qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghj klöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwerty uiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxc vbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmrt yuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvb nmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmrtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbn mqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwer Till dig som ska utföra tyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmrtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghj arbetsuppgifter på delegering i klöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwerty uiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxc kommunal hälso- och sjukvård vbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmrtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjkl öäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui Läkemedel opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasd Reviderat 2015-05-06 fghjklöäzxcvbnmrtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvb Materialet är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med nmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Högskolan Dalarna. ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmrtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbn mqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwer tyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmrtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghj klöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwerty uiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwwertyuiopasdfghjklzxcv bnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm Delegering, allmäntdalarnas Kommuner och Högskolan Dalarna 2011-06-10 Delegering, läkemedel[skriv text] [Skriv text] [Skriv text]
2 Innehåll Krav... 4 De krav som ställs på dig är... 4 Sjuksköterskan ska... 5 Allmänt gäller... 5 Delegeringsbeslut... 5 Definitioner... 5 Delegering... 5 Formell kompetens... 5 Reell kompetens... 5 Allmän omvårdnad... 5 Specifik omvårdnad... 5 Ordinärt boende... 6 Särskilt boende... 6 Egenvård... 6 Basala hygienrutiner... 6 Delegering läkemedel... 6 Vanliga läkemedelsgrupper... 7 Medicin som man tar genom munnen... 7 Tabletter... 7 Kapslar... 8 Granulat och pulver... 8 Mixtur och droppar... 8 Medicin som man ska andas in inhalation... 9 Spray... 9 Medicin som man för in i ändtarmen... 9 Vätskor... 9 Suppositorier... 9 Medicin som man för in i slidan... 10 Vaginalkräm och vaginalgel... 10 Vagitorier och vaginaltabletter... 10 Plåster... 10 Medicin för ögonen... 11 Ögondroppar / ögonsalvor... 11
3 Örondroppar / öronsalva... 12 Salvor / krämer / gel... 12 Receptfria läkemedel och naturläkemedel... 12 Läkemedel i praktiken... 12 Dospåse... 12 Dosbubblor/dosett... 12 Överlämnande av läkemedel... 13 Några saker att tänka på..... 13 Vad är mitt ansvar?... 13 Uppföljning av givet läkemedel och rapportering till sjuksköterska... 14 Vad gör jag om tabletterna inte stämmer?... 14 Vad gör jag om patienten inte vill ha sin medicin?... 14 Patienten har inte svalt läkemedlet vad kan hända?... 14 Vad gör jag om en patient mår dåligt?... 14 Var förvaras läkemedel?... 15 Vid behov (vb) medicin... 15 Symtom på läkemedelsbiverkningar... 15 Läkemedel som ska slängas... 16 Om du har ytterligare frågor eller känner dig osäker... 16
4 Inledning För att få göra vissa arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården krävs att man har legitimation eller yrkesexamen på högskolenivå. Exempel på sådana arbetsuppgifter kan vara läkemedelshantering, spolning av katetrar eller vissa såromläggningar. Ibland är det mera lämpligt att den person som befinner sig närmast vårdtagaren utför dessa arbetsuppgifter. Då kan det bli aktuellt för sjuksköterskan att delegera arbetsuppgiften. Med delegering menas att sjuksköterskan överlåter någon av sina arbetsuppgifter till den vårdpersonal som har kunskap att utföra arbetsuppgiften. Kunskaper och färdigheter för att utföra en viss/vissa arbetsuppgifter kan man få på annat sätt än genom fastställd legitimation för sitt yrke, t.ex. i den praktiska yrkesverksamheten. Först sedan man tilldelats uppgiften genom delegering, får man utföra den. För att motta en arbetsuppgift genom delegering krävs både undervisning och praktisk erfarenhet (SOSFS 1997:14). En delegering är ett juridiskt dokument. När du utför arbetsuppgifter på delegering kommer du att vara hälso- och sjukvårdspersonal och har då samma skyldigheter som de. Det innebär att du arbetar under Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763), Patientlagen (SFS 2014:821), Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010:1369) och därmed bär du själv ansvaret för hur du fullgör dina arbetsuppgifter. Du arbetar även under Patientdatalagen (SFS 2008:355), Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) samt enligt föreskrifter om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2001:17, SOSFS 2012:9). Detta ställer krav på dig som skrivit på en delegering. Krav Det råder stränga krav runt delegering och kraven finns för att vårdtagaren ska känna sig trygg och få den bästa vården. De krav som ställs på dig är Du har skyldighet att tala om för sjuksköterskan om du tror att du inte klarar av arbetsuppgiften. När du skrivit på en delegering är det du själv som bär ansvar för att arbetsuppgiften blir korrekt utförd. Den arbetsuppgift som ska utföras, ska alltid utföras på det sätt som sjuksköterskan visat dig. Du har skyldighet att utföra arbetsuppgiften, du kan inte säga jag hade inte tid. Du har skyldighet att meddela sjuksköterskan om något blivit fel. En delegering är personlig. Det innebär att du inte kan överlåta arbetsuppgiften till en arbetskamrat. Bevaka när din delegering upphör och meddela kommunsköterskan detta. Du måste skriva din signatur i en speciell lista för signaturförtydligande (så att man vet vem som signerat).
5 Sjuksköterskan ska Ge dig tillräckligt mycket information och undervisning så att du kan känna dig trygg i din arbetsuppgift. Vara tydlig med vad eller vilken arbetsuppgift det är som delegeras till dig. Ansvara för att uppdatera och skriva signeringslistor. Allmänt gäller Ingen kan tvinga dig att skriva under en delegering. När du har skrivit under en delegering har du tackat ja till arbetsuppgiften och då har du skyldighet att utföra den efter bästa förmåga. Delegeringsbeslut är personligt, ska dokumenteras på avsedd blankett, ska gälla för viss tid, högst ett år, kan återkallas om inte arbetsuppgiften sköts på rätt sätt dvs när omständigheterna påkallar det och skall omedelbart återkallas om beslutet inte längre är förenligt med god och säker vård. Definitioner Delegering När hälso- och sjukvårdspersonal med formell kompetens överlåter en medicinsk uppgift arbetsuppgift, dvs specifik omvårdnad, till en person med reell kompetens. Formell kompetens Formell kompetens innebär att personen har legitimation eller motsvarande utbildning för den arbetsuppgift det gäller. Reell kompetens Reell kompetens innebär att ha tillräckliga kunskaper för att genomföra uppgiften och att genom erfarenhet i det praktiska arbetet eller genom fortbildning ha visat sig ha tillräcklig kompetens för att utföra en specifik arbetsuppgift. Allmän omvårdnad Åtgärd som är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Utförs av all personal. Specifik omvårdnad Riktad åtgärd som kräver formell kompetens. Sjuksköterskan har ansvaret för både den allmänna och den specifika omvårdnaden.
6 Ordinärt boende Boende i den ordinarie bostaden, med eller utan insatser från vård- och omsorg. Särskilt boende Boendeform som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd. Egenvård Egenvård måste bedömas individuellt. Det som avgör om insatsen kan bedömas som egenvård är om den kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt när patienten själv tar ansvar för insatsen. Om en läkarbedömning har gjorts om att patienten inte klarar att utföra arbetsuppgiften själv krävs en delegering. I annat fall kan patienten ge instruktion och vårdpersonalen kan utföra arbetsuppgiften. Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs! De ska tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte. Syftet är att förhindra smitta: Från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare. Mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder. I basala hygienrutiner ingår: Handhygien, dvs alltid handdesinfektion och ibland också handtvätt. Handskar. Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock. Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Delegering läkemedel Det finns många olika sätt att tillföra kroppen läkemedel (administreringsvägar). Det vanligaste sättet att tillföra läkemedel är via munnen (perorala), men även andra sätt är vanliga t.ex. genom injektion i blodet (intravenöst) eller genom huden (dermal). Det som avgör vilket sätt man väljer att ge ett läkemedel på är beroende på vilken effekt man vill uppnå och hur läkemedlet är sammansatt. Vid all läkemedelshantering är handhygienen mycket viktig och basala hygienrutiner gäller. Ta därför för vana att tvätta händerna noggrant både före och efter det att du hanterat läkemedel. Alla läkemedel ska förvaras inlåsta i särskilt skåp så att obehöriga inte kan komma åt dem. Det gäller även flytande läkemedel.
7 Vanliga läkemedelsgrupper Smärtstillande t.ex. Alvedon, Panodil, Morfin. Lugnande medel t.ex. Oxascand, Haldol. Hjärt- och kärlmedel t.ex. Enalapril. Blodförtunnande medel t.ex. Waran, Trombyl, Xarelto, inj Fragmin. Blodsockerreglerande medel t. ex. Metformin. Inhalationsmedel t.ex. Pulmicort, Atrovent, Symbicort, Bricanyl. Urindrivande medel t.ex. Furix. Tarmreglerande medel t.ex. Laktulos, Duphalac, Movicol, Laktipex, Forlax / Omnilax. Laxermedel t.ex. Cilaxoraldroppar, Microlax, KLYX, Sjuksköterskan rapporterar till dig om de läkemedel en patient har och dess verkningssätt om det är speciella moment eller iakttagelser som ska rapporteras. Medicin som man tar genom munnen Läkemedel som ska tas via munnen finns som tabletter, kapslar, granulat, pulver eller i flytande form. Vissa av läkemedelsformerna är avsedda att ge effekt lokalt i mun, svalg eller magtarmkanalen, medan de allra flesta utövar en allmän effekt (verkar i hela kroppen, kallas också för systemisk effekt). Tabletter Tabletter är den vanligaste läkemedelsformen och finns i många olika sorter. Vilken sort man väljer beror på vilken effekt man vill att läkemedlet ska ha. Brustabletter: Brustabletter löses upp i vatten innan den tas. Tuggtabletter: Tuggtabletten tuggas sönder och sväljs sedan. Sugtabletter: Sugtabletten löses långsamt upp i munhålan. Munsönderfallande tabletter: Läggs på tungan där den smälter och sväljs därefter utan vatten. Resoribletter: Resoribletter läggs under tungan eller under läppen. Vanliga tabletter: Den vanliga tabletten löser upp sig i magsäcken efter att man har svalt den. Det tar mellan 20-30 minuter. Enterotabletter: När läkemedlet i tabletten inte tål att komma i kontakt med magsäckens sura miljö eller när läkemedlet kan skada magsäcken, används enterotabletter. Tabletten är täckt med ett överdrag som tål magsäckens sura innehåll och passerar o- förstörd för att sedan lösa upp sig i tarmen. Får inte delas eller krossas*. Depottabletter: Depåtabletter är en läkemedelsform som långsamt löser upp sig i kroppen. Fördelarna är att läkemedlet inte behöver tas lika ofta. Får inte delas eller krossas*. * Sjuksköterskan ska kontaktas innan ett läkemedel krossas eftersom tabletterna kan vara skadliga om de inte tas upp på rätt ställe i matsmältningskanalen.
8 Waran Waran är ett blodförtunnande medel som inte delas i dospåse eftersom det ordineras utifrån det värde som patienten har på sitt senaste INR-prov (pk-prov). Om patienten äter Waran måste man tänka på: patienten är extra blödningsbenägen, viktigt att patienten får tabletten/-erna, inte ge Salicylpreparat pga risk för interaktion med andra läkemedel. Paracetamol Tabletter som innehåller Paracetamol (t ex Alvedon, Panodil, Reliv m fl) kan ge allvarliga biverkningar. Maxdosen får inte överskridas pga allvarlig risk för bestående leverskador och död. NSAID NSAID-preparat är smärtstillande och dämpar inflammationer. De innehåller t ex ibuprofen, naproxen eller diklofenak och kan ofta köpas receptfritt. På grund av risken för biverkningar bör äldre använda NSAID-preparat med försiktighet. Om patienten inte har preparatet utskrivet på recept så ska du alltid rådgöra med sjuksköterskan innan du köper eller ger denna typ av läkemedel. Kapslar Kapslar är ett alternativ till tabletter. Läkemedlet finns i en kapsel som löser upp sig i magsäcken. Innehållet i kapseln löser sedan upp sig antingen i magsäcken eller längre ner i tarmen. Det är främst när det är svårt att tillverka en tablett som kapslar används. Kapseln döljer obehaglig lukt eller smak. Kapslarna ska sväljas hela med riklig mängd vätska. Granulat och pulver Granulat och pulver är finfördelat läkemedel. Det finns antingen fritt i förpackning och doseras med doseringssked eller kommer i portionspåsar. Granulat kan strös på gröt eller filmjölk. Det finns även granulat och pulver som kan lösas i vatten för mixtur. Tabletter, kapslar och pulver ska alltid intas med riklig mängd vätska och i sittande ställning. Läkemedel kan ge skador i matstrupen om de fastnar i halsen. Mixtur och droppar Mixturer och droppar är flytande läkemedel som ska tas genom munnen. Dropparna ska oftast blandas i annan vätska, exempelvis juice, medan mixturer ska tas som de är. Flytande läkemedel ska mätas upp ur originalförpackningen av delegerad omvårdnadspersonal. Kontrollera att det är rätt patient, läkemedel, rätt styrka och rätt dosering!
9 Medicin som man ska andas in inhalation Den största användningen av läkemedel som man kan andas in är för behandling mot astma. Den astmasjuke får läkemedlet i sig genom att andas in det. Den vanligaste läkemedelsformen är Diskhaler och Turbohaler som är ett pulver. Pulvret finns i en behållare som sätts i munnen samtidigt som den astmasjuke drar ett djupt andetag. Vissa läkemedel som ska andas in kommer i flytande form och kallas då för inhalationsvätska. Efter inhalation av kortison är det viktigt att låta patienten skölja munnen med vatten, för att undvika svampbildning. Spray Sprayas under tungan, medan patienten håller andan. Ges om patienten är ordinerad detta vid kärkkrampsanfall. Medicin som man för in i ändtarmen Vätskor Flytande mediciner som ska föras in i ändtarmen kan till exempel vara ett mikrolavemang som kan ges vid tillfällig förstoppning. De finns som tuber med en pip, denna pip förs in i ändtarmen. Obs! ska inte ges till personer med stomi! Hur man ger medicinen Låt patienten ligga på sidan med benen lätt böjda Smörj eventuellt lite salva på behållarens pip och för in hela pipen i ändtarmen. Tryck ihop plastbehållaren så att den verkligen blir tömd. Dra ut pipen med plastbehållaren fortfarande hoptryckt. Annars kan medicinen dras tillbaka in i behållaren. Låt patienten ligga kvar i några minuter så att medicinen inte rinner ut. Suppositorier Suppositorier kallas också stolpiller och förs in i ändtarmen. De består av fett eller vax som omger det verksamma ämnet. Man kan få stolpiller om man till exempel mår illa eller kräks och inte kan ta medicin genom munnen. Tarmens slemhinna suger upp läkemedlet och för den vidare ut i kroppen. Personer med stomier ska inte ha suppositorier! Hur man ger suppositorier Ta av aluminium- eller plasthöljet runt suppositoriet. Doppa suppositoriet hastigt i ljummet vatten. För in suppositoriet med den raka änden först. Den runda änden sluter då tätt an mot ändtarmsmynningen. Om patienten har besvär av hemorrojder kan man prova med den runda änden först.
10 Medicin som man för in i slidan Vaginalkräm och vaginalgel Kräm och gel som man för in i slidan finns i tub med en särskild införare. Det står på förpackningen hur den ska användas. Vagitorier och vaginaltabletter Vagitorier ska föras in i slidan, de används ofta vid svamp- eller bakterieinfektioner. Det finns också vagitorier som innehåller östrogen för behandling av torra och sköra slemhinnor. Så här används vagitorier Ta bort eventuell skyddsfolie. Patienten kan ligga ner med särade ben eller ligga på sidan, så går det lättast att föra in vagitoriet. Fukta vagitoiret med lite vatten innan det ska föras in - då glider det lättare in i slidan. Vagitoriet ska föras långt in. Använd fingret eller en införare. Så här används vaginaltabletter Vaginaltabletten finns i en plasthylsa. Patienten kan ligga ner med särade ben eller ligga på sidan, så går det lättast att föra in vaginaltabletten. Plasthylsan ska föras in i slidan och därefter tryckas in med hjälp av hylsan. Plåster Smärtlindring via plåster på huden (dermal administration) används vid långvariga smärttillstånd. Det ger en kontinuerlig tillförsel av läkemedlet, genom huden, ut i blodbanan, och det är därför viktigt att se till att plåstret sitter fast ordentligt. Plåster är en fördel att använda hos patienter med sväljsvårigheter eller illamående. Plåster placeras oftast på överarmar, skuldror och bröstkorg. Det är viktigt att byta plats från gång till gång, bl.a. för att förhindra hudirritation. Använd handskar för att undvika kontakt med läkemedlet! Plåstret byts var tredje dag, vissa plåster byts en gång per vecka. Skriv dagens datum, den dag då plåstret sätts på patienten. OBS! Begagnade plåster får inte slängas i soporna utan ska läggas i avsedd behållare. Denna lämnas till sjuksköterska när den blivit full. Plåsterbyte signeras på signeringslista. Sjuksköterskan har i förväg planerat in datum för plåsterbyte och placering.
11 Medicin för ögonen Ögondroppar / ögonsalvor En del ögondroppar/ögonsalvor ska förvaras i kylskåp, i obruten förpackning, men om de är kalla kan de irritera ögonen. Därför ska man förvara den förpackning man använder i rumstemperatur. Ögondroppar/ögonsalvor är färskvaror och har kort hållbarhetstid. Använd inte samma droppflaska eller tub mer än en månad efter att den öppnats. Ögondroppar utan konserveringsmedel har ännu kortare hållbarhetstid och bör förbrukas inom en vecka. Många ögondroppar finns som engångspipetter och är utan konserveringsmedel. Det är viktigt att skriva datum när man öppnar en ny flaska med ögondroppar eller en tub med ögonsalva! För att bakterier inte ska komma in i flaskan eller i tuben ska man undvika att röra vid ögat eller ögonfransarna med mynningen på flaskan. Kom ihåg handhygienen för att minska risken för infektioner! Så här använder man ögondroppar Tvätta händerna. Be patienten luta huvudet något bakåt eller låt honom / henne ligga ner. Håll droppflaskan rakt över och tätt intill ögat. Be patienten rikta blicken uppåt och dra samtidigt ner det undre ögonlocket. Tryck ut en droppe i taget ur flaskan. Man kan antingen trycka på själva flaskan eller på en elastisk pip som går att sätta på flaskan. Be patienten sluta ögat och blunda en kort stund. Så här använder man ögonsalva Tvätta händerna. Be patienten luta huvudet något bakåt eller låt honom / henne ligga ner. Håll tuben rakt över och tätt intill ögat. Be patienten rikta blicken uppåt och dra samtidigt ner det undre ögonlocket. Tryck ut en smal sträng (ca 1 cm) ögonsalva så att den hamnar innanför det undre ögonlocket. Be patienten sluta ögat och blunda en kort stund. Om man ska droppa ögondroppar av olika sorter i samma öga så ska man vänta, oftast i fem minuter men det kan variera mellan de olika sorterna. Om man ska använda både droppar och salva ska man ta dropparna först. Smörjande droppar (tårsubstitut) och ögonsalva ges sist. Kontrollera alltid att rätt öga behandlas. Det finns risk för förväxling, till exempel om du står bakom eller framför patienten när du ger läkemedlet. T ex med höger öga menas patientens högra öga dvs så som patienten uppfattar det.
12 Örondroppar / öronsalva Droppa i rätt öra och i rätt mängd! Salvor / krämer / gel Det är viktigt att smörja på rätt ställe och finns det ett schema ska det följas noga! Använd handskar vid applicering! Receptfria läkemedel och naturläkemedel Om receptfria läkemedel och/eller naturläkemedel används är det viktigt att sjuksköterska och läkare får veta detta. Det är viktigt på grund av att dosen av t.ex. smärtlindrande kan bli för hög om man både använder receptfria läkemedel och receptbelagda läkemedel. Naturläkemedel kan förstärka eller förminska effekten av receptbelagda läkemedel. Läkemedel i praktiken För att det ska vara både enkelt och säkert att hantera medicin brukar tabletter komma färdigförpackade i Dospåse eller Dosbricka. Vissa tabletter går inte att lägga i Dospåse eller Dosbricka och då lägger sjuksköterskan tabletterna i dosbubblor/dosetter. En del läkemedel ska ligga kvar i sin originalförpackning för att det inte ska exponeras för ljus eller luft (t ex cytostatika). Detsamma kan även gälla vid tillfälliga ordinationer t ex antibiotika. Information om detta finns på signeringslistan. Dospåse Dospåsen skickas från apoteket varannan vecka för två veckors förbrukning. Tillsammans med påsarna skickas också ett ordinationskort. På ordinationskortet står patientens namn och födelsenummer, vilka mediciner patienten ska ha och vilken läkare som ordinerat medicinen. När läkaren ändrar på någon medicin skickas ett nytt ordinationskort från apoteket, tillsammans med de nya dospåsarna. På dospåsen står patientens namn, personnummer, vilka läkemedel påsen/brickan innehåller och vid vilken tid läkemedlen ska tas. Dosbubblor/dosett Vissa tabletter kan inte delas i dospåse eller dosbricka. Sjuksköterskan kommer då att lägga dessa tabletter i så kallade dosbubblor eller dosetter. Dosbubblorna/dosetterna ska vara märkta med patientens namn och personnummer. När du tar tabletter ur dosbubblan/dosetten ska du kontrollera att antalet tabletter stämmer med ordinationshandlingen. Om något är oklart kontakta sjuksköterska.
13 Överlämnande av läkemedel Några saker att tänka på.. För att ett läkemedel ska fungera på rätt sätt är det viktigt att du först tar reda på följande: Hur ska jag ge detta läkemedel? I munnen, ändtarmen, öga eller öra? Vilka tabletter ska sväljas och vilka ska läggas under tungan? Vilka tabletter kan delas eller krossas och vilka får inte delas eller krossas? Är det ett pulver som ska blandas med vatten eller kan jag strö det på gröten? Vilka tider ska patienten ha sina läkemedel? Medicin ska fördelas så jämt som möjligt över dygnet. Om sjuksköterskan inte gett dig någon annan instruktion gäller följande tider: Klockslag 8.00 14.00 20.00 En gång dagligen 1 0 0 Två gånger dagligen 1 0 1 Tre gånger dagligen 1 1 1 Insomningstabletter överlämnas i samband med sänggående, men helst aldrig före kl. 21.00. Många läkemedel ska ges i samband med någon form av mat, men det behöver inte innebära en hel måltid. Vad är mitt ansvar? Ditt ansvar som delegerad personal är att se till att Först kontrollera att läkemedlet inte redan är givet genom att titta på signeringslistan. Rätt person får rätt antal läkemedel. Dosen ges vid rätt tidpunkt och datum. Rätt person får sina läkemedel på rätt sätt. Kontrollera mot dosens märkning och ordinationshandling att det är rätt antal tabletter eller flytande medicin. Se till att patienten tar sin medicin. Överlämnandet signeras efter att patienten svalt sin medicin. Obs! Det måste vara en och samma person gör alla delar. Detta innebär att du inte kan låsa ut och kontrollera läkemedel och be din arbetskollega överlämna dem. Signering sker för att veta att patienten fått sin medicin (för att undvika att medicin ges dubbelt) och att veta vem som gett medicinen.
14 Uppföljning av givet läkemedel och rapportering till sjuksköterska Hade läkemedlet önskad effekt? Biverkningar? Reagerade patienten underligt? Rapportering ska ske till sjuksköterska. Verkan av läkemedlet ska alltid dokumenteras i patientens omvårdnadsjournal. Om patienten uppvisar tecken på överkänslighet mot läkemedlet som t ex utslag, svullna slemhinnor, andningssvårigheter, klåda, ökad förvirring, är det viktigt att omgående kontakta sjuksköterskan. Vid förändring av patientens tillstånd t ex reaktion på givet läkemedel, ökad förvirring, utebliven effekt av smärtstillande medicin. Kom ihåg att även rapportera förbättring i patientens tillstånd! Vid avvikelser i läkemedelshanteringen t ex medicin till fel patient, fel tidpunkt, fel dos, läkemedlet har inte givits. Om någon av dessa händelser inträffar ska en avvikelserapport fyllas i och lämnas till enhetschefen. När risk för fel kan uppstå så ska detta också rapporteras t ex otydlig signeringslista eller många synonympreparat. Vad gör jag om tabletterna inte stämmer? Innan du ska överlämna läkemedel ska du alltid kontrollera att antalet tabletter i påsen eller dosetten/dosbubblorna stämmer med antalet tabletter på dosens märkning. Ibland händer det att sjuksköterska eller apotekaren/maskinen delat fel och att antalet tabletter inte stämmer. Överlämna inga tabletter, kontakta sjuksköterskan och skriv en avvikelse. Avvikelsen ska lämnas till din chef. Vad gör jag om patienten inte vill ha sin medicin? Om en patient inte vill ha eller kan ta sin medicin ska du kontakta sjuksköterskan. Man får ALDRIG tvinga i en patient sin medicin. Vissa mediciner ska blandas i juice eller någon annan dryck. Då måste man alltid informera patienten om detta. Om patienten av någon anledning inte vill eller kan ta sin medicin ska du på signeringslistan markera överlämnandetillfället med O. Patienten har inte svalt läkemedlet vad kan hända? Om patienten inte svalt läkemedlet kan han / hon få frätskador i munslemhinnan och effekten av läkemedlet kan utebli. Vad gör jag om en patient mår dåligt? Ta reda på: Hur länge har patienten mått dåligt? 1 timme, 1 dag eller 1 vecka? På vad sätt mår han eller hon dåligt? Mår illa, kräkts, feber? Har patienten ont? I så fall var?
15 När var patienten på toaletten och skötte magen sist? När du har tagit reda på detta kontaktar du sjuksköterskan. Var förvaras läkemedel? På särskilt boende ska läkemedel förvaras i låst medicinskåp. Nycklar till medicinskåpet ska bara delegerad personal ha tillgång till. Vissa läkemedel såsom inhalationsmedicin Turbuhaler och laxermedel, behöver inte vara inlåsta. Vid behov (vb) medicin Vissa mediciner behövs bara ibland. Dessa kallas för vid behovs (vb) medicin, de ges någon gång emellanåt t.ex. smärtstillande läkemedel när patienten har värk. Några olika typer av läkemedel som ofta används vb är: smärtstillande, lugnande, sömnmedel, kramplösande kärlkrampsmedicin. Medel vb får endast ges vid kända åkommor hos den enskilde patienten. Vid behov mediciner står på en särskild lista. Efter överenskommelse med sjuksköterska kan du själv tillsammans med patienten avgöra när behovet finns att ge dessa mediciner. Vid behov mediciner behöver inte ges tillsammans med övriga läkemedel, men de ska signeras och utvärderas. Det är nödvändigt att kontrollera både läkemedelslistan och vb-listan innan en vb medicin delas ut. Det kan hända att patienten redan fått preparatet eller snart kommer att få samma medicin från sin ordinarie medicindos. Om man inte kontrollerar kan dosen bli alltför stor. Det är också viktigt att kontrollera dos och styrka! Vid vb medicinering är viktig att utvärdera därför att läkare och sjuksköterska vill veta om läkemedlet hjälper. Ev behöver man byta preparat eller om medicinen används mycket ofta och fungerar bra kanske det ska ordineras tillsammans med övrig medicin i dospåsar. Symtom på läkemedelsbiverkningar Illamående, kräkningar, diarré, förstoppning Förändrat allmäntillstånd Yrsel, blodtrycksfall Förvirring Magsår Huvudvärk Trötthet Allergi
16 Läkemedel som ska slängas Läkemedel som ska slängas (kasseras) får inte slängas i vanliga sopor eller spolas ner på toaletten. Informera den sjuksköterska som är på enheten och spara läkemedlen i medicinskåpet. Läkemedel räknas som riskavfall och ska samlas ihop och återlämnas till apoteket. Om du har ytterligare frågor eller känner dig osäker Prata med ansvarig sjuksköterska! En del svar kan du också få i Vårdhandboken som finns på internet www.vardhandboken.se.