Elever nära examen som övergår till komvux

Transkript

1 RAPPORT Elever nära examen som övergår till komvux en registerstudie

2 Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF från Skolverkets webbplats: skolverket.se/publikationer ISSN: ISRN: SKOLV-R-473-SE Grafisk produktion: AB Typoform Omslagsbild: Kenneth Hellman Skolverket, Stockholm 2018

3 Elever nära examen som övergår till komvux en registerstudie

4

5 Förord Omkring elever slutför varje år gymnasieskolan med studiebevis i stället för examen på grund av att de blivit underkända i ett fåtal kurser. Förhållandevis få av dessa elever övergår till komvux. Än färre kompletterar sin utbildning tillräckligt för att kunna ta ut en gymnasieexamen. Matematikkurser fortsätter att vara en utmaning för många elever även i komvux. Det visar denna rapport som är en uppföljare till Skolverkets tidigare rapport Nära examen. Denna registerstudie utgår från de elever som läsåret 2014/15 slutfört gymnasieskolan med ett studiebevis nära examen. Skolverket har undersökt hur många av eleverna nära examen som övergått till komvux inom 18 månader, vilka kurser eleverna läst samt i vilken utsträckning eleverna tar examen i komvux. Rapporten har skrivits av Per Alvant (projektledare) i samarbete med Jonas Ingman. Tack till Anna Sundborg, Eva Nordlund, Eva Ekstedt Salzmann, Eva Engdell, Jan Kontinen och Anders Widholm som kommit med värdefulla synpunkter. Stockholm november 2018 Peter Fredriksson Generaldirektör Per Alvant Undervisningsråd

6

7 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Syfte, frågeställningar, avgränsningar och centrala begrepp Övergång till komvux Andelar som går över från de nationella programmen Studieresultat från gymnasieskolan Studieresultat för elever från högskoleförberedande program Kurser eleverna läser i komvux Betyg i de vanligaste kurserna Betygsfördelning i kurserna svenska 3 och matematik 2b Examensfrekvens Fler kan ta ut en examen Elever med utländsk bakgrund tar i högre utsträckning ut examen Studieresultat för elever från yrkesprogram Kurser eleverna läser i komvux Betyg i de vanligaste kurserna Betygsfördelning i kurserna matematik 1a och engelska Examensfrekvens Fler kan ta ut en examen Slutsatser Bilaga 1. Översiktstabeller. Elever nära examen i komvux Bilaga 2. Beräkning av andel som uppfyller examenskriterier....48

8 1. Sammanfattning Varje år är omkring elever i gymnasieskolan nära att ta en examen från nationella program, men i stället för examen får dessa elever ett studiebevis på grund av att de blivit underkända i ett fåtal kurser. I denna rapport undersöker Skolverket hur många av dessa elever med studiebevis nära examen 1 som övergått till komvux, vilka kurser eleverna läst samt i vilken utsträckning eleverna tagit examen i komvux. Undersökningen utgår från de elever som läsåret 2014/2015 slutfört gymnasieskolan med ett studiebevis nära examen. Undersökningen fokuserar dock på de elever från denna studiebevisgrupp som inom ett och ett halvt år (18 månader) efter de avslutat sina gymnasiestudier övergått 2 och läst kurser i komvux. Resultaten sammanfattas kort i följande punkter: Var fjärde elev med studiebevis nära examen övergår till komvux inom 18 månader. Andelen som går över från högskoleförberedande program är större än den från yrkesprogram. Störst andel elever övergår från naturvetenskapsprogrammet. Elever från yrkesprogram som har en hög etableringsgrad på arbetsmarknaden övergår i liten utsträckning till komvux. Bland elever från vård- och omsorgsprogrammet är det förhållandevis vanligt att övergå till komvux samt vara etablerad på arbetsmarknaden. Elever som övergått till komvux läser främst kurser i matematik, svenska och engelska som är nödvändiga för examen. 3 Eleverna läser i genomsnitt två till tre kurser. Det är mycket vanligt att eleverna läser kurser i komvux som de saknar godkänt betyg i från sina tidigare gymnasiestudier. Elever från yrkesprogram kompletterar också med kurser som ger grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier samt breddar sin utbildning med kurser som ökar möjligheterna till anställning, främst mot vårdyrken. Matematikkurser fortsätter att vara en utmaning för elever som övergått till komvux. Varannan elev från högskoleförberedande program får inte godkänt i kurserna matematik 2b och 3b, som främst läses av elever som övergått från samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Fyra av tio elever från yrkesprogram får inte godkänt betyg i kursen matematik 1a. Förhållandevis få elever tar ut en examen i komvux, men fler kvalificerar för examen. Bland eleverna som övergått från högskoleförberedande program har 29 procent fått en examen utfärdad. Ytterligare omkring 20 procent kvalificerar för examen. Bland elever från yrkesprogram har 10 procent fått en examen utfärdad, men ytterligare omkring 30 procent kvalificerar för examen. 1 Studiebevis nära examen innebär att eleven har minst godkända gymnasiepoäng i sitt studiebevis och som mest kan sakna godkända gymnasiepoäng för att få en gymnasieexamen. 2 I denna rapport definieras övergått till komvux som att eleven måste ha fått betyget A F i minst en kurs i komvux. Elever som antagits till en kurs men inte fått ett betyg, fått beslut om att betyg inte kan sättas enligt 20 kap. 39 skollagen eller avbrutit kursen omfattas inte bland de elever som anses ha övergått till komvux. 3 Matematik 2b och svenska 3 är de vanligaste kurserna att läsa för elever som övergått från högskoleförberedande program. Matematik 1a och engelska 5 är de vanligaste kurserna att läsa för elever som övergått från yrkesprogram. 8 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX

9 Elever med utländsk bakgrund nära examen övergår i betydligt högre utsträckning till komvux än elever med svensk bakgrund. Elever med utländsk bakgrund från högskoleförberedande program är mer benägna att ta ut examen i komvux än elever med svensk bakgrund. Andelen elever med svensk bakgrund som kvalificerar för examen är dock något högre. ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 9

10 2. Inledning I läroplanen för gymnasieskolan (Gy 11) anges att elever ska slutföra gymnasieskolan med en examen, som förbereder dem för fortsatta studier och yrkesliv. Skolverket har i en tidigare rapport Nära examen 4 visat på att en förhållandevis stor grupp elever, omkring 7 000, varje år lämnar gymnasieskolan med underkända betyg i ett fåtal kurser som gör att de istället för examen får ett studiebevis. Ett studiebevis från gymnasieskolan innebär bland annat att eleverna inte blir behöriga att söka vidare till universitet och högskolor. Eleverna har möjligheten att läsa kurser i kommunal vuxenutbildning (komvux) och där få godkända betyg som möjliggör att de i efterhand kan få en gymnasieexamen utfärdad. Även om gymnasieelevers övergång till komvux delvis beskrivits i statistik och tidigare rapporter 5, har Skolverket hittills inte undersökt i vilken utsträckning elever i gymnasieskolan som fått studiebevis nära examen kompletterar sina gymnasiestudier i komvux. I denna rapport har Skolverket valt att undersöka hur många av dessa elever med studiebevis nära examen 6 som övergått till komvux, vilka kurser eleverna läst samt i vilken utsträckning eleverna tar examen från komvux. Det är främst kopplingen mellan elevernas studieresultat från gymnasieskolan och vilka kurser de senare läser i komvux som står i fokus i denna rapport. Syfte, frågeställningar, avgränsningar och centrala begrepp Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om elevflödet mellan gymnasieskolan och komvux samt öka kunskapen om elevernas studieresultat i komvux. Rapporten fokuserar på den grupp elever som slutfört gymnasieskolan med studiebevis nära examen och sedan övergått till komvux. Rapporten är en del av Skolverkets uppdrag att följa upp och analysera gymnasieskolan och elevers fortsatta studier efter avslutad utbildning. 7 De frågor som undersöks i rapporten är följande: I vilken utsträckning övergår elever som var nära examen till komvux? Vilka kurser läser eleverna med studiebevis nära examen i komvux? Finns det något mönster utifrån de lästa kurserna som visar på vad eleverna vill uppnå med sina komvuxstudier? Vilka kurser i komvux har en förhållandevis stor andel elever som övergått svårt att klara godkända betyg i? I vilken utsträckning läser elever som var nära examen in en examen i komvux? 4 Nära examen, Rapport nr 461 (Skolverket år 2017). 5 Elevers övergångar till komvux finns beskrivna i Skolverkets officiella statistik: skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning. Rapporter som beskriver övergångar till komvux är exempelvis Unga utanför?, Temarapport 2017:4 (Statistiska centralbyrån år 2017) samt Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan, Temarapport 2017:7 (Statistiska centralbyrån år 2017). 6 Studiebevis nära examen innebär att eleven har minst godkända gymnasiepoäng i sitt studiebevis. 7 2 och 9 förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. 10 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX

11 Samtliga frågor redovisas där så är möjligt för elever som övergått både från högskoleförberedande program och från yrkesprogram. Population och avgränsning Komvux är en mycket stor skolform som under ett studieår har omkring elever. 8 För att följa upp övergångar och studieresultat i komvux är det därför nödvändigt att avgränsa en population. Denna rapport omfattar eleverna som läsåret 2014/15 slutfört gymnasieskolan med ett studiebevis nära examen och som inom 18 månader övergått till och blivit betygsatta, A F, i minst en kurs i komvux. Avgränsningen innebär att fokus ligger på elever med studiebevis nära examen från nationella program, vilket innebär att de ska ha eller fler godkända gymnasiepoäng i studiebeviset. 9 Övriga elever med studiebevis med färre godkända gymnasiepoäng än som övergår till komvux berörs inte i denna undersökning. Likaså elever som tagit examen från nationella program och övergår till komvux samt elever som går direkt från introduktionsprogram till komvux. En begränsning är också tiden, det vill säga att eleverna följs upp senast 18 månader efter de avslutat sina gymnasiestudier. De elever som övergår till komvux senare än 18 månader efter avslutade gymnasiestudier berörs inte i denna undersökning. Skälen till denna avgränsning som framkommit under förarbetet till denna rapport är i korthet följande: Gruppen som varje år får ett studiebevis nära examen är förhållandevis stor, omkring elever. Gemensamt för denna grupp elever är att de endast är ett fåtal godkända kurser, godkända gymnasiepoäng, från att ta examen. Det gör det möjligt att i nära anslutning till elevernas avslutade gymnasieutbildning följa upp vilka kurser de kompletterar sina studier med i komvux och i vilken utsträckning de tar examen. Ingår en bredare grupp elever i undersökningen med skilda studieresultat, exempelvis även elever med examen eller elever från introduktionsprogram, uppstår svårigheter att utifrån lästa kurser i komvux se tydliga mönster i vad eleverna vill uppnå med sina komvuxstudier. Under denna rapports framtagande var den senaste tillgängliga officiella statistiken för komvux som fanns att tillgå kursresultat från kalenderåret Ett och ett halvt år, 18 månader, är också en rimlig tid för denna grupp att i nära anslutning till sina avslutade gymnasiestudier komplettera de fåtal kurser i komvux som de fått underkänt i. I denna rapport anses elever ha övergått till komvux om de fått betyget A F i minst en kurs. Denna avgränsning har varit nödvändig då arbetet med rapporten visat att det finns en förhållandevis stor grupp som endast antagits till komvux utan att ha blivit betygsatta i någon kurs. Det kan finnas flera 8 Uppgiften hämtad från Skolverkets officiella statistik över komvux, (Skolverket år 2017). 9 I rapporten Nära examen, rapport nr 461 (Skolverket år 2017) undersöks samtliga studiebevis, och där definieras studiebevis med eller fler godkända gymnasiepoäng som studiebevis nära examen. I denna rapport används samma definition. Rapporten Nära examen baserades på elever med studiebevis som slutfört gymnasieskolans nationella program läsåret 2015/2016. Denna rapport baseras på elever som slutfört gymnasieskolans nationella program läsåret 2014/2015. ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 11

12 orsaker till att elever inte blivit betygsatta, exempelvis att de inte påbörjat kursen eller senare avbrutit kursen eller på grund av bristande deltagande inte varit möjliga att betygsätta. I registerstatistiken som ligger till grund för denna rapport har det varit svårt att urskilja i vilken utsträckning eleverna som inte blivit betygsatta faktiskt deltagit i undervisningen. Då rapporten har ett kursfokus har betyget A F valts som säker indikation på att en elev faktiskt läst kursen i komvux. Datamaterial och centrala begrepp Rapporten är en fördjupning och ett komplement till Skolverkets officiella statistik om elever och deras studieresultat i gymnasieskolan och i komvux. De statistiska beskrivningarna som presenteras i rapporten utgår från insamlad registerdata över samtliga elevers kursbetyg som använts vid publicering av officiell statistik om betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsåret 2014/2015 samt betyg och studieresultat i komvux år 2015 samt år Det har möjliggjort analyser av elevers övergångar mellan två skolformer och hur studierna i komvux kompletterar elevernas tidigare gymnasiestudier. CENTRALA BEGREPP SOM ANVÄNDS I DENNA RAPPORT Studiebevis nära examen I rapporten omfattar begreppet studiebevis nära examen elever som har slutfört ett nationellt program i gymnasieskolan med eller fler godkända gymnasiepoäng i sitt studiebevis. Gemensamt för dessa elever är att de saknar godkända betyg i kurser som omfattar gymnasiepoäng för att få gymnasieexamen i gymnasieskolan. De flesta kurser på nationella program är kurser om 100 gymnasiepoäng, vilket innebär att elever med studiebevis nära examen saknar godkända betyg i omkring en till fem kurser för att få examen. Övergått till komvux I rapporten omfattar begreppet övergått till komvux elever som läsåret 2014/15 slutfört gymnasieskolan med ett studiebevis nära examen och som inom 18 månader övergått till och blivit betygsatta, A F, i minst en kurs i komvux. Elever som antagits till en kurs men inte fått ett betyg, fått beslut om att betyg inte kan sättas enligt 20 kap. 39 skollagen eller avbrutit kursen omfattas inte bland de elever som anses ha övergått till komvux. Kurser med godkäntkrav Kurser med godkäntkrav är ett samlingsbegrepp som används i denna rapport för kurser som enligt skollagen (2010:800) och gymnasieförordningen (2010:2039) ska vara godkända för att en elev ska få ett examensbevis. På högskoleförberedande program är dessa kurser: svenska eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3; engelska 5 och 6 samt matematik 1b eller c. Utöver dessa kurser ska även gymnasiearbetet vara godkänt. På yrkesprogram är dessa kurser: svenska 1 eller svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a samt kurser om 400 gymnasiepoäng i programgemensamma ämnen. Utöver dessa kurser ska även gymnasiearbetet vara godkänt. 10 Skolverkets officiella statistik över kursresultat i komvux publiceras utifrån kalenderår medan betygsresultat i gymnasieskolan publiceras utifrån läsår. 12 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX

13 3. Övergång till komvux Läsåret 2014/2015 gick elever ut med examen från gymnasieskolan och elever fick ett studiebevis. Omkring hälften av eleverna som fick studiebevis, 7 314, var nära att uppfylla kraven för en examen men saknade godkända betyg i endast ett fåtal kurser. I tabellen nedan visas hur många av eleverna i gruppen nära examen som ett och ett halvt år senare övergått till komvux. Tabell 1. Antal elever med studiebevis nära examen 2014/15 och som 18 månader senare antagits samt blivit betygsatta i komvux. Antal respektive andel. Nationella program totalt Högskoleförberedande program Antal elever med studiebevis nära examen Antal (andel) som antagits i komvux Antal (andel) betygsatta i komvux (35 %) (25 %) (48 %) (37 %) Yrkesprogram (22 %) 497 (14 %) Det är betydligt fler elever som blivit antagna till komvux jämfört med hur många elever som faktiskt fullföljt och blivit betygsatta i minst en kurs. Av de elever som fick studiebevis nära examen är det 35 procent av eleverna, elever, som antagits till komvux. Det är dock färre elever, 1 859, som faktiskt fått ett betyg i minst en kurs, vilket motsvarar 25 procent av gruppen som fick studiebevis nära examen. Det är 10 procent av eleverna, cirka 700 elever, som alltså har antagits till komvux men har av olika anledningar inte blivit betygsatta i någon kurs. I gruppen elever som antagits till komvux återfinns också elever som avbrutit sina studier eller på grund av bristande närvaro inte varit möjliga att betygsätta 11. I denna rapport anses elever ha övergått till komvux om de blivit betygsatta i minst en kurs (se även faktaruta med centrala begrepp). Det är betydligt vanligare att elever med studiebevis nära examen från högskoleförberedande program övergår till komvux jämfört med elever på yrkesprogram. Från högskoleförberedande program var det 37 procent av eleverna med studiebevis nära examen som övergått till komvux inom 18 månader. Från yrkesprogram var det 14 procent av eleverna med studiebevis nära examen som övergått till komvux. 11 I denna grupp återfinns även knappt 100 elever i komvux som i statistiken endast är inrapporterade med värdemängden FO, som betyder att kursen fortsätter efter undersökningsperioden i denna rapport. Dessa elever har inte rapporterats in med något betyg. ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 13

14 Andelar som går över från de nationella programmen Diagrammet nedan visar att det finns skillnader i hur vanligt det är att eleverna med studiebevis nära examen övergått till komvux från de olika högskoleförberedande programmen. Diagram 1. Andel elever med studiebevis nära examen som övergått till komvux från respektive högskoleförberedande program. Procent Naturvetenskap Humanistiska Teknik Samhällsvetenskap Ekonomi Estetiska Störst andel av eleverna nära examen som övergått till komvux återfanns på naturvetenskapsprogrammet där 58 procent av eleverna övergått inom 18 månader. Minst andel återfanns på estetiska programmet där 23 procent hade övergått. I stort följer övergångarna till komvux samma mönster som eleverna med examen som övergår till högskolan, där störst andel läser vidare från naturvetenskapsprogrammet och lägst andel läser vidare från estetiska programmet. 12 Diagrammet nedan visar att det även finns skillnader i hur vanligt det är att eleverna med studiebevis nära examen övergått till komvux från de olika yrkesprogrammen. Diagram 2. Andel elever med studiebevis nära examen som övergått till komvux från respektive yrkesprogram. Procent Vård och omsorg Handel och administration Hotell och turism El och energi Barn och fritid Hantverk Restaurang och livsmedel Naturbruk 9 Bygg och anläggning VVS och fastighet Industritekniska Fordon och transport 12 Från gymnasieskola till högskola, rapport 466 (Skolverket år 2018). 14 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX

15 Störst andel av elever nära examen som övergått till komvux från yrkesprogram återfanns på vård- och omsorgsprogrammet där 30 procent av eleverna övergått. Program där en förhållandevis liten andel övergått till komvux är fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet samt VVS- och fastighetsprogrammet, där omkring 5 procent av eleverna övergått. Det finns ett samband mellan hur stor andel som övergått till komvux från yrkesprogrammen och etableringsgraden på arbetsmarknaden. Generellt gäller att ju större andel som etablerat sig på arbetsmarknaden från ett specifikt program, desto mindre andel har övergått till komvux. Elever som har fått studiebevis från fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet samt VVS- och fastighetsprogrammet, har en relativt hög etableringsgrad på arbetsmarknaden. Omkring var tredje elev med studiebevis är etablerad på arbetsmarknaden, vilket är en förklaring till varför en förhållandevis liten andel från dessa program övergått till komvux. Vård- och omsorgsprogrammet är dock ett undantag från detta mönster, då det är det yrkesprogram där störst andel elever med studiebevis övergår till komvux samtidigt som en stor andel också är etablerade på arbetsmarknaden. 13 Kvinnor och elever med utländsk bakgrund övergår i större utsträckning Tabell 2 beskriver om det finns skillnader mellan hur stor andel män respektive kvinnor som övergår till komvux samt om det finns skillnader i övergång mellan elever som har svensk bakgrund respektive utländsk bakgrund. Tabell 2. Elever nära examen som övergått till komvux. Andel och antal elever totalt, kvinnor och män samt svensk och utländsk bakgrund. Andel (antal) som övergått till komvux från populationen nära examen Total som övergått män kvinnor elever med utländsk bakgrund elever med svensk bakgrund Högskoleförberedande program 37 % (1 362) 35 % (722) 38 % (640) 57 % (691) 27 % (671) Yrkesprogram 14 % (497) 10 % (210) 20 % (287) 24 % (241) 10 % (256) Det är vanligare att kvinnor övergår till komvux än män i populationen nära examen. Särskilt på yrkesprogram är skillnaden mellan könen stor då 20 procent av kvinnorna övergick till komvux jämfört med 10 procent av männen. Skillnaden på yrkesprogram beror till stor del på att betydligt fler kvinnor än män från vård- och omsorgsprogrammet 14 övergår till komvux. Skillnaderna i andelen som övergått från högskoleförberedande program är betydligt mindre, där 38 procent av kvinnorna och 35 procent av männen övergick. 13 Uppgifterna bygger på Skolverkets statistik om etableringsstatus om vad ungdomar gör efter avslutade gymnasiestudier som publicerats på (Skolverket år 2017). För denna rapport har nya databearbetningar gjorts för etableringen som endast rör gruppen med studiebevis. I den publicerade statistiken särredovisas inte studiebevisen utan redovisas tillsammans med elever som fått examen. 14 Från vård- och omsorgsprogrammet övergick 86 kvinnor till komvux jämfört med 15 män. ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 15

16 Det är betydligt vanligare att elever med utländsk bakgrund övergår till komvux än elever med svensk bakgrund. På högskoleförberedande program övergick 57 procent av eleverna med utländsk bakgrund i populationen nära examen till komvux jämfört med 27 procent av eleverna med svensk bakgrund. Motsvarande andelar på yrkesprogram är 24 procent respektive 10 procent. Noterbart är också att bland eleverna som övergått till komvux från högskoleförberedande program är elever med utländsk bakgrund fler till antalet, 691 elever, jämfört med elever med svensk bakgrund, 671 elever. Bland elever som övergått från yrkesprogram är det istället något fler elever med svensk bakgrund som övergått, 256 elever, jämfört med 241 elever med utländsk bakgrund. Det är således betydligt vanligare att elever med utländsk bakgrund som får studiebevis nära examen övergår och kompletterar sina studier på komvux jämfört med elever med svensk bakgrund. Även bland elever som har slutfört sina gymnasiestudier med en gymnasieexamen samt elever som slutfört med studiebevis med färre än godkända gymnasiepoäng, det vill säga studiebevis som inte är nära examen, är det en större andel elever med utländsk bakgrund som övergår till komvux jämfört med elever med svensk bakgrund. 15 Studieresultat från gymnasieskolan Samtliga elever i denna rapport som övergått till komvux har fått studiebevis i stället för examen på grund av att de saknar godkända betyg i ett fåtal kurser. Tabellen visar hur många godkända gymnasiepoäng som eleverna i genomsnitt har i sina studiebevis från gymnasieskolan samt vilka kurser som de vanligen saknar godkända betyg i, från högskoleförberedande program respektive från yrkesprogram. Tabell 3. Elever nära examen som övergått till komvux. Studieresultat från gymnasieskolan efter hur många godkända gymnasiepoäng och antal kurser med godkäntkrav som saknas i genomsnitt. Andel som saknar betyg respektive får underkänt betyg i kurser med godkäntkrav och övriga kurser. Högskoleförberedande program Yrkesprogram Antal elever som övergått till komvux Genomsnittligt antal godkända gymnasiepoäng Andel som har underkänt i minst en kurs med godkäntkrav Genomsnittligt antal kurser med godkäntkrav som saknas Kurser med godkäntkrav med flest antal underkända elever* % 0,8 Svenska 3 (23 %) Gymnasiearbetet (18 %) % 0,9 Matematik 1a (32 %) Engelska 5 (29 %) Övriga kurser med flest antal underkända elever Matematik 2b (24 %) Matematik 4 (16 %) Fysik 2 (15 %) Historia 1a1 (20 %) Idrott och hälsa 1 (18 %) Naturkunskap 1a1 (18 %) * Kurserna svenska och svenska som andraspråk samredovisas i denna tabell under benämningen svenska. Anledningen till samredovisningen är att såväl svenska som svenska som andraspråk är likställda i det godkäntkrav som gäller för utfärdande av gymnasieexamen. 15 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsåret 2016/2017, övergång till komvux, tabell 16 A, Sveriges officiella statistik, (Skolverket år 2017). 16 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX

17 I genomsnitt har eleverna från högskoleförberedande program godkända betyg som omfattar gymnasiepoäng i sina studiebevis medan eleverna från yrkesprogram i genomsnitt har något fler godkända betyg i sina studiebevis, i genomsnitt gymnasiepoäng. För att en gymnasieexamen från nationella program ska utfärdas krävs godkända betyg som omfattar av gymnasiepoäng. Det visar att genomsnittseleven som övergår till komvux är mycket få godkända gymnasiepoäng från de poäng som krävs för en gymnasieexamen. 16 Då merparten av kurserna som läses i gymnasieskolan är kurser om 100 gymnasiepoäng 17 innebär det att eleverna som övergår till komvux i praktiken ofta saknar mycket få kurser för att få en examen. För att en examen ska kunna utfärdas från nationella program krävs även att vissa kurser ska vara godkända, så kallade kurser med godkäntkrav (se centrala begrepp). I genomsnitt saknar eleverna nära examen som övergått både från högskoleförberedande program och från yrkesprogram knappt en kurs med godkäntkrav. De vanligaste kurserna med godkäntkrav som eleverna från högskoleförberedande program fått underkänt i är svenska 3 (23 procent underkända) och gymnasiearbetet (18 procent underkända). Bland andra kurser som till skillnad från kurserna med godkäntkrav inte läses av samtliga elever är det främst matematik 2b som sticker ut där 24 procent av dem som övergått har blivit underkända. Denna kurs läses främst av elever på samhällsvetenskapsprogrammet samt ekonomiprogrammet. Matematik 4 och fysik 2, där omkring 15 procent av eleverna som övergått blivit underkända, läses främst av elever på naturvetenskapsprogrammet. De vanligaste kurserna med godkäntkrav som eleverna från yrkesprogram fått underkänt i är matematik 1a (32 procent) och engelska 5 (29 procent). Bland andra kurser är det vanligt att ha underkänt i historia 1a1, idrott och hälsa 1 samt naturkunskap 1a1. Större andel klarar kurser med godkäntkrav på högskoleförberedande program jämfört med yrkesprogram Det finns en stor skillnad i vilka typer av kurser som saknas för examen mellan elever som övergått från högskoleförberedande program jämfört med elever som övergått från yrkesprogram. Bland eleverna som övergått från högskoleförberedande program är det 57 procent som har underkänt i minst en kurs med godkäntkrav. Samtidigt har 43 procent av eleverna från högskoleförberedande program klarat samtliga kurser med godkäntkrav. Dessa elever har missat examen på grund av underkänt i andra kurser som inte har godkäntkrav, exempelvis matematik 2b, som medfört att de inte uppnått de godkända gymnasiepoäng som krävs för examen. För att nå examen är det alltså nästan lika vanligt att eleverna från högskoleförberedande program endast behöver komplettera med andra kurser än dem med godkäntkrav. Bland eleverna som övergått till komvux från yrkesprogram är det endast 25 procent, det vill säga en av fyra, som klarat samtliga kurser med godkäntkrav. Tre av fyra (75 procent) som övergått från yrkesprogram har således missat 16 För examen från gymnasieskolans nationella program samt examen från komvux krävs godkända betyg i utbildning som omfattar gymnasiepoäng 17 Kurser om 50 gymnasiepoäng och 200 gymnasiepoäng förekommer också. Den stora majoriteten av kurser som elever läser på nationella program omfattar 100 gymnasiepoäng. ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 17

18 18 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX examen på grund av underkänt betyg i minst en kurs med godkäntkrav. För de elever som övergått från yrkesprogram är det främst kurser med godkäntkrav som matematik 1a och engelska 5 som behöver kompletteras för att nå examen. Dessa kurser läses nästan uteslutande i läsår 1 på nationella program i gymnasieskolan.

19 4. Studieresultat för elever från högskoleförberedande program I detta kapitel undersöker vi studieresultat för elever nära examen som övergått till komvux från högskoleförberedande program. De frågor vi söker svar på är: Vilka kurser läser eleverna med studiebevis nära examen i komvux? Finns det något mönster utifrån de lästa kurserna som visar på vad eleverna vill uppnå med sina komvuxstudier? Vilka kurser i komvux har en förhållandevis stor andel elever som övergått svårt att klara godkända betyg i? I vilken utsträckning läser elever som var nära examen in en examen i komvux? Kurser eleverna läser i komvux I diagrammet nedan visas hur många kurser elever nära examen som övergått från högskoleförberedande i genomsnitt läser i komvux. Diagram 3. Antal kurser eleverna från högskoleförberedande program läser i komvux. Andel elever efter hur många kurser de läst. Procent >7 I genomsnitt läser elever som övergått från högskoleförberedande program 2,2 kurser. 18 Det vanligaste är att ha läst 1 kurs i komvux, vilket 38 procent av eleverna har gjort. Endast omkring 10 procent läser 5 kurser eller fler. Det är en relativt liten spridning i antalet lästa kurser beroende på vilket högskoleförberedande program som eleverna har övergått ifrån. Elever från teknikprogrammet har läst flest kurser, i genomsnitt 2,5 kurser. Minst antal kurser har elever från ekonomiprogrammet läst, i genomsnitt 2,0 kurser. 18 I denna beräkning ingår bara ett kursbetyg i de fall en elev läst samma kurs flera gånger. ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 19

20 Elever läser främst kurser på dagtid med klassrumsundervisning Diagrammet nedan beskriver vilken studieform i komvux som är vanligast bland elever nära examen som övergått från högskoleförberedande program. Diagram 4. Andel kurser i komvux per studieform för elever från högskoleförberedande program.* Procent Dagtid klassrumsundervisning Annan förläggning av kursen Distans Kvällstid klassrumsundervisning * Statistiken på studieform baseras enbart på 2016 års kursdata. Tidigare år inkluderade inte kategoriseringen distans, utan fördelades på dagtid, kvällstid och ej schemalagd undervisning. Det är vanligast att läsa kurser på dagtid med klassrumsundervisning (62 procent) bland eleverna som övergått från högskoleförberedande program. Det är även relativt vanligt att kurserna läses på distans (29 procent). Endast 2 procent av kurserna är förlagda till kvällstid med klassrumsundervisning. Kategorin "annan förläggning av kursen", som kan innebära en mix av lärarledd undervisning och distansstudier, är också ovanlig (8 procent). Vanligast är att elever läser kurser som ger en examen i komvux I tabell 4 visas de tio kurser i komvux som läses av flest elever som övergått från högskoleförberedande program. Tabellen redovisar hur stor andel av eleverna som tidigare läst kursen på gymnasieskolan och fått underkänt, betyget F, samt andelen elever som inte läst kursen tidigare. Tabellen redovisar också hur stor andel som i sina tidigare gymnasiestudier fått ett godkänt betyg, A E, på kursen. 20 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX

21 Tabell 4. Antal kursdeltagare för de tio kurser som läses av flest elever i komvux samt deras tidigare studieresultat på kursen i gymnasieskolan. Elever nära examen som övergått från högskoleförberedande program. Kurs Antal kursdeltagare i komvux Andel som fått betyget F i gymnasieskolan Andel som inte blivit betygsatta i kursen i gymnasieskolan Andel som fått betyget A E i gymnasieskolan Matematik 2b % 14 % 1 % Svenska % 9 % 0 % Engelska % 19 % 1 % Gymnasiearbete % 11 % 1 % Matematik 3c % 11 % 3 % Fysik 1a % 20 % 4 % Fysik % 18 % 1 % Engelska % 45 % 1 % Naturkunskap 1b % 56 % 3 % Matematik 3b % 29 % 0 % Genom att gruppera eleverna efter studieresultat för respektive kurs kan man utläsa om eleven läser in ett tidigare underkänt betyg från gymnasieskolan, om kursen är en ny kurs, vilket indikerar att eleven breddar befintliga gymnasiestudier, eller om eleven läser upp ett redan godkänt betyg. Det tydliga mönstret är att elever från högskoleförberedande program i mycket hög utsträckning läser kurser som de tidigare fått underkänt i och som krävs för en examen. De vanligaste kurserna som läses av eleverna som övergått till komvux från högskoleförberedande program är matematik 2b följt av svenska 3 och engelska 6 samt gymnasiearbetet. Över 85 procent av dem som övergått och läst kursen på komvux har fått betyget F på dessa kurser i sina tidigare gymnasiestudier. Tre av dessa kurser svenska 3, engelska 6 och gymnasiearbetet är kurser som behöver vara godkända för att en högskoleförberedande examen ska utfärdas. Matematik 2b är den kurs som läses av flest elever som övergått till komvux. Matematik 2b behöver inte vara godkänd för att en examen ska kunna utfärdas, men för den förhållandevis stora elevgrupp som övergått från högskoleförberedande program och klarat samtliga kurser med godkäntkrav 19 kan kursen vara nödvändig för att uppnå godkända gymnasiepoäng som krävs för examen. Kursen ger också särskild behörighet till vissa universitets- och högskoleutbildningar. Engelska 7 samt naturkunskap 1b skiljer sig från övriga kurser. Endast omkring 50 procent av eleverna som läser dessa kurser i komvux har läst kurserna tidigare på gymnasieskolan. Engelska 7 är en kurs som kan ge meritpoäng vid fortsatta studier på universitet och högskolor. 19 I populationen som övergått till komvux från högskoleförberedande program är andelen elever som klarat samtliga kurser med godkäntkrav 43 procent. ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 21

22 Tabell 4 visar också att det är mycket ovanligt för elever från högskoleförberedande program att läsa en kurs i komvux där eleven tidigare fått ett godkänt betyg, A E, i gymnasieskolan. En sökande som har ett godkänt betyg i en kurs från gymnasieskolan ska normalt sett inte anses vara behörig att antas till och få delta i den kursen i komvux. 20 Vanligaste kurserna som läses per program av elever som övergått från högskoleförberedande program I tabell 5 presenteras vilka kurser som läses av flest elever i komvux. Kurserna presenteras utifrån vilket högskoleförberedande program som eleverna övergått ifrån. Tabell 5. Antal elever som övergått till komvux samt vilka kurser som läses av flest elever. Uppdelat efter högskoleförberedande program som eleverna övergick från. Antal elever nära examen som övergått till komvux Kurser som läses av flest elever i komvux Högskoleförberedande program totalt Matematik 2b Svenska 3 Engelska 6 Ekonomi 218 Matematik 3b Matematik 2b Gymnasiearbete Estetiska 147 Svenska 3 Matematik 1b Matematik 2b Humanistiska 21 Gymnasiearbete Matematik 2b Svenska 3 Naturvetenskap 310 Matematik 3c Fysik 2 Matematik 4 Samhällsvetenskap 443 Matematik 2b Engelska 6 Svenska 3 Teknik 223 Matematik 3c Svenska 3 Fysik 1a 20 För att vara behörig till komvux på gymnasial nivå ska personen enligt skollagen bland annat sakna sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge (jmf 20 kap. 20 skollagen [2010:800]). I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) konstaterande regeringen att om en sökande har ett godkänt betyg i en kurs ska denne normalt sett inte anses vara behörig att antas till och delta i den kursen. Vidare konstaterade regeringen att det i vissa speciella fall bör kunna ses annorlunda och som exempel på ett sådant fall lyfter regeringen en ansökan till en kurs där huvudmannen bedömer att det finns så stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen i ämnet och den kursplan eller ämnesplan som gällde vid det tillfälle då den sökande följde kursen, att det i praktiken blir fråga om ett nytt kursinnehåll eller att det kan röra sig om en sökande som på grund av en sjukdom eller en skada har förlorat tidigare erhållen kunskap. 22 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX

23 Kurserna i gymnasieskolan skiljer sig ganska mycket åt mellan de olika högskoleförberedande programmen, men minst en matematikkurs finns med bland de tre vanligaste kurserna att läsa i komvux för elever som övergått från samtliga högskoleförberedande program. Vanligast av matematikkurserna är kursen matematik 2b som i komvux läses av elever som övergått från fyra av de sex högskoleförberedande programmen ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. För elever som övergått från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet är det andra matematikkurser, främst matematik 3c men även matematik 4, som är vanligast att komplettera med i komvux. Vid sidan av matematikkurserna är svenska 3 en mycket vanligt förekommande kurs att läsa i komvux. Svenska 3 återfinns som vanlig kurs bland elever som övergått från estetiska programmet, humanistiska programmet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Betyg i de vanligaste kurserna Diagrammet visar studieresultat för de tio vanligaste kurserna som läses i komvux av elever som övergått från högskoleförberedande program. Diagram 5. Andel, i procent, med godkänt respektive underkänt betyg i de kurser i komvux som läses av flest elever från högskoleförberedande program. Procent Matematik 3b Matematik 2b Fysik 1a Fysik 2 Matematik 3c Svenska 3 Gymnasiearbete Engelska 7 Engelska 6 Naturkunskap 1b Andel godkända Andel underkända Kurserna redovisas utifrån avklarandegrad, det vill säga hur stor andel som klarat godkänt betyg, A E, av dem som läst kursen i komvux. Gemensamt för samtliga kurser är att procent av eleverna läst kurserna tidigare på gymnasieskolan och fått underkänt betyg, med undantag för naturkunskap 1b och engelska 7 som omkring hälften läst tidigare. För fortsättningskurserna i matematik matematik 2b och matematik 3b är avklarandegraden förhållandevis låg, där endast procent av eleverna som läser kurserna i komvux får godkänt betyg. Matematik 2b läses till mycket stor del av den förhållandevis stora grupp elever som övergått från främst ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 23

24 samhällsvetenskapsprogrammet och ekonomiprogrammet. Matematik 3b läses främst av elever som övergått från ekonomiprogrammet. Matematik 3c skiljer sig något från de övriga matematikkurserna då avklarandegraden är 67 procent. Denna kurs läses främst av elever som övergått från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Kurserna med godkäntkrav som krävs för en högskoleförberedande examen engelska 6, svenska 3 samt gymnasiearbetet har en förhållandevis hög avklarandegrad, där procent av eleverna som övergått till komvux uppnår godkänt betyg. Studieresultaten i komvux visar att eleverna som övergått från högskoleförberedande program har betydligt lättare att få godkänt betyg i kurser med godkäntkrav i komvux jämfört med exempelvis fortsättningskurser i matematik, som verkar vara en fortsatt utmaning för många elever. Främst gäller det kurserna matematik 2b och 3b där endast omkring varannan elev uppnår godkänt betyg. Små skillnader i studieresultat mellan klassrumsundervisning och distansstudier Samtliga av de tio vanligaste kurserna har lästs både på distans samt på dagtid med klassrumsundervisning. För att jämföra resultaten mellan dessa vanliga studieformer har andelen med ett godkänt betyg beräknats per studieform. Skillnaden i hur stor andel som fått ett godkänt betyg när de läst kursen på distans jämfört med dem som läst kursen på dagtid med klassrumsundervisning är liten. På de tio vanligaste kurserna är det i genomsnitt 62 procent av dem som läst kursen på distans som fått betyget A E, jämfört med 61 procent av dem som läst den på dagtid med klassrumsundervisning. Skillnaden är även liten när samtliga kurser ingår i jämförelsen, då 69 procent av dem som läst kursen på distans fått ett godkänt betyg jämfört med 70 procent av dem som läst den på dagtid med klassrumsundervisning. Betygsfördelning i kurserna svenska 3 och matematik 2b Att det är svårare att få ett godkänt betyg i matematik 2b i komvux jämfört med svenska 3 framgår i diagram 6. Diagrammet visar betygsfördelningen för eleverna som läst kurserna svenska 3 och matematik 2b i komvux, som är de kurser som läses av flest elever som övergått till komvux från högskoleförberedande program. I denna jämförelse har endast elever som fått betyget F i gymnasieskolan i kurserna svenska 3 och matematik 2b och sedan blivit betygsatta i komvux i samma kurs tagits med i beräkningen. De elever som läst svenska 3 och matematik 2b för första gången i komvux eller som läser upp ett redan godkänt betyg från gymnasieskolan har exkluderats ur beräkningen. 24 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX

25 Diagram 6. Andel elever fördelade per betygssteg A F i kurserna svenska 3 och matematik 2b i komvux. Elever som övergått från högskoleförberedande program till komvux med betyget F i kursen från gymnasieskolan. Svenska Matematik 2b Procent F E D A C Trots att samtliga elever blivit underkända i gymnasieskolan i kurserna svenska 3 och matematik 2b skiljer sig betygsfördelningen åt mellan eleverna som blivit betygsatta på kurserna i komvux. I matematik 2b är det 87 procent av eleverna som fördelar sig på de två lägsta betygsstegen F och E. En liten andel, 13 procent, får de högre betygen A D. I svenska 3 är betygsfördelningen förskjuten uppåt där en mycket större andel får högre betyg. 52 procent fördelar sig på de två lägsta betygsstegen F och E medan 48 procent får betygen A D, varav 28 procent får betyget C eller högre. I matematik 2b är det endast 6 procent som har C eller högre betyg. Diagrammet visar att det är förhållandevis vanligt bland elever att höja sitt betyg flera betygssteg i komvux i svenska 3, exempelvis att man har fått betyget F i gymnasieskolan och sedan när man återigen läser kursen på komvux får ett betyg som är högre än E i komvux. I matematik 2b är sådana höjningar i komvux mycket ovanliga. Elever som får högre betyg än E i matematik 2b har högre meritvärde från grundskolan Det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan är mycket lika för gruppen som fått betyget F respektive E i komvux i matematik 2b. Eleverna som fick betyget F har i genomsnitt 199 i meritvärde från grundskolan medan gruppen som fick betyget E hade 201 i genomsnittligt meritvärde, alltså i princip samma genomsnittligt meritvärde. Däremot skiljer sig det genomsnittliga meritvärdet mellan gruppen elever som fått betygen F och E jämfört med gruppen som fått högre betyg, A D. De elever som får betyget F eller E i komvux har ett meritvärde från grundskolan på i genomsnitt 200 poäng. Den lilla andel elever som får betyget A D har ett högre genomsnittligt meritvärde, 221, från grundskolan. Noterbart är dock att även om meritvärdet skiljer sig från grundskolan och till synes kan förklara skillnader i betygsutfall i komvux har samtliga som läser matematik 2b i komvux och som undersöks fått underkänt på kursen i gymnasieskolan. Gruppen med högre genomsnittligt meritvärde, 221, ingår alltså bland eleverna som fått underkänt i matematik 2b på gymnasieskolan och som återigen läser kursen i komvux, men de tenderar i genomsnitt att få något högre betyg i komvux. ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 25

26 Examensfrekvens I följande tabell redovisas andelen som tagit examen i komvux av de elever nära examen som övergått från högskoleförberedande program. Tabell 6. Andel elever som tagit examen i komvux av de elever som övergått från högskoleförberedande program. Högskoleförberedande program totalt Antal som övergått till komvux Andel som tagit examen av dem som övergått % Ekonomi % Estetiska % Humanistiska % Naturvetenskap % Samhällsvetenskap % Teknik % Av de elever från högskoleförberedande program som övergått till komvux är det 29 procent som tagit examen inom 18 månader, det vill säga ungefär en av tre. Elever som övergått från naturvetenskapsprogrammet tar examen i högre utsträckning från komvux jämfört med elever som övergått från övriga högskoleförberedande program. Lägst andel som tar examen från komvux är elever som övergått från estetiska programmet. Noterbart är att det högskoleförberedande program där störst antal elever övergått till komvux, samhällsvetenskapsprogrammet, är examensfrekvensen något lägre än genomsnittet. Fler kan ta ut en examen Skolverkets undersökning visar att det är betydligt fler av eleverna som övergått från högskoleförberedande program som utifrån vad de läst i komvux borde kunna ta ut en examen jämfört med hur många som faktiskt gör det. Av eleverna som övergått från högskoleförberedande program har 56 procent klarat godkänt i samtliga kurser de läst i komvux, men endast 29 procent har tagit ut en examen. I gymnasieskolan innebär ett examensbevis att eleven slutfört sina studier och då ska ett examensbevis utfärdas. I komvux är det mer upp till eleven själv att begära ut ett examensbevis. I målet för komvux anges att vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. 21 Sammantaget innebär det att trots att en elev kvalificerar för examen kan den fortfarande delta i utbildning utifrån ett behov, så länge som personen är behörig 22 till utbildningen. Det gör att fler elever har möjligheten att begära ut en examen från komvux än antalet elever som enligt statistiken fått en examen utfärdad kap. 2 skollagen. 22 Jmf bestämmelserna om behörighet i 20 kap. 20 skollagen. 26 ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX

27 Studieresultat före och efter komvux Tabell 7 beskriver elevernas studieresultat, före och efter studierna i komvux, utifrån de kriterier 23 som krävs för att få en högskoleförberedande examen. Tabell 7. Studieresultat före och efter komvux. Andel som uppfyller respektive examenskrav för högskoleförberedande examen. Elever från högskoleförberedande program. I studiebeviset efter gymnasieskolan Efter komvux Andel med godkända gymnasiepoäng Andel med betyg A E i alla kurser med godkäntkrav Andel med minst betygsatta gymnasiepoäng Andel med godkända gymnasiepoäng Andel med betyg A E i alla kurser med godkäntkrav Andel med minst betygsatta gymnasiepoäng Högskoleförberedande program totalt 24 % 43 % 94 % 70 % 71 % 99 % Ekonomi 28 % 43 % 94 % 69 % 73 % 99 % Estetiska 34 % 20 % 93 % 72 % 55 % 97 % Humanistiska 24 % 24 % 86 % 76 % 62 % 90 % Naturvetenskap 20 % 58 % 94 % 71 % 79 % 99 % Samhällsvetenskap 27 % 36 % 94 % 67 % 67 % 99 % Teknik 13 % 55 % 97 % 73 % 78 % 100 % En minoritet av eleverna, 24 procent, uppfyller examenskriterierna om minst godkända gymnasiepoäng efter avslutade gymnasiestudier. Likaså är det en minoritet, 43 procent, som har fått godkänt betyg, A E, i samtliga kurser med godkäntkrav. Vid en uppföljning 18 månader senare efter att eleverna övergått till komvux har andelen som klarat godkända gymnasiepoäng ökat till 70 procent. Andelen som har klarat godkänt betyg i samtliga kurser med godkäntkrav har ökat till 71 procent. Nästan samtliga elever som övergått till komvux uppfyller också kriteriet om minst betygsatta gymnasiepoäng (betyg A F). Majoriteten av eleverna uppfyller således de kriterier som är förenade med examen i betydligt högre utsträckning efter studierna i komvux än innan. 26 procentenheter fler av dem som övergått från högskoleförberedande program borde kunna ta ut en examen Fler elever som övergått från högskoleförberedande kan ta ut en examen. Det visar beräkningar som Skolverket har gjort. I diagram 7 jämförs andelen elever som tagit ut en examen i komvux med andelen som borde kunna ta ut en examen. Andelen som borde kunna ta ut en examen är beräknad utifrån hur många som uppfyller samtliga examenskriterier. Beräkningen har gjorts utifrån vilka kurser eleverna läst samt vilka betyg de har fått både i gymnasieskolan och i komvux Gymnasieexamen i form av högskoleförberedande examen inom komvux på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildningen som omfattar gymnasiepoäng, varav godkända betyg i gymnasiepoäng som innefattar betyg i kurserna svenska eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 och matematik1b eller 1c samt gymnasiearbetet, enligt 4 kap. 15 förordningen om vuxenutbildning. 24 I bilaga 2 redogörs för hur beräkningen är gjord. ELEVER NÄRA EXAMEN SOM ÖVERGÅR TILL KOMVUX 27