Språk, interaktion, multimodalitet Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1
Innehåll Introduktion till etnometodologi och samtalsanalys av CA-snitt Fyra organisationer i samtal: sekvensorganisation preferensorganisation turtagningsorganisation reparationsorganisation Det visuellas relevans (för hur tal produceras) Institutionell interaktion 2
Etnometodologi och konversationsanalys (Conversation Analysis) Etnometodologi (Harold Garfinkel 1967, Studies in Ethnomethodology) CA (Harvey Sacks, 1992, Lectures on Conversation) en praxeologisk inriktning (praktikperspektiv, Linell 2011) ser interaktionella fenomen som handling tal, blickar, gester osv. ses alltså som resurser för handling. EM/CA studerar alltså de samtalspraktiker som medlemmar i en kultur ( members ) systematiskt använder sig av för att skapa och upprätthålla social ordning. 3
Empiriskt grundade analyser Inspelningar (audio eller video) Transkription Single case analysis eller analys av samlingar av samma typ av fenomen (inleda eller avsluta telefonsamtal, be om en tjänst, reagera på en komplimang...) 4
Pomerantz, Anita (1980) Telling my side: limited access as a fishing device, Sociological Inquiry 50: 186-98 5
CA-typ av frågor: Vad händer här? Hur får deltagarna detta att hända? Why this now? T.ex.: Varför säger han detta två gånger? 6
Deltagarperspektivet Analysen demonstreras genom påvisande av manifesta deltagarorientationer (Cromdal, 2009). Dessa styrker att det analyserade fenomenet är relevant för deltagarna själva (exempel: fråga - svar) Betydelsen ligger inte i yttrandet i sig, utan i interaktionen (jfr. Austin och Searles talakter, där betydelsen är starkt kopplad till yttrandets form) Förståelse manifesteras för den andre (och för forskaren) i sättet på vilket man reagerar på det som föregår (Next Turn Proof Procedure). 7
En hypotes inom CA Order at all points (Sacks 1984:22) Följer av handlingars accountability (förståbara, beskrivbara, Garfinkel 1967). Våra handlingar är förståeliga (accountable) därför att vi normalt sett beter oss på ett sätt som går att förstå. 8
Klassisk CA Ofta telefonsamtal som data; Har beskrivit ett antal grundläggande sätt på vilket deltagare själva organiserar (skapar, upprätthåller, förändrar ) den aktivitet de är inbegripna i (se nedan); organisation bör förstås verbalt - > organiserande ; Detta organiserande säger något om vår sociala kompetens, om vad som behandlas som normalt av kulturellt kompetenta medlemmar ( members ); Normbrott leder till negativa inferenser (Garfinkel, 1967). Folk beter sig inte hur som helst pga att de är i ett web of inferences, Levinson 1983: 321) 9
Sekvensorganisation Samtal utvecklas i realtid. Varje bidrag till en interaktion är både kontextberoende och kontext-förnyande (Heritage 1984). Koherens förutsätts i samtal (och texter) (jfr. Grice maximer och Sperber och Wilsons relevansteori). De som samtalar arbetar för att förstå vad de möts av, och lyckas i princip alltid (Garfinkel 1967) Why that now (to me) (Schegloff, 1996:112) 10
Närhetspar (ex. hälsning - hälsning) Två turer (två olika talare) Kommer omedelbart efter varandra (i de flesta fall) Förstadelen projicerar en viss typ av andradel (som bör produceras) Om ej någon andradel produceras, saknas den öppet En sådan stark förväntan på vad som ska komma härnäst kallas för conditional relevance. Förstadelen gör en viss typ av andradel villkorligt relevant. 11
Conditional relevance By conditional relevance of one item on another we mean: given the first, the second is expectable; upon its occurrence it can be seen to be a second item to the first; upon its nonoccurrence it can be seen to be officially absent all this provided by the occurrence of the first item. (Schegloff 1968:1083) 12
Conditional relevance mellan närhetspar (presekvenser) Förfråga-svar -> Be om tjänst-accepterande/avböjande anmodan-lystring -> Fråga-svar preannonsering-svar -> Berättelse-reaktion... 13
Majlesi, A.R. & Broth, M. (Accepted for Learning, Culture and Social Interaction). Emergent Learnables in Second Language Classroom interaction. 14
Ex. pre-sekvens: förfråga-svar -> erbjudande-(accepterande) 15
En första del av en presekvens projicerar en viss typ av fortsättning, som i: 16
17
Inskottssekvenser (insertion sequences) 1a A: En öl tack! 2a B: Hur gammal är du då? 2b A: Tjuett. 1b B: Varsågod! Ett närhetspar innanför ett annat. Conditional relevance gäller för båda. 18
Responsevidens: Next turn proof procedure Nästa tur visar hur föregående tur uppfattades. Sekvensen är central för hur människor kan komma att förstå varandra (bygger intersubjektivitet). Förståelse manifesteras sålunda i det observerbara (för deltagare och forskare). Behöver inte ses som något inre, privat och mentalt fenomen. 19
Preferensorganisation Preferens syftar på relationen mellan två handlingar, ej på talarintention (som ej kan observeras!). Vissa typer av handlingar prefererar (inbjuder till/projicerar) vissa typer av följande handlingar. Exempel: erbjudande accepterande ( disprefererar avböjande) 20
Preferensorganisation En allmän tendens till att hålla med varandra ( preference for agreement ). Undantag: reaktioner till självklander. Prefererad respons är då att ej hålla med (Pomerantz, 1984; jämför Brown och Levinsons artighetsteori). 21
Preferens och turformat Prefererade handlingar i prefererat turformat, disprefererade handlingar i disprefererat turformat Prefererat turformat: handlingen görs utan omsvep, direkt Disprefererat turformat: handlingen minimeras, och görs efter fördröjande åtgärder. 22
Dessa normala sätt att utföra handlingar på kan utnyttjas: För att undvika den disprefererade handlingen För att konstruera något som konfliktuellt 23
24
25
Turtagningsorganisation Samtalsturer (byggs av tal, en av olika resurser vi har för att utföra handlingar) I samtal turas vi om att prata (vi tar turer). Vem har rätt till innevarande och till nästa tur? En i taget, minimering av pauser och överlappande tal. Sacks et al. (1974) byggde ett turtagningssystem som skulle redogöra för hur faktiska samtal ser ut som. Består av: 1. En turkonstruktionskomponent: med vilket lingvistiskt material kan vi bygga en taltur? 2. En turfördelningskomponent: hur fördelar man ordet sinsemellan, för att respektera en-i-taget-regeln? Systemet gör anspråk på att beskriva de normer som vi orienterar oss emot när vi talar tillsammans. 26
Turtagningsorganisation En tur kan vara mycket kort eller mycket lång, och är uppbyggd av en eller flera turkonstruktionsenheter, TKEer (Turn Constructional Units, TCUs) Slutet på varje TKE innebär en möjlig turbytesplats (Transition Relevance Place, TRP), och turen kan gå över till en annan talare, eller så fortsätter samma talare: -----TCU------ TRP ------TCU------- TRP ------TCU-------- TRP Deltagarna visar att de kan projicera TRPer. Vid varje TRP: vem ska prata härnäst? 27
Normativa regler för turtagning i samtal (Sacks et al. 1974) 28
En samtalstur...... är inte statisk, given på förhand, utan resultatet av en dynamisk, interaktionell process. Kan bestå av en eller flera TKEer Varje TKE är också beroende av det lokala samspelet (se Goodwin 1979) 29
Reparationsorganisation Allt i ett samtal kan bli föremål för reparation (uttal, ordval, anpassning efter mottagare...) Retrospektiv identifikation av problemkällan i och med initiering av en reparation (inget fel har inträffat förrän det behandlas som ett fel i interaktionen). Charles Goodwin: reparationer är nödvändiga för att vi skall lära oss vad som är rätt. 30
Relevant distinktion: Identifikation av problemet, initiering av reparationen (repair initiation) Reparation av problemet (repair) Turtagningssystemet ger talaren första tjing på att reparera sig själv. 31
Ett exempel på en självreparation: 32
Reparationer är preferentiellt organiserade egen-initierade är prefererade, alter-initierade är disprefererade; egen-reparerade är prefererade, alter-reparerade är disprefererade egen-initierade egen-reparationer mest prefererade (vanligast och direkta) alter-initierade alter-reparationer = öppen rättning (behandlas systematiskt som känsliga) 33
Det visuellas relevans Deltagare orienterar sig även mot visuella kommunikativa resurser Hur tal faktiskt produceras beror på hur den visuella världen ser ut för en talare. Talets form reflekterar dessa lokala omständigheter. Inte bara en sekventiell (före-efter) responsivitet; även en simultan responsivitet (reflexivitet) Goodwin (1979) visar hur ett yttrande växer fram, morfem för morfem, i interaktion mellan olika deltagare (olika slags mottagare) Bevisar det visuellas relevans för hur en tur byggs upp / talas fram. 34
Det visuellas relevans En tur är alltså något som byggs i interaktion, även när det gäller dess inre syntax (cf. Linell 2011). För trettio år sedan var detta något nytt: Many students of both interaction and language, including discourse, hold that phenomena within the conversational turn can be analyzed without reference to processes of social organization. A comfortable division of labor between linguistics and sociology is thus reified. Linguists argue that interactive processes can and should be excluded from the analysis of how utterances and sentences are constructed (see, for example, Chomsky, 1965, pp. 3-4), while some analysts of interaction, find that there is nothing for them to study within the turn (Goodwin, 1980:294). 35
Det visuellas relevans The speaker is looking at different participants as he produces his turn. Participants: John + Beth (host couple); Don + Ann (guests at their house) Don John Ann Beth 36
Det visuellas relevans (cigarette) 37
Det visuellas relevans 38
Talavbrott för att återfå en mottagares blick Goodwin, Charles (1980) Restarts, pauses and the achievement of a state of mutual gaze at turn beginning, Sociological Inquiry 50: 272-302 Goodwin, Charles (1981) Conversational organization: interaction between speakers and hearers. New York: Academic Press 39
Talavbrott för att återfå en mottagares blick Talavbrott (omstarter, upprepningar, etc.) kan vara tecken på att en talare har svårt att finna rätt ord. Dock även en systematisk praktik för att återfå en mottagares blick. 40
Talavbrott för att återfå en mottagares blick In conversation speakers are [...] faced not simply with the task of constructing sentences but also with the task of constructing sentences for hearers. (Goodwin, 1980:277) 41
Institutionella samtal En stor del av vårt sociala liv är vi inbegripna i institutionella situationer: Läkare patient Lärare elev Säljare kund Institutionella samtal innefattar typiskt professione!a deltagare och lekmän, och skapas i och med att olika deltagare spelar olika roller. 42
Institutionella samtal Den asymmetri (exempelvis beträffande makt) som man kan observera i dessa samtal är ett resultat av båda sidors orientering mot en specifik uppsättning normativa regler. Vi skapar (accomplish, constitute, establish) dessa situationer i och med att vi deltar i dem! CA frågar: Hur exakt gör vi det? Turtagningssystemet är en viktig resurs. Specifika situationer skapas genom deltagares gemensamma, manifesta, orientering mot en begränsning av turtagningssystemets möjligheter. Manifesta detaljer -> kan observeras inte bara av samtalspartnern, men även av forskaren! 43
Institutionella samtal Deltagare kan även röra sig mellan olika typer av situationer: Hos doktorn I skolan, på universitetet På teatern Emot container metaphor eller bucket theory, vilken förutsätter att folks handlande predetermineras av situationen de hamnar i. 44
Till sist: några länkar http://www-staff.lboro.ac.uk/%7essca1/antaki1.htm http://www.sscnet.ucla.edu/clic/cgoodwin/ http://www.sscnet.ucla.edu/soc/faculty/heritage/publications/index.html http://www.soc.ucla.edu/faculty/schegloff/pubs/ 45
Till övningstillfällena Om ni ännu ej gjort det, läs Cromdal (2009) och Goodwin (2011) Läs transkriptionen Tryck till och leta efter exempel på de fyra organisationerna Med hjälp av responsevidens argumentera för vad vissa turer åstadkommer för slags handlingar ur ett deltagarperspektiv 46