Kommunfullmäktige 13 februari 2014 1 (22) Plats och tid: Folkets Hus, Sessionssalen kl 18.15-20.00 Beslutande: Se bilagd förteckning Övriga deltagande: Catrin Marsell, sekreterare Ej tjänstgörande ersättare: Lillvor Eriksson, Marica Sjöstedt, Ulla Olsson, Rolf Wennerlöf Utses att justera: Marianne Andersson och Bengt Sjöberg med Torbjörn Parling och Ulf Söhrman som ersättare. Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 18 februari 2014 kl. 15.30. Underskrifter: Sekreterare Catrin Marsell Paragrafer: 1-13.. Ordförande Marina Isaksson.. Justerande Marianne Andersson Bengt Sjöberg ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 13 februari 2014 Anslagsdatum: 19 februari 2014 Datum för anslags nedtagande: 13 mars 2014 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson
Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 13 februari 2014 2 Beslutande Per Gruvberger (S) Marina Isaksson (S) Linda Knutsen (M) Torbjörn Parling (S) Christina Persson (S) Anders Nilsson (V) Bengt-Olof Persson (S) Patrik Fornander (M) Benny Ahremark Persson (C) Ann-Marie Rosö (S) Marcos Ciscar (F-D P) Sune Frisk (S) Michael Helmersson (FP) Åsa Hååkman-Felth (S) Olle Engström (S) Ulf Söhrman (M) Dan Stjernlöf (V) Olle Engström (S) Lars Sundberg (SD) Helene Larsson Saikoff (S) Bengt Sjöberg (KD) Peter Johansson (C) Claes-Eric Ericsson (S) Christer Olsson (M) Britt-Marie Wall (S) Jomark Polintan (S) Alfred Maultasch (MP) Helen Eriksson (F-D P) Henric Forsberg (S) Annika Johansson (V) Christina Söhrman (M) Björn Stålhammar (FP) Stefan Andersson (S) Marianne Andersson (S) Irene Frisk (S) Gudrun Henriksson (C) Björn Kihl (M) Per-Olof Felth (S) Tjänstgörande ersättare Ej närvarande ersättare Christel Iversen Jerry Rothin Ej närvarande ersättare Ej närvarande ersättare Karin Löfstrand
Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 13 februari 2014 3 Kf 1 Information från Östra Värmlands överförmyndarnämnd Nämndens ordförande Inga-Lill Röhr informerar om nämndens verksamhet och aktuella frågor. I samband med informationen ställs frågor av Ulf Söhrman, Benny Ahremark Persson, Ulla Olsson och Christer Olsson.
Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 13 februari 2014 4 Kf 2 Allmänhetens frågestund Under frågestunden aktualiseras frågor dels beträffande den pågående upphandlingen av busstrafik, dels gällande arbetskläder inom hemtjänsten. Under frågestunden yttrar sig Per Gruvberger och Torbjörn Parling i ärendet om upphandling av busstrafik. Beträffande frågan om arbetskläder inom hemtjänsten meddelar Britt-Marie Wall att svar på frågan meddelas vid nästa kommunfullmäktigesammanträde.
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 5 Kf 3 Dnr 2014/02 Motion ang. biogas I motion inkommen 2013-12-28 anför Ulf Söhrman (M) följande: Biogas är en växthusgas som har större potens än koldioxid att ge växthuseffekter. I Filipstads kommuns årsredovisning talar man om biogas och biogasprojekt, men ingenting händer trots att det finns potential för biogasproduktion i Filipstads kommun. Tack vare eller på grund av den omfattande livsmedelsproduktionen som finns i kommunen så finns det en betydande möjlighet till biogasproduktion. Den biogas som nu produceras går okontrollerat ut i atmosfären. Kommunen bör därför utreda möjligheterna till att ta tillvara den biogas som finns i kommunen och att utveckla möjligheterna till biogasproduktion här. En ordentlig utredning bör omfatta följande möjligheter: Hur stor är potentialen från kommunens reningsverk för biogas produktion? Reningsverket är dimensionerat för motsvarande 35 000 kommuninnevånare, men vad är den totala möjliga produktionen av biogas från reningsverket? Sjön Yngen vid Persberg är kommunens färskvattenreserv och förutsätts ha rent vatten. Trots detta så har kommunen ett avloppsreningsverk vid sjön Yngen, som sedan släpper ut sitt avlopp i sjön. Här finns en möjlighet att ta tillvara detta avlopp och leda in detta i kommunens avloppsreningsverk och därmed tillföra mer råvara till biogasproduktion vid reningsverket vid Daglösen. Därför bör frågan om tillförsel av avloppsvatten från Persberg utredas och fastställa vilken väg som skall väljas om det är bättre att anlägga en pipeline från Persberg in till stan eller om detta avlopp skall transporteras in till stans reningsverk med tankbil. Förutom mer råvara till biogas produktion så vinner vi att Filipstads vattenreserv blir renare än den är nu och avloppsvattnet från Persberg flyttas direkt in till reningsverket vid Daglösen i stället för att släppas ut i färskvattenreserven.
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 6 När man har fastställt vilka mängder som finns tillgängliga så bör man även utreda hur skall dessa mängder med biogas användas. Här finns flera möjliga användningsområden som bör utredas och ge svar på frågan hur skall denna värdefulla energireserv användas. 1) Skall gasen försäljas direkt till industrin för vidare användning och ersätta annan energiråvara i industrin. 2) Skall eventuell biogas leveras till fjärrvärmeanläggningen och brännas upp där och i så fall är detta till fördel för fjärrvärmebolagets kunder. 3) Skall biogasen renas för att användas till fordonsgas på platsen. Vilka kunder finns det i så fall för denna fordonsgas? kan man tänka sig ett tankställe för Värmlandstrafiks bussar (Värmlandstrafik har idag biogasbussar), eller skall fordonsgasen användas inom hemtjänstens fordonsflotta och i så fall hur skall denna fordonsflotta ställas om? Skulle det visa sig att fordonsgas är ett möjligt alternativ så bör möjligheterna att starta leveranser via en tankstation redan nu. Inledningsvis kan denna tankstation i så fall leverera naturgas till att börja med. Vi ser en värld som befinner sig i ett stadium av konflikter, där många konflikter beror på konflikter om tillgången på energireserver. Många av de konflikter som vi nu ser i arabvälden (den s.k. arabiska våren) härstammar från överskott på finansiella medel i en del oljerika stater till följd av att vi själva konsumerar importerade oljeprodukter. Det är därför av största vikt inte bara för miljön att vi tar tillvara inhemska energiråvaror på bästa möjliga sätt utan även att vi kraftigt minskar importen av oljeprodukter så att inte överskotten från denna import i slutändan kan finansiera maktambitioner som leder till inbördeskrig och annat elände i den arabiska världen. Sedan Ulf Söhrman läst sin motion yttrar sig Per Gruvberger. att remittera motionen till kommunstyrelsen.
Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 13 februari 2014 7 Kf 4 Dnr 2014/30 Motion om framtidsentreprenörer I motion 13 februari 2014 anför Bengt Sjöberg (KD) följande: Det går inte en dag utan att jag tänker på hur vi i Filipstad skulle kunna utveckla företagande och skapa arbetstillfällen. Jag lider när jag tar del av unga människors desperata längtan efter arbete, egen inkomst och om att förverkliga sina idéer, men som upplever sig behöva mer stöd och utbildning. Förra året besökte jag en kommun där ungdomar och nyanlända invånare fick tillfälle att prata igenom eventuella planer kring entreprenörskap och få utbildning i hur man skapar ett företag. I år besökte jag en kommun i Finland där många invandrare startat växthus som försörjer delar av Finland med tomater. Här jobbade bosnier och vietnameser sida vid sida med finländare. De stora växthusen lyste orange från luften då jag i flygplanet började landningen mot Vasa. Från luften såg det ut som stora upplysta idrottshallar eller hockeyplaner. Jag har läst om hur man på flera orter startat projekt för att ta till vara människor som lever med en stark entreprenörsanda. Man ser dem som en ovärderlig tillgång för kommunens utveckling. Ett program kallat Framtidsentreprenör är för arbetssökande och 19+ och som söker ett avstamp för en mera företagsam profil. Under en 6 veckors period får den arbetssökande, enskilt eller tillsammans med någon annan deltagare, utveckla, starta och driva en egen "verksamhet" med målet att lära sig massor om kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Viktiga kompetenser för dagens och framtidens arbetsmarknad. Detta blir ett sätt att testa om ens affärsidé håller. Jag föreslår fullmäktige besluta att kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka förutsättningarna, att genomföra konceptet "Framtidsentreprenörer" i Filipstad i syfte att erbjuda detta till arbetssökande och 19+. att remittera motionen till kommunstyrelsen.
Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 13 februari 2014 8 Kommunstyrelsen 18 december 2013 2 Kf 5 Ks 135 Dnr 2013/204 Ändring av förbundsordningen för Värmlands läns vårdförbund Värmlands läns vårdförbund har vid sammanträdet 25 oktober 2013, 28, beslutat godkänna förslag på tillägg till förbundsordningen och att ärendet underställs till kommunfullmäktigeförsamlingarna för beslut. Ärendet gäller Beroendecentrum i Värmland som ska permanentas som verksamhet från och med 2013-11-01. En konsekvens av ändringen gör att förbundsordningen måste korrigeras. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till ändrad förbundsförordning för Värmlands läns vårdförbund Beslutsexp: Värmlands läns vårdförbund att godkänna förslag till ändrad förbundsförordning för Värmlands läns vårdförbund
Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 13 februari 2014 9 Kommunstyrelsen 22 januari 2014 2 Kf 6 Ks 1 Dnr 2013/13 Lokala föreskrifter för Filipstads kommun om gatu- och gångbanerenhållning Gällande föreskrifter för Filipstads kommun om gatu- och gångbanerenhållning är antagna i kommunfullmäktige 1995 och är i behov av en revidering. Teknikutskottet beslutade 9 december 2013, 73, att föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna framtaget förslag till föreskrifter för gatu- och gångbanerenhållning. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna framtaget förslag till föreskrifter för gatu- och gångbanerenhållning att godkänna framtaget förslag till föreskrifter för gatu- och gångbanerenhållning. Beslutsexp: ToS
Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 13 februari 2014 10 Kf 7 Dnr 194/10 Sammanräkning ny ledamot i kommunfullmäktige I skrivelse 28 januari 2014 avsäger sig Annika Johansson (V) sin plats som ledamot i kommunfullmäktige. Beslutsexp: A. Johansson Länsstyrelsen att befria Annika Johansson (V) från uppdraget samt att hos Länsstyrelsen begära ny röstsammanräkning.
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 11 Kf 8 Dnr 194/10 Beslutsexp: A Johansson Valda Fyllnadsval i Kommunstyrelsen efter Annika Johansson - ledamot I skrivelse 28 januari 2014 avsäger sig Annika Johansson (V) sin plats som ledamot i Kommunstyrelsen. att befria Annika Johansson (V) från uppdraget att till ny ledamot i kommunstyrelsen utse Christel Iversen (V) att till ny ersättare i kommunstyrelsen efter Christel Iversen (V) utse Anders Nilsson (V)
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 12 Kf 9 Dnr 194/10 Fyllnadsval i Nordmark Tabergs Flickskolefond efter Annika Johansson - ersättare I skrivelse 28 januari 2014 avsäger sig Annika Johansson (V) sin plats som ersättare i Nordmark Tabergs Flickskolefond. att befria Annika Johansson (V) från uppdraget att till ny ersättare i Nordmark Tabergs Flickskolefond utse Christel Iversen (V). Beslutsexp: A Johansson C Iversen
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 13 Kf 10 Dnr 2014/01 Interpellation ang. timjobb I interpellation 22 december 2013 anför Ulf Söhrman (M) följande: I gårdagens Filipstads tidning står det att läsa att kommunens största arbetsgivare socialförvaltningen endast kan anställa personal på timjobb. Det reser en del frågor omkring begreppet timjobb. Vad avses med timjobb? Hur många anställda har socialförvaltningen? Och hur många av dessa är ordinarie heltidsanställda(= 38,5 timmar /vecka) hos socialförvaltningen? Och hur många deltidsanställda (mindre än 20 timmar/vecka) har socialförvaltningen? Och hur många är anställda i timpoolen och har mindre än 20 timmar / vecka i anställningstid? Och hur många av de anställda inom socialförvaltningen kommer att gå i pension inom 5 år? Och hur många är sjukskrivna av de anställda inom socialförvaltningen? Dessa uppgifter är säkert svårt att precisera och varierar säkert över tid, men det räcker med medianvärdena per månad och per år för detta för att tydliggöra mina frågeställningar. att interpellationen som varit utsänd till samtliga ledamöter får framställas. Socialnämndens ordförande Britt-Marie Wall avger svar enligt följande: Ulf Sörmans har läst i Filipstads tidning att kommunens största arbetsgivare socialförvaltningen endast kan anställa personal på timjobb och utifrån detta har han en del frågor som jag skall försöka svara på.
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 14 Första frågan vad avses med timjobb? Timjobb är uttryck för timanställning, intermittent (periodiskt återkommande) en anställning för enstaka timmar och man avlönas med timlön. Antal anställda inom socialförvaltningen är Visstid 84 Arvodister 215 Intermittenta 265 Tills vidare 531 Totalt 1095 Totalt antal exkl. arvodister 880 Inom socialförvaltningen är 238 heltidsanställda (=38,5 tim/vecka) Antal anställda som har 50 % eller mindre är 16 st. Till den sk. timpoolen knyter sig vikarier samt de som har önskat sig utökad sysselsättningsgrad. Därigenom kommer de att bokas upp av bemanningscentralen. I dagsläget är det 130 personer som är knutna till timpoolen. Bemanningscentralen har den senaste tiden haft svårt att fylla de tomma pass som behöver bokas. Antal personer som blir 65 år 2014 10 st 2015 8 st 2016 21 st 2017 15 st 2018 13 st Om dessa går i pension vid 65 års ålder vet vi inte i dag. Sjuktalen för socialförvaltningen har sett ut på följande sätt under 2013 Soc jan feb mar apr maj Proc 8,85 8,92 6,74 5,89 4,68 Ant. Pers. 33 28 29 23 22 jun jul aug sep okt Proc 6,43 5,95 6,64 7,56 6,45 Ant. Pers. 24 23 26 20 26 nov dec Proc 9,8 9,23 Ant. Pers 26 28
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 15 Ulf Söhrman och Britt-Marie Wall återkommer i interpellationsdebatten och utvecklar sina åsikter. Under debatten yttrar sig även Per Gruvberger och Christer Olsson. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna.
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 16 Kf 11 Dnr 2014/10 Interpellation ang. trygghetslarm för äldre- och funktionshindrade i Filipstads kommun I interpellation 18 januari 2014 anför Christer Olsson (M) följande: Socialstyrelsen uppmärksammade hösten 2006 att trygghetslarmen för äldre-och funktionshindrade kan påverkas negativt av teknikutvecklingen från analoga till digitala telesystem. Sveriges kommuner informerades därför 2007 av Socialstyrelsen om att man i varje kommun ska göra en analys och översyn av sitt system för trygghetslarm så att det nu och i framtiden motsvarar högt ställda krav på tillgänglighet och säkerhet för de medborgare som är i behov av denna kommunala service. Mot bakgrund av ovanstående önskar därför undertecknad att socialnämndens ordförande inför kommunfullmäktige redogör och svarar på följande fråge-ställningar: -Hur många trygghetslarm finns för närvarande utplacerade i Filipstads kommun? -Finns kontrollrutiner för att testa trygghetslarmens funktion och hur är i så fall dessa utformade och organiserade? -Hur många incidenter / avvikelser vad gäller trygghetslarm finns registrerade i Filipstads kommun under 2013? -Har Socialförvaltningen någon plan för övergång från analogt till digitalt system för trygghetslarm? -Om det finns en sådan plan Hur ser den då ut och när ska samtliga analoga larm vara ersatta med de betydligt säkrare digitala? -Kommer Socialförvaltningen att söka de statliga stimulansmedel som finns tillgängliga för denna teknikutveckling?. att interpellationen som varit utsänd till samtliga ledamöter får framställas.
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 17 Socialnämndens ordförande avger svar enligt följande: Filipstads kommun är en av 6 kommuner som är delägare i Bergslagens räddningstjänst förbunds larmcentral. Övriga kommuner är Degerfors, Kristinehamn, Karlskoga, Hällefors och Storfors. Larmcentralens verksamhet i nuvarande form startade 1997. Den tar idag emot olika typer av larm från samtliga sex medlemskommuner inom förbundet. Dessutom ansvarar den för utalarmeringen till 8 brandstationer inom förbundet. Den bemannar också förbundets telefonväxel. 10 larmoperatörer, 3 larmtekniker, driftansvarig samt larmchef arbetar där och har öppet 24 timmar/dygn, 7 dagar i veckan 365 dagar om året. Detta gör att larmcentralen är en gemensam kommunal resurs med unika möjligheter till service för medborgarnas nytta. Larmcentralens huvuduppgift är att ansvara för medlemskommuners trygghetslarm. Det är ett larm som man alltid bär med sig i sitt hem och lätt aktiveras vid ett hjälpbehov. En linje öppnas till larmcentralen och larmoperatörer kan kommunicera med brukare och snabbt dirigera rätt hjälp till den hjälpsökande. I dagsläget tar centralen emot larm från drygt 3600 brukare i medlemskommunerna. Behovet av trygghetslarm bedöms av kommunens biståndshandläggare. Behov av extra utrustningar till larmen så som larmmattor, dörrlarm och andra typer av speciallösningar bedöms av kommunens distriktssköterskor/sjuksköterskor, utifrån individens behov. Tekniker från larmcentralen installerar trygghetstelefoner och annan utrustning hos brukarna och utför också service på utrustningen för största möjliga driftssäkerhet. I ansvaret ligger det också att iaktta utvecklingen i branschen och ständigt eftersträva att säkerheten följer gällande riktlinjer samt kontinuerligt informera kommunerna om detta. Övergången från analog till digital teknik har under de senaste åren förändrat förutsättningarna för trygghetslarm. Detta har medfört att regeringen har gett Hjälpmedelsinstitutet ett utredningsarbete kring en nödvändig övergång från analoga trygghetslarm till nya digitala. Erfarenheterna från regeringsuppdraget som rapporterades i april 2013, är att den analoga tonsignaleringen som äldre trygghetslarm använder sig av som ställer till problemen för trygghetslarmen
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 18 Trygghetslarmen måste även funktionsövervakas på minutnivå, snarare än en gång per dygn. Sveriges kommuner behöver genomföra ett fullständigt teknikskifte och övergå till att använda trygghetslarm som kommunicerar via internetteknik (IP) både för fast anslutning och i mobilnätsanslutningar. Även larmmottagningarna måste genomföra ett teknikskifte och ta emot och hantera trygghetslarmen via IP. Sveriges kommuner behöver snarast sätta sig in i problematiken och planera för teknikskiftet. Teknikskiftet innebär en stor utmaning för Sveriges samtliga kommuner som omfattar inte bara teknik utan även arbetsrutiner, upphandling, ansvarsområden och ett förändrat synsätt på trygghetslarm och verksamheten. Efter att rapporten redovisades, började larmcentralen ta fram en plan för övergång från analog till digital teknik. Planen redovisades för samtliga medlemskommuner den 3 sep-13 och 19 dec-13 och innebär att under en treårsperiod skall samtliga analoga larm (3 600 st.) bytas ut till digitala. Ett snabbare byte är inte genomförbart eftersom det i dagsläget endast finns en leverantör på marknaden samt kräver en uppgradering nuvarande datasystem för larmmottagning. Denna är inplanerad i samband med att larmcentralen flyttas i juni månad till Karlskogas nya brandstation. I dagsläget är det endast 10 st. kommuner som har byt ut samtliga analogalarm till digitala larm. Erfarenheterna för detta är i dagsläget knapphändiga. Under tiden kontrolleras Filipstads kommuns trygghetslarm, genom att larmcentralen skickar ut listor som skall fördelas över hemtjänstgruppernas områden på de brukare som inte har larmat under den senaste månaden. När personalen har andra ärenden dit så ska de provlarma brukarens larm och även uppmana brukarna själva att göra det ibland. Filipstad har för närvarande 395 trygghetslarm varav 38 är så kallade GSM-larm. Under 2013 har tre Lex Sarah rapporter inkommit där trygghetslarm varit inblandade på något sätt men det har inte handlat om att larmen inte har fungerat. De statliga stimulansmedel som finns att söka för teknikutveckling gällande trygghetslarm ingår i den regionala utvecklingen och samverkan inom E-hälsa, där trygghetslarm är en av fem olika områden.
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 19 Filipstads kommun är delaktig i denna regionala utveckling och har erhållit ca 230 tkr som en ersättning för hälften av de redovisade arbetstimmar som utvecklingsarbetet medfört. Det finns inte möjlighet att få stimulansmedel för inköp av material, utrustning eller liknande. Regionen (kommunerna) har förbundit sig att medfinansiera lika stor summa som motsvarar det statliga stimulansbidraget. Denna medfinansiering sker genom arbetsinsatser, inom de fem olika utvecklingsområdena, i samtliga kommuner. Dessutom finns en regional samordnare för utvecklingsarbetet. Stimulansmedel har också sökts för 2014. Hur dessa kommer att fördelas är inte klart i dagsläget. Christer Olsson återkommer i interpellationsdebatten och utvecklar sina åsikter. I den följande debatten yttrar sig även Michael Helmersson, Britt- Marie Wall, Christer Olsson, Torbjörn Parling, Per Gruvberger, Bengt Sjöberg och Ulf Söhrman. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna.
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 20 Kf 12 Dnr 2014/22 Interpellation ang. hyresavtal I interpellation 5 februari 2014 anför Marcos Ciscar (FIL) följande: I Filipstads kommun vill vi gärna se att unga människor engagerar sig i konstruktiva aktiviteter. Denna strävan är kanske än mer aktuell nu efter en tid av vandalisering i centrala Filipstad. Det säger sig självt att människor som blir sedda, hörda och respekterade och får möjlighet att odla ett intresse lättare hamnar på en bra väg i livet. Har genom mitt yrke kommit i kontakt med ett antal musikgrupper som övar i kommunens lokaler vid Flügger Färg. Dessa band har av kommunen blivit lovade en fast hyra de skall betala och vad som ska ingå därtill. De har också blivit lovade hyresavtal vid ett flertal tillfällen av fastighetsförvaltningen. Dessvärre har de inte fått något avtal vilket gör att de heller inte kan betala hyra. Det här skapar både otrygghet för grupperna samt ett inkomstbortfall för kommunen. Det visar sig också att det förekommer spontana ändringar från kommunens sida beträffande vilka ytor grupperna ska få nyttja samt tider vilket försvårar för hyresgästerna. Det är mycket positivt att kommunen tillhandahåller lokaler för kulturändamål. Men då bör de ju också behandlas lika med andra hyresgäster. Därför ställer jag följande frågor till vårt kommunalråd: 1. Varför erhåller inte dessa hyresgäster ett hyresavtal? 2. Är syftet med att inte erbjuda utlovat avtal att kommunen då kan hantera dessa hyresgäster godtyckligt? 3. Om störningar är orsaken till kommunens hållning, varför vidtas då inte åtgärder från kommunens sida som gör lokalerna lämpliga för ändamålet och som då skapar en bra plattform för dessa yngre musikintresserade och fler därtill att odla sitt intresse på goda villkor? 4. Ser inte Fastighetsförvaltningen potentialen i att hellre ha engagerade unga med positiv inställning till kommunen som odlar ett intresse istället för en grupp besvikna individer utan aktiviteter?. att interpellationen som varit utdelat till samtliga ledamöter får framställas.
Kommunfullmäktige 13 februari 2014 21 Kommunstyrelsens ordförande avger svar enligt följande: Marcos Ciscar ställer ett antal frågor gällande en lokal som kommunen ställt till förfogande för musikband. De uppgifter jag har är följande. Musikerna var lovade av fastighetsförvaltningen att utan kostnad på prov låna lokal för att spela i, det skulle senare kunna leda till ett hyreskontrakt om verksamheten kunde fungera tillsammans med övrig verksamhet i huset. Uppgörelsen var att de skulle spela kvällstid för att inte störa. Det har i stort sett fungerat, men i samband med inspelning under dagtid har klagomål framkommit som gett upphov till viss irritation, men bandet kunde efter samråd med andra berörda fullfölja sin inspelning. Jag ser det som positivt att ungdomar vill spel. Kommunen har satsat en del för att ungdomar ska kunna spela i ungdomens hus, men det finns säkert många fler önskemål om insatser för att uppmuntra musikverksamhet i olika former. Interpellanten önskar att fler lämpliga lokaler ska iordningsställas för musiker genom kommunens försorg, det kan givetvis initieras men ska förstås diskuteras och prioriteras i samband med insatser för kultur och fritidsaktiviteter i stort. Är banden fortsatt intresserade aven anpassning av lokaler för sin verksamhet är jag givetvis intresserad aven fortsatt dialog. Om de upplever att de är lovade kontrakt och inte fått respons för det beklagar jag det, men trots allt undrar jag om inte lite missförstånd mellan olika inblandade trots allt finns här. att lägga interpellationen och svaret till handlingarna.
Sammanträdesdatum Blad Kommunfullmäktige 13 februari 2014 22 Kf 13 Anmälningsärenden 1. Beslut Länsstyrelsen om ny ledamot/ersättare i kommunfullmäktige Per-Olof Felth (S), ledamot och Lars Björklund (S), ersättare 2. Bergslagens Räddningstjänst- Revisorernas utlåtande över delårsrapport för perioden 2013-01-01-2013-06-30 att lägga anmälningsärendena till handlingarna.