Mall för studiecirkelns arbetsplan

Relevanta dokument
Att göra en studieplan

Att starta en lärgrupp

Studieplan till Föreningsguide 1

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

MEDLEMSREGISTER. Lärgruppsplan IdrottOnline

Bra mat. för unga idrottare

[Titel på arbetsplan]

idrottarnas kostbok anki sundin Lärgruppsplan Idrottarnas kostbok

Säker mat i idrottsrörelsen LÄRGRUPPSPLAN

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

HEMSIDA. Lärgruppsplan IdrottOnline

ANFALLS- OCH FÖRSVARS- TEKNIK ANFALLS- OCH FÖRSVARS- av Torbjörn Klingvall

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Lärgruppsplan. Sociala ledarskapet. ett material om de sociala frågorna i idrottsledarskapet

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

kan och vill påverka i min förening!

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Foto: KGZ. Foto: Tommy Andersson. Utveckla arbetet i. Sektion Kommitté Arbetsgrupp. Förening: Sektion/Kommitté/Arbetsgrupp: År:

Så blir du VÄRLDENS BÄSTA COACH. Jim Thompson. Lärgruppsplan. Så blir du. Världens bästa coach. för barn- och ungdomsidrott

Innehåll. Inledning 3. Träff 1 Vi-anda och identitet 4. Träff 2 Rekrytera och Behålla samt Påverkan och inflytande 7

Svenska Handbollförbundet. Handslaget. och. Handslagsdagboken. att följa och följa upp ett utvecklingsprojekt! föreningens namn

Välkommen som cirkelledare

Kapitel 14: Tränareutbildning

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

om digitalt bevarande av idrottshistoriskt bildmaterial Lärgruppsplan

Liten guide till folkbildning

Plats för nytänkande i din förening!

Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/

SMÄRTGUIDE. Studiehandledning. För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

ALLMÄNT Välkommen till Spelförståelse 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

Utveckla studiecirkeln i PRO

Föreningsträdet Simning. Framtiden

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Studiecirklar. Våren Kulturarrangemang och föreläsningar

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Trafiksäkra idrotten

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

6 Rollen som cirkelledare

Cirkelledaren Din egen berättelse

Ledare i praktiken. LIM STEG 1C ansluten verksamhet PLANERING OCH DELTAGARINFLYTANDE VAD OCH HUR

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

Studiehandledning - Vems Europa

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1

Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom

Ju mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna

Landsbygdskommittén Studiehandledning

Sv-Flex stfb Organisation

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval

ALLMÄNT Välkommen till Teknik 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap

Föreningshandbok för brottsofferjourer. Brottsofferjourernas Riksförbund. studieplan

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

ANTIRASISM STUDIEPLAN

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm tillsammans med Afasiföreningen i Stockholms län


Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Fastställd av förbundsstyrelsen , uppdaterad Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

TIPS OOCH METODER BOKCIRKELN. Av Kerstin Selén

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Praktisk föreningsekonomi

ISamtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det

Socialdemokraterna Gotland. Studier Kunskap bygger Socialdemokraterna

4 Att lära i studiecirkel

om demokrati och föreningskunskap

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel

Studiecirkelmaterial. YRKESKRAV. Att använda Yrkeskraven på jobbet Lärande och vardagsutveckling i praktiken

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

Idrottens föreningslära GRUND

Barns lärande med barns bästa för ögonen

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Välkommen till kurs för Tävlingsledning och Tävlingskontrollanter m.fl.

Omvärldsanalys i praktiken

Offensivt styrelsearbete

Det är aldrig efteråt. Lars Björklund & Hans Hartman. Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1

ABF-BLANKETTER - LATHUND

Studiecirkel. Varumärkesplattform. I materialet finns all text ur Varumärkesplattformen och förslag på diskussionsfrågor. hjart-lung.

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Barnens spelregler. Lärgruppsplan

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Digital Närvarorapportering Hur gör man?

Förening i rörelse guide för utveckling

Trafiksäkra och klimatsmartare transporter i idrotten

Vinnare i långa loppet

Hembygdens barn och skola. En studieplan för hembygdsföreningar som vill samverka med skolan

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

Handledning för studiecirkel

ALLMÄNT Välkommen till Ledarskap 1! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling i Karlstad Gymnastikförening

Transkript:

1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de ämnen, kurser och aktiviteter som ska ingå i studiecirkeln, utifrån egna behov, förutsättningar och intressen. Fritt och frivilligt! Samtliga deltagare i en studiecirkel ska ha tillgång till studiematerial. Även om man som deltagare i cirkeln ser erfarenhetsutbytet som bas för studierna så tillför studiematerialet nya dimensioner och grundläggande information och fakta. I anvisningar från Folkbildningsrådet står det: Som grund för cirkelstudierna finns också någon form av studiematerial, som väljs av cirkeln gemensamt och som senast andra cirkelsammankomsten finns tillgänglig för deltagarna. I en studiecirkel används oftast färdigproducerade studiematerial. Det kan också inträffa att gruppen när den startar sitt arbete inte vet exakt vilket studiematerial som kommer att behövas eller att det helt enkelt saknas litteratur inom ett visst område. Det viktiga är att studiematerialet används på ett flexibelt sätt utifrån deltagarens behov. Oavsett vilket material gruppen kommer att arbeta med ska man göra en egen arbetsplan för cirkeln det är ett krav på alla cirklar inom SISU Idrottsutbildarna. Då bestämmer deltagarna själva mål, arbetsform och vilket arbetsmaterial eller vilken litteratur som ska användas. Den här mallen ska vara en hjälp när cirkeln utformar sitt arbete.

2 1. Vad ska cirkeln handla om? Vad är målet med cirkeln? Vilka områden vill ni särskilt fördjupa er i? Det ledande när man arbetar i studiecirkel är diskussionen och samtalet. Deltagarna måste ges möjligheten att diskutera sina åsikter. Arbets- och diskussionsuppgifterna är centrala i studiematerialet, även om de inte är tvingade. Ni avgör själva vilka frågeställningar som är viktiga för er och som ska vara utgångspunkten för studierna. 2. Vilket/vilka studiematerial vill ni använda? Varför? Finns det andra material som ni behöver ha tillgång till, exempelvis fördjupningslitteratur, internet, tidningar, dvd?

3 3. Hur lång tid planerar cirkeln att arbeta? Hur många gånger ska ni träffas? Vilka tider? Var? Gör även en planering vad ni tänker ta upp vid respektive sammankomst. Datum Tid Plats Avsnitt

4 Det kanske viktigaste i en studiecirkelgrupp är att alla känner sig delaktiga. Men det handlar inte bara om att alla får möjligheten att prata utan att ni också aktivt lyssnar på varandra. Att variera arbetsformen är ett bra sätt att stimulera kommunikationen. Nedan följer några exempel på metoder och arbetssätt som kan finnas i er cirkel. Grupparbeten under kortare tid ett bra sätt att få belysa olika områden eller få olika infallsvinklar på ett problem. Lagom gruppstorlek är 3 4 personer. Tänk på att uppgiften är lättare att lösa om den är tydlig och förvissa er om att alla har förstått uppgiften. Bestäm gemensamt hur ni ska redovisa uppgiften. Bikupa innebär att en fråga diskuteras i smågrupper om 2 3 personer. Bikupor bör aldrig ta mer tid än 5 minuter. Studiebesök ni kan göra studiebesök för att skaffa ny kunskap eller för att få inspiration. Att besöka en annan förening kan ge värdefulla idéer och uppslag till er egna verksamhet. Tänk på att ett bra studiebesök kräver förberedelser och uppföljningsarbete. Fackmannamedverkan ett annat sätt att tillföra cirkeln kunskap och idéer är att bjuda in en intressant person. Tänk på att diskutera era förväntningar i förväg och förbered besöket genom att skriva ned frågor. Samverkan med andra studiecirklar kanske finns det studiecirklar som ni kan samverka med som gör att ni vidgar perspektiven och tillför värdefull kunskap. Kontakta alltid SISU Idrottsutbildarna innan ni bjuder in en fackman eller gör ett studiebesök.

5 4. Hur vill ni arbeta i cirkeln? Vem ska göra vad? Vem ska ansvara för vad? Ska ni ha några speciella spelregler? 5. Hur mycket tid förväntas var och en lägga ner mellan träffarna? Vad ska den tiden fyllas med? Tanken med en studiecirkel är att få möjligheten att träffa andra som har samma intresse att fördjupa sig i ämnet eller området. Självklart är det viktigt att deltagarna ska bearbeta ämnet och få möjlighet att tillämpa sina nya kunskaper i idrotten och föreningslivet. Att ta tillvara detta är därför betydelsefullt, såväl efter respektive sammankomst som efter studiecirkelns slut. Sätten att dokumentera kan vara olika. Det kan handla om att omarbeta redan befintliga dokument i föreningen, exempelvis stadgar. Ett annat sätt kan vara att skriva dagbok om vad som hänt vid varje träff. Diskutera gemensamt hur ni vill dokumentera arbetet i studiecirkeln. Tänk också på i vilket sammanhang det ska presenteras (för styrelsen, på nästa årsmöte, i träningsgänget och så vidare)

6. Hur tänker ni sammanfatta, dra slutsatser och utvärdera det som framkommer? 6