Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen Årsredovisning 2010
Innehållsförteckning 1. Räddningschefen - om 2010 2. Förvaltningsberättelse 2.1 Organisation s.5 2.2 Uppdrag s.6 2.3 Verksamhet s.7 2.4 Personal s.11 2.5 Ekonomi s.13 3. Ekonomisk redovisning 3.1 Resultaträkning s.14 3.2 Balansräkning s.15 3.3 Kassaflödesanalys s.16 3.4 Noter s.17
1. Räddningschefen - om 2010 Stålbadet 2010 har varit omställningarnas år. Besparingar har genomförts samtidigt som verksamheten har utvecklats och en ny organisation införts. Besparingarna var en nödvändighet för att klara av finansieringen av verksamheten och förändringarna gör att besparingarnas konsekvenser mildras och delar av verksamheten förbättrats. 2010 var omställningens år Besparingarna har inneburit att en del räddningsstyrkors storlek har minskats och på andra håll har heltidsbrandmän i jour ersatts av deltidsbrandmän med beredskap i hemmet. Förändringen av har genomförts utan att någon tillsvidareanställd sagts upp. Ett omfattande arbete har lagts ner för att ta fram riskbedömningar och säkra metoder för FIP (första insatsperson) och den lägre förmågan som minskad storlek på huvudstyrkan skapat. De stora metodförändringarna under året har varit: Införandet av FIP på samtliga räddningsstyrkor. Inköp av värmekameror till alla räddningsstyrkor. Nordingrå, Näsåker och Nyland har tillförts ny utrustning för högtrycksbrandsläckning. Ullånger är den enda räddningsstyrkan på deltid som saknar denna släckmetod då de får snabb hjälp från Ullånger. Indianöverfall, dvs. att räddningspersonalen kan finnas utspridda vid larm och kommer från flera olika håll till skadeplatsen. Utöver dessa förändringar startades en ny organisation upp den 1 januari 2010. Verksamheten I samband med den reviderade Lagen om brandfarliga och explosiva varor trädde i kraft övertog räddningstjänsten ansvaret för tillstånds- och tillsynshanteringen från medlemskommunerna. Ansvaret har förberetts av en intern arbetsgrupp där rutiner och delegationer fastställdes av direktionen den 15 oktober. Tillsynsverksamheten har fokuserats till hotell och vandrarhem vilket inneburit en hel del förelägganden och några överklaganden. Slutsatsen är att behovet av förbättrat brandskydd fanns och nu är åtgärdat. Botnia- och Ådalsbanan har tagit stora resurser i anspråk för hjälp till kommunernas byggprocesshantering samt uppstart av övningsverksamheten och insatsplaneringen. Antalet räddningsinsatser var 933 under 2010. Glädjande är att antalet brand i byggnad och trafikolyckor har minskat något. Förhoppningsvis är det ett trendbrott. Trots en fin sommar med vackert väder var det inga stora skogs- och markbränder. Det var få större räddningsinsatser som krävde stora resurser för att hantera. Personal Övertaligheten av personal, som blev en konsekvens av räddningsstyrkornas minskade storlek, har lösts genom att en personalpool har skapats bland heltidsbrandmän och att deltidsbrandmännen har förändrat sin beredskapstjänstgöring från var tredje till var fjärde vecka. Under året har en vakant brandingenjörstjänst återbesatts. Stf räddningschefen har slutat på egen begäran och en ny brandingenjör har rekryterats till den rollen. Till räddningsstyrkan i Kramfors och Härnösand har nya brandmän i beredskap ( deltidsbrandmän ) rekryterats, grundutbildats, övats och introducerats. Därutöver har vakanser på övriga deltidsstationer rekryterats och grundutbildats. Tyvärr finns fortfarande ett litet antal vakanser kvar. Rekryteringen till brandmän i beredskap är ett litet problem som kan bli större i framtiden. Ekonomi Under året har beslutade neddragningar genomförts och förberetts. Den sista nedskärningen av räddningsstyrkan i jour i Kramfors kommer att vara helt genomförd den 17 januari 2011. Det ekonomiska underskottet för 2010 var -1,5 MKr. Orsaken är att pensionsskulden ökade med drygt 2,0 Mkr mer än tidigare prognos. Underskottet tas ur det egna kapitalet. Årets resultat är bra då engångs- och omställningskostnader i samband med besparingarnas genomförande har belastat redovisningen. Granskning av förbundets ledning och styrning Lekmannarevisorerna har beställt en granskning av förbundets ledning och styrning av Komrev inom PricewaterhouseCoopers. I slutrapporten konstateras det att som ett led i fortsatt utveckling av ledning och styrning vill de betona följande punkter: Ägarstyrning och kontakterna på chefsnivå mellan ägarkommunerna och förbundet kan utvecklas. Roll och ansvarfördelningen inom förbundet uppfattas i huvudsak som klara, tydliga och väl fungerande. Det finns ett samarbete mellan direktion och räddningschef som främjar den politiska processen med vision/mål/resultatstyrning. Styrningen från direktionen i mål-, planerings- och budgetarbetet kan dock förstärkas. 3
Framtiden En ny direktion, där 50% av ledamöterna är nya, skall sättas in i sitt uppdrag. Tillsammans med kommunerna ta fram egna och gemensamma handlingsprogram för skydd mot olyckor. Utveckla metodik och arbetssätt så att kvalitén förbättras genom att nyttja hela förbundets kunskap inom skedena före under efter en olycka på bästa möjliga sätt med de resurser som finns att använda. Utveckling och samordning av folkhälsa, trygghet och säkerhet inom kommunernas geografiska område. Lösa de lokalproblemen som finns. Optimera räddningsutrustningen för att nå effektivitetsvinster och minskade framtida investeringsbehov. Skapa ett ägarsamråd och utveckla strategisk dialog med medlemskommunerna. Kontinuerligt rekrytera, utbilda och förbereda nya räddningsmän i beredskap ( deltidsbrandmän ) för att fylla upp vakanser och avgångar.... Mats Granat, räddningschef 4
2. Förvaltningsberättelse 2.1 Organisation Direktion Direktionen består av två ledamöter per medlemskommun med en personlig ersättare. De genomförde sex möten och arbetsutskottet sex möten under året. Följande politiker har suttit i direktionen 2010: Ledamot Ersättare Kommun Jan Johansson, ordförande Per-Olof Axelsson Kramfors Bertil Böhlin Johan Nordenmark Jonny Lundin, vice ordförande Christer Berglund Härnösand Rune Danielsson Sig-Britt Ahl Jerry Pehrsson Catrine Näsmark Sollefteå Monica Tirri Bengt Sörlin Jan Johansson, Jonny Lundin och Jerry Pehrsson har fungerat som direktionens arbetsutskott. Organisationsschema Förbundets geografiska område 5
2.2 UPPDRAG Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen är ett kommunalförbund mellan Härnösand, Kramfors och Sollefteå kommun. Förbundet skall svara för en gemensam räddningstjänstorganisation åt medlemskommunerna i enlighet med vad som åvilar var och en. Förbundet leds av en direktion och medlemskommunerna har i en förbundsordning reglerat uppdraget samt hur verksamheten skall styras. Förbundsdirektionen är räddningsnämnd för medlemskommunerna. Styrning Verksamheten skall planeras, genomföras och följas upp utifrån: Förbundsordningen som fastställs av respektive medlemskommuns Kommunfullmäktige. Ett handlingsprogram för skydd mot olyckor som fastställs av direktionen för varje mandatperiod. En årlig verksamhetsplan som fastställs av direktionen. Mål I Lagen om skydd mot olyckor anges nationella mål för verksamheten. De två nationella målen har i Handlingsprogrammet kompletteras med lokala säkerhetsmål. Dessa säkerhetsmål ligger som grund för Räddningstjänstens verksamhetsplan och genomförandet av aktiviteterna. Syfte Kommunalförbundet skall möjliggöra ökad effektivitet, säkerhet och slagkraft genom samordning av resurser under en gemensam ledning. Uppdrag Enligt aktuell förbundsordning ankommer det på förbundet att bland annat svara för: Räddningsinsatser vid olyckshändelser och vid överhängande fara för olyckshändelser som definieras som räddningstjänst enligt lag eller annan författning. Sotningsverksamheten. Att granskning av skriftliga redogörelser, tillsyn och kontroll av brandskyddet utförs regelbundet. Tillsyn av anläggningar med farlig verksamhet enligt 2 kap 4 lag om skydd mot olyckor. Att kommunalförbundet har ett aktuellt handlingsprogram för räddningsinsatser. Att kommunalförbundet har ett aktuellt handlingsprogram för olycksförebyggande åtgärder. Programmet skall redovisa målsättningen för sådana åtgärder samt de risker för olyckor som finns och som kan föranleda räddningsinsats. Programmet skall också redovisa hur den förebyggande verksamheten är planerad och hur säkerhetsarbetet bedrivs. Att den olycka som föranlett en räddningsinsats i efterhand blir undersökt. Syftet med undersökningen skall vara att i skälig omfattning klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet och hur insatserna har genomförts. Säkerhetsmål - före en olycka Enskilda ska kunna bo och vistas i Höga Kusten - Ådalen utan att utsättas för oacceptabla risker för olyckor. Med stöd från medlemskommunernas och Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalens arbete ska den enskilde kunna känna sig säker och trygg. Enskilda och andra som utsätts för särskilda risker i samhället ska få extra stöd i sitt arbete med att öka skyddet mot olyckor. Den enskilde ska mötas av samordnade insatser för att underlätta arbetet med skydd mot olyckor. Säkerhetsmål - vid en olycka När den enskildes förmåga att hantera en olycka inte räcker till, ska Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen komma till undsättning inom rimlig tid från det att olyckan upptäcks. I arbetet med att skydda människors liv, hälsa, miljö och egendom ska den enskilde bli förvissad om att Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen genomför räddningsinsatser på ett effektivt och miljömedvetet sätt. Säkerhetsmål - efter en olycka Vid inträffade olyckor ska räddningstjänsten avslutas på ett sådant sätt att den enskilde får stöd i den uppkomna situationen. Kunskap om orsak och förlopp från inträffade olyckor ska tas tillvara för att ge den enskilde ett bättre skydd i framtiden. Förebyggande arbete Processavdelningen svarar för det förebyggande arbetet och stödet till kommunernas krishanteringsarbete. Det förebyggande arbetet kan delas upp i ett eget ansvar för tillsynsverksamhet för skydd mot olyckor samt brandfarliga och explosiva varor, råd och information till enskilda och juridiska personer, extern utbildning, stöd till kommunerna i plan- och byggprocessen, osv. 6
Produktionsavdelningen utför en stor del av förbundets externa utbildning, råd och information till enskilda, m.m. Räddningsverksamheten Förbundet har tre heltidsstationer med räddningspersonal i jour och i beredskap, sex deltidsstationer med räddningspersonal i beredskap och ett värn som arbetar operativt med räddningstjänst, och som rycker ut när larmet går. genomförts enligt plan. Verksamheten planeras utifrån Tillsynsplan 2008-2011 som fastställts av direktionen. Under året har tillsynsarbetet fokuserats på hotell och vandrarhem. Resultaten av genomförda tillsyner visar att behovet av ett ökat brandskydd fanns. Många föreläggande har givits där några har överklagats. Alla överklaganden var inte besvarade av Länsstyrelsen vid årets slut. Det som överprövats visade att Räddningstjänstens krav var själiga. Processavdelningen har ansvaret för den långsiktiga planeringen och styrningen av räddningstjänstverksamheten genom att producera riskbedömningar, styrdokument och analys av verksamheten. Produktionsavdelningen ansvarar för den kortsiktiga planeringen, genomförandet och uppföljningen av planerad verksamhet. Personalen i jour och/eller beredskap finns inom produktionsavdelningen. Efterföljande arbete Alla insatser som genomförs följs kontinuerligt upp och erfarenheterna förs tillbaka in i organisationen. Dessa underlag fungerar som stöd till fortsatt utveckling av förmågan att genomföra räddningsinsatser och är en hjälp till det förebyggande arbetet.. Identifiering av olycksorsaker och utvärdering av räddningsinsatser kräver ökad kunskap och mer resurser. Efterföljande åtgärder är en framtidsfråga. Kunskapen från det som hänt lokalt, nationellt och internationellt är en viktig drivkraft för att förbättra förmågan att minska sannolikheten för och konsekvenserna av oönskade händelser på lokal nivå. 2.3 VERKSAMHET Den externa verksamheten för de som bor, verkar och vistas inom förbundets geografiska yta har delat in i följande tre skeden: Förebyggande åtgärder. Räddningstjänsteverksamhet. Efterföljande åtgärder. Utöver detta har förbundet fungerat som brandsakkunniga till kommunerna samt gett stöd, enligt avtal, till kommunernas krishantering. En ny och reviderad riskbild har tagits fram som skall vara underlag för Handlingsprogram 2012-2016. Förebyggande åtgärder Utöver vad som tidigare reglerats i förbundsordningen har tillstånds- och tillsynshanteringen kring brandfarliga och explosiva varor lagts över från kommunerna till förbundet under 2010. I övrigt har verksamheten bedrivits som tidigare år. Tillsynsverksamheten Kommunernas tillsynsansvar enligt Lagen om skydd mot olyckor och Lagen om brandfarliga och explosiva varor har Genomförda tillsynsbesök 2010: Lagrum Tillsyner Förelägganden Överklaganden LSO 2 kap 2 104 41 4 LSO 2 kap 4 4 0 0 LBE 21 0 0 Tillstånd brandfarliga & explosiva ämnen From den 15 oktober har förbundet hanterat tillståndshanteringen för brandfarliga och explosiva varor. Tillstånd Ansökningar Brandfarliga varor 8 Explosiva varor 5 Det största arbetet för att kunna starta upp verksamheten var revidering av förbundsordningen, övertagande av befintlig tillståndsdokumentation från kommunerna och Polisen, kompetensutveckling av handläggare och skapande av rutiner för verksamheten. Plan- & byggprocessen Förbundet är remissinstans och sakkunniga till kommunerna i plan- och byggprocessens myndighetsutövning. Remissvar ges för översiktplaner, detaljplaner, byggsamråd samt att handläggare regelbundet besöker kommunernas bygg- och miljökontor för genomgång av löpande bygglovsansökningar. Under året har Ådals- och Botniabanan tagit en stor del av några handläggares arbetstid. Framförallt har de granskat och argumentrat för brandvattenförsörjning av och utrymning ur planerade tågtunnlar. 7
Sotning Direktionen har ansvaret för rengöring och brandskyddskontroll av rökkanaler och eldstäder enligt Lagen om skydd mot olyckor. Sotning och brandskyddskontroll utförs av en entreprenör i varje kommun. Under året har föreberedelser genomförts för att dela upp Kramfors kommun i två sotningsdistrikt från den 1 juli 2011. Följande förelägganden har getts efter brandskyddskontroll: Kommun Antal (st) Härnösand 207 Kramfors 12 Sollefteå 148 och översvämningar i Ångermanälven samordnas i en älvgrupp. De har genomfört ett möte under 2010. Kommunal krishantering Räddningstjänsten har ett avtal om att ge kommunerna stöd till deras förberedelser för extraordinära händelser. Avtalet innebär att en heltidstjänst delas av kommunerna för stöd till deras beredskapsplanering. Under året kan följande stöd nämnas. Utbildning och övning i WIS. Genomgång av stabsförberedelser. Utbildning för upplysningscentral och informationsorganisation. Utbildning och övning för krisledningsnämnd. Stöd till de kommunala risk- och sårbarhetsanalyserna. Stöd till förvaltningsvisa krisplaner. M.m. Den största delen av förelägganden gäller takanordningar och glidskydd för stegar. 28 förelägganden är åtgärdade och godkända vid efterkontroll. Räddningstjänsten har genomfört fyra kurser med 36 elever i egensotning, vilket är ett grundkrav för att erhålla dispens för att få sota sin egen fastighet. Totalt finns det 309 dispenser beviljade. Övriga remissärenden Till medlemskommunerna, Polisen samt regional och nationella myndigheter ges remissvar efter förfrågan. De mest frekventa frågorna är i samband med ansökan om alkoholtillstånd och tillfälliga arrangemang, t.ex. Stadsfester, m.fl. Information & rådgivning Information och rådgivning ges via telefon, mejl, på hemsidan, genom informationsträffar, vid tillsynsbesök eller besök hos organisationer och som extern utbildning. 2500 människor har utbildats i allmän brandkunskap, heta arbeten samt i hjärt- och lungräddning, m.m. Riktade informationsträffar till befolkningen i Näsåker och Viksjö har vid två tillfällen genomförts för att öka riskmedvetenheten och förmåga att själva agera i samband med bränder och andra olyckor. Naturolyckor En av de händelser som kan ge stora konsekvenser för människor, egendom och miljön är kopplade till Ångermanälven. Risken för skred, ras och dammbrott måste därför förebyggas. Sollefteå kommun har en samordningsgrupp för skred och ras vilka har träffats tre gånger. Under året har tre större ras inträffat i Sollefteå kommun. Arbetet med att förebygga och planera för dammbrott Skyddsrumsbesiktningar Efter anbudsförfarande har Räddningstjänsten fått i uppdrag att utföra 18 tillsyner och 15 kontroller av skyddsrum i Kramfors och Härnösand. Uppdraget är genomfört vilket även krävde 25 efterkontroller. Räddningsverksamheten Förberedelser Övningsverksamheten och den fysiska träningen når upp till den nivå som finns reglerat i styrdokument. Två preparandakurser för nyanställda deltidsbrandmän har genomförts. Varje utbildning omfattar 100 timmar och har genomförts med brandstationen i Kramfors som bas. En särskild utbildning för de nya deltidsbrandmännen i Härnösand och Kramfors har genomförts för det som åker direkt hemifrån till skadeplats, sk. FIP-utbildning. Nya fordon och ny utrustning har krävt en hel del av övningsverksamheten. Fastighetsskötsel, materielvård och fordonsunderhåll har utförts enligt behov. Följande kompetensutbildning på MSB;s räddningsskolar, där arbetsgivaren finansierat elevens kostnader, har genomförts under året: Kurs Omfattning Antal (veckor) (elever) Grundutbildning 5+2* 3 för räddningsinsats Räddningsledare A 6 1 Tillsyn A 6 3 *Distansutbildning Det finns ett relativt stort behov av att skicka nyanställda deltidsbrandmän på grundutbildning för räddningsinsats. De ekonomiska förutsättningarna har inte gjort det möjligt under 2010. 8
Förberedelser med grundutbildning, fordon och utrustning har genomförts i Näsåker och Nyland inför start av IVPA-verksamheten på dessa räddningsstyrkor den 3 januari 2011. Sex nya lätta räddningsfordon har utrustats och placerats på brandstationerna samtidigt som samtliga räddningsstyrkor har försetts med värmekameror. Pågående större projekt Nationellt Nationellt finns två utredningar som kommer att påverka Räddningstjänsten i Höga Kusten Ådalen. Regeringen har lagt ett förslag på att minska antalet RITSstyrkor (räddningsinsats till sjöss) vilket innebär, om det fastställs, att HKÅ tappar RITS-uppdraget. Det andra regeringsuppdraget är ett förslaget till Försök med samhällsviktig samverkan s.k. trygghetsstyrkor, som troligen kommer att genomföras i västra delarna av Sollefteå kommun. Västernorrlands län I länet finns Strategiska rådet som är ett samverkansforum för Länsstyrelsen, Landstinget, Polisen, SOS-alarm och Räddningstjänsten. De genomförde två möten under 2010. Arbetet med att planera för räddningsinsatser har fokuserats till den nya kriminalvårdsanstalten i Saltvik och de nya järnvägstunnlarna i samband med färdigställandet av Ådals- och Bottniabanan. Räddningsinsatser Det statistiska underlaget är litet (se tabell på följande sida) och det är därför svårt att göra trovärdiga analyser av räddnings-insatserna under ett verksamhetsår. Det totala antalet räddningsinsatser har minskat 2010 i förhållande till ett genomsnitt de senaste tio åren. Förhoppningsvis är det en ny trend. De larmtyper som har minskat är IVPA, brand i byggnad och trafikolyckor. Trots en sommar utan större markoch skogsbränder ökade antalet larm till brand ej i byggnad. En viss ökning av automatiska brandlarm och utsläpp av farliga ämnen finns. Övriga larmtyper följer tidigare års siffror. (se tabell på följande sida). Efterföljande arbete En olycks- och orsaksförloppsutredning är genomförd och vid en dödsbrand har Räddningstjänsten följt Polisens orsaksutredning. 3 st fördjupade insatsutvärderingar har genomförts. I samband med bränder begär ibland förundersökningsledaren ett utlåtande om risk för brand- och rökspridning och därmed om risk för människors liv och hälsa förelegat, så kallat sakkunnigutlåtande. Under 2010 har fem utlåtanden skrivits. Den interna krisstödsorganisationen har aktiverats efter tre räddningsinsatser. För att samordna skydd mot olyckor träffas räddningscheferna fyra gånger per år. Räddningscheferna har utsett tre samverkansgrupper som tar fram och genomför samverkansaktiviteter. Grupperna jobbar med förebyggande åtgärder, operativ frågor (inklusive inköp) respektive efterföljande åtgärder. Jämtlands län adjungeras när behov finns. Följande gemensamma projekt pågår: Gemensamt SOS-avtal i Norrland. Förststudie om en gemensam larm och ledningscentral för blåljusmyndigheterna och kommunala kriser i Västernorrlands län. RAKEL Farliga ämnen. Tung räddning (kommunikationsolyckor). Samverkan med försvarsmakten (hemvärnet). Personlig skyddsutrustning. Beskjutning av värmepåverkade acetylengasflaskor. Hantering av tillstånd och tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Tillsynsplan 2012-2016. Internt Det finns interna arbetsgrupper som arbetar fram nya koncept för: Handlingsprogram 2012-2016. Efterfordon (släpvagnar och trailers). Riktlinjer för skyddsnivå kem- och rökdykning. Ny släck- och räddningsenhet ( släckbil ). Marin beredskap. 9
Insatser per stationsområde Station / År 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Totalt Härnösand 316 367 371 360 347 370 2131 Kramfors 206 187 218 233 213 212 1269 Nyland 52 46 78 53 38 54 321 Ullånger 55 56 72 59 54 55 351 Nordingrå 73 101 95 89 70 80 508 Sollefteå 210 187 202 191 206 204 1200 Näsåker 25 29 21 29 30 33 167 Junsele 110 85 81 96 82 83 537 Ramsele 46 76 63 55 66 92 398 Totalt 1093 1134 1201 1165 1106 1183 6882 Orsaken till insatser Olyckstyp / År 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Totalt Brand i byggnad 120 140 125 121 120 156 782 Brand ej i byggnad 142 107 146 150 135 136 816 Trafikolycka 124 152 154 138 115 117 800 Utsläpp av farligt ämne 40 23 20 23 46 33 185 Drunkning-/tillbud 4 7 5 4 5 2 27 Nödställd person 5 14 21 6 16 5 67 Nödställt djur 4 3 4 8 11 10 40 Stormskada 2 0 3 17 2 4 28 Annat ras 1 0 1 1 0 0 3 Översvämning av vattendrag 2 5 5 0 1 5 18 Annan vattenskada 12 11 10 4 12 7 56 Annan olycka 9 16 15 13 14 21 88 Automatlarm, ej brand/gas 196 181 208 189 206 196 1176 Förmodad brand 44 75 58 75 58 74 384 Falsklarm brand 4 8 4 5 2 1 24 Förmodad räddning 9 7 7 9 8 11 51 Falsklarm räddning 1 1 2 1 1 1 7 I väntan på ambulans 129 148 135 132 105 132 781 Annan hjälp till ambulanspersonal 16 19 19 23 8 11 96 Hjälp till polis 5 6 12 2 5 2 32 Felindikering från automatlarm 1 2 2 1 4 2 12 Inbrottslarm 45 55 83 107 96 116 502 Hiss ej nödläge 7 11 8 9 12 8 55 Annat uppdrag 12 12 30 16 14 18 102 Totalt 934 1003 1077 1054 996 1068 6132 10
2.4 PERSONAL Sjukdom och utbildningsinsatser Räddningstjänsten har låg sjukfrånvaro. Träningspass finns schemalagda och är en daglig aktivitet som personal i utryckande tjänst deltar i och det kan förklara det låga sjukfrånvarotalet. Det har under året inte funnits någon längre sjukskrivning som krävt rehabiliteringsinsatser. Följande vidareutbildningar har ändå genomförts externt: Kurs Omfattning (dagar) Antal (elever) Samtalsutbildning för arbetsledare 2 15 Arbetsledarutbildning 2 7 för befälsut- bildade brandmän Krisstödskurs 2 3 Den ekonomiska situationen har varit en hämmande effekt på möjligheten att kompetensutveckla medarbetarna och hantera personalvården på ett bra sätt. Rekryteringsbehov och personalförsörjning De anställda som har tillräcklig tid i utryckande tjänst kan ta ut full pension vid 58 års ålder och det gör planeringen lite svårare eftersom spannet mellan 58 år upp till 67 år skapar en osäkerhet för arbetsgivaren, då det varierar när de anställda verkligen bestämmer sig för att ta ut ålderspension. Rekryteringsbehovet av brandmän i beredskap ( deltidsbrandmän ) är konstant. Det finns några befintliga vakanser som måste fyllas upp samtidigt som det är en viss kontinuerlig avgång. Rekryteringen av framtida deltidsbrandmän är en viktig framtidsfråga som kräver nya angreppssätt. Teoretiskt ser pensionsavgångar ut på följande sätt: År 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal (st) 4 2 2 1 7 3 7 2 Statistik Heltid/deltid/Internt stöd (tillsvidareanställda) 2010-12-31 Åldersfördelning Män Kvinnor Totalt Andel (%) 20-29 9 2 11 15,7 30-39 14 1 15 21,4 40-49 11 1 12 17,2 50-59 29 0 29 41,4 60-2 1 3 4,3 Summa 65 5 70 100 Fördelning per kategori 2010-12-31 Män Kvinnor Totalt Andel (%) Heltidsstyrkor (tillsvidareanställda) 66 4 70 32,7 Deltidsstyrkor och värn (beredskapsanställda) 133 7 140 65,4 Internt stöd och ledning 1 3 4 1,9 Timanställda vikarier 0 0 0 0 Summa 200 14 214 100 Totalt arbetad tid i timmar 2010-12-31 Män Kvinnor Totalt Andel (%) A: 29 år 21 754 8 502 30 256 18,0 B:30-49 år 61 768 4 160 65 928 39,1 C: 50 år 70 162 2 080 72 242 42,9 Summa 153 684 14 742 186 426 100 11
Medelålder 2010-12-31 Män Kvinnor Totalt 46,15 38,60 45,90 Total sjukfrånvaro i % 2010 Sjufrv (tim) Arb tid (tim) Sjukfrv (%) A: 29 år 110 30 256 0,36 B:30-49 år 1 809 65 928 2,74 C: 50 år 1 204 72 242 1,67 Summa 3 123 186 426 1,85 Total sjukfrånvaro >59 dgr 2010 Antal kaldgr Antal kaldgr >59 Andel av total (%) 20-29 år 15 0 0 30-39 år 222 151 68,02 40-49 år 67 0 0 50-59 år 180 51 28,33 >60 år 21 0 0 Summa 505 100 Sjukfrånvaro (tim) 2006 2007 2008 2009 2010 Anställdas sammanlagda arbetstid (tim) 181 475 169 711 178 413 171 132 168 426 Total sjukfrånvaro av sammanlagd arbetstid (tim) 3 118 1 359 1 988 4 249 3 123 Total sjukfrånvaro av arbetad tid (%) 1,7 0,8 1,1 2,5 1,85 Summa sjukfrånvaro för kvinnor (tim) 33 33 43 274 119 Summa sjukfrånvaro för män (tim) 3 085 1 325 1 945 3 975 3 004 3 118 1 358 1 988 4 249 3 123 Sjukfrånvaro för personal under 29 år (tim) 211 62 227 229 110 Sjukfrånvaro för personal 30-49 år (tim) 1 813 1 075 764 2 099 1 809 Sjukfrånvaro för presonal 50 år eller mer (tim) 1 094 222 997 1 920 1 204 Total sjukfrånvaro 3 118 1 359 1 988 4 249 3 123 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) 99 99 99 99 100 Sjuk 59 dgar eller mer (%) 55 0 0 0 0 12
2.5 EKONOMI Årets resultat Resultatet vid bokslutet uppgår till - 1 500 tkr (+2 155 tkr 2009) och därmed uppnås inte det finansiella målet på + 0,5 procent av omsättningen. Underskottet föreslås tas ur reserverade medel för ökade pensionskostnader, vilket innebär att det egna kapitalet minskar. Orsaken till underskottet beror på att pensionsskulden ökade med 2 600 tkr mer än vad prognosen som togs fram till budgetarbetet visade. Orsaken beror på att ett antal medarbetare tagits bort från redovisningen till KPA när de fyllde 58 år och hade rätt till pension, samtidigt som de fortfarande tjänstgör. När felet upptäcktes påfördes deras borttagna skuld redovisningen vilket genererade en stor engångsskuldökning. Bortsett från pensionsskuldökningen visar redovisningen på en god hushållning och en ekonomi i balans. Det finns en mycket stor kostnadsmedvetenhet inom organisationen som tillsammans med att akuta behov har prioriterats framför långsiktiga behov gjort att budgetramen kunna hållas. Behovet av hårda prioriteringar beror på att besparingarna och verksamhetsutvecklingen, som började i slutet av 2009 och genomfördes fullt ut 2010, har genererat omställnings- och engångskostnader. Investeringar Investeringarna under 2010 uppgick till 3,094Mkr jämfört med budgetvolymen på 7,9 Mkr. De senarelagda investeringarna har medfört lägre avskrivningar än budgeterat. Räddningstjänstförbundets nettokostnader (exkl avskrivningar) som andel av medlemsintäkterna, uppgick till 95,2 % och den andelen bör inte ligga för högt, då det inte kan skapas något ekonomiskt utrymme för framtida investeringar. Ökade kostnader för den löpande driften får inte tränga undan investeringar och en vaksamhet är nödvändig för att klara de kommande årens investeringsbehov. Att lånefinansiera till investeringar är inte ett alternativ eftersom förbundets direktion genom de fastställda finansiella målen beslutat att investeringar skall finansieras genom egna medel. Pensioner Hanteringen av pensionsskulden vid förbundsbildningen var de första åren ett problem på grund av osäkra prognoser och hur avsättningen ska hanteras inom förbundet. Lösningen med ett ökat PO-pålägg fungerar bra, om prognoserna från KPA är relativt stabila över tid. Avsättningar till pensionsskulden finns under not 16 och den del som belastar resultaträkningen finns angiven som pensionskostnad inkl. särskild löneskatt under not 2. Skuldökningen 2010 blev +2,??? tkr högre än tidigare prognos. Prognosen för framtiden är: Prognos (tkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Pensionsskuld?????????? Objekt Antal (st) Utgift (tkr) Lätta fordon (FIP) 6 1 053o Lastväxlarflak med tank, Härnösand/Sollefteå 2 1 216 IR-kamera 5 484 Hydraulisk räddningsutrustning, Junsele 1 341 SUMMA 3 094 13
3. Ekonomisk redovisning 3.1 Resultaträkning Budget Resultaträkning (Tkr) Not 2010 2009 2010 Verksamhetens intäkter 1 4 753 5 759 4 558 Verksamhetens kostnader 2-68 676-66 529-66 012 Avskrivningar 3-2 740-2 884-3 200 Verksamhetens nettokostnad -66 663-63 654-64 654 Kommunbidrag 4 65 127 65 785 65 126 Finansiella intäkter 5 52 40 150 Finansiella kostnader 6-15 -15-40 Resultat före extraordinära poster -1 499 2 155 582 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 Årets resultat 7-1 499 2 155 582 14
3.2 Balansräkning Balansräkning (Tkr) Not 2010-12-31 2009-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier 8 3 164 2 168 Fordon 9 11 656 12 322 Summa anläggningstillgångar 14 820 14 489 Omsättningstillgångar Fordringar 10 1 544 2 440 Kassa och bank 11 13 000 12 613 Summa omsättningstillgångar 14 544 15 053 Summa tillgångar 29 364 29 542 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 4 014 5 512 därav årets resultat -1 499 2 155 Summa eget kapital 12 4 014 5 512 Avsättningar Avsättningar pensioner 13 15 098 11 751 Summa avsättningar 15 098 11 751 Skulder Kortfristiga skulder 14 10 252 12 279 Summa skulder 10 252 12 279 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 29 364 29 542 15
3.3 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (Tkr) Not 2010 2009 Löpande verksamhet Inbetalningar till verksamheten 15 70 775 70 797 Utbetalningar från verksamheten 16-67 354-60 605 Jämförelsestörande intäkter Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens nettobetalningar 3 421 10 192 Finansiella inbetalningar 52 40 Finansiella utbetalningar -15-15 1. Verksamhetsnetto 3 458 10 217 Investeringsverksamhet Utbetalningar inköp materiella tillg -3 094-5 984 Inbetalningar avyttrade materiella tillg 23 23 2. Investeringsnetto -3 071-5 961 Finansieringsverksamhet 3. Finansieringsnetto 0 0 Förändring av likvida medel (1+2+3) 387 4 256 16
3.4 Noter 2010 2009 Not 1, Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter 4 753 5 759 varav bidrag från statliga mydigheter 346 294 Not 2, Verksamhetens kostnader Löner och arvoden 34 120 33 339 Arbetsgivaravgifter 11 769 10 722 Skuldökning semester 285 94 Pensionskostnader inkl löneskatt 6 552 5 024 Övriga verksamhetskostnader 15 950 17 350 Summa 68 676 66 529 Not 3, Avskrivningar Maskiner och inventarier 2 740 2 884 Not 4, Kommunbidrag Härnösands kommun 19 980 20 182 Kramfors kommun 21 854 22 074 Sollefteå kommun 23 293 23 528 Summa 65 127 65 785 Not 5, Finansiella intäkter Ränteintäkter 52 40 Not 6, Finansiella kostnader Bankkostnader 13 9 Räntekostnader 2 6 Summa 15 15 Not 7, Årets resultat Årets resultat enl resultaträkningen -1 499 2 155 Reservation för ökade pensionskostnader under kommande år. -2 155 Ianspråktagande av reservation 1 499 Årets resultat enligt balanskravet 0 0 17
Noter 2 010 2 009 Not 8, Inventarier Ingående bokfört värde 2 168 3 107 Försäljning 23 23 Nyanskaffning 2 041 322 Avskrivningar 1 022 1 239 Utgående bokfört värde 3 164 2 168 Not 9, Fordon Ingående bokfört värde 12 322 8 305 Försäljning Nyanskaffning 1 053 5 661 Avskrivningar 1 719 1 645 Utgående bokfört värde 11 656 12 322 Not 10, Fordringar Kundfordringar 644 267 Ingående moms 442 1 034 Upplupna intäkter 301 461 Skattekonto 157 677 Summa 1 544 2 440 Not 11, Kassa och bank Bankkonto FSB 13 000 12 613 Not 12, Eget kapital Ingående eget kapital 5 512 3 358 Årets resultat -1 499 2 155 Fördelning av eget kapital Eget kapital reserverat för kommande pensionskostnader 3 628 5 126 Eget kapital ej reserverat 386 386 Utgående eget kapital 4 014 5 512 Not 13, Avsättningar Avsättningar pensioner 12 150 9 457 Specifikation av förändring Årets avsättning 2 856 1 549 Årets utbetalning -361-185 Ränte- och basbeloppsuppräkning 239 587 Övriga förändringar netto -41-29 Avsättning löneskatt 2 948 2 294 Summa 15 098 11 751 18
Not 14, Kortfristiga skulder Interimsskulder 210 481 Leverantörsskulder 1 190 3 431 Utgående moms 184 137 Upplupna löner 1 589 1 711 Upplupna semesterlöner 3 322 3 037 Upplupen löneskatt individ del 402 363 Upplupna p-kostn individ del 1 656 1 497 Övriga kortfristiga skulder 1 699 1 621 varav arb giv avg o skatt för december 1 625 1 580 Summa 10 252 12 279 Noter 2010 2009 Not 15, Inbetalningar till verksamh Inbetalningar 69 879 71 543 Justering ökning kortfr fordringar -747 Justering minskning kortfr fordringar 896 Summa 70 775 70 797 Not 16, Utbetalningar från verksamh Utbetalningar 68 675 66 529 Justering ökning kortfr skulder -3 577 Justering minskning kortfr skulder 2 026 Justering avsättn pension o löneskatt -3 347-2 347 Summa 67 354 60 605 19