Slutrapport Främja kvinnors företagande 2011 2014 Golden Rules of Leadership 2013 2014 1 (63)
2 (63)
Slutrapport Främja kvinnors företagande 2011-2014, dnr 012-2011-1068 Golden Rules of Leadership 2013-2014, dnr 3.1.7-2013-2707 Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Gunilla Nordlöf. I handläggningen har Anna Bünger, Helena Nyberg Brehnfors och Gunilla Thorstensson deltagit, den senare föredragande av ärendet. Stockholm 2015-04-15 Gunilla Nordlöf Generaldirektör Gunilla Thorstensson Programansvarig Främja kvinnors företagande 3 (63)
4 (63)
Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 9 1.1 Bakgrund till uppdraget... 9 1.2 Syfte, mål och målgrupper... 10 1.3 Fokus på strategin för företagsfrämjande på lika villkor... 11 1.4 Metoder för genomförande av uppdraget 2011-2014... 12 1.5 Slutsatser och rekommendationer... 13 1.5.1 Det strukturförändrande innehållet i programmet en ögonöppnare... 14 1.5.2 Tillväxtverkets rekommendationer för fortsatta insatser... 15 2 Genomförande, resultat och lärdomar 2011-2015... 17 2.1 Affärsutvecklings- och innovationsinsatser... 17 2.2 Strategin för företagsfrämjande på likvärdiga villkor... 22 2.2.1 Integrering av insatser för att främja kvinnors företagande i det ordinarie tillväxtarbetet... 23 2.2.2 Regionala mötesplatser om kvinnors företagande... 25 2.2.3 Kompetensutveckling genom Ta täten och sju pilotprojekt... 26 2.2.4 Dialog och samråd med externa aktörer avgörande för strategin... 28 2.2.5 Studier, rapporter och underlag till strategins innehåll... 29 2.3 Affärsutveckling till företagare verksamma inom de gröna näringarna... 29 2.4 Entreprenörskap vid universitet och högskolor 2011-2014... 31 2.5 Pilotprojekt inom områden av särskilt intresse... 33 2.5.1 Piloter för att utveckla koncept... 33 2.5.2 Piloter inom samhällsentreprenörskap och sociala innovationer.... 34 2.6 Ambassadörer för kvinnors företagande... 35 2.7 Golden Rules of Leadership... 39 2.8 Fakta och statistik om kvinnors företagande... 43 2.9 Övriga insatser för synliggöra kvinnors företagande... 44 2.10 Kommunikation och kunskaps- och informationsspridning... 45 2.10.1 Press under programperioden... 46 2.10.2 En kvalitativ analys av medieexponeringen under 2011-2014... 49 2.10.3 Övriga kommunikationsinsatser... 49 2.10.4 Nationella konferenser för erfarenhetsutbyte och lärande... 50 2.10.5 Kvinnors företagande inom EU... 50 2.11 Uppföljning och utvärdering... 51 2.11.1 Slututvärdering av programmet Främja kvinnors företagande... 51 Bilaga 1 Ekonomisk redovisning... 53 Bilaga 2 och 3 Öppna Upp! Nationell strategin för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor 2015-2020... 56 Bilaga 4 Slututvärdering av programmet Främja kvinnors företagande... 56 Bilaga 5 Sammanställning över beslutade projekt... 57 Bilaga 6 Publikationer under 2011-2015... 62 5 (63)
6 (63)
Sammanfattning Främja kvinnors företagande har varit Tillväxtverkets största nationella program som omfattat 65 miljoner kronor under 2011-2014. Syftet var dels att skapa tillväxt, konkurrenskraft och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor, dels att i samråd med företagsfrämjande aktörer och myndigheter ta fram en nationell strategi för hur kvinnor och män kan ta del av företagsfrämjande insatser på lika villkor. Programmet har i stort handlat om att genom affärsutvecklingsinsatser göra nytta i företag som drivs av kvinnor samt att göra kvinnors företagande mer möjligt och synligt, till exempel genom att utveckla entreprenörskap vid universitet och högskolor och bredda bilden av företagande genom ambassadörer för kvinnors företagande samt ta fram och sprida fakta, statistik och kunskap om företag, företagare och företagande till olika målgrupper. Drygt 13 000 företagarkvinnor har deltagit i omkring 470 affärsutvecklingsprogram beslutade av de regionalt utvecklingsansvariga runt om i landet och fler än 420 kvinnor verksamma i de gröna näringarna har utvecklat sitt företagande. Det har lett till konkreta resultat i många företag, och företagarna är överlag nöjda med deltagandet. Drygt 5000 studenter har utvecklat sina entreprenöriella förmågor under studietiden i samband med de 18 projekt som har genomförts vid universitet och högskolor under programperioden. Ambassadörerna har träffat nära 170 000 personer sedan 2008 för att dela med sig av sina erfarenheter av företagande till unga och personer som funderar på att starta företag. Programmets insatser har därmed haft en stor spridning som en följd av dess volym, metoder och genomförande. En strukturförändrande uppgift tillkom i regeringsuppdraget 2011 genom uppdraget till Tillväxtverket att ta fram en strategi för hur kvinnor och män kan ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Detta har präglat Tillväxtverkets genomförande av programmet under de senare åren. Ett första steg var de förstudier som genomfördes i samtliga regioner under 2012. Dessa kartläggningar gav en nulägesbild av problem och utmaningar för att kvinnor och män ska kunna starta, driva och utveckla företag på likvärdiga villkor, och har varit en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att utveckla insatser samt till innehållet i strategin. Hos aktörerna i det företagsfrämjandet har detta strukturförändrande fokus resulterat i en ökad medvetenhet om att företagsfrämjandet i Sverige inte sker på lika villkor för kvinnor och män. De kunskapsunderlag som tagits fram i samband med strategin underbygger detta och därmed även de förslag som Tillväxtverket lämnar i strategin för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor. Det behövs ett tydligt och kraftfullt ledarskap för förändring som fokuserar på kunskap, kommunikation och samverkan, en styrning för att arbete för likvärdiga villkor ska prioriteras inom företagsfrämjandet och det behövs kunskap för att möta branscher i omvandling. Tillväxtverkets främsta rekommendation är därför att de åtgärder som föreslås i den nationella strategin för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor genomförs. 7 (63)
8 (63)
1 Inledning 1.1 Bakgrund till uppdraget I mars 2011 fattade regeringen beslut om ett nytt program för att främja kvinnors företagande, vilket byggde vidare på de insatser som Tillväxtverket genomförde under programperioden 2007-2009, samt under förlängningen 2010. Tillväxtverket tilldelades 65 miljoner kronor årligen under 2011-2014 för att främja kvinnors företagande. Med 2011 års regeringsbeslut kom även uppdraget att ta fram en strategi för lika villkor i företagsfrämjandet, vilket bland annat ledde till ett tydligt strukturförändrande fokus i genomförandet. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har regeringens uppdrag att effektutvärdera programmet några år efter programmets slut. Kvinnors företagande villkor och förutsättningar 29 procent av företagen i Sverige drivs av kvinnor och drygt 30 procent av de nya företagen startas av kvinnor (2012), enligt statistik från SCB och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). Samma proportioner i andelen företag som drivs av kvinnor och män finns i merparten av de EU-länder, som liksom Sverige är innovationsdrivna ekonomier med en tyngdpunkt i det möjlighetsdrivna företagandet. Mellan 2006 2012 ökade antalet företag med kvinnor som företagsledare med 34 procent, visar statistik från SCB (RAMS). År 2012 var den totala nettoomsättningen i kvinnors företag 429 miljarder kronor och företagen hade nära 428 400 anställda. Ökningen i kvinnors företagande är snabbare relativt mäns företagande, där antalet företag som leds av män under samma period ökade med 19 procent, dock från en mycket högre nivå. Andelen företag som drivs av kvinnor beräknas fortsätta att öka i företagsstocken, givet fortsatt utveckling, vilket är angeläget för Sveriges fortsatta konkurrenskraft och möjlighet till hållbar tillväxt. En fortsatt ökning i antalet och andelen företag som drivs av kvinnor innebär också ökade möjligheter till förnyelse i näringslivet, då alla människors kompetens, erfarenheter, affärsidéer och affärsmodeller tas till vara som drivkraft för näringslivets utveckling och konkurrenskraft. Alla företagargrupper, oavsett kön, ålder och bakgrund, ska ha samma möjligheter att starta, leda och utveckla företag. På så sätt skapar vi förutsättningar för att ta vara på all den företagsamhet och innovationskraft som finns i Sverige. En mångfald av företagare och företag inom en bredd av branscher det är utgångspunkten för Tillväxtverkets genomförande av regeringens uppdrag att ta fram en strategi för hur kvinnor och män kan ta del av det företagsfrämjandet systemet på lika villkor. Förutsättningarna för företagande är idag inte likvärdiga för kvinnor och män som vill starta, driva och utveckla företag. Därför har Tillväxtverket i enlighet med regeringsuppdraget arbetat med att främja kvinnors företagande genom riktade insatser till kvinnor som vill starta eller utveckla företag. Regeringsuppdraget till Tillväxtverket kan sammanfattas enligt nedan: göra nytta nu genom att göra affärsutvecklingsinsatser mer tillgängliga för kvinnor som vill utveckla sina företag, starta företag eller utveckla en idé. göra kvinnors företagande och ledarskap mer möjligt nu och i framtiden, där strategin anger en riktning för företagsfrämjandets utveckling, genomföra insatser för att utveckla entreprenörskapet vid universitet och högskolor samt 9 (63)
sprida Golden Rules of Leadership, som visar på betydelsen av kvinnors entreprenörskap och ledarskap. göra kvinnors företagande och dess betydelse för näringslivet mer synligt. Här har förebildsarbetet tillsammans med ambassadörerna för kvinnors företagande bidragit till att synliggöra kvinnors företagande, liksom arbetet med att utveckla och sprida fakta, statistik och kunskap om kvinnors företagande till olika målgrupper. För den enskilda individen kan företagandet vara ett sätt att använda hela sin kompetens, erfarenhet, förmåga och kreativitet och samtidigt ta en ledande roll i näringsliv och samhälle. Men studier visar att kvinnor möter fler hinder i form av attityder och stereotypa föreställningar om kvinnor och män, och om olika branscher och deras framtids- och tillväxtpotential. Dessa omedvetna föreställningar under ytan påverkar de värderingar och bedömningar som görs i samband med finansiering och rådgivning till företag som drivs av kvinnor och män. Studien Under ytan hur går snacket och vem får pengarna II? 1 och övriga underlag, som tagits fram i samband med arbetet med den nationella strategin för företagsfrämjande på likvärdiga villkor, synliggör problem, utmaningar och ger förslag på förändringar som behöver ske för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla, oavsett kön, ålder och bransch. Att arbeta med föreställningar och attityder är sociala förändringsprocesser som tar tid, vilket kräver ett fokus och en uthållighet i insatserna. Omvärldsfaktorer som globalisering och digitalisering driver på en omvandling som påverkar allt företagande och logiken för branscher/sektorer. Det framgår av boken 25 år med kvinnors företagande 2, som lyfter fram dessa förändrade villkor i företagens omvärld, som gör att även företag verksamma på en lokal marknad måste tänka globalt. Studier visar att sektorer där många kvinnor driver företag tenderar att värderas som icke-tillväxtbranscher. Därför har branschperspektivet haft betydelse för programmets genomförande. Statistik visar att kvinnor och män driver företag i alla branscher, men i olika omfattning. Färre kvinnor driver till exempel företag inom bygg och färre män driver företag inom personliga tjänster. Detta beror till stor del på de ännu ganska traditionella studie- och yrkesval som unga gör. Det är vanligt att starta företag utifrån sin yrkeskompetens, vilket leder till att företagandet är könsuppdelat på samma sätt som arbetsmarknaden. Kvinnor är dessutom ofta verksamma inom skola, vård och omsorg, där möjligheter till företagande varit begränsade. Likheterna mellan kvinnors och mäns företagande är fler än skillnaderna, om man jämför företag inom samma bransch, utvecklingsfas och geografiska område. Men före start och under de första åren som företagare har kvinnor och män än så länge olika villkor och förutsättningar. 1.2 Syfte, mål och målgrupper Programmet Främja kvinnors företagande har haft två syften: dels att skapa tillväxt, konkurrenskraft och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor, dels att i samråd med företagsfrämjande aktörer och myndigheter ta fram en nationell strategi för hur kvinnor och män kan ta del av företagsfrämjande insatser på lika villkor. Programmet skulle bidra till att följande uppnås: 1 Under ytan hur går snacket och vem får pengarna II? Info 0587 2 25 år med kvinnors företagande från osynligt till drivkraft för tillväxt Info 0586 10 (63)
Fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer. Nyföretagandet bland kvinnor ökar. Fler kvinnor utvecklar innovativa idéer till nya tjänster, varor eller koncept. Fler kvinnor kan tänka sig att starta företag. Fler kvinnor väljer att driva företaget på heltid eller att anställa. Synliggöra kvinnors företagande och dess betydelse för näringsliv och samhälle. Kunskapen och kompetensen om kvinnors företagande ökar hos allmänhet, offentliga aktörer och i näringslivet och samhället i övrigt. Insatser riktade till kvinnor integreras i det ordinarie företagsfrämjande systemet, till exempel när det gäller rådgivning, finansiering och myndigheters verksamheter. Specifika mål formulerade som utfalls-, resultat- och effektmål och som följts upp återfinns i uppföljnings- och utvärderingsplaner för de olika insatserna i programmet. Målgrupper för programmet har varit: Kvinnor som driver företag, själva eller tillsammans med andra, och som vill att deras företag ska utvecklas. Kvinnor som vill starta företag. Kvinnor som vill utveckla innovativa idéer till nya tjänster, varor eller koncept. Aktörer som arbetar med att främja nyföretagande, företagsutveckling samt regioners utveckling. Allmänhet, media och andra grupperingar i samhället som har intresse av kunskap om kvinnors företagande, dess roll och betydelse i samhället och näringslivet. 1.3 Fokus på strategin för företagsfrämjande på lika villkor Med 2011 års regeringsbeslut till Tillväxtverket följde nya förutsättningar, som bland annat innebar att Tillväxtverket kunde fatta egna, styrande beslut om att fördela och omfördela medel motsvarande 45 miljoner kronor per år till de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna, dvs. länsstyrelser, regionförbund och samverkansorgan. Uppdragets formulering innebar också att Tillväxtverket kunde ställa krav på återrapportering och underlag för uppföljning, såsom organisationsnummer för de företagare som deltagit i affärsutvecklingsinsatserna regionalt. Detta har varit angeläget med tanke på den effektutvärdering som Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har regeringens uppdrag att genomföra om några år. I samband med regeringsuppdraget 2011 flyttades uppdraget att genomföra programmet i flera regioner från länsstyrelser till regionalt utvecklingsansvariga. Detta var en angelägen åtgärd, trots visst kompetenstapp, för att lyfta in arbete med att främja kvinnors företagande i regionernas ordinarie tillväxtarbete. Nytt för 2011 var också att Tillväxtverket fick uppdraget att ta fram en strategi för hur kvinnor och män kan ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Sedan 2012 präglades genomförandet i programmet till stor del av arbetet med att ta fram strategin. Tillväxtverkets beslut till regionerna förändrades inför 2013, och innebar bland annat att de regionalt utvecklingsansvariga själva i högre grad kunde prioritera sina tilldelade medel för att i enlighet med Vision hållbar tillväxt 3 förtydliga sitt regionala ledarskap och genomföra de förändringar som lyftes fram i regionernas förstudier. 3 Vision hållbar tillväxt Info 0523 11 (63)
Syftet var att regionens arbete med att främja företagande skulle inkludera kvinnor och män på lika villkor inom det ordinarie regionala tillväxtarbetet och företagsfrämjandet. Uppdraget till regionerna att ta fram en förstudie, en nulägesanalys, var det första steget i processen med att ta fram strategin. Nästa steg var att regionerna fick en möjlighet att använda en begränsad del av sina tilldelade medel till att genomföra förslagen i förstudierna. Därefter genomfördes en ansökningsomgång riktad till företagsfrämjande organisationer, som ville arbeta med att jämställdhetsintegrera sin företagsfrämjande verksamhet. Den kompetenshöjande insatsen Ta täten! genomfördes parallellt. Ett syfte med dessa insatser var att ge lärdomar till strategins innehåll, men också bidra till en förändring i organisationernas verksamhet redan nu. 1.4 Metoder för genomförande av uppdraget 2011-2014 Tillväxtverkets tre verktyg har varit de grundläggande metoderna i genomförandet: kunskap, nätverk och finansiering. Att skapa ett lärande hos alla inblandade målgrupper i genomförandet och inför framtida insatser har också varit framträdande. Delarna i programmet har dock olika logik, vilket framgår under kapitel 2, där genomförandet beskrivs mer ingående. Kunskap En uppgift i programmet har varit att öka och utveckla kunskaperna hos olika målgrupper om kvinnors företagande och om kvinnors villkor och förutsättningar att starta, leda, driva och utveckla företag. De regionalt utvecklingsansvariga med ansvar för regional tillväxt var en viktig målgrupp. Huvudbudskapet var att kvinnors företagande är en strategisk tillväxtfråga liksom att synliggöra kvinnors företagande och dess betydelse för näringslivet och Sveriges konkurrenskraft. Insatser för att utveckla och sprida fakta, statistik och kunskap är ett sätt att synliggöra kvinnors företagande. Tillväxtverkets arbete med att beställa och bearbeta könsuppdelad regional statistik har varit en prioriterad uppgift inom programmet, där regioner och media var huvudsakliga målgrupper. Spridningen har främst skett via Tillväxtverkets webbplats, sajterna regionutmaningen.se, ambassadorer.se samt social media. Kommunikationsarbetet i programmet har haft som mål att den kunskap som tas fram ska nå den tilltänkta målgruppen. Att lära genom att göra har varit en ansats som har präglat programmet genomgående har arbetet utvecklats i takt med ökade lärdomar, men särskilt tydligt har det varit i de insatser som genomförts för att generera kunskap till innehållet i strategin. Flera regioner har använt en del av sina tilldelade medel till att genomföra pilotverksamhet, till exempel samverkan i företagsfrämjandet (Uppsala och Västra Götalandsregionen), nya kanaler för att nå utlandsfödda kvinnor som vill starta företag (Stockholm) samt tillväxtcheckar (Norrbotten). Nätverkande samverkan och dialog En metod i genomförandet har varit nätverkande, samverkan och dialog. Erfarenhetsmöten med regionalt utvecklingsansvariga aktörer har genomförts 2-4 gånger om året och har enligt regionernas slutrapporter varit uppskattade för att utveckla och dela kunskap, utbyta erfarenheter och ge inspiration till det fortsatta arbetet med olika projekt och insatser. Mötena har präglats av en öppenhet och ett ömsesidigt utbyte. I ett antal län har samma person varit kontaktperson sedan 2007. I en del fall har det också varit en mer ingående dialog med de regionalt 12 (63)
utvecklingsansvariga för att finna former för att regionens genomförande av programmet ska ha sin utgångspunkt i regionens förutsättningar och behov, men ändå rymmas inom Tillväxtverkets beslut. Årliga nationella konferenser, såväl för programmet i sin helhet som för ambassadörerna för kvinnors företagande, har prioriterats som en kanal för att dela kunskap och föra en dialog med de många olika aktörer som varit aktiva i att genomföra programmet nationellt, regionalt och lokalt. De regionalt utvecklingsansvariga har på Tillväxtverkets uppdrag genomfört regionala mötesplatser med ett gemensamt tema i två omgångar under programperioden. De regionala koordinatorerna har arrangerat möten regionalt för länets ambassadörer, för att stärka ambassadörsnätverket regionalt. I samband med arbetet att ta fram strategin har samråd varit i fokus. Flera samrådsgrupper formerades och bjöds in till att lämna synpunkter till innehållet i strategin, och nära 60 aktörer inom företagsfrämjandet lämnade synpunkter på strategin under hösten 2014. Finansiering Merparten av medlen i programmet har fördelats till regionalt utvecklingsansvariga, som fått ansvaret för att affärsutvecklingsinsatser ska bli tillgängliga för kvinnor som driver företag eller vill starta företag i enlighet med regeringsuppdraget. En begränsad del av dessa medel fick enligt Tillväxtverkets beslut 2013 till regionerna också användas till att genomföra förändringar för att bidra till en utveckling av företagsfrämjande i riktning mot lika villkor. Detta har lett till en kompetenshöjning i flera delar av det företagsfrämjande systemet, vilket är centralt för att de företagsfrämjande aktörerna ska ta ansvar för att omsätta förslagen i strategin i praktiska handlingar. Tillväxtverket har i enlighet med regeringsuppdraget även finansierat en rad piloter, i syfte att möjliggöra utveckling av särskilt intressanta koncept eller områden. Det handlar även om upphandlingar, till exempel i samband med att filmer producerades om historiens dolda företagarkvinnor. I den del av programmet som riktade sig till företagare verksamma inom de gröna näringarna, valde Tillväxtverket att använda sig av upphandling i stället för en mer traditionell ansökningsomgång med projektmedel. 1.5 Slutsatser och rekommendationer I kaptitel 2 beskrivs programmets genomförande och resultat samt lärdomar för framtiden. Programmets resultat låter sig inte fångas bara i siffror som visar antal, andelar och kronor det finns också ett bredare och mer svårfångat resultat i den kunskapsutveckling, det synliggörande och de förändrade attityder som har uppnåtts. Tillväxtverkets arbete med att främja kvinnors företagade har bidragit till att kvinnors företagande har blivit mer synligt, inte minst genom ambassadörernas insatser, och att kvinnors företagande har professionaliserats och normaliserats. I boken 25 år med kvinnors företagande 4 menar forskarna att en tydlig förflyttning har skett och att det ökade antalet företag som leds av kvinnor kan kopplas till Tillväxtverkets program. Tillväxtverkets bedömning är därmed att uthållighet i insatserna och riktade resurser som skapar legitimitet och fokus är viktiga framgångsfaktorer när det gäller främjandeinsatser som ska leda till ökade kunskaper och förändrade attityder. 4 25 år med kvinnors företagande från osynligt till drivkraft för tillväxt Info 0586 13 (63)
Programmet har via drygt 470 affärsutvecklingsprogram beslutade i regionerna nått ett stort antal företagare runt om i Sverige, nära 13 200. Företagarna har arbetat med att utveckla sina företag inom ramen för ett affärsutvecklingsprogram eller med hjälp av en tillväxtcheck. Uppföljningen visar på en god nöjdhet hos företagarna och konkreta resultat i form av affärsutveckling, nya affärskontakter och utvecklade affärsmodeller. Uppföljningen visar även att drygt 1300 företag har ökat sin omsättning, att nära 1300 nyanställningar har skett i företagen och att nästan 600 nya företag har startats. Volymen, bredden och tillgängligheten till insatserna har bidragit till dessa resultat. Även företagare verksamma i de gröna näringarna är nöjda med sitt deltagande i affärsutvecklingsprogrammen, där 94 procent anser att aktiviteterna varit bra eller mycket bra. Här har även insatserna bidragit till att stärka identiteten som företagare. En effektmätning sker i samband med den utvärdering som Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) på regeringens uppdrag utför om några år. Bristande kunskaper om genus och jämställdhet är en svårighet i designen av insatser som riktar sig till företag, vilket missgynnar företag som drivs av kvinnor. Stereotypa föreställningar om vad kvinnor vill ha och behöver för att starta, leda och utveckla företag tenderar att leda till insatser med innehåll, kommunikation med mera, som alls inte möter företagarnas faktiska behov. Goda kunskaper om genus är därmed en framgångsfaktor i alla delar i kedjan inom företagsfrämjandet. Detta bekräftas även i slututvärderingen. Även på policynivå är det viktigt med en analys och diskussion om vilka perspektiv som formuleras för att främja kvinnors företagande 5. Över 5000 studenter har utvecklat sina entreprenöriella förmågor under programperioden via 18 projekt vid 14 lärosäten. Insatserna har även bidragit till att entreprenörskap nu har integrerats i fler utbildningar. Även om resultaten är goda, finns det lärdomar som visar på behov av fortsatta insatser. Det har bland annat varit svårt att skapa engagemang från ledningen vid flera lärosäten, och därmed går också förändringsarbetet trögt. 1.5.1 Det strukturförändrande innehållet i programmet en ögonöppnare Arbetet med strategin har under programperioden 2011-2014 haft ett strukturförändrande innehåll, vilket inte var lika framträdande under den tidigare programperioden. Insatserna har i många fall varit en ögonöppnare för de som verkar i det företagsfrämjande systemet. Denna betoning på strukturförändring har också varit efterfrågad. Det har funnits viss kritik mot affärsutvecklingsprogrammen, då dessa riskerar att förstärka normen att kvinnor är avvikande. En avsikt har varit att flytta fokus från individer till de villkor som omger företagandet. Det är företagsfrämjandet som inte har kapacitet och/eller kunskap att erbjuda insatser till kvinnor och män på lika villkor. Insikten finns således hos allt fler inom företagsfrämjandet att det inte råder lika villkor för kvinnor och män som vill starta, leda och utveckla företag. Jämställdhetsintegrering som strategi och de verktyg som står till buds har inte fått fäste inom det offentligt finansierade företagfrämjandet. Detta framgår av den nationella strategin för företagsfrämjande på likvärdiga villkor och de kunskapsunderlag som ligger till grund för innehållet. Kunskapsparadoxen är tydlig de som inte har kunskap om kvinnors företagande, jämställhet med mera, söker ingen kunskap, och de som har insikt om att deras kunskaper brister, vill lära sig mer. Genom att ställa krav på kunskap, ledarskap, styrning med tydliga mål och könsuppdelad uppföljning av insatserna skapas förutsättningar på sikt för företagande på lika villkor. 5 Två steg fram och ett tillbaka? En genusanalys av policy för kvinnors företagande i Norden Info 0596 14 (63)
Flera regioner har kommit en bit på väg i sitt arbete för att erbjuda lika villkor till alla företagare, oavsett kön, ålder och bakgrund. Tillväxtverkets bedömning är att det i ungefär hälften av regionerna har skett en utveckling som öppnar upp för ett företagande på lika villkor på sikt. Det kan handla om en ökad samverkan i det regionala företagsfrämjande systemet, att man arbetar med normkritisk kommunikation, att man ser över regionens strategiska planer för att säkerställa lika villkor för kvinnor och män, att man ser över sin kommunikation för att nå olika målgrupper. Flera regioner har också förmerat sina insatser genom att på ett smart sätt optimera arbetet med att främja kvinnors företagande med jämställd regional tillväxt, ofta i samarbete med regionala resurscentra och andra insatser. Flera regioner efterfrågar Tillväxtverkets fortsatta stöd i att omsätta strategin till handling för att skapa varaktiga förändringar i det företagsfrämjande systemet, lokalt, regionalt och nationellt. I strategin anges följande utmaningar, som motiverar varför strategin behövs: Det saknas ett tydligt och kraftfullt ledarskap för förändring som fokuserar på kunskap, kommunikation och samverkan. Det behövs ett ledarskap för framtiden. Ett arbete för likvärdiga villkor prioriteras inte tillräckligt och får inte genomslag i styrning av företagsfrämjande verksamhet. Det behövs en styrning som öppnar upp. Resurser inom företagsfrämjandet går i hög utsträckning till traditionellt mansdominerade branscher inom industri och tillverkning. Det behövs kunskap för att möta branscher i omvandling. 1.5.2 Tillväxtverkets rekommendationer för fortsatta insatser Tillväxtverket har en tydlig bild av vad som behöver göras och förändras för att kvinnor och män i olika åldrar och med olika bakgrund ska kunna ta del av företagsfrämjande insatser såsom finansiering, rådgivning, tillgång till inkubatorsplatser med mera på likvärdiga villkor. Gemensamt för rekommendationerna nedan är att det finns ett strukturförändrande syfte. Gör verklighet av strategin genomför förslagen och ge riktade uppdrag I strategin framgår utmaningar, mål och förslag på återgärder. En del av förslagen riktar sig till regeringen, som spelar en viktig roll för att driva på förändringsarbetet genom att efterfråga resultat och ge tydliga uppdrag. Det har byggts upp ett momentum av förändringsvilja hos merparten av aktörerna i det företagsfrämjande systemet. Insikten finns om att det är nu det ska ske men resurserna regionalt räcker inte alltid till för att prioritera förändringsarbetet, vilket lyfts fram i slututvärderingen av programmet. Tillväxtverket och andra företagsfrämjande myndigheter och aktörer kan göra mycket på egen hand inom sina respektive uppdrag och i samverkan. Men för att det ska bli ett systematiskt och uthålligt förändringsarbete på systemnivå krävs tydliga uppdrag och riktade resurser för att ge kraft och fokus till arbetet som väntar. Tillväxtverket välkomnar ett regeringsuppdrag, som skulle möjliggöra att Tillväxtverket får fortsatt förtroende att strategiskt driva på förändringsarbete i det företagsfrämjande systemet. Processtöd en förutsättning för att genomföra förslagen i strategin Ett strukturellt förändringsarbete förutsätter således att en nationell myndighet som Tillväxtverket får uppdrag och resurser för att hålla ihop arbetet med att driva på utvecklingen, ge processtöd, skapa arenor för dialog och kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt arbete med kunskaps- och metodutveckling, genusmedveten kommunikation samt 15 (63)
uppföljning och löpande utvärdering av det samlade arbetet med att omsätta strategin i handling och aktiviteter. Utveckling av systemgemensamma indikatorer och mål för uppföljning Det behövs ett fokuserat arbete för att utveckla mål och indikatorer som möjliggör uppföljning på systemnivå. Detta arbete kan med fördel ske i synergi med insatser kopplade till jämställd statlig finansiering, jämställd regional tillväxt och resurscentras verksamhet, där samtliga insatser har ett strukturförändrande syfte. Systemet behöver koppla samman regionalt utvecklingsansvariga, länsstyrelser och företagsfrämjare samt nationella myndigheter med flera. Detta skulle innebära ökade möjligheter att följa upp, dela, jämföra och utveckla kunskap, fakta och statistik om kvinnors och mäns företag, uppdelad på ålder och etnisk bakgrund. Arbetet med en jämställdhetintegrerad uppföljningsmodell som länsstyrelsen i Västmanland har genomfört via sitt pilotprojekt inom Främja kvinnor företagande kan ge viktig lärdomar för en systemgemensam uppföljning. Mötesplatser och dialog helt avgörande för samverkan och samarbete Aktörer från olika delar i det företagsfrämjande systemet på olika nivåer och från olika sakområden behöver mötas och dela kunskap och erfarenheter mellan organisationer och personer. Det kan behövas en stödfunktion som på ett tydligt sätt tar ansvar för detta, men det är viktigt att undvika en organisering som bygger på eldsjälar och personberoende. Det nystartade Nätverket för företagande på lika villkor, som leds av Tillväxtverkets generaldirektör, kan ha funktionen att driva på och följa upp arbetet med strategin. Det kan också behövas andra typer av referensgrupper som kopplar samman olika erfarenheter och kompetenser, såväl nationellt som regionalt. Uthålligt arbete med attityder och föreställningar om företagare och företag Förändring av attityder och föreställningar om företagande, företag och företagare tar tid och det är nödvändigt med fortsatta insatser. Det är ett strukturellt förändringsarbete som krävs för att möjliggöra kvinnors och mäns företagande på lika villkor på lång sikt. Genom arbete med förebilder och nätverk som bärande delar förstärks arbetet med att skapa ett företagsfrämjande på lika villkor och fler kvinnor som driver, utvecklar och leder företag. Riktade insatser för att tillmötesgå behov på kort sikt I strategin föreslås åtgärder som har ett strukturförändrande fokus och som syftar till att utveckla ordinarie företagsfrämjande verksamhet så att likvärdiga villkor erbjuds till alla företagare oavsett kön, etnisk bakgrund och ålder. Det utesluter inte att avgränsade och riktade insatser till vissa målgrupper även fortsättningsvis kan behövas som komplement, för att kompensera för att det ordinarie företagsfrämjandet inte kan tillgodose behoven fullt ut. En så kallad dubbelstrategi förordas i flera av de rapporter som strategins innehåll utgår från. Detsamma har även framkommit i de samrådsgrupper som Tillväxtverket har hämtat in synpunkter från under arbetets gång. Sådana insatser kan handla om att främja/ge riktade insatser till företagarkvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk eller till kvinnor verksamma i de gröna näringarna som mer sällan identifierar sig som företagare. Fortsatta satsningar på entreprenörskap vid universitet och högskola Arbetet med att utveckla entreprenörskap vid universitet och högskolor tar tid men har en stor potential utifrån Sveriges konkurrenskraft och näringslivets behov. Att unga lämnar universitet och högskolor med goda entreprenöriella förmågor är därför intressant för framtidens företagande men också ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Därför bör arbete med att utveckla entreprenörskapet prioriteras även framöver. Universitetens och högskolornas intresse för förändring och kunskap om 16 (63)
vikten av att integrera entreprenörskap i utbildningar är avgörande. För att öka intresset för entreprenörskap behöver ledningen vid lärosätena se entreprenörskap som en strategiskt viktig framtidsfråga. Fortsatt fokus på entreprenörskap och ledarskap som en drivkraft för förnyelse Entreprenörskap och ledarskap är drivkrafter som påverkar konkurrenskraft och tillväxt. En viktig uppgift är att lyfta fram entreprenörer som förebilder i näringslivet och som ledare av samhällsutvecklingen, så att fler yngre och äldre kvinnor med olika bakgrund kan se företagande och ledarskap som ett intressant och relevant karriärval framöver. Globalt finns ett tydligare fokus på entreprenörer som ledare för samhällsutvecklingen. Detta skiljer sig från bilden av entreprenörer i Sverige. Se till att uppdragen förstärker varandra Slututvärderingen av handlingsplanen för jämställd regional tillväxt visar att de regionala handlingsplanerna för jämställd regional tillväxt har satt fokus på jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Detta har bidragit till att insatser för att öka jämställdheten fått högre prioritet. Det resultat som flest regioner framhåller är en höjd kunskapsnivå om jämställdhet och jämställdhetsintegrering samt om sambandet mellan jämställdhet och tillväxt. För att det samlade arbetet ska bli kraftfullt bör uppdragen koordineras redan i regeringskansliet innan de ges till olika myndigheter och till aktörer verksamma i regionerna. Detta för att undvika otydlighet i roller och ineffektivt dubbelarbete i genomförandet. 2 Genomförande, resultat och lärdomar 2011-2015 Arbetet med att ta fram en nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor för kvinnor och män har präglat genomförandet under 2012-2014. Tillväxtverket har valt en hög ambitionsnivå utifrån skrivningen i regeringsuppdraget, för att inleda ett förändringsarbete som på sikt kan göra att kvinnor och män kan ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Resultatkommunikation har också prioriterats liksom insatser för att sprida Golden Rules of Leadership. Det har funnits ett fortsatt stort intresse från andra länder att ta del av våra erfarenheter och lärdomar från att främja kvinnors företagande, entreprenörskap och ledarskap. 2.1 Affärsutvecklings- och innovationsinsatser Affärsutvecklings- och innovationsinsatserna inom programmet omfattade totalt 45 miljoner kronor per år under 2011-2014 och beslutades av de aktörer som har det regionala utvecklingsansvaret i respektive region/län. Ramarna för regionernas arbete specificerades främst av Tillväxtverkets beslut, där gemensamma mål gällande målgrupper, krav på rapportering till Tillväxtverket specificerades detta för att skapa en möjlighet till att sammanställa resultat på en aggregerad nivå. Medlen var därmed förknippade med villkor, bland annat att regionalt utvecklingsansvariga aktörer skulle lämna in person- och organisationsnummer för samtliga deltagare i insatserna, Besluten på regional nivå skulle enligt Tillväxtverkets beslut antingen ske via utlysning av medel för projektfinansiering eller genom upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Regionalt utvecklingsansvarig aktör hade ansvar för att arbetet med programmet följde gällande lagar och regler. Syftet med affärsutvecklings- och innovationsinsatserna var att ge kvinnor som ville utveckla företag, starta företag eller utveckla innovativa idéer tillgång till affärsutvecklingsprogram som kan innehålla rådgivning, coachning, mentorskap, nätverk, 17 (63)
utbildning och annat som ger verktyg till att utveckla företaget eller idén vidare. Insatserna genomfördes främst i grupp så att deltagaren som ett mervärde även utökade sitt affärsnätverk. Målgrupper för affärsutvecklingsprogrammen var: Målgrupp 1: Kvinnor som driver företag och vill utveckla företaget. Målgrupp 2: Kvinnor som ska starta företag. Målgrupp 3: Kvinnor som vill utveckla innovativa idéer till nya tjänster, varor eller koncept. Beslut om fördelning av medel för affärsutvecklings- och innovationsinsatser Medlen i Tillväxtverkets beslut fördelades enligt en fördelningsnyckel som baseras på befolkningsunderlag, antal kvinnor som driver företag samt arbetslöshetsnivån bland kvinnor. Under 2011-2014 fattade de regionalt utvecklingsansvariga beslut om totalt 477 affärsutvecklings- och innovationsprojekt, där en del var beslut om att förlänga en pågående insats. Projekten avslutades i november 2014 och regionerna skickade sina slutrapporter till Tillväxtverket i december 2014. Tabellen nedan anger hur mycket medel som fördelats till regionerna 2011-2014 (kr) samt antal beslut totalt med region/län under programperioden: Region/Län 2011-2012 (kr) 2013-2014 (kr) Totalt 2011-2014 (kr) Antal beslut under 2011-2104 Stockholm 9 097 600 10 597 600 19 695 200 48 Uppsala 3 809 000 4 073 600 7 883 200 25 Sörmland 3 703 600 3 809 000 7 512 600 12 Östergötland 4 241 200 4 817 662 9 058 862 23 Jönköping 3 747 400 3 982 488 7 729 888 21 Kronoberg/Södra Småland 3 231 200 3 231 200 6 462 400 17 Kalmar 3 681 000 3 681 000 7 362 000 14 Gotland 3 339 600 3 339 600 6 679 200 6 Blekinge 3 318 000 3 443 000 6 761 000 29 Skåne 6 915 200 6 915 200 13 830 400 73 Halland 3 875 400 3 875 400 7 750 800 16 Västra Götaland 7 829 200 7 829 200 15 658 400 29 Värmland 3 698 400 3 698 400 7 396 800 16 Örebro 3 770 600 3 770 600 7 541 200 19 Västmanland 3 685 200 3 685 200 7 370 400 24 Dalarna 3 807 200 3 971 650 7 778 850 27 Gävleborg 3 954 000 3 954 000 7 908 000 16 Västernorrland 3 617 000 3 617 000 7 234 000 13 Västerbotten 3 477 600 3 477 600 6 955 200 15 Norrbotten 3 730 000 3 730 000 7 460 000 32 Jämtland 3 471 600 500 000 3 971 600 2 TOTALT 90 000 000 90 000 000 180 000 000 477 18 (63)
Projekten fördelades över de enligt regeringsbeslutet prioriterade områden som följer: Prioriterade områden 2013-2014 2013-2014 2011-2012 2011-2012 antal antal antal antal projekt deltagare projekt deltagare Gröna näringar 22 340 16 601 Tjänste- och servicenäringarna 113 3328 39 2655 Kreativa och kulturella sektorn 69 1010 21 972 Vård och omsorg 52 816 16 600 Utbildning 46 978 18 575 Insatser för affärsinriktad IT 14 230 9 376 Notera: ett projekt kan rymma fler områden/branscher Enligt Tillväxtverkets beslut fick medel som inte beslutats regionalt omfördelas till en annan region, för att samtliga medel skulle komma till nytta under programperioden. Baserat på väntelistor från ett antal regioner fattade Tillväxtverket beslut om att omfördela medel till regioner med större efterfrågan och högre mottagarkapacitet, dvs. till Stockholms län samt Uppsala, Sörmland, Östergötland, Dalarna och Blekinge. Tilldelade medel har använts för att genomföra affärsutvecklings- och innovationsinsatser, dock med följande undantag för att förstärka satsningen på ett företagsfrämjande på lika villkor inom ramen för strategin på lika villkor: o o I Tillväxtverkets beslut för 2011-2012 tilläts högst 2o0 000 kronor av de tilldelade medlen användas till att ta fram en förstudie om hur kvinnor och män tar del av företagsfrämjandet i respektive region. Högst 150 000 kronor fick användas för att arrangera en regional konferens om kvinnors företagande. I Tillväxtverkets beslut för 2013-2014 tilläts högst 250 000 kronor per år användas till att integrera arbetet med att främja kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet med syftet att kvinnor och män ska få del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Högst 150 000 kronor fick användas för att arrangera en regional konferens om kvinnors företagande. Regionförbundet Jämtlands län avböjde medel för att genomföra affärsutvecklings- och innovationsinsatser under 2013-2014 då man använde tilldelade medel från 2011-2012 under hela programperioden. Tillväxtverket finansierade via programmet Främja kvinnors företagande affärsutvecklings- och innovationsinsatserna med 65 procent. Medfinansiering kunde enligt Tillväxtverkets beslut ske genom regionala utvecklingsmedel, medel från projektägare, regionala utvecklingsfonden och/eller genom deltagaravgifter. Resultat av affärsutvecklings- och innovationsinsatserna Det totala antalet deltagare i affärsutvecklings- och innovationsinsatserna under 2011-2014 var drygt 13 200 personer/individer (ett antal personer har deltagit i flera insatser, men här avses de unika individerna). Målet var att insatserna skulle nå 12 000 personer. De flesta insatserna har omfattat personer som redan driver företag, 68 procent (målet var 60 procent). Merparten av affärsutvecklingsinsatserna har skett i grupp över tid, 70 procent (målet i Tillväxtverkets beslut var minst 50 procent.) Samtliga person- och organisationsnummer som inkommit via deltagarlistor levererades till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) i mars 2015. 19 (63)
Under 2013-2014 hade 47 procent av projekten offentliga projektägare, medan resterande hade privata projektägare. Många regioner föredrog att i slutet av programperioden bevilja en högre andel projekt med offentliga projektägare lärdomarna från projektet har då en möjlighet att få fäste i det företagsfrämjande systemet även fortsättningsvis. Konsultcheckar ett viktigt komplement Allt fler regionalt utvecklingsansvariga aktörer har valt att använda sig av konsultcheckar, även kallade tillväxtcheckar eller utvecklingscheckar, som ett komplement till övriga insatser. Den digitala uppföljningsenkäten visar att 11 procent av företagarna har använt sig av en konsultcheck. Delar av medlen har använts till checkar i Uppsala, Östergötland, Kronoberg/Södra Småland, Blekinge, Halland, Västra Götaland, Västmanland, Jämtland och Norrbotten. Checkarna har varit ett sätt att skräddarsy affärsutvecklings- och innovationsinsatsen till varje enskilt företag, vilket kan bidra till att man når även andra företag. Flera regioner har uppskattat att Tillväxtverkets beslut har möjliggjort att medlen också kan användas till checkar. Uppföljningen visar att programmet gjort nytta Tillväxtverket följer upp affärsutvecklings- och innovationsinsatserna genom en digital enkät till deltagarna efter insatsens slut. Enkäten skickades till 13 940 deltagare varav 6 691 personer har svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 48 procent. Några resultat: 1 314 företag har ökat sin omsättning i samband med deltagandet i programmet. 1 114 företag med ökat sin lönsamhet i samband med deltagandet i programmet. 1 266 nyanställningar har skett i samband med deltagandet i programmet. 596 företag har startats i samband med deltagandet i programmet. 85 procent av företagarna anser att kvaliteten på affärsutvecklings- och innovationsinsatsen var bra eller mycket bra. 87 procent kan rekommendera andra personer att delta i liknande aktiviteter. 74 procent anser att insatserna bidragit till en utvecklad affärsmodell. 85 procent har genom insatsen fått med sig användbara verktyg eller färdigheter som möjliggör affärsutveckling. Nedan framgår mål och utfall för affärsutvecklings- och innovationsinsatser som pågått 2011-2014: Målgrupper Utfall* 60 % av dem som deltar i insatserna ska vara kvinnor som driver företag, 68 % ensam eller tillsammans med andra, och som vill att deras företag ska utvecklas. 30 % av dem som deltar i insatserna ska vara kvinnor som vill starta 19 % företag. 10 % av dem som deltar i insatserna ska vara kvinnor som vill utveckla 12 % innovativa idéer till nya tjänster, varor och koncept. Målgrupper Utfall Minst 15 % ha utländsk bakgrund (född utomlands eller i Sverige med två 14 % föräldrar som är födda utomlands). Minst 10 % vara under 35 år. 16 % Resultat Utfall * Minst 70 % av deltagarna anser att de genom insatsen fått med sig 85 % användbara verktyg eller färdigheter som möjliggör affärsutveckling. Minst 70 % av deltagarna anser att insatsen bidragit till att de utvecklat sitt affärsnätverk. 82 % målgrupp 1 66 % målgrupp 2 Minst 70 % av de deltagare som vill starta företag anser att deltagandet 66 % 20 (63)
bidragit till att utveckla en affärsidé. Minst 50 % av deltagarna anser att insatserna bidragit till en utvecklad affärsmodell. Minst 50 % av de deltagare som redan driver företag anser att insatsen bidragit till förnyelse genom t ex nya kundgrupper, nya geografiska marknader, nya tjänster, varor, koncept, etc. Minst 50 % av de deltagarna som vill utveckla innovativa idéer till nya tjänster, varor eller koncept anser att deltagandet bidragit till att utveckla idén vidare. Minst 70 % av deltagarna anser att insatsen bidragit till att de fått ökad drivkraft att starta och utveckla företag. Minst 75 % av deltagarna som inte hade företag vid projektets början ska vid projektets slut ha startat ett företag eller planerar att göra det inom tre år (OBS, En uppskattning av deltagarna själva). 74 % målgrupp 1 72 % målgrupp 2 75 % 76 % 88 % målgrupp 1 83 % målgrupp 2 84 % *Svarsalternativen är 1-5, där 1=Instämmer inte alls och 5= Instämmer helt. Siffrorna ovan representerar svarsalternativen 3-5. Några citat från företagare/deltagare i affärsutvecklings- och innovationsinsatser: Det bästa jag gjort för mitt företag! Väl genomtänkta föreläsningar, bra verktyg att ta med sig, lärorikt och givande. Jättebra grupp för fortsatt nätverkande över länet, samt superföreläsare och program. Det internationella samanhanget gav feedback för fortsatt utveckling med bred marknad. Stärkt min identitet som egen företagare. Regionernas slutrapporter visar att insatserna gjort skillnad En analys av regionernas slutrapporter visar att programmet har gjort skillnad, både för enskilda företagarkvinnor och för regionalt utvecklingsansvariga samt regionens företagsfrämjare, som nu har mer kunskap om vad som krävs för ett skapa ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor. Någon region menar att en effekt har varit att fler företagsfrämjande organisationer har engagerat sig i det regionala tillväxtarbetet. Flera skriver att det just är uppdraget med att integrera insatser för att främja kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet som varit särskilt viktigt. Många menar att erfarenhetsmötena som Tillväxtverket har anordnat har varit mycket värdefulla och att det har bidragit till en kunskapsutveckling. Merparten regioner menar att arbetet inte är slut bara för att programmet är slut utan att arbetet med lika villkor i företagsfrämjandet måste fortsätta. Många regioner efterlyser fortsatta uppdrag för att utveckla arbetet för lika villkor i det företagsfrämjande systemet, till exempel form i form av resurser och kunskaps- och processtöd från Tillväxtverket samt nätverkande och erfarenhetsutbyte. Slutrapporter för 2011-2014 där regionerna beskriver sitt arbete med affärsutvecklings- och innovationsinsatser, integreringsarbete och de regionala konferenserna om kvinnors företagande finns att ladda ned på Tillväxtverkets webbplats. Några citat från regionalt utvecklingsansvariga aktörer: Region Dalarna: Programmet har inneburit att fler aktörer involverats i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen i Stockholms län: Programmet har bidragit till att betydligt fler företagande kvinnor har kunnat utveckla sina företag och idéer. Region Värmland: Förändringsarbetet har utmynnat i samsyn och en gemensam riktning i det fortsatta arbetet med att integrera kvinnors företagande i det regionala utvecklingsarbetet. 21 (63)
Region Västra Götaland: I dag är företagsfrämjande aktörer mer medvetna om hur strukturerna ser ut och hur de påverkar förutsättningarna för företagens möjlighet att utvecklas. Region Östergötland: Under denna programperiod har vi påbörjat ett stort förändringsarbete för att samla regionens krafter för lokalt och regionalt tillväxtarbete. Lärdomar och fortsatta utmaningar Det har varit ett omfattande arbete att samla in deltagaruppgifterna från samtliga insatser och företagarna/deltagarna. Informationen ska nå ut från Tillväxtverket till regionalt utvecklingsansvarig aktör, vidare till projektägare och projektledare och till sist till deltagaren. Deltagaruppgifterna ska sedan fyllas i och skickas digitalt till en e-postadress hos Tillväxtverket. I vissa fall har deltagare inte velat lämna ut sitt personnummer. Det har krävts stora administrativa resurser och mycket dialog med regionerna för att insamlingen skulle kunna ske på rätt sätt. Genuskunskap viktigt när insatser utformas Att fördela medel som ska gå till affärsutvecklings- och innovationsinsatser för målgruppen kvinnor som driver företag ställer krav på genuskunskap både hos Tillväxtverket och regionalt utvecklingsansvariga aktörer som utformar villkor, men också hos projektägare och projektledare i varje enskilt affärsutvecklingsprogram. Risken är annars att projekt utformas på ett särskilt sätt eller med ett särskilt innehåll som kvinnor förväntas ha behov av eller förväntas efterfråga. Det finns därmed en inbyggd risk att förstärka stereotyper av företagarkvinnor och befästa normer snarare än att ifrågasätta dem. Det kan även vara ett problem att peka ut vilka branscher som projekten särskilt bör riktas till när det gäller kvinnors företagande. Därför har Tillväxtverket under de senaste åren öppnat upp för att regionalt utvecklingsansvariga aktörer även kan prioritera insatser som riktas till företag som drivs av kvinnor inom traditionellt mansdominerade branscher eller inom branscher som är särskilt viktiga för regionen. 2.2 Strategin för företagsfrämjande på likvärdiga villkor Strategin för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor har tagits fram i två versioner: en mer utförlig rapportversion 6, vars analys och beskrivningar baseras på forskning och olika studier (se bilaga 2) och en kortversion 7 (se bilaga 3). Kortversionen av strategin överlämnades även till näringsdepartentet i samband med Tillväxtverkets nationella konferens den 12 mars 2015. Kortversionen kommer att spridas till relevanta myndigheter och regionala aktörer under 2015. Båda versionerna av strategin överlämnas som bilagor till denna slutrapport, i enlighet med regeringsuppdraget. Tillväxtverket har drivit flera processer för att ge kunskapsunderlag till strategin och för att bidra till en förändring av företagsfrämjandet i en riktning mot likvärdiga villkor. I arbetet med strategin har Tillväxtverket finansierat insatser under 2011-2014. De delar som ingått i strategiarbetet är: Regionala förstudier och insatser för att integrera arbete med att främja kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet Regionala konferenser/mötesplatser 6 Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor 2015-2020 Info 0600 rapportversion 7 Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015-2020 info 0588 kortversion 22 (63)