Frågor och svar Sevesokonferensen 2015 Nedanstående svar är MSB:s nuvarande tolkning och kan komma att ändras om mer fakta eller domstolsavgöranden kommer. Varje myndighet och företag behöver göra en egen bedömning av reglerna. Offentlighet och sekretess Fråga; Är säkerhetsrapporten och handlingsprogrammet offentlig handling? Svar; Ja, utgångspunkten är att säkerhetsrapporten och handlingsprogrammet är allmän handling när det inkommit till en myndighet och huvudregeln är då att de är offentliga handlingar. Det finns möjlighet till viss sekretess men detta måste ha stöd i OSL (lagen om offentlighet och sekretess) och prövas i varje enskilt fall. Fråga; Är länsstyrelsens tillsynsplan och tillsynsprogram offentlig handling? Svar; Länsstyrelsens tillsynsplan och tillsynsprogram är allmän handling, och om inte tillsynssekretess enligt OSL är tillämplig så är dokumenten offentliga. Samråd enligt 13 Fråga; Krävs samråd om riskbilden förändras men inte risken för storskalig kemikalieolycka? T.ex. ny kemikalie på tidigare Sevesohögreverksamhet som inte bidrar till ökad riskbild utanför industriområdet. Svar; Ja, eftersom riskbilden förändras. Tanken är att bl.a. att allmänheten, närliggande verksamheter och myndigheter ska få information. Är det en ny Sevesokemikalie i större mängder bör samråd genomföras. Fråga; Säkerhetsrapporten ska uppdateras till 1 juni 2016 för befintlig verksamhet, ska samrådsredogörelsen med från då tillståndet söktes, vilket var flera år sedan? Eller måste ett nytt samråd genomföras som en del av uppdateringen? Svar; Om inget annat hänt än att säkerhetsrapporten ska uppdateras efter den nya lagstiftningen behöver inget nytt samråd hållas, men tidigare samrådsredogörelse ska bifogas. Fråga; Hur brett behöver man samråda? Är normal-privatpersonen intressant att samråda med? Svar; Ja, allmänheten som kan påverkas av en allvarlig kemikalieolycka ska företaget samråda med.
Fråga; Krävs även samråd för befintlig varsamhet? Svar; Samråd enligt 13 Sevesolagen krävs om det skett några förändringar som kan påverka säkerheten. Fråga; Vilka krav ska ställas på samråd, omfattning och innehåll, samt redovisningen i säkerhetsrapport och anmälan? Svar; Vid samrådet ska verksamhetsutövaren presentera, utöver händelser i den egna verksamheten, vilka faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten. Samrådets omfattning är beroende av den verksamhet som bedrivs och kan därför skilja sig åt för olika verksamheter. Ett samråd behöver inte genomföras som ett möte utan kan även genomföras skriftligen Av samrådsredogörelsen ska det framgå vilka som varit närvarande, vilka frågor som diskuterats, vad samrådet resulterat i och de eventuella åtgärder som vidtagits till följd av samrådet. Fråga; Om flera Sevesoverksamheter ligger nära varandra vad krävs för samråd och redovisning av dominoeffekt? Behöver länsstyrelsen vara delaktig vid dessa möten? Svar: Påverkan från omgivningen (dominoeffekt) ska särskilt beaktas i verksamhetsutövarens säkerhetsarbete som ligger tillgrund för att identifiera faktorer som kan påverka säkerheten. Om det i verksamhetsutövarens utredning visar sig att det finns två eller flera närliggande Sevesoverksamheter som kan påverka varandra så ska de samverka (det finns inget krav på samråd med tillhörande samrådsredogörelse) och utbyta information om varandras risker vid verksamheterna. Erfarenheterna från samverkan ska tas tillvara vid respektive verksamhets upprättande/revidering av handlingsprogram, säkerhetsledningssystem, säkerhetsrapporter och intern plan för räddningsinsatser. Det finns inget krav på att länsstyrelsen ska vara delaktig vid samverkan mellan närliggande Sevesoverksamheter. Fråga; 13 Sevesolagen. Avser faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten vid utredningar av om det finns sådana faktorer ska Verksamhetsutövaren samråda. Detta lilla samråd avser väl bara omgivningsfaktorer, men ej påverkan konsekvenser vid en eventuell olycka? (Det stora samrådet har däremot många fler aspekter). Det finns väl inget krav på att lilla samrådet ska ske via möte? Även skriftligt är okej? Kan länsstyrelsen avstå från yttrande i samrådet enligt 13 Sevesolagen?
Svar; Vid det lilla samrådet enligt 13 Sevesolagen är fokus på de faktorer, både inom verksamheten och i omgivningen, som kan leda till att en allvarlig kemikalieolycka uppkommer vid verksamheten. Syftet med samrådet är dels att den berörda allmänheten ska få möjlighet att yttra sig över förändringarna men även säkerställa att alla faktorer har beaktats av verksamhetsutövaren. Konsekvenserna för en allvarlig kemikalieolycka avses inte i första hand vid det lilla samrådet. Ett samråd behöver inte genomföras som ett möte utan kan även genomföras skriftligen. Länsstyrelsen avgör själva om de ska ta del av samrådet. Myndigheter har ingen skyldighet att delta, istället ska det ses som att de ges en möjlighet att kunna påverka. Anmälan Fråga; Varför ska verksamhetsutövaren redogöra för samrådet i anmälan om det inte är frågan om en prövning? Vad ska länsstyrelsen göra om uppgift om samråd saknas eller om samråd inte gjorts? Svar; Verksamhetsutövarna ska visa att de genomfört samråd som en del i sitt säkerhetsarbete. Saknas uppgift om samråd har länsstyrelsen möjlighet genom sin tillsyn att förelägga om att verksamhetsutövaren ska bifoga samrådsredogörelse eller genomföra samråd? Fråga; Vilka övergångsregeler finns för anmälan? Svar; Befintlig verksamhet lägre kravnivån Lämna in uppdaterad anmälan och handlingsprogram senast 1/6-16 Ändrad klassificering lägre kravnivå Lämna in uppdaterad anmälan och handlingsprogram senast 1 år efter omklassificering Handlingsprogram och säkerhetsledningssystem Fråga; Vad ska skickas in handlingsprogrammet eller hela säkerhetsledningssystemet? Svar; Det är handlingsprogrammet som ska skickas in. Frågor; Tidigare ansågs handlingsprogrammet inkludera säkerhetsledningssystemet (säkerhetsorganisationen) d.v.s. rutiner. Arbetsmiljöverket tryckte ännu hårdare på detta än länsstyrelsen. Har MSB aldrig delat den synen eller har den ändrats? Svar; Lagstiftningen har ändrats, förtydligats och därmed har även MSB:s syn reviderats.
Säkerhetsrapport Fråga; Finns det krav på att säkerhetsrapporten ska finnas i pappersform? Svar; Det finns inga krav på att säkerhetsrapporten ska finnas i pappersform. Fråga; Vi ska enligt 5 års intervallet lämna in en ny säkerhetsrapport 2017. Ska vi inkomma med denna 1 juni 2016? Svar; Ni måste inkomma med en uppdatarad säkerhetsrapport 1 juni 2016, enligt övergångsbestämmelserna i lagstiftningen (om inte nuvarande säkerhetsrapport uppfyller lagstiftningens krav). En säkerhetsrapport ska förnyas minst vart femte år. Denna regel föreskriver det längsta tidsintervallet för en förnyelse av säkerhetsrapporten och utgör en garanti för att säkerhetsrapporten förnyas även när inga andra omständigheter talar för en förnyelse. Fråga; Hur ska man ställa sig till att redovisa bästa teknik i Säkerhetsrapporten? Ska man tänka BAT eller miljöbalksperspektiv? Vi har ett exempel på där verksamhetsutövaren hänvisar till befintligt BREF-dokument, där BAT är att ha ett säkerhetsledningssystem enligt Seveso. I det fallet tillför ju detta inget utöver befintligt krav. Svar; MSB:s tolkning är att bästa praxis kan ses som bästa möjliga metod eller teknik som finns tillgänglig på marknaden och som används för att skapa och upprätthålla god säkerhet vid verksamheten. Genom att redovisa bästa praxis visar företaget att det har kunskap om den teknik som finns tillgänglig på markanden. Fråga; Vi hanterar mer än 300 ämnen i fabriken. I bilaga 3 till förordningen (2015:236) punkt 3c krävs en förteckning över farliga ämnen. Ska alla farliga ämnen enligt bilagan anges, eller räcker det med dem som förekommer i mängder över gränsmängden för lägre kravnivå? Svar; Fokus ligger på att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor i Sevesolagstiftningen. Det är enligt MSB rimligt att begränsa listan över kemikalier i anmälan eller säkerhetsrapporten till de ämnen som överstiger 2 % av gränsvärdet för den lägre kravnivån. Kemikalier under 2 % bör tas med om de är så placerade att de kan utlösa en allvarlig kemikalieolycka. Miljöbalkssamråd och säkerhetsrapport Fråga; Behöver en fullständig säkerhetsrapport presenteras vid ett samråd i samband med tillståndsansökan enligt miljöbalken? Svar; Säkerhetsrapporten behöver vara så komplett att samrådet kan fylla sin funktion.
Information till allmänheten Fråga; Finns det krav på annat språk än svenska? Om ja, vem kartlägger språkbilden i samhället? Svar; Det finns inget lagkrav som anger på vilket/vilka språk informationen ska finnas. Men eftersom det är tänkt att allmänheten ska kunna ta del av informationen ligger det i sakens natur att kommunen kan behöva informera på fler språk än svenska. Kravet på att informera allmänheten ligger på kommunen så det är rimligt att kommunen kartlägger vilka språk informationen behöver finnas på. Fråga; Hur detaljerad information ska sprida? Svar; Informationen ska vara tillräckligt detaljerad för att uppfylla kraven i bilagan till förordningen. Fråga; Tolkningen av kraven är att informationen ska ligga på kommunens hemsida. Ryktet säger att MSB kräver att en del av informationen ska skickas till allmänheten, stämmer detta? Svar; I 7 i MSBFS 2015:8 står att informationen ska kunna nås via kommunens hemsida. Vid ett kommunalförbund ska informationen kunna nås via såväl förbundets som medlemskommunernas hemsidor. Detta gäller för information kopplat till alla verksamheter. För verksamheter på den högre kravnivån gäller, enligt 8 i MSBFS 2015:8, att informationen utan begäran ska lämnas till allmänheten. Allmänheten i det senare fallet är sådan allmänhet som kan påverkas av en olycka vid verksamheten (enligt 14 2 st. Sevesolagen). Exakt på vilket sätt informationen utan begäran ska lämnas till allmänheten finns inte angivet, men ett sätt kan vara att skicka ut informationen. Tillsyn Fråga; Vad kan påverka intervallet för tillsynsbesök från 1/3 år? Svar; Den helhetsbedömning som tillsynsmyndigheten gör i sitt tillsynsprogram. I 16 Sevesoförordningen står att länsstyrelsen i bedömningen ska ta hänsyn till verksamhetens art, omfattning och till hur verksamheten följer bestämmelserna. Övrigt Fråga; Ser ni ingen risk med att tågset ställs upp i högre grad på kommunens rangerbangårdar? Finns det rangerbangårdar i Sverige som är Sevesoverksamheter? Svar; Det finns redan i dag problematik med att järnvägsvagnar ställs upp utanför verksamheter? Om detta problem ökar är det något som vi får hantera. Transport av farligt gods utanför verksamheten är undantaget. Om uppställningen inte kan ses som en del i transporten övergår aktiviteten från transport till lagring.
I dagsläget finns det inga rangerbangårdar som är Sevesoverksamheter, men däremot finns det ett antal rangerbangårdar som är s.k. farliga verksamheter enlig lagen om skydd mot olyckor och några omfattas dessutom av det särskilda skyddskravet enligt lagen om transport av farligt gods. Fråga; Vad är definitionen av närhet i PBL? Svar; I regeringens proposition 2014/15:60 anges att Byggnadsverket bör anses vara placerat i närheten av en Sevesoverksamhet om byggnadsverket, eller de som uppehåller sig i ett sådant byggnadsverk som utgör en byggnad, kan komma att skadas vid en olycka som berör en Sevesoverksamhet. Fråga; Gäller Sevesolagstiftningen för hamndepåer? Svar; Det beror på av som innefattas i begreppet hamndepåer. Är det en lagring så är svaret ja. Är de farliga ämnena under transport så är svaret nej. Fråga; En tank ägs av en leverantör men är placerad inom en annan verksamhetsutövares område. Vem har Sevesoansvaret? Leveransgränsen (av syrgas och gasol) är ledningen efter tanken. Svar; Den som styr och kan fatta avgörande beslut är verksamhetsutövare. Vanligtvis brukar det vara den verksamhetsutövare som nyttjar gasolen och syrgasen, inte leverantören. Fråga; MSB har bemyndigande att meddela föreskrifter enligt flera paragrafer i förordningen. Är detta något ni har planer på att utnyttja? Svar; I dagsläget finns inte planer på fler föreskrifter. Fråga: Kan ni MSB ge exempel på förändringar som är betydande och innebär nytt tillstånd? Svar; Den frågan prövas av tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken och säkerheten ska vara en naturlig del i den prövningen.