1(5) Waxholms Ångfartygs AB Handläggare Göran Malmsten 08-686 1772 goran.malmsten@waxholmsbolaget.sll.se Trafiknämnden 2013-09-23, punkt 11 Svar på skrivelse från (S) angående osäkra förhållanden kring sjötrafikupphandlingen Ärendebeskrivning Socialdemokraterna har i skrivelse 2013-05-21 ställt ett antal frågor kring sjötrafikupphandlingen. Beslutsunderlag Förvaltningschefens svar den 27 augusti 2013 Skrivelse från (S) angående de osäkra förhållandena kring sjötrafikupphandlingen 21 maj 2013. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad Förvaltningens svar och motivering Fråga 1. Vilket och varför detta basutbud anges i upphandlingens förfrågningsunderlag? Svar på fråga 1. s linjenät i Stockholms skärgård ska på ett säkert, serviceinriktat och effektivt sätt motsvara behovet av transporter hos fastboende, näringsidkare, fritidsboende och utflyktsresenärer. Den kommande trafikplaneringen tar utgångspunkt i vad som sägs om kollektivtrafik i Regional utvecklingsplan för Stockholms-regionen 2010 (RUFS 2010), Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård (Rapport 15:2008) och Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting (Rapport 4:2010).
2(5) I RUFS 2010 anges att en tydligt strukturerad bastrafik behöver utvecklas för skärgården som ska baseras på nio replipunkter och 13 kärnöar. I Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och skärgård anges vilka dessa 13 kärnöar är samt att dessa öar bedömts kunna erbjuda en viss grundläggande samhällsservice och infrastruktur och därmed utvecklingspotential för företag, verksamhet och bebyggelse. Kärnöarna förutses få allmän trafik året runt genom båtförbindelse till replipunkt. Dessa replipunkter ska vara en väl fungerande knutpunkt för resande och godstransporter. Sammantaget ska detta ge förutsättningar för en långsiktig och robust samhällsstruktur och säkra grundläggande villkor för fastboende. I Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting anges att landstingets politik för skärgården ska bidra till uppfyllelsen av visionen i RUFS 2010. I programmet framgår minimistandarden för turutbudet till replipunkter och kärnöar samt att trafiken under veckoslut och helger även ska vara inriktad på fritidsboende och utflyktsresenärer. Vidare har trafikplaneringen tagit hänsyn till den RFI som genomfördes, där det framfördes tydliga önskemål om att en årlig bastidtabell ska ligga till grund för trafikutbudet och som även kan kompletteras säsongsvis beroende på område och behov av kapacitet. Fråga 2. Vilket svar får SIKO, Skärgårdsstiftelsen och Skärgårdens Trafikantförening och andra som kritiskt till upphandlingen och den neddragna trafiken? Svar på fråga 2. Utgångspunkterna för planeringen av tidtabellen 2014 är de beslut och inriktningar som anges som svar på fråga 1 vilka ger en tydlig inriktning och prioritering av trafikplaneringen och hur WÅAB ska använda de resurser som erhålls i form av skattemedel och biljettintäkter. I enlighet med anskaffningsbeslutet avseende skärgårdsupphandlingen, där det anges att vi ska hålla oss till den trafikvolym som råder idag, har produktionstimmar flyttats från högsäsong till lågsäsong. Då produktionen under högsäsong koncentreras är s avsikt att fartygen utnyttjas effektivare då kabinfaktorn beräknas öka från dagens 30 % till 50 %. Prioritet 1 är en långsiktig, regelbunden och över tid pålitlig trafik mellan replipunkt och kärnö. Syftet är att understödja den positiva utvecklingspotential som bedömts råda på och kring de utpekade kärnöarna. Trafiken går dagligen enligt minst den omfattning som beskrivs i Skärgårdspolitiskt program. Dessa öar och replipunkter trafikeras av baslinjer.
3(5) Prioritet 2 är daglig trafik i områden där insatser krävs beträffande kollektivtrafiken som understödjer skärgårdens utveckling. Sådana områden är till exempel öar med ett förhållandevis betydande antal bofasta men som trots det inte har status som kärnöar. Här bedöms det ändå finnas en god utveckling vad gäller boende, resande eller närings-idkare. Det kan också vara områden där det finns ett livskraftigt näringsliv eller tydliga besöksverksamheter, vilket är en förutsättning för en skärgård som är attraktiv för boende och besökare året om. Prioritet 3 är övriga öar och områden med fritidsboende samt ett litet antal eller inga bofasta. Trafiken i dessa områden sker företrädesvis under veckoslut samt en vardag mitt i veckan för att möjliggöra resor över dagen. Någon daglig arbetspendling riktad till fritidsboende förekommer inte här och WÅAB finner heller inget stöd för den typen av trafik i de ovan nämnda utgångspunkterna som uppdragits till WÅAB i form av politiska beslut och särskilda direktiv. Av tabellen nedan framgår det totala antalet tidtabellstimmar i skärgårdstrafiken under två tidigare år jämfört med den kommande tidtabellen. Notera att ökning för tidtabellen 2014 är 668 timmar. Härigenom kan tillmötesgå de önskemål om en åretrunttrafik för bofasta och näringsidkare i skärgården som därmed ska utgöra en viktig förutsättning för att för att bo och verka i skärgården. Trafikår Tidtabellstimmar Tomturstimmar Total Trafik av total gångtid 2011 2012 56 056 3 011 59 067 94,9% 2012 2013 56 146 3 030 59 176 94,9% 2014 2015 56 814 1 058 57 872 98,2% Fråga 3. Vilka handlingsalternativ finns om upphandlingen avbryts? Svar på fråga 3. För att avbryta en upphandling behövs objektivt godtagbara skäl. Det kan t.ex. röra sig om bristande konkurrens, för höga priser osv. Det faktum att man vill ändra på ett skall-krav kan sannolikt inte anses vara ett objektivt skäl även om ribban i praxis är lågt ställd. Om vi inte har objektiva skäl att avbryta varje enskild upphandling men gör det ändå, har de anbudsgivare som lagt pengar på upphandlingarna (genom framtagande av anbud, resor etc.) rätt att få ersättning för sin skada (dvs. onödiga pengar på anbudet osv).
4(5) När var och en av de fyra separata upphandlingarna väl har avbrutits måste arbete påbörjas med nya upphandlingar, vilket tar en relativt lång tid i anspråk - nya beslut och nya förfrågningsunderlag, nya anbud, nya förhandlingar osv. Den nya kollektivtrafiklagens regler blir tillämpliga på upphandlingar där beslut om tilldelning inte fattats senast den 1 oktober 2013. Den nya kollektivtrafiklagen innebär krav på trafikförsörjningsprogram och beslut om allmän trafikplikt samt innefattar en annonseringstid om ett år innan upphandling kan påbörjas. Möjligen skulle man i detta scenario medvetet avstå från den ettåriga annonseringstiden i syfte att minimera brott mot upphandlingsregelverket (som är förenat med helt andra påföljder). Tidsperspektivet för alla upphandlingar förskjuts vilket innebär att relativt många och långa direktupphandlingar måste genomföras. Dessa kan ifrågasättas eftersom anledningen till att vi tvingas in i sådana direktupphandlingar inte kan anses som ursäktliga enligt upphandlingsregelverket. Följden av långa och många direktupphandlingar kan också bli att vi tvingas in i ett negativt förhandlingsläge och därmed får höga produktionspriser samt ökad risk för upphandlingsskadeavgifter. Sammantaget innebär ett avbrytande betydande olägenheter för inte minst vad avser möjligheterna att på ett legalt sätt överhuvudtaget fullfölja trafikuppdragen och då till rimliga kostnadsnivåer. Fråga 4. Hur mycket beräknas separata upphandlingar av kompletterande trafik kosta? Svar på fråga 4. De avtal som nu upphandlas ger WÅAB möjligheter till förändringar av trafik i sådan utsträckning att kompletterande, tidsödande och kostsam separat upphandling inte bedöms vara nödvändig. WÅAB har rätt att besluta om ökad eller minskad trafik enligt vad som anges som Frivolym. Därutöver har WÅAB rätt att besluta om förändringar i linjenätet baserat på tvingande krav från SLL eller om förändrade förutsättningar i övrigt medför krav på ändrad linjesträckning. Härigenom bedömer WÅAB att det sammantaget finns tillräckliga möjligheter att inom avtalen göra nödvändiga justeringar eftersom de är konstruerade för att hantera denna typ av förändringar. Fråga 5. Hur bedöms det nya upplägget av trafik påverka biljettintäkterna?
5(5) Svar på fråga 5. Antalet tidtabellstimmar kommer att öka med 668 timmar, se tabellen i punkt 2. Denna ökning av tidtabellstimmar ligger i tidperioden september till april och har som syfte att tillmötesgå de önskemål om åretrunttrafik för bofasta och näringsidkare i skärgården. Vidare har ett ökat utbud under hösten efterfrågats i syfte att förlänga säsongen för näringsidkare i skärgården vilket härigenom tillgodoses. Någon nämnbar ökning av biljettintäkterna kan inte påräknas. Fråga 6. Vilka ekonomiska konsekvenser för näringslivet i skärgården beräknas den nya basturlistan innebära? Svar på fråga 6 Genom att publicera årstidtabeller på s och Trafikförvaltningens hemsidor ökar möjligheterna för näringsliv bättre att planera sin verksamhet betydligt säkrare än vad som tidigare var fallet. Genom våra nya produktionsavtal finns en större möjlighet för näringslivet att påverka tidtabellerna. Samråd regleras i avtalen med kommuner och därmed intresseorganisationer och näringsliv allt i avsikt att få en skärgårdstrafik till gagn för så många som möjligt. Anders Lindström Förvaltningschef
Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA SKRIVELSE 1(2) 2013-05-21 Trafiknärnnden Angående de osäkra förhållandena kring Sjötrafikupphandlingen Vi hade ett antal farhågor när majoriteten i maj 2012 drev igenom beslutet att starta upphandling av skärgårdstrafiken på ett oklart underlag. Beslutsunderlaget var så fullt av hål och otydligheter att det kunde innebära i princip vad som helst. Oron mildrades inte när olika företrädare för landstingsmajoriteten gjorde helt olika tolkningar av beslutet. Nu när upphandlingen är igång ser vi att våra farhågor tyvärr besannas. Olika signaler utgår fortfarande från olika majoritetsföreträdare, men det är också oklart huruvida det finns en politisk majoritet i Trafiknämnden för den pågående upphandlingen och dess konsekvenser. Vi menar att detta måste tas upp för prövning. Trafiknämnden har inte fått ta beslut om en basturlista eller ett rimligt basutbud. Utan särskild prövning har kraven på tillhandahållen trafik blivit lägre än dagens utbud. Skärgårdens trafikantförening och SIKO har tydligt visat att påtagliga nedskärningar är att vänta. Skärgårdsstiftelsens styrelse har också i full enighet tillskrivit med begäran om åtgärder för att trafiken till stiftelsens besöksmål inte ska minska 2014. Trafiken från Strömkajen i centrala Stockholm har varit omdebatterad och vi såg ett stort stöd för denna viktiga trafik. För besöksnäringen är det föga attraktivt att hänvisa resenärer att först ta sig till Värmdö eller Vaxholm innan de kan kliva ombord för sin skärgårdsutflykt. Det är inte heller attraktivt för den som vill arbetspendla från hemmet i skärgården till centrala Stockholm. En sådan omställning väcker också frågor om den ombyggnation av Strömkajen som nu skett, samt vilka behov av utökad busstrafik och fler infartsparkeringar som riskerar att uppstå vid replipunkterna utanför innerstaden. Vi ser allvarligt på att möjligheten att ta sig ut i skärgården med Waxholmsbåtarna från Stockholm kan minska. I trafiknämnden har vi inte fått ta del av några konsekvensanalyser av omläggningen av trafiken. Vi riskerar att få en kraftigt försämrad trafik till många öar och sämre tillgänglighet mellan Stockholms inre delar och dess skärgård - till samma eller högre kostnad. Att hänvisa till "att vi vet inte om det blir bättre eller sämre" vilket trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm gjorde i fullmäktige den 14 maj är definitivt inte betryggande eller tillräckligt. Sjötrafiken är blodomloppet för en levande skärgård för fastboende, besökare och näringsid-
Stockholms läns landsting SOCIALDEMOKRATERNA SÄRSKILT UTTALANDE 2(2) kare. En upphandling som riskerar att åderförkalka eller ge skärgården hjärtinfarkt är helt oacceptabelt. Vi vill mot bakgrund av detta få svar på följande frågor: 1. Vilket - och varför detta - basutbud anges i upphandlingens förfrågningsunderlag? 2. Vilket svar får SIKO, Skärgårdsstiftelsen och Skärgårdens Trafikantförening och andra som kritiska till upphandlingen och den neddragna trafiken? 3. Vilka handlingsalternativ finns om upphandlingen avbryts? 4. Hur mycket beräknas separata upphandlingar av kompletterande trafik att kosta? 5. Hur bedöms det nya upplägget av trafiken påverka biljettintäkterna? 6. Vilka ekonomiska konsekvenser för näringslivet i skärgården beräknas den nya basturlistan innebära?