis som är nära examen samt vilka kurser som en stor andel av dessa elever inte uppnår godkända betyg i. En sådan kunskap kan förhoppningsvis bidra till att elevgruppen uppmärksammas och möjliggöra för att fler elever fullföljer sina gymnasiestudier med examen. Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är ge beslutsfattare inom skolan och övriga skolaktörer en fördjupad kunskap om den förhållandevis stora elevgrupp i gymnasieskolan som är nära examen men som i stället för examen får ett studiebevis. Rapporten är en del av Skolverkets löpande uppföljning av gymnasieskolan. De frågor som undersöks i rapporten är följande: Hur många elever med studiebevis är nära examen? Vad utmärker elevgruppen med studiebevis nära examen jämfört med elevgruppen som tar examen? Vilka kurser har en stor andel elever med studiebevis nära examen underkänt 4 i på högskoleförberedande program respektive yrkesprogram? Särskild vikt har lagts vid att presentera och analysera vilka kurser som en stor andel elever har svårt att få godkänt betyg i och som förklarar varför eleverna fått studiebevis i stället för examen. 3 Statens offentliga utredningar (SOU 216:77), sid samt sid Skrivningen underkänt används i denna rapport för elever som fått betyget F enligt 15 kap. 23 skollagen (21:8) samt elever som i stället för betyg fått ett horisontellt streck enligt 8 kap. 8 samt 27 gymnasieförordningen (21:239). NÄRA EXAMEN 9

12 Datamaterial och centrala begrepp Rapporten är en fördjupning och ett komplement till Skolverkets officiella statistik om elever och studieresultat i gymnasieskolan. De statistiska beskrivningarna som presenteras i rapporten utgår från redan insamlad data över samtliga elevers kursbetyg som använts vid publicering av officiell statistik om betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsåret 215/216. Bearbetningarna och analyserna är dock nya och har utvecklats vid framställandet av rapporten. Centrala begrepp som används i denna rapport Studiebevis nära examen I rapporten omfattar begreppet studiebevis nära examen elever som har slutfört ett nationellt program med 2 eller fler godkända gymnasiepoäng i sitt studiebevis. Gemensamt för dessa elever är att de saknar godkänt betyg i 5 5 gymnasiepoäng för att få examen. De flesta kurser på nationella program är kurser om 1 gymnasiepoäng, vilket innebär att elever med studiebevis nära examen saknar godkänt betyg i omkring en till fem kurser för att få examen. Kurser med godkäntkrav Kurser med godkäntkrav är ett samlingsbegrepp som stipuleras i denna rapport för kurser som enligt skollagen (21:8) och gymnasieförordningen (21:239) ska vara godkända för att en elev ska få ett examensbevis. På högskoleförberedande program är dessa kurser: svenska eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3; engelska 5 och 6 samt matematik 1b eller c. Utöver dessa kurser ska även gymnasiearbetet vara godkänt. På yrkesprogram är dessa kurser: svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a samt kurser om 4 poäng i programgemensamma ämnen. Utöver dessa kurser ska även gymnasiearbetet vara godkänt. Rapportens disposition Fortsättningen av detta kapitel redovisar vilka kriterier och kurser som måste vara uppfyllda för att en elev ska få examen och när ett studiebevis ska utfärdas. I kapitel 3 undersöker vi samtliga elever med studiebevis och avgränsar studiebevis nära examen till elever med studiebevis med 2 eller fler godkända poäng. I kapitlet belyses också skillnader mellan elevgruppen med studiebevis nära examen och elever som tagit examen. I kapitel 4 och 5 redovisas vilka kurser som en stor andel av eleverna med studiebevis har fått underkänt i, främst kurser med godkäntkrav som måste ingå i examen men även andra kurser som störst antal elever har underkänt i. Kurserna redovisas separat för högskoleförberedande program och yrkesprogram eftersom examenskriterierna och kurserna skiljer sig åt för dessa programtyper. I bilaga 1 redovisar vi vilka kurser som en stor andel har underkänt i på respektive program för samtliga 18 nationella program. Varje program redovisas separat. Det gör det möjligt att på programnivå se vilka specifika kurser som en stor andel elever får underkänt i och som är utmärkande för just detta program. 1 NÄRA EXAMEN

13 Kurser och kriterier som krävs för gymnasieexamen En gymnasieutbildning som leder till examen omfattar minst 2 5 gymnasiepoäng. 5 Elever läser oftast mellan 25 och 26 6 kurser i en gymnasieutbildning. En kurs motsvaras oftast av 1 poäng. 7 Tabell 1. Kriterier för att få gymnasieexamen på högskoleförberedande program och yrkesprogram. Examen högskoleförberedande program 2 5 betygsatta poäng varav minst 2 25 ska vara godkända Godkänt i Examen yrkesprogram 2 5 betygsatta poäng varav minst 2 25 ska vara godkända Godkänt i Svenska eller svenska som andraspråk 1, 2, 3 Svenska eller svenska som andraspråk 1 Engelska 5, 6 Engelska 5 Matematik 1b eller 1c Gymnasiearbetet Matematik 1a Gymnasiearbetet Programgemensamma kurser om 4 poäng För att få examen krävs att eleverna har godkända betyg i 2 25 av 2 5 poäng 8 vilket motsvarar 9 procent av den totala poängmängden. Det innebär att en elev i princip måste ha godkänt i 23 av 25 kurser och endast kan ha underkänt i omkring två kurser för att passera den kritiska gränsen 2 25 godkända poäng som krävs för examen. Kurser i examen som ska vara godkända Utöver godkända betyg i 2 25 poäng finns också vissa kurser där eleverna måste ha godkänt betyg för att få examen. 9 Underkänt i endast en av dessa kurser innebär att eleven går miste om examen, oavsett om eleven uppfyllt kravet om 2 25 godkända poäng. På högskoleförberedande program är kurserna som måste vara godkända svenska eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3; engelska 5 och 6 samt matematik 1b eller c. Dessutom ska eleverna ha godkänt i gymnasiearbetet. Kraven är desamma för alla högskoleförberedande program. Högskoleförberedande examen ger grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier. På yrkesprogram måste eleverna vara godkända i svenska eller svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a samt 4 poäng i programgemensamma ämnen. 1 Dessutom ska eleverna ha godkänt i gymnasiearbetet. Kraven är desamma för alla yrkesprogram kap. 26 skollagen (21:8). 6 Genomsnittet är 25,3 kurser för elever på nationella program 7 De flesta kurser i Gy 211 är kurser om 1 poäng, men kurser om exempelvis 5 poäng eller 2 poäng förekommer också. 8 Betygsskalan innehåller sex betygssteg A, B, C, D, E och F. Godkända betyg är A E. Underkänt betyg är F. Undantaget är gymnasiearbetet som betygssätts endast med E=godkänt eller F= underkänt kap skollagen (21:8) samt 8 kap. 4 7 gymnasieförordningen (21:239) anger vilka kriterier och kurser som gäller för att få en gymnasieexamen på högskoleförberedande program och yrkesprogram. 1 Kurserna i programgemensamma ämnen ska ge relevanta yrkeskunskaper och varierar mellan de olika yrkesprogrammen. Gemensamt för samtliga yrkesprogram är dock att 4 poäng i dessa kurser måste vara godkända för att få examen. NÄRA EXAMEN 11

14 I fortsättningen av denna rapport kommer dessa kurser som ska vara godkända inklusive gymnasiearbetet att benämnas kurser med godkäntkrav 11 (se även tidigare faktaruta med centrala begrepp). Noterbart är att gymnasiearbetet skiljer sig åt mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. På yrkesprogrammen ska gymnasiearbetet visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. På de högskoleförberedande programmen ska gymnasiearbetet visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det område som programmet utbildar för. Inom ramen för yrkesexamen finns möjligheten att läsa kurser som ger grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier. Elever på yrkesprogram behöver då läsa och få godkänt betyg i kurserna svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. När ska studiebevis utfärdas? Elever som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis. Det ska ske när eleven har avslutat ett nationellt program och fått betyg i alla kurser och på det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. Av gymnasieförordningen framgår också att de elever som inte uppfyller kraven för examen ska få ett studiebevis: För den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 skollagen (21:8) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas. 12 Studiebevis ska alltså ges till elever som inte klarat kravet 2 25 godkända poäng eller inte klarat kravet på godkänt i kurser som är nödvändiga för examen. Vidare ska studiebevis utfärdas till elever som inte är betygsatta i ett fullständigt nationellt program som omfattar 2 5 gymnasiepoäng. Det gäller elever som i sin studieplan på grund av påtagliga studiesvårigheter reducerar bort en eller flera kurser eller gymnasiearbetet, så kallade reducerade program. Elever som på grund av omfattande frånvaro inte kan betygsättas utan får horisontellt streck i en kurs 13 anses inte ha läst ett fullständigt nationellt program och ska således ha ett studiebevis. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter sina studier, ska eleven i stället för studiebevis ha utdrag ur betygskatalogen. 14 Gymnasiestudier på nationella program syftar i första hand till att elever ska få en gymnasieexamen. 15 Det är först när eleven av någon orsak inte uppfyller kraven för examen, som ett studiebevis kan ges till eleven. 11 Kurser med godkäntkrav, dvs kurser som ska vara godkända för att en elev ska få examen, är ett samlingsbegrepp som stipuleras i denna rapport för att av utrymmesskäl undvika att skriva ut samtliga dessa kurser vid varje tillfälle. Kurserna är angivna i skollagen och gymnasieförordningen, men i dessa finns inget motsvarande samlingsbegrepp. Gymnasiearbetet är ingen kurs. Gymnasiearbetet inkluderas i kurser med godkäntkrav i denna rapport eftersom gymnasiearbetet i likhet med de övriga angivna kurserna ska ha godkänt betyg för att en elev ska få examen. Gymnasiearbetet omfattar 1 poäng kap. 12 gymnasieförordningen (21:239) kap. 8 samt 27 gymnasieförordningen (21:239) kap. 9 gymnasieförordningen (21:239) kap. 26 skollagen (21:8). 12 NÄRA EXAMEN

15 KAPITEL 3 Elever med studiebevis I detta kapitel söker vi svar på frågorna hur många elever med studiebevis är nära examen samt vad utmärker elevgruppen med studiebevis nära examen jämfört med elevgruppen som tar examen. För att kunna besvara frågorna undersöker vi först samtliga elever med studiebevis. Därefter gör vi en avgränsning av elevgruppen med studiebevis nära examen och likställer detta med elever med studiebevis med minst 2 eller fler godkända poäng. Undersökning av samtliga elever med studiebevis Läsåret 215/216 gick elever ut med examen och elever fick ett studiebevis. Diagram 1 visar fördelningen av samtliga elever med studiebevis och hur många godkända poäng eleverna har i studiebeviset, från 5 eller färre godkända poäng till 2 5 eller fler godkända poäng. Diagram 1. Antal elever med studiebevis fördelat efter antal godkända kurspoäng. Läsåret 215/16. Antal elever <= >=2 5 Antal godkända kurspoäng Tittar man på elevgruppen med studiebevis som helhet finns en mycket stor variation i hur många godkända poäng eleverna har. Det finns elever som endast är en godkänd kurs från examen till elever som saknar godkänt betyg i nästan samtliga kurser de läst. Ett stort antal elever, cirka 15, har studiebevis med 2 2 godkända poäng och är nära gränsen 2 25 godkända poäng som krävs för att få examen. Cirka 2 5 elever har studiebevis med 2 25 eller fler godkända poäng. Denna grupp har alltså tillräckligt många godkända poäng 16 Till skillnad från Skolverkets officiella statistik om avgångselever ingår i denna siffra samtliga inrapporterade studiebevis, dvs även elever som inte fullföljt sina studier på nationella program och är betygsatta i färre än 2 5 gymnasiepoäng. Eleverna med studiebevis i denna rapport redovisas utifrån det sammanlagda antalet godkända gymnasiepoäng eleverna har i sitt studiebevis. I den officiella statistiken redovisas elever med studiebevis som är betygsatta i 2 5 gymnasiepoäng, vilket motsvarar att de läst ett fullständigt nationellt program. I bilaga 2 finns en redogörelse för hur fördelningen av studiebevis ser ut beroende på om man utgår från betygsatta poäng eller godkända poäng. NÄRA EXAMEN 13

16 (2 25 av 2 5 poäng) för att få examen, men har fått studiebevis på grund av att de fått underkänt betyg i minst en kurs med godkäntkrav. Ju fler godkända poäng i studiebeviset desto vanligare med betyg i gymnasiearbetet Undersökningen av samtliga elever med studiebevis visade att det skiljer mycket i antalet godkända poäng mellan olika elever. Innebär få godkända poäng i ett studiebevis att en elev per automatik har avbrutit sina gymnasiestudier i förtid? Ett sätt att närma sig frågan är att titta på hur många elever med studiebevis som har fått ett betyg i gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet genomförs samt betygsätts i slutet av läsår 3 och blir därmed en indikator på hur långt i utbildningen eleverna deltagit i undervisningen. Tabell 2. Totalt antal elever samt andel elever med betyg i gymnasiearbetet redovisat efter studiebevis med antal godkända poäng. Läsåret 215/16. Antal godkända poäng Totalt antal elever i respektive poängintervall Andel i respektive poängintervall med betyg i gymnasiearbetet procent procent procent procent procent I tabell 2 har eleverna delats in i fem grupper utifrån hur många godkända poäng de har i studiebeviset. I tabellen redovisas också hur stor andel av eleverna i varje grupp som blivit betygsatta i gymnasiearbetet. Ju fler godkända poäng i studiebeviset, desto vanligare att man också fått ett betyg i gymnasiearbetet. I gruppen med studiebevis om 2 eller fler godkända poäng är det 98 procent av eleverna som fått ett betyg i gymnasiearbetet. Det innebär att i princip samtliga elever i denna grupp deltagit i undervisningen till slutet av läsår 3 och inte avbrutit gymnasiestudierna. Bland eleverna i grupperna med färre antal godkända poäng i sitt studiebevis är avbrott, det vill säga att man inte deltagit i studierna till slutet av läsår 3, vanligare eftersom en mindre andel är betygsatta i gymnasiearbetet. Samtidigt visar också tabell 2 att en förhållandevis stor andel elever i grupperna med få godkända poäng i studiebevisen deltar i undervisningen till slutet av läsår 3, eftersom många har fått betyg i gymnasiearbetet. I elevgruppen med studiebevis som innehåller 5 eller färre godkända kurspoäng är det 46 procent, alltså nästan varannan elev, som är betygsatt i gymnasiearbetet, trots att dessa elever har mycket få godkända kursbetyg från läsår 1 och 2. Bland eleverna som deltar i undervisningen till slutet av läsår 3 och fått betyg i gymnasiearbetet finns alltså elever med mycket olika antal godkända poäng i studiebevisen. 14 NÄRA EXAMEN

17 Omkring hälften av eleverna med studiebevis har 2 eller fler godkända poäng I gruppen elever som har 2 eller fler godkända poäng i sitt studiebevis hade nästan samtliga elever också ett betyg i gymnasiearbetet. Diagram 2 visar att poänggränsen 2 eller fler godkända poäng delar den totala elevgruppen med studiebevis i två ungefär lika stora halvor. Diagram 2. Andel elever med studiebevis uppdelade efter antal godkända poäng. Läsåren 215/16, 214/215 samt 213/214. Våren % (7 372) 48 % (6 845) Våren % (7 892) 48 % (7 317) Våren % (7 484) 51 % (7 85) Procent Färre än 2 p 2 eller fler p Cirka hälften av samtliga elever med studiebevis, 48 procent (6 845 elever), har studiebevis med 2 eller fler godkända poäng. Andra hälften, 52 procent (7 372 elever), har studiebevis med färre än 2 godkända poäng. Även när man tittar på elevkullarna som gick ut år 214 och år 215 verkar gränsen 2 godkända poäng innebära att det totala antalet elever delas i två ungefär lika stora grupper. Det verkar alltså finnas ett mönster över tid att gränsen 2 godkända poäng fördelar eleverna med studiebevis i två lika stora grupper: en grupp som återfinns inom ett relativt smalt intervall och maximalt kan sakna 5 5 godkända gymnasiepoäng för att få examen och en grupp som återfinns utspritt över ett brett intervall och är godkända poäng från examen. Avgränsning av studiebevis nära examen I rapportens syfte finns skrivningen att ge fördjupad kunskap om den förhållandevis stora elevgrupp i gymnasieskolan som är nära examen men som i stället för examen får ett studiebevis. Undersökningen av samtliga elever med studiebevis visar att det finns stora skillnader i antalet godkända poäng mellan elever. I studiebevisgruppen återfinns elever som är endast en godkänd kurs från examen till elever som saknar godkänt betyg i nästan samtliga kurser och är långt ifrån examen. Därför är det nödvändigt att fastställa en gräns för vad som skiljer studiebevis nära examen från övriga elever med studiebevis. NÄRA EXAMEN 15

18 Vi har i denna rapport valt att avgränsa och fortsättningsvis fokusera på gruppen elever med studiebevis med 2 eller fler godkända poäng. Denna grupp elever kan alltså sägas ha studiebevis nära examen. Avgränsningen motiveras av vad som framkommit i granskningen av samtliga studiebevis. Nästan samtliga elever (98 procent) i gruppen med studiebevis om 2 eller fler godkända poäng har fått betyg i gymnasiearbetet, som betygssätts i slutet av läsår 3. Det är en (tillförlitlig) indikator på att dessa elever har läst ett fullständigt nationellt program och inte avbrutit sina studier i förtid. Poänggränsen 2 eller fler godkända poäng delar eleverna med studiebevis i två till antalet ungefär lika stora grupper. Den ena gruppen återfinns inom ett smalt intervall och kan som mest sakna 5 5 poäng godkända poäng för att få examen. Den andra gruppen är utspridd över ett brett intervall och saknar godkända poäng för att få examen. Detta verkar vara ett bestående mönster för samtliga elevkullar som slutfört gymnasieskolan våren 214, 215 och 216. De flesta kurser på nationella program är kurser om 1 gymnasiepoäng, vilket innebär att elever som återfinns inom intervallet 2 eller fler godkända poäng som mest kan sakna godkänt betyg i omkring en till fem kurser för att få examen. Även utredningen En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 216:77), har kommit fram till att nästan hälften av de drygt 15 elever som fick studiebevis läsåret 214/15 hade 2 godkända poäng eller mer. Dessa elever sägs i utredningen sakna godkänt betyg i förhållandevis få kurser och kan nå en gymnasieexamen med förhållandevis begränsade kompletteringar Statens offentliga utredningar (SOU 216:77), sid samt sid UPPFÖLJNING AV SPRÅKINTRODUKTION

19 Elever nära examen och elever med examen: en jämförelse Fortsättningsvis i detta kapitel redovisas hur könsfördelningen, meritpoängen från grundskolan, andelen med utökat samt reducerat program skiljer sig bland elevgruppen med studiebevis nära examen jämfört med elever som tagit examen. Skillnaderna redovisas både för högskoleförberedande program respektive yrkesprogram. Fler män än kvinnor återfinns i gruppen med studiebevis nära examen Tabell 3 visar att det är totalt elever som fick studiebevis nära examen läsåret 215/216. Tabell 3. Elever med studiebevis om minst 2 godkända poäng. Antal elever, andel kvinnor, andel män, andel med utökat program och andel med reducerat program. Redovisat för högskoleförberedande program, yrkesprogram och totalt. Läsåret 215/16. Antal elever Andel kvinnor Andel män Andel med utökat program Andel med reducerat program Högskoleförberedande program nära examen % 55 % 18 % 3 % examen % 45 % 29 %. Yrkesprogram nära examen % 62 % 23 % 4 % examen % 58 % 44 %. Totalt nära examen % 58 % 2 % 3 % examen % 49 % 34 %. Andelen män utgör 58 procent av elevgruppen med studiebevis nära examen och kvinnorna utgör 42 procent. Bland eleverna som tar examen utgör männen 49 procent och kvinnorna 51 procent. Andelen män är överrepresenterade i gruppen med studiebevis nära examen medan kvinnor i högre utsträckning än män slutför gymnasieskolan med examen. En större andel av männen jämfört med kvinnorna återfinns således i gruppen med studiebevis. NÄRA EXAMEN 17

20 Utökade program mindre vanligt bland gruppen med studiebevis Andelen elever som läst utökat program 18 i gruppen med studiebevis nära examen är 2 procent. Det kan jämföras med gruppen elever som tar examen där andelen som läst utökat program är 34 procent. Det är alltså mindre vanligt att läsa utökat program bland elevgruppen med studiebevis nära examen jämfört med elever som tog examen. Det gäller för både högskoleförberedande program och yrkesprogram. 19 Förhållandevis ovanligt med reducerat program i elevgruppen med studiebevis nära examen Bland eleverna med studiebevis nära examen finns en liten grupp elever, 3 procent, som läst ett reducerat program. Elever som reducerar program kan inte få examen då en reducering av kurser innebär att eleven inte läser ett fullständigt nationellt program om 2 5 poäng som är ett av kriterierna för att få examen. En granskning visar att endast 19 procent av den totala gruppen elever med reducerat program återfinns i gruppen med studiebevis nära examen. Merparten av eleverna med reducerat program återfinns i stället i gruppen elever med studiebevis med färre antal godkända poäng än 2. 2 Elever med studiebevis nära examen har i genomsnitt lägre meritvärde från grundskolan jämfört med elever som tar examen I tabell 4 jämförs skillnader i det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan för gruppen elever som slutfört nationella program med studiebevis nära examen jämfört med gruppen elever som tagit examen. Genomsnittligt meritvärde från grundskolan är en indikator på hur bra förkunskaper eleverna har från grundskolan när de påbörjar sina gymnasiestudier Med utökat program menas att en elev läser fler kurspoäng utöver de 2 5 poäng som utgör ett fullständigt nationellt program. 19 Det är generellt vanligare att elever på yrkesprogram läser utökat program än elever på högskoleförberedande program. På yrkesprogram var det 44 procent av eleverna med examen som hade läst utökade kurser jämfört med 23 procent av gruppen med studiebevis om 2 eller fler godkända poäng. På högskoleförberedande program var det 29 procent av eleverna med examen som läst utökat program jämfört med 18 procent i gruppen med studiebevis om 2 eller fler godkända poäng. 2 Uppgifterna gäller elever med studiebevis som gick ut från nationella program våren år 216. Mönstren med reduceringar verkar vara stabila över tid. Den första kullen elever som gick ut Gy 211 med studiebevis våren 214 uppvisar samma mönster som avgångskullen år 216. Både år 214 och år 216 utgjorde andelen elever med reducerade program tre procent av samtliga studiebevis i gruppen elever med 2 eller fler poäng. År 214 återfanns 2 procent av den totala gruppen elever med reducerat program i gruppen med studiebevis med 2 eller fler godkända poäng. Motsvarande siffra för år 216 är 19 procent. 21 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen efter att de avslutat årskurs 9. Betygen omvandlas till följande värden: A (2), B (17,5), C (15), D (12,5), E (1), F (). Genomsnittligt meritvärde beräknas endast för de elever som fått godkänt slutbetyg (A E) i minst ett ämne. Efter år 213 har beräkningsgrunderna för genomsnittligt meritvärde modifierats något och elever kan i stället för maximalt 32 få 34 i meritvärde då ytterligare ett slutbetyg tagits med i beräkningen. 18 NÄRA EXAMEN

21 Tabell 4. Genomsnittligt meritvärde från grundskolan för elever med studiebevis om minst 2 godkända poäng jämfört med elever som tagit examen. Uppdelat på högskoleförberedande program och yrkesprogram. Läsåret 215/16. Genomsnittligt meritvärde från grundskolan Studiebevis nära examen Examen Högskoleförberedande program Yrkesprogram Av tabellen framgår att elever som läser på högskoleförberedande program i genomsnitt har högre meritvärde från grundskolan jämfört med elever som läser yrkesprogram. Tabellen visar också att det är en betydande skillnad i det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan mellan elever som får studiebevis nära examen jämfört med elever som tar examen. Det gäller både högskoleförberedande program och yrkesprogram. På högskoleförberedande program hade eleverna som fått studiebevis nära examen i genomsnitt 211 i meritvärde från grundskolan jämfört med i genomsnitt 248 för dem som tagit examen, en skillnad på 37 i meritvärde. På yrkesprogram hade eleverna som fått studiebevis nära examen i genomsnitt 155 i meritvärde från grundskolan jämfört med i genomsnitt 193 för dem som tagit examen, en skillnad på 38 i meritvärde. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan gruppen med examen och gruppen med studiebevis nära examen är alltså nästan lika stor både för högskoleförberedande program och för yrkesprogram. Små skillnader i meritvärde från grundskolan mellan män och kvinnor som får studiebevis nära examen På högskoleförberedande program var skillnaderna i genomsnittligt meritvärde från grundskolan mellan män och kvinnor mycket små för elever som fick studiebevis nära examen läsåret 215/216. Kvinnor med studiebevis nära examen hade 213 i genomsnittligt meritvärde från grundskolan jämfört med männens 29. Kvinnor som tog examen på högskoleförberedande program hade ett genomsnittligt meritvärde på 254 jämfört med männens 24. Kvinnor med studiebevis nära examen på yrkesprogram hade 16 i genomsnittligt meritvärde från grundskolan jämfört med männens 152. Kvinnor med examen från yrkesprogram hade ett genomsnittligt meritvärde på 21 jämfört med männens 188. NÄRA EXAMEN 19

22 Sex av tio elever med studiebevis har färre poäng än vad som behövs för examen Diagram 3 visar hur stor andel av eleverna med studiebevis nära examen som har 2 25 eller fler godkända poäng. Gränsen 2 25 poäng innebär att en elev klarat poängkriteriet för examen. Diagram 3. Andel elever med 2 25 eller fler godkända poäng av elever med studiebevis om minst 2 godkända poäng. Redovisat för högskoleförberedande program, yrkesprogram och totalt. Läsåret 215/16. Högskoleförberedande program Yrkesprogram Totalt 73 % 27 % 53 % 47 % 64 % 36 % 8 % 6 % 4 % 2 % % 2 % 4 % 6 % p 2 25 eller fler p Diagram 3 visar att den största andelen elever med studiebevis nära examen från nationella program inte uppnår poängkriteriet 2 25 av 2 5 godkända kurspoäng. Sammantaget är det 64 procent av eleverna med studiebevis som har färre än 2 25 godkända poäng som är ett av kriterierna för att få examen. Omkring sex av tio studiebevis uppfyller alltså inte poängkriteriet om 2 25 godkända poäng. Flest av dessa elever, cirka 1 5, har 2 2 poäng i studiebeviset, alltså en kurs från att uppfylla poängkriteriet för examen. 36 procent av eleverna har klarat poängkriteriet 2 25 godkända poäng. Denna grupp elever har alltså tillräckligt med poäng för att få examen. Dessa elever har fått studiebevis för att de fått underkänt i minst en kurs med godkäntkrav, inte på grund av för få godkända poäng. Vanligare att elever med studiebevis på yrkesprogram klarar poängkriteriet för examen Andelen elever som klarat poängkriteriet 2 25 godkända poäng är större på yrkesprogram än på högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen är det 47 procent, alltså nästan varannan elev, som har ett studiebevis med 2 25 eller fler godkända poäng. På högskoleförberedande program är det 27 procent av eleverna med studiebevis drygt en av fyra som klarat 2 25 poäng eller mer. På yrkesprogram är det alltså nästan hälften av eleverna som klarat poängkravet 2 25 godkända poäng jämfört med var fjärde elev på högskoleförberedande program. Det innebär att den hälft av eleverna på yrkesprogram som har 2 25 eller fler godkända poäng i studiebeviset har underkänt i minst en kurs med godkäntkrav eftersom de annars skulle fått examen. 2 NÄRA EXAMEN

23 SAMMANFATTNING Elever med studiebevis Hur många elever med studiebevis är nära examen? Omkring elever i gymnasieskolan får studiebevis i stället för examen varje år. Läsåret 215/16 hade omkring hälften av dessa elever, 6 845, studiebevis med 2 eller fler godkända gymnasiepoäng, vilket i denna rapport benämns studiebevis nära examen. Gemensamt för elever med studiebevis nära examen är att de saknar godkänt betyg i 5 5 gymnasiepoäng för att få examen. De flesta kurser på nationella program är kurser om 1 gymnasiepoäng, vilket innebär att elever med studiebevis nära examen saknar godkänt betyg i omkring en till fem kurser för att få examen. Vad utmärker elevgruppen med studiebevis nära examen jämfört med elevgruppen som tar examen? Elever med studiebevis nära examen har i genomsnitt sämre meritvärde från grundskolan jämfört med elever som tar examen. Det gäller för både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Det är vanligare att män återfinns i gruppen med studiebevis nära examen än kvinnor. Kvinnor slutför i högre utsträckning än män gymnasieskolan med examen. Andelen elever som klarat poängkriteriet 2 25 godkända poäng som krävs för examen är större på yrkesprogram än på högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen är det 47 procent, alltså nästan varannan elev, som har ett studiebevis med 2 25 eller fler godkända poäng. På högskoleförberedande program är det 27 procent av eleverna med studiebevis nära examen drygt en av fyra som klarat 2 25 poäng eller mer. NÄRA EXAMEN 21

24 KAPITEL 4 Högskoleförberedande program I det här kapitlet söker vi svar på frågan vilka kurser som en stor andel elever med studiebevis nära examen har underkänt i på högskoleförberedande program. I kapitlet redovisas och analyseras först kurser med godkäntkrav på högskoleförberedande program, det vill säga kurser som läses av samtliga elever och där det är nödvändigt att få godkänt betyg för att få examen. I slutet av kapitlet redovisas också de fem kurser på högskoleförberedande program som störst antal elever har underkänt i. Kurser med godkäntkrav Diagram 4 visar hur stor andel av eleverna med studiebevis nära examen på högskoleförberedande program som har underkänt i minst en kurs med godkäntkrav. Diagrammet visar också hur stor andel som klarat godkänt i samtliga kurser med godkäntkrav, men som fått studiebevis i stället för examen på grund av de inte uppnått 2 25 godkända poäng som krävs för examen. Diagram 4. Andel som inte fått godkänt i minst en kurs med godkäntkrav samt andel elever som klarat kurserna med godkäntkrav. Elever på högskoleförberedande program med studiebevis om 2 eller fler poäng. Avgångselever läsåret 215/216. Andel, % Estetiska Humanistiska Samhällsvetenskap Klarat Ekonomi Teknik Ej klarat Naturvetenskap Totalt högskoleförb. program På de högskoleförberedande programmen är det sammanlagt 59 procent av eleverna med studiebevis nära examen som har underkänt i minst en kurs med godkäntkrav. Det innebär att underkänt betyg i kurser med godkäntkrav till stor del förklarar varför sex av tio elever med studiebevis nära examen inte klarar examen på högskoleförberedande program procent av eleverna med studiebevis nära examen på högskoleförberedande program saknar minst en kurs med godkäntkrav, vilket är en majoritet av eleverna. Dessa elever kan utöver underkänt i kurser med godkäntkrav också sakna tillräckligt många gymnasiepoäng för att uppnå kravet 2 25 godkända poäng som krävs för examen. 22 NÄRA EXAMEN

25 Diagram 4 visar också att 41 procent av eleverna har klarat godkänt i samtliga kurser med godkäntkrav. Dessa elever har fått studiebevis på grund av att de fått underkänt i andra kurser som gjort att de inte klarat poänggränsen 2 25 godkända poäng. Det finns betydande skillnader mellan olika högskoleförberedande program i vilken utsträckning eleverna klarat kurserna med godkäntkrav. På estetiska och humanistiska programmet är det en klar majoritet av eleverna som saknar godkänt i minst en kurs med godkäntkrav. På dessa program är det vanligt att elever missat examen på grund av underkända betyg i kurser med godkäntkrav. På naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet gäller det omvända. På dessa program är det något vanligare att eleverna missat examen på grund av att de har underkänt i andra kurser än kurserna med godkäntkrav. Svenska 3 och gymnasiearbetet har stor andel underkända elever Diagram 5 23 visar att bland elever med studiebevis nära examen är det främst svenska 3 och gymnasiearbetet bland kurserna med godkäntkrav som störst andel elever har underkända betyg i på högskoleförberedande program. Diagram 5. Andel elever med underkänt betyg i kurser med godkäntkrav. Elever på högskoleförberedande program med studiebevis om minst 2 godkända poäng. Läsåret 215/16. Andel, % Svenska 3 Gymnasiearbete Engelska 6 Matematik 1 5 Svenska 2 2 Engelska 5 1 Svenska 1 23 I denna rapport samredovisas svenska och svenska som andraspråk under benämningen svenska. Det gäller för samtliga kurser i svenska, det vill säga svenska 1, 2 samt 3. Anledningen till samredovisningen är att såväl svenska som svenska som andraspråk är likställda i kriterierna som gäller för examen. Under rubriken Svenska 3 i rapporten finns en mer utförlig beskrivning av hur stor andel av eleverna på högskoleförberedande program som läst svenska som andraspråk. Kurserna matematik 1a, 1b och 1c samredovisas i denna rapport under benämningen matematik 1. NÄRA EXAMEN 23

26 I svenska 3 är det 23 procent av eleverna som inte klarat godkänt betyg. I gymnasiearbetet är det 18 procent som inte klarat godkänt betyg. Svenska 1 och 2 samt engelska 5 är kurser med godkäntkrav som nästan samtliga elever på högskoleförberedande program klarar. I dessa kurser är andelen underkända fem procent eller mindre. I kurserna matematik 1 är det nio procent som får underkänt och engelska 6 får tio procent underkänt. Andelen underkända skiljer sig således ganska mycket mellan kurserna med godkäntkrav på högskoleförberedande program. Omkring var fjärde elev med studiebevis nära examen på högskoleförberedande program får underkänt i svenska 3 och var femte i gymnasiearbetet medan endast mellan en och två elever av hundra får underkänt i engelska 5 eller svenska 1. Noterbart är att svenska 3 och gymnasiearbetet, som har en stor andel underkända, uteslutande läses i läsår 3 och betygsätts i nära anslutning till att eleverna är på väg att slutföra sina gymnasiestudier. Svenska 3 Svenska 3 är den kurs med godkäntkrav på högskoleförberedande program där störst andel elever med studiebevis nära examen blir underkända i. Diagram 6 visar hur stor andel på olika högskoleförberedande program som inte klarat godkänt på kursen svenska 3. Diagram 6. Andel elever med underkänt betyg i svenska 3. Elever med studiebevis om minst 2 godkända poäng. Redovisat per högskoleförberedande program. Läsåret 215/16. Andel, % Humanistiska 14 Estetiska Teknik Ekonomi Samhällsvetenskap Naturvetenskap Sammantaget var det 23 procent av samtliga elever med studiebevis nära examen på högskoleförberedande program som blev underkända i svenska 3, vilket markerats med en horisontell linje i diagrammet. Andelen underkända skiljer sig mellan de olika högskoleförberedande programmen. På estetiska programmet var det störst andel, 4 procent, som inte klarade godkänt i svenska 3 följt av teknikprogrammet med 25 procent underkända. Lägst andel underkända i svenska 3 återfinns på naturvetenskapsprogrammet där 14 procent av eleverna med studiebevis nära examen fick underkänt. På ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet är det 23 respektive 19 procent som inte klarat 24 NÄRA EXAMEN

27 godkänt betyg i svenska 3. Noterbart är att trots att andelen underkända elever på ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet inte sticker ut återfinns störst antal underkända elever i elevgruppen nära examen på dessa program då programmen är stora och många elever slutför sina gymnasiestudier på dessa program varje år. Svenska som andraspråk 3 Gruppen elever som läser svenska som andraspråk 3 samredovisas med den stora gruppen elever som läser svenska 3 eftersom båda kurserna leder till examen. Det innebär att delar av grupperna med elever med utländsk bakgrund läser ett annat kursinnehåll än elever som läser svenska 3. Andelen underkända elever i svenska som andraspråk 3 var 17 procent vilket är betydligt lägre jämfört med andelen underkända i svenska 3. Väljer man att separera gruppen som läser svenska som andraspråk 3 och endast räknar andelen underkända bland de elever som läst svenska 3 så blir andelen underkända elever fortfarande 23 procent. Det har att göra med att elever som läser svenska som andraspråk 3 utgör en relativt liten grupp i förhållande till övriga elever som läser svenska 3 bland elever med studiebevis nära examen. 24 Gymnasiearbetet Gymnasiearbetet är efter svenska 3 den kurs med godkäntkrav på högskoleförberedande program där störst andel elever med studiebevis nära examen blir underkända i. Diagram 7 visar hur stor andel på olika högskoleförberedande program som inte klarat godkänt i gymnasiearbetet. Diagram 7. Andel elever med underkänt betyg i gymnasiearbetet. Elever med studiebevis om minst 2 godkända poäng. Redovisat per högskoleförberedande program. Läsåret 215/16. Andel, % Humanistiska Ekonomi Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Estetiska 24 Totalt läste 3 64 elever med studiebevis nära examen svenska 3 på högskoleförberedande program. 541 av dessa elever läste svenska som andraspråk 3. Av alla elever med utländsk bakgrund med studiebevis nära examen på högskoleförberedande program, 1323 elever, har 4,9 procent läst svenska som andraspråk. Omkring fyra av tio elever med utländsk bakgrund i studiebevisgruppen läser alltså svenska som andraspråk. NÄRA EXAMEN 25

28 Sammantaget var det 18 procent av samtliga elever med studiebevis nära examen på högskoleförberedande program som blev underkända i gymnasiearbetet, vilket utmärks av den horisontella linjen. Andelen underkända i gymnasiearbetet skiljer sig mellan de olika högskoleförberedande programmen. På humanistiska programmet var det störst andel, 34 procent, som inte klarade godkänt i gymnasiearbetet följt av ekonomiprogrammet (23 procent) och samhällsvetenskapsprogrammet (22 procent). Lägst andel underkända i gymnasiearbetet återfinns på estetiska programmet där 9 procent av eleverna med studiebevis nära examen fick underkänt. På estetiska programmet har man möjligheten att välja en mer praktisk inriktning på gymnasiearbetet till skillnad mot övriga högskoleförberedande program vilket kan förklara varför en förhållandevis låg andel elever på programmet får underkänt betyg i gymnasiearbetet. Noterbart är att trots att andelen underkända elever på ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet ligger något över medelvärdet på 18 procent återfinns flest antal underkända elever på gymnasiearbetet på dessa program då programmen är stora och många elever slutför sina gymnasiestudier på dessa program varje år. Större andel underkända i gymnasiearbetet bland elever med bra studieresultat Ett resultat som framkommit i analysen av gymnasiearbetet är att elever med bättre studieresultat i högre utsträckning verkar få underkänt betyg i gymnasiearbetet bland elevgruppen med studiebevis nära examen. Tabell 5. Andel och antal elever med underkänt betyg i gymnasiearbetet grupperade efter genomsnittlig betygspoäng. Elever med studiebevis om minst 2 godkända poäng på högskoleförberedande program. Läsåret 215/16. Genomsnittlig betygspoäng Andel underkända i gymnasiearbetet (procent) Antal elever I tabell 5 har eleverna grupperats efter genomsnittlig betygspoäng. 25 För varje grupp har andelen som inte fått godkänt på gymnasiearbetet beräknats. Den genomsnittliga betygspoängen mäter hur väl eleven i genomsnitt klarat ett programs kurser. En högre genomsnittlig betygspoäng borde därför innebära en 25 Den genomsnittliga betygspoängen i Gy 211 beräknas på följande sätt. För varje kurs multipliceras kurspoängen med betygspoängen (kurserna är viktade enligt följande: F=, E=1, D=12,5 C=15, B=17,5 och A=2) varpå dessa produkter summeras. Denna summa divideras sedan med summan av kurspoängen. Kurser som markerats som utökade ingår inte i beräkningen. Gymnasiearbetet ingår heller inte i beräkningen eftersom denna kurs endast betygssätts med F eller E. 26 NÄRA EXAMEN