FOLK OCH FÄ PÅ LILLARYDSGÅRDEN

Relevanta dokument
Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Del ur Lgr 11: kursplan i slöjd i grundskolan

Arbetsplan Violen Ht 2013

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

ÄPPELTIDER PROGRAMINNEHÅLL FÖRSKOLAN FÖRSKOLAN SKA STRÄVA EFTER ATT VARJE BARN MÅLGRUPP: FÖRSKOLA GYMNASIUM

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Arbetsplan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Dokumentera med ipad i förskolan

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Handlingsplan för 2012/2013

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

för samtalen och diskussionerna framåt

Syftet med undervisningen i slöjd är att eleverna ges utvecklar sin förmåga att:

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

VAD SÄGER LÄROPLANEN?

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

Förslag den 25 september Biologi

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Lärande & utveckling.

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Våra tankar kring temat:

Transkript:

FOLK OCH FÄ PÅ LILLARYDSGÅRDEN MÅLGRUPP: FÖRSKOLA ÅRSKURS 9 I GRUNDSKOLAN PROGRAMINNEHÅLL I programmet får eleverna möjlighet att prova på historiska tekniker som tovning, linberedning, repslageri, trådflätning, kardning, spinneri, täljning i trä och järnsmideri. På Lillarydsgården, en skånsk skogsgård, får eleverna lära sig mer om hur folk förr använde levde och även prova på olika sysslor. I Lillarydsprogrammet gör vi ett nedslag i 1840-talets Skånska landsbygd. Eleverna ges en bild av hur människorna påverkades av den tid de levde i och hur värderingar och ideal såväl som den fysiska miljön med smuts, dåliga bostäder och knapphändig hygien formade deras liv. Gården erbjuder en helhetsmiljö med såväl byggnader som omgivningar. På Lillarydsgården får eleverna en inblick hur viktigt allt slöjdande till husbehov var, speciellt i Skånes skogs- och risbygder. Vi tittar gemensamt på olika exempel. Vi kan växtfärga garn och tova ull där vi får fram prydnadsflätade band och ullföremål med dekor i växtfärgade ullfibrer. Vi kan tälja figurer i trä oftast bruksföremål som samtidigt kan ha dekorativa inslag. Vi tittar på hur naturen runt gården påverkar materialval i hus, staket, redskap och matkultur. Eleverna får också höra sägner om olika folktroväsen. De kan också få lära sig en skånsk visa, ramsa, bordsbön från 1800-talet eller få prova på äldre tiders lekar. FÖRSKOLAN FÖRSKOLAN SKA STRÄVA EFTER ATT VARJE BARN Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Utvecklar självständighet och tillit till sin förmåga Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande. Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång,

musik, dans och drama. Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 1 3 Historia, geografi och samhällskunskap Att leva tillsammans Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor förr och nu. Att leva i närområdet Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat ens material, redskap och hantverkstekniker Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, sågning och tovning. en i samhället föremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål. Några slöjdmaterials ursprung, som till exempel ull och svenska träslag. Svenska och svenska som andraspråk Tala, lyssna och samtala Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Idrott och hälsa Rörelse Enkla lekar och danser och deras regler. Friluftsliv och utevistelse Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. Biologi, fysik och kemi Året runt i naturen Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Några verktyg och tekniker för bildframställning KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 4 6 Historia Ökat utbyte och jordbrukets omvandlig, ca 1700-1850 Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. ens material, redskap och hantverkstekniker Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna. Idrott och hälsa Rörelse Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Friluftsliv och utevistelse Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Biologi Natur och samhälle Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskap om detta har, till exempel i jordbruket och fiske.

Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. Biologin och världsbilden Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Några verktyg och tekniker för bildframställning KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 7 9 Historia Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur 1800-och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. ens material, redskap och hantverkstekniker Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa. Biologi Natur och samhälle Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Redskap och bildframställning Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. SÄRSKOLAN KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 1 6 Historia Att leva tillsammans Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,

kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Att leva i Sverige Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer Forntiden och hur den kan iakttas i vår tid genom spår i naturen. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor. Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Att undersöka verkligheten Tidslinjer. Begreppen dåtid, nutid och framtid ens material, redskap och hantverkstekniker Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. ens arbetsprocesser Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter. ens estetiska och kulturella uttrycksformer Föremål och berättelser som inspirationskällor och förebilder för eget skapande. en i samhället föremålens funktion och betydelse, till exempel som bruks- och prydnadsföremål. Några slöjdmaterials ursprung Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler, inom ämnet slöjd, för att till exempel beskriva slöjdföremål och utvärdera arbetsprocesser. Material, verktyg och tekniker. Hur dessa kan användas för bestämda syften i två- och tredimensionella bilder. skapa bilder med olika verktyg, tekniker och material SÄRSKOLAN KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 7 9 Samhällskunskap Att leva i Sverige Skildringar av livet förr och nu i litteratur, sånger och filmer.

Sveriges historia från cirka 1850 till nutid. Några centrala händelser och gestalter samt barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor. Yrken och verksamheter i samhället. Entreprenörskap ens material, redskap och hantverkstekniker Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden Handverktyg, redskap och maskiner. Hur de benämns och används på ett säkert och ändamålsenligt sätt. ens arbetsprocesser Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter. en i samhället historiskt och i nutid, till exempel loka hantverkstraditioner och aktuella trender. Materialens ursprung, tillverkning, användning och miljöpåverkan. Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material. Ämnesspecifika begrepp Ord, begrepp och symboler, inom ämnet slöjd, för att till exempel beskriva slöjdföremål och utvärdera arbetsprocesser. Material, verktyg och tekniker. Hur dessa kan användas för bestämda syften i två- och tredimensionella bilder. skapa bilder med olika verktyg, tekniker och mate