Vad tycker ditt parti om skogen?

2013-03-06 Till riksdagspartiernas miljöpolitiska talespersoner: Vad tycker ditt parti om skogen? Sju frågor om skogspolitiken Tidningen Sveriges Natur utökar sin politiska bevakning och till ett kommande nr, 3-13, som utkommer den 12/6, planerar vi en genomgång av riksdagspartiernas skogspolitiska ställningstaganden. Därför behöver vi veta hur ditt parti ställer sig till några grundläggande frågeställningar inom skogspolitiken. Utgångspunkten är Naturskyddsföreningens skogspolitiska ställningstaganden. Denna enkät skickas till de skogspolitiska talespersonerna inom alla riksdagspartier, samt med kopia till respektive pressekreterare. Sveriges Natur är Naturskyddsföreningens medlemstidning och Sveriges största miljö- och naturtidning med 113 000 exemplar. Materialet kommer också att publiceras på Naturskyddsföreningens webbplats. Vänligen svara kortfattat. Du kan skriva in svaren här nedan. Vi förbehåller oss rätten att av utrymmesskäl korta i alltför utförliga svar. Med vänlig hälsning Anders Friström, politisk redaktör, Sveriges Natur Svara till: anders.fristrom@naturskyddsforeningen.se Tacksam för svar senast måndagen den 8 april 2013

Utgångspunkter för en ny skogspolitik Den svenska skogspolitiken fastställdes 1993 och har sedan dess varit i stort sett oförändrad. En rad förändringar ägt rum i omvärlden, till exempel EU-medlemskap, skogens sociala värden har börjat debatteras, riksdagen har beslutat om miljökvalitetsmål, klimatfrågan har lyfts fram och anspråken på skogen och dess råvara från olika håll ökat betydligt. Med tanke på de 20 år som politiken praktiserats är det anmärkningsvärt att de miljömål som riksdag och regering har beslutat om inte nås. Sverige uppfyller inte heller internationella åtaganden om bevarande av biologisk mångfald i skogen. Samtidigt står det klart att den omfattande landskapsomdaning som sker starkt missgynnar människor och verksamheter på landsbygden. Trots larmrapporter och en ökad medierapportering om situationen fortsätter utarmningen av skogsekosystemen i hög takt. Många avverkningar lever inte upp ens till skogsvårdslagens lägst ställda krav på hänsyn till miljö- och kulturvärden. Skogens sociala värden hanteras inte tillfredsställande. Till detta kan tilläggas upprepade övertramp mot miljöcertifieringen FSC utan några påföljder för ansvariga skogsägare. Dagens skogspolitik föreskriver att miljö- och produktionsmål ska vara jämställda. I verkligheten har produktionsmålen dominerat länge. Den svenska skogsbruksmodellen; med två jämställda mål, frihet under ansvar för skogsägarna, dialog och samverkan mellan skogsbrukare och myndigheter och miljöhänsyn i form av frivilliga avsättningar och formellt skydd, har inte levererat de eftersträvade skogs- och miljöpolitiska resultaten. Hur skogen sköts och hanteras är en fråga som inte endast berör skogsbruket utan också bör ligga i hela det svenska samhällets intresse. Svarande för de olika partierna: Johan Hultberg, miljöpolitisk talesperson, Moderaterna. Therése Quiding, politisk handläggare, Folkpartiet. Irene Oskarsson, miljöpolitisk talesperson, Kristdemokraterna. Stefan Johansson, politiskt sakkunnig, Centerpartiet Helena Leander, miljöpolitisk talesperson, Miljöpartiet. Matilda Ernkrans, miljöpolitisk talesperson, Socialdemokraterna. Jens Holm, miljöpolitisk talesperson, Vänsterpartiet Sverigedemokraterna har inte svarat på enkäten.

Sammanfattning av resultatet M Fp Kd C MP S V 1. behövs en ny skogspolitik för att nå Sveriges internationella miljöåtaganden och de miljökvalitetsmål som riksdagen lagt fast? 2. Ska de lagregler som styr hur skogsmarken används ska integreras i miljöbalken? 3. En motsvarande princip till förorenaren betalar ska gälla inom skogspolitiken? 4. Behöver skogspolitiken innehålla tydliga begränsningar i markägarens fria förfoganderätt till skogsmarken av hänsyn till naturvärden, friluftsliv och miljö? Nej* Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej * /Nej Nej Nej Nej* /Nej Nej Nej

5. Bör skogspolitiken inriktas på en förbättrad hushållning med naturresursen skog? 6. Skogspolitiken bör sikta mot en bättre samordnad planering av skogsmarkens användning? 7. Bör skogspolitiken innehålla instrument, t.ex. regler eller andra styrmedel, för att optimera tillvaratagandet av skogsmarkens förmåga att binda kol? /Nej /Nej /Nej /Nej /Nej Nej Nej *Tolkat svar

Frågor: Fråga 1: Naturskyddsföreningen vill se ett skogsbruk som utformas så att vi når de miljökvalitetsmål som riksdagen har lagt fast och uppfyller våra åtaganden enligt EU-direktiv och FN-konventioner, framförallt de så kallade Nagoya-målen i FNs konvention om biologisk mångfald (se bilaga). I dag har vi i Sverige långt kvar innan vi når dessa mål. Bland de nationella miljömålen är det framförallt preciseringarna i miljökvalitetsmålen Levande skogar samt Ett rikt växt och djurliv som är av särskild relevans för skogslandskapet (se bilaga). Anser ditt parti att det behövs en ny skogspolitik för att nå Sveriges internationella miljöåtaganden och de miljökvalitetsmål som riksdagen lagt fast? Moderaterna: Nej Motivering: Precis som all övrig politik behöver skogspolitiken ständigt utvecklas och förnyas. I grunden anser vi dock att den svenska skogspolitiken fungerar bra och därför är vi inte av uppfattningen att det behövs en helt ny skogspolitik. Därmed inte sagt att det finns problem och utmaningar. Det kan därför absolut behövas förändringar av nu gällande lagstiftning och regelverk men grunderna för skogspolitiken med de två jämställda målen och med frihet under ansvar tror vi på. Just nu arbetar Miljömålsberedningen med att ta fram en strategi för hållbar markanvändning. Beredningens förslag och bedömningar kommer att bli viktiga i utformningen av den fortsatta politiken i syfte att nå uppsatta miljökvalitetsmål och internationella åtaganden. Vid sidan om Miljömålsberedningens arbete har en arbetsgrupp inom Moderaterna, där bland annat undertecknad ingår, lagt förslag om att bl.a. intensifiera Skogsstyrelsens tillsynsverksamhet, se över påföljderna för brott mot skogsvårdslagen och miljöbalken, se över möjligheterna att höja anslagen för åtgärder för värdefull natur mm. Dessa förslag är i dagsläget just arbetsgruppens förslag men är exempel på åtgärder som vi moderater diskuterar i syfte att beivra lagbrott, förbättra miljöhänsynen inom skogsbruket och stärka arbetet för att nå miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt och djurliv. Kristdemokraterna: Nej Motivering: Sverige har haft och har en aktiv skogspolitik som bygger på två jämnställda mål och frihet under ansvar. Detta anser vi är en politik som ska ligga fast, men förtydliganden av vissa delar kan komma att behövas för att skogsägarna också ska bli tryggare i sitt förvaltande av skogen. Folkpartiet: Nej Motivering: Inom ramen för den nuvarande skogspolitiken anser vi att det är nödvändigt och möjligt att vidta ett antal åtgärder i form av konkreta förordningar och föreskrifter som leder till högre efterlevnad av miljöhänsynen, ökad andel skyddad skog, tydligare SVL, bättre tillsyn, ökad samordning mellan myndigheter, ökade sanktionsmöjligheter och ökad transparens av frivilliga avsättningar. Folkpartiet anser att det krävs en mer aktiv skogspolitik som bättre upprätthåller balansen mellan de två skogpolitiska målen om produktion och miljö, samt att högre krav skall ställas på statligt skogsinnehav vad gäller skydd och skötsel.

Centerpartiet Nej Motivering: Vi har genom vårt miljömålsarbete jobbat med dessa frågor under lång tid. Vi är inte klara men vi bedriver ett systematiskt arbete som vi bygger vidare på. Vi har gett miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för långsiktig hållbar markanvändning. De kommer med ett delbetänkande i juni och de fokuserar då på skydd och skötsel av landområden samt utvecklad miljöhänsyn i skogsbruket. Förhoppningsvis levererar beredningen ett antal förslag som blir viktiga verktyg i det fortsatta arbetet. På det stora hela anser vi dock att det fungerar bra, men vi måste ha lite tålamod. En skog tar lång tid på sig att växa upp. En ek är exempelvis vuxen på 300 år, granarna som idag är nyplanterade kommer kanske att avverkas av våra barnbarn. Det innebär att det tar tid innan skogspolitiken får fullt genomslag. Den tråkiga granskog vi ser idag är resultat av en skogspolitik som byggde på likriktning, styrning och ensidigt tänkande. Idag har vi en annan skogspolitik. Regeringen satsar årligen stora belopp för att skydda värdefulla skogar och för 2012 satsades ca 700 miljoner kr enbart för skydd av skog, och regeringen har fortsatt höga ambitioner på området. Med hjälp av det s.k. Sveaskogspaketet har vi förutsättningar att nå de 400 000 formellt skyddade områdena som är vårt nuvarande mål. De 500 000 ha frivilliga avsättningarna - som skogsbruket helt utan ersättning från staten undantagit från skogsbruk - är redan uppnådda med råge. Hållbart skogsbruk utgör utgångspunkten för användning av skogsresurser och betyder att skogen förvaltas och brukas hållbart i vid bemärkelse. I begreppet hållbart skogsbruk inkluderas bevarande, restaurering och nyttjande av skogens alla värden och ekosystemtjänster såsom till exempel virke, energiråvara, natur- och kulturmiljövärden, biologisk mångfald, rekreation, turism och vilda djur. Hållbarhet omfattar tre dimensioner, det vill säga att ett hållbart skogsbruk bedrivs med hänsyn till ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. I praktiken betyder detta att skogsbrukaren i varje situation av brukandet ska balansera skogens olika funktioner för att uppnå en hållbar utveckling. I det internationella arbetet driver Sverige att alla länder ska kunna bedriva ett hållbart skogsbruk, anpassat efter sina förutsättningar och villkor. Miljöpartiet Motivering: Eftersom nuvarande politik uppenbarligen inte når målen så behöver vi en ny politik som kombinerar utökat skydd för värdefulla skogar med ökad miljöhänsyn inom den brukade skogen. Socialdemokraterna: Motivering: Om det är att kalla det en ny skogspolitik, det kan vi fundera på, men dagens skogspolitik behöver förändras. Vi måste arbeta med nya metoder och former av skydd parallellt med att öka bevarandet på det klassiska sättet med naturreservat och nationalparker. Det behövs en översyn av skogsvårdslagen för att säkerställa balansen mellan miljömål och produktionsmål, tydliggöra behovet av skogsvårdande insatser och se över skogens roll i klimatpolitiken.

Vänsterpartiet: Motivering: För att leva upp till internationella åtaganden och våra egna miljömål krävs förändrad lagstiftning och kraftigt ökade anslag för skydd av skog genom naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskydd. Vänsterpartiet föreslog i senaste höstbudgeten ökat anslag med 1,4 miljarder för de kommande tre åren för skydd av värdefulla områden genom Naturvårdsverket. Se även vår riksdagsmotion En långsiktigt hållbar skogspolitik: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/forslag/motioner/en-langsiktigt-hallbarskogspo_h002mj313/?text=true Fråga 2: Skogsvårdslagen återfinns idag i en separat lagstiftning utanför miljöbalken. Den svenska skogen berör många olika politikområden och samhällsmål. Synergieffekter mellan dessa behöver tas tillvara och hela det svenska samhällets intresse av skogen bör vara utgångspunkten. Anser ditt parti att de lagregler som styr hur skogsmarken används ska integreras i miljöbalken? Moderaterna: Nej Motivering: Vi tycker inte att det är möjligt att införliva skogsvårdslagens bestämmelser i miljöbalken då skogsvårdslagen även inkluderar reglering av produktion. Däremot ser vi ett behov av en ökad samordning och tydligare rollfördelning mellan t.ex. länsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Folkpartiet Motivering: Detta är dock inte en självklar lösning. Men vi är öppna för en översyn för att se vilka konsekvenser det skulle innebära, något som skulle kunna ske i samband med utredningen om ökad samverkan mellan myndigheter. Vi menar dock att skogen redan idag berörs av vissa delar av miljöbalken, som skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, genteknik, kemiska produkter och avfall. Flertalet regler i miljöbalken är dock ganska allmänt hållna, varför de har fått preciserats genom förordningar. Ex. områdesskydd och tillsyn enligt miljöbalken. Kristdemokraterna: Nej Motivering: Ser i dagsläget ingen anledning att infoga skogspolitiken i miljöbalken. Centerpartiet: Nej Motivering: Sveriges skogspolitik bygger på de två jämställda skogspolitiska målen för produktion och miljö. Detta innebär att det är lika viktigt att båda målen nås. Införlivar man lagstiftningen i miljöbalken anser vi att den balansen skulle rubbas. Den svenska modellen för skogsbruk ger skogsägarna stor frihet och stort ansvar. De kan, inom skogsvårdslagens ramar, bruka skogen utifrån egna intressen och behov. De har också stort ansvar för att bedriva sitt skogsbruk så att båda målen nås. Det innebär bland annat att vid en avverkning ska hänsyn tas till natur och kulturmiljövärden och att återväxten ska säkras.

Miljöpartiet: Motivering: En verksamhet som kan ha så stor miljöpåverkan som skogsbruket bör rimligen regleras i miljöbalken, precis som andra verksamheter som kan ha stor miljöpåverkan. Socialdemokraterna: Nej Motivering: Nej, istället ska naturvårdshänsynen skärpas i Skogsvårdslagen eller i en förordning knuten till lagen. Vänsterpartiet: Motivering: Denna förändring är den mest önskvärda för att stärka skogens ekologiska - och sociala värden genom lagstiftning. Ett intensivt skogsbruk med kalhyggesbruk innebär en stor påverkan på ekologiska- och sociala värden och därför krävs tydliga regleringar för att stärka naturvård och demokratiskt inflytande. Fråga 3: Dagens skogsbruk innebär en väsentlig miljöpåverkan, såsom utsläpp av klimatgaser vid avverkning och hyggesfas, förlust av livsmiljöer och därtill kopplade minskningar av bestånd av olika arter, liksom utsläpp av växtnäringsämnen, humus och tungmetaller m.m. till vatten. Principen om att förorenaren betalar (Polluter Pays Principle) har visat sig mycket framgångsrik när det gäller utsläpp av föroreningar från fasta punktkällor. En motsvarande princip inom markanvändning skulle kunna innebära att skogbruket kollektivt har ett ekonomiskt ansvar för att bekosta, åtminstone till del, de åtgärder som behövs för att kompensera för den negativa påverkan som näringen har haft på naturvärden och miljö. Anser ditt parti att en motsvarande princip till förorenaren betalar ska gälla inom skogspolitiken? Moderaterna: Nej Motivering: För oss moderater är principen om att förorenaren betalar grundläggande. Därför betraktar vi t.ex. koldioxidskatten som ett av våra mest fundamentala och viktigaste styrmedel. Vi vill gärna utveckla nya styrmedel som sätter pris på utsläpp eller annan negativ miljöpåverkan och vi tycker det är viktigt att värdesätta våra ekosystem och de tjänster som de producerar. Regeringen har därför tillsatt en utredning som har i uppdrag att analysera och föreslå metoder för att värdera ekosystemtjänster. Vidare ska utredaren föreslå hur värdet av ekosystemtjänsterna kan integreras i bl.a. ekonomiska ställningstaganden. Nya styrmedel måste vara rättssäkra och lagstiftning med retroaktivitet går stick i stäv med våra rättsprinciper. Folkpartiet Motivering: Som liberaler är utgångspunkten är en av våra viktigaste utgångspunkter för miljöpolitiken att upprätthålla principen om att förorenaren ska betala. En utgångspunkt som vi även vill ska inkludera skogspolitiken. Skogsbruket ska i likhet med andra näringar bära sina egna miljökostnader. Samtidigt är det viktigt att slå fast att ett hållbart skogsbruk bidrar till såväl

ekosystemtjänster, klimatnytta, biologisk mångfald, sociala- hälso och estetiska värden utöver stort bidrag till vårt lands BNP. Kristdemokraterna: Nej Motivering: Skogsbruket tar i dag via den generella hänsynen och de frivilliga avsättningarna ett stort ansvar för att värna den biologiska mångfalden och klimatet. För att ytterligare stärka detta kan kunskapen hos markägarna behöva öka och här har bl.a. skogsstyrelsen en viktig roll. Även statens eget skogsinnehav behöver vara föregångare i arbetet när det gäller att använda senaste kunskapen och visa på goda exempel. Centerpartiet: Nej Motivering: I princip finns det redan idag ett sådant system då Skogsstyrelsen har ett antal föreskrifter som ålägger brukaren att återställa åverkan som uppkommer på marken vid exempelvis avverkning och produktion. Miljöpartiet: Motivering: Det är inte rimligt att retroaktivt kräva dagens skogsbrukare på ersättning för vad tidigare skogsbrukare ställt till med, men däremot är det rimligt att dagens skogsbrukare bär det ekonomiska ansvaret för att undvika eller kompensera sin egen miljöpåverkan. Socialdemokraterna: Nej Motivering: Nej, vi tror inte att det går att värdera och kompensera negativa åtgärder för ett miljömål med åtgärder som ger positiv effekt på en annan, vilket antyds i frågan. Den svenska skogen binder i dag koldioxid i ett överskott, det kan inte användas som förevändning för utarmning av biologisk mångfald eller ökade kemikalieutsläpp. De 16 miljömålen måste nås parallellt. Däremot gäller ju generella PPP för skogsbruket liksom för alla branscher, t.ex. koldioxidskatt, bekämpningsmedelsskatt, skatt på handelsgödsel etc. Vänsterpartiet: Motivering: Enligt principen förorenaren betalar vill Vänsterpartiet införa en naturvårdsavgift för slutavverkning av skog. Avgiften bör kopplas till virkesuttag och därmed till den miljöbelastning på naturmiljön som kalhyggesbruk innebär. Intäkterna från naturvårdsavgiften ska öronmärkas för formellt skydd av skog. Rätt utformad kan naturvårdsavgiften bli ett kraftfullt verktyg för att medfinansiera det ökande behovet av bevarandeåtgärder som orsakas av skogsnäringen. Fråga 4 Inom andra samhällsområden gäller att markägaren inte fritt får förfoga och använda sin mark. Det finns regelverk med begränsningar för vad denne får göra, exempelvis inom bostadsbyggande, täktverksamhet och jordbruk. Inskränkningarna i den fria förfoganderätten är som regel inte ersättningsgrundande.

Anser ditt parti att skogspolitiken behöver innehålla tydliga begränsningar i markägarens fria förfoganderätt till skogsmarken av hänsyn till naturvärden, friluftsliv och miljö? Moderaterna: Motivering: Dagens lagstiftning innehåller tydliga begränsningar och krav om att markägaren ska ta hänsyn till allmänna intressen. Folkpartiet: Motivering: Det finns en intrångsbegränsning som innebär att skogsägaren får tåla och avkrävs ett visst ansvar vad gäller ex. miljöhänsyn och friluftsliv. Utöver denna gräns skall ersättning utgå när man vidtar ytterligare insatser. Det är en rimlig princip. Äganderätten är central för oss liberaler, men vi anser att den måste hänga ihop med ett förvaltarskap som förpliktigar. Kristdemokraterna: Nej Motivering: Med de regler som finns idag ser vi att markägaren har att ta hänsyn och förvalta sitt ägande utifrån de lagar och regler som finns. Centerpartiet: Nej Motivering: Svensk skogspolitik bygger på ett stor mått av frihet under ansvar. Det innebär bl.a. att vi ska bruka utan att förbruka skogen. Precis som att de två jämställda målen, produktion och miljö är vägledande för skogsbruk så ser vi att intresset för jakt, fiske, friluftsliv och viltskådning är stort, men turism av detta slag är till viss del outvecklad. Potentialen för att utveckla hållbar natur- och ekoturism är stor i vårt land, både långt från större samhällen och i tätortsnära skog men när man utvecklar turismen måste hänsyn tas till markägarens intressen. Miljöpartiet: Motivering: Precis som inom andra områden behöver samhället sätta upp vissa ramar av hänsyn till angelägna samhällsintressen. Inom dessa ramar bör sen skogsägarna vara fria att bruka skogen utifrån de mål man har med sitt brukande. Socialdemokraterna: Motivering:, och det finns ju redan idag. Men det ska finnas en balans mellan det allmännas rätt att bevara värdefulla naturmiljöer och den enskildes rätt att bruka sin egen mark. Denna balans är skör och absolut nödvändig för att bevara både jobb och biologisk mångfald. Skogen ska skötas så att den långsiktigt ger god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls och hänsyn tas till andra allmänna intressen. Vänsterpartiet: Motivering: Skogen är vårt gemensamma intresse. Medborgarnas och organisationers möjlighet till information och inflytande vid avverkningar måste stärkas. Vänsterpartiet anser att samråd ska ske vid samtliga slutavverkningar. För att stärka de sociala och biologiska värdena i skogen behövs en ny lagstiftning som i första hand samlas under miljöbalken.

Fråga 5: Skogspolitiken behöver kunna hantera de ökande anspråken på skogen i form av virke, biobränsle, kolsänka, bevarande av livsmiljöer, kulturvärden och skogar med höga sociala värden. Nyttjandet av skogen måste ske inom ekosystemens gränser. Råvaruförsörjningen till skogsindustrin utgör endast ett av flera syften med användningen av skogen. Ett mångbruk behöver främjas. Anser ditt parti att skogspolitiken bör inriktas på en förbättrad hushållning med naturresursen skog? Moderaterna: Nej Motivering: Vi tror inte på ett system där staten bestämmer vad den enskilde markägarens skog ska användas till. Däremot tror vi på att använda ekonomiska styrmedel som t.ex. sätter pris på utsläpp och på andra styrmedel, så som lagstiftning, för att säkerställa att marknaden fungerar på ett långsiktigt hållbart sätt. Vidare anser vi att staten har ett ansvar att ge ett långsiktigt skydd åt skogar med höga naturvärden som inte lämpar sig för ett produktionsskogsbruk och på andra sätt bidra till att nå målen för skogspolitiken. Vi tror också att det är viktigt med forskning och utveckling för att t.ex. utveckla bättre skogssköteselmetoder, nya produkter osv. i syfte att skapa förutsättningar för att möta de förändade och ökande anspråken på skogen. Folkpartiet: Motivering: Skogsnäringen bör ges frihet under ansvar att bedriva skogsbruk. Skogens potential inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och energiproduktion ska tillvaratas. Miljöhänsynen inom skogsbruket måste öka. Avverkningsmetoder måste kunna variera utifrån miljöhänsyn. Både staten och skogsnäringen har ett långtgående ansvar att skydda skogens ekosystemtjänster och bevara den biologiska mångfalden. Kristdemokraterna: Nej Motivering: Som inom alla områden behöver politiken utformas så att det för brukare och avnämare ger största möjliga nytta,och att avvägningar sker vid intresse konflikter. Det är viktigt att satsningar sker på innovation och utveckling så att den skogsråvara som utvinns nyttjas på bästa sätt. Vilket görs i dag. Centerpartiet: Nej Motivering: Arealen gammal skog ökar. Sedan 1998 har arealen ökat från 1,2 miljoner hektar till 1,7 miljoner hektar. (500 000 hektar eller över 700 000 fotbollsplaner) Därtill ser vi att mängden död ved ökar och vi får mer och mer skog i Sverige. Svenskt skogsbruk genererar varje år ett överskott, vilket innebär att mängden skog ökar från år till år. Exempelvis har vi mer lövskog idag än på 1920-talet, mängden skog har fördubblats sen dess. Miljöpartiet: Motivering: Vi behöver styrmedel som uppmuntrar till bättre hushållning med energi, papper mm tillsammans med en lagstiftning som ser också till skogens andra värden än det som råvaruproducent.

Socialdemokraterna: Motivering: (samma motivering som i fråga 4), och det finns ju redan idag. Men det ska finnas en balans mellan det allmännas rätt att bevara värdefulla naturmiljöer och den enskildes rätt att bruka sin egen mark. Denna balans är skör och absolut nödvändig för att bevara både jobb och biologisk mångfald. Skogen ska skötas så att den långsiktigt ger god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls och hänsyn tas till andra allmänna intressen. Vänsterpartiet: Motivering: För att uppnå en långsiktigt hållbar skogsnäring måste bärkraften i våra skogars ekosystem stärkas. Mer än vad hittills varit fallet krävs även fokus på restaurering för att återskapa skogar med höga naturvärden samt stimulans för kalhyggesfria brukningsmetoder. En nationell biobränslestrategi behöver tas fram som kombinerar ett effektivt biobränsleuttag med stärkt naturvårdshänsyn. Fråga 6: I dag tas en mängd beslut om skogen på olika håll. Myndigheter, markägare och naturvården arbetar splittrat med olika frågor rörande markanvändningen. Det krävs ett landskapsperspektiv med samverkan från alla aktörer för att få till större sammanhängande skyddade skogsområden. Anser ditt parti att skogspolitiken bör sikta mot en bättre samordnad planering av skogsmarkens användning? Moderaterna: Motivering: Vi värnar äganderätten och det måste vara upp till den enskilde markägaren att inom ramen för gällande lagstiftning avgöra hur marken ska användas. Statens måste dock ta ett övergripande ansvar för att alla de insatser som görs får avsedd effekt och att insatserna samordnas. Viktigt är t.ex. att arbetet med skyddsfrågor samordnas bättre. Detta är bland annat något som miljömålsberedningen arbetar med där frågan om hur landskapsperspektivet bättre kan implementeras är viktig. Beredningen diskuterar bland annat införandet av en ev. ny skyddsform i syfte att skapa större sammanhängande skyddade områden. Folkpartiet: Motivering: Det behövs definitivt en bättre samordning vad gäller frågor kring markanvändning. Inom miljömålsberedningen diskuteras behov av en utredning för att uppnå en ökad samordning. Folkpartiet har länge förordat en myndighet som handlägger alla avsättningar och skyddsinsatser. Kristdemokraterna: Nej Motivering: Det pågår redan ett arbete utifrån Landskapsstrategin och tankar finns också på att utveckla detta arbete, så att man på frivillig väg tar ett gemensamt helhetsansvar, detta ser vi som mycket positivt. Centerpartiet: Motivering: Många har intressen ibland motstridiga i skogen. Det är en utmaning att jämnka dessa intressen. Därför är det viktigt att de som på olika sätt använder skogslandskapet, oavsett om det är till nytta eller nöje, har förståelse för varandras behov och rättigheter. Det finns

fantastiska möjligheter till upplevelser och aktiviteter. Allemansrätten gör att vi kan njuta nästan obegränsat av naturen, men denna rätt medför också ansvar. Det finns en ägare till skogen vi befinner oss i och vi måste uppträda ansvarsfullt när vi är där. Regeringsformen begränsar vilken inskränkning man kan kräva att en enskild tar till allmänna intressen. Pågående markanvändning ska inte avsevärt försvåras. Syftet med detta är att värna äganderätten och att en markägare som investerat i sitt skogsbruk rimligtvis ska ges utrymme att bedriva skogsbruk. Markägaren ska därmed få ersättning från staten om det finns behov av anpassade brukningsformer. Ett avtal mellan stat och markägare eller mellan en kommun och en markägare där markägaren ges en skälig ersättning för begränsningar i brukandet kan vara en läsning. Det handlar om att miljöintressen och produktionsintressen ska kunna samexistera och sist men inte minst om att skogs- och landsbygden ska ge goda möjligheter till boende och arbete. Miljöpartiet: Motivering: Vi behöver både se över myndighetsstrukturen på skogsområdet, t ex Skogsstyrelsens roll, och skapa former för skydd med landskapsperspektiv. Socialdemokraterna: Motivering:, och det är också utgångspunkten för arbetet i miljömålsberedningen som inom kort presenterar en sin rapport om markanvändning där vi hoppas att partierna kan enas så vi kan få ett långsiktigt förhållningssätt. Vänsterpartiet: Motivering: Många hotade arter har ett betydligt större behov av sammanhängande landskap med lämpliga biotoper för att överleva på lång sikt än vad dagens skogspolitik erbjuder. Vänsterpartiet har föreslagit att berörda myndigheter bör få i uppdrag att landskapsplanera i samverkan med markägare. Dessutom bör berörda myndigheter få i uppdrag att utarbeta en nationell plan för restaurering och återskapande av skogstyper för de mest hotade arterna. Fråga 7: Klimatsituationen är akut och extremt hotfull för hela samhället. Brukningsmetoder, omloppstiderna mellan avverkningar samt skyddet av skog behöver ses över i syfte att bättre binda kol över den närmaste kritiska 40-årsperioden, innan vi kring år 2050 beräknas nå noll i nettoutsläpp av växthusgaser (delvis med hjälp av en ökad kolinlagring i skogsmarken). Anser ditt parti att skogspolitiken bör innehålla instrument, t.ex. regler eller andra styrmedel, för att optimera tillvaratagandet av skogsmarkens förmåga att binda kol? Moderaterna: Nej Motivering: Frågan om skogens roll för klimatet är oerhört viktig och spännande men också oerhört komplex och svår. Att bara ensidigt titta på den stående skogens förmåga att binda kol är ett allt för snävt perspektiv. Skogen är en fantastiskt förnybar resurs som har betytt och kommer att betyda mycket för vår förmåga att ställa om vårt samhälle. Ett aktivt

skogsbruk är mycket viktigt ur klimatsynpunkt inte minst genom att träprodukter och biobränslen ersätter energiintensiva material och oljebaserade produkter. Med anledning av ovan kan vi inte rakt av svara ja eller nej på ovanstående fråga utan skogspolitiken bör sammantaget bidra till att skogen gör så stor nytta som möjligt för klimatet. Folkpartiet: Motivering: Ett hållbart skogsbruk är en del av lösningen på dagens miljöutmaningar, där optimering av skogens förmåga att binda kol är en viktig del. Också skogsmarkens förmåga att binda kol är i avsevärt. Att arbeta med hierarkin är i detta sammanhang väsentligt, för att kolet skall bindas under så lång tid som möjligt. På global nivå analyseras nu LULUCF, något som kräver mätmöjligheter, regelverk och styrmedel. FP är dock inte i nuläget beredda att inräkna skogens kollagring som kolsänka i handelssystem. Kristdemokraterna: Nej Motivering: Skogens förmåga att binda kol är en viktig faktor i arbetet med att motverka klimatutvecklingen som nu sker. Skogen har under flera decennier haft en tillväxt som överstigit avverkningen och där med fungerat som kolsänka. Hur detta ska tas in i beräkningar, kräver dock mera arbete för att säkra upp siffrorna. Centerpartiet: Nej Motivering: Ett av målen med svensk skogspolitik är att öka produktionen av biomassa vilket ger ökade möjligheter till ökad produktion av biobränsle. Det i sin tur gör att vi kan välja bort fossilbränslen vilket ger samma effekt som att binda kol från fossilbränsle i skog. Som ett ytterligare led i detta arbete har Skogsstyrelsen på regeringens uppdrag tagit fram underlag för kvalificerad skötselrådgivning som gagnar skogens roll som producent av bioenergi, minskar utsläppen av växthusgaser från skog och skogsmark och/eller tillvaratar dess funktion som kolsänka. Miljöpartiet: Motivering: T ex behöver lagstiftningen ses över för att bättre främja hyggesfritt skogsbruk som av många forskare framhålls som positivt inte bara för den biologiska mångfalden utan också för skogsmarkens kolförråd. Socialdemokraterna: Nej Motivering: Vi är tveksamma till att redan nu räkna in kolinbindning i skogen i klimatmålet på det sättet som regeringen vill göra. Vi ser det som ett stort problem eftersom det kan ge mindre engagemang i andra klimatåtgärder. Sverige har av naturliga geografiska skäl en stor nettoinbindning men det blir orimligt om vi ska räkna med den eftersom det innebär att andra länder måste fördubbla sina ansträngningar på vår bekostnad. Vi vill inte se verktyg där privata bolag kan sälja kolinbindning i skog för att motivera CO2-utsläpp i andra branscher. Vänsterpartiet: Motivering: Vänsterpartiet har föreslagit att produktionshöjande åtgärder som t.ex. stubbrytning och dikning tydligare ska begränsas i miljöbalken. För att stimulera alternativ till nuvarande hyggesbruk har vi anslagit 100 miljoner per år för utveckling samt arealstöd för omställning till hyggesfritt skogsbruk som vi menar även ger klimatvinster. Ett ökat inslag av

hyggesfritt skogsbruk skulle kunna innebära vinster för naturvård, klimat och rekreation. För att ytterligare optimera skogsmarkens klimatnytta anser vi att det behövs styrmedel för att begränsa kalhyggesbruk på känsliga dikade torvjordar. Se även länk till interpellation ställd av Jens Holm(v) till landsbygdsminister Eskil Erlandsson om klimatanpassat skogsbruk: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/fragor-ochanmalningar/interpellationer/klimatanpassat-skogsbruk_h010236/

Bilaga 1 Ur Ds 2012:23, Preciseringar av miljökvalitetsmålen: Preciseringen av miljökvalitetsmålet Levande skogar Miljökvalitetsmålet Levande skogar preciseras så att med målet avses att skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna, skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna, skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur, naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer, hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar, främmande arter och genotyper inte hotar skogens biologiska mångfald, genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade, natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns, och skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Preciseringen av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv preciseras så att med målet avses att bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer, den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar, ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter, det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras, genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade, främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden, det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena, och tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/64/69/db3699d7.pdf Ur Sverige och Nagoyamålen, Naturskyddsföreningen och WWF, 2012: Sverige är ett av de länder som åtagit sig att leva upp till Nagoya-målen. Flera av målen är mycket tydliga. Värden, förluster och vinster av biologisk mångfald ska redovisas i nationalräkenskaperna. Subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden ska avskaffas eller förändras. Skogsmark och jordbruksmark ska förvaltas hållbart och så att den biologiska mångfalden bevaras. Minst 17 procent av alla land- och sötvattensområden och minst 10 procent av kust- och havsområden ska

skyddas. Utrotningen av arter ska stoppas och situationen för arter som idag minskar snabbt ska förbättras. http://www.wwf.se/source.php/1472509/rapport%20sverige%20och%20%20nagoyam%c3%a5lenl R.pdf