Föräldrastöd i Sverige och i Europa: E7 jämförande perspek=v ÅSA LUNDQVIST OCH LISA EKLUND

Innehåll Sammanhanget A7 förstå och förklara föräldrastöd Föräldrastödet i Sverige Föräldrastödet i: Frankrike Tyskland och, Nederländerna Sammanfa7ande reflek=oner

Sammanhanget Föräldrastödets poli=k: utveckling, former och aktörer: h7p://www.soc.lu.se/forskning/forskningsprojekt/ foraldrastodets- poli=k- utveckling- former- och- aktorer Europeiskt projekt Governing new social risks : h7ps://www.uni- goenngen.de/en/213091.html Delar av resultaten finns sammanfa7ade i Social Policy and Society, vol 14, nr. 4

Sammanhanget Framväxt och iden=fika=on av nya risker! krav på en poli=k som investerar i barnen (Esping- Andersen et al 2002) Det poli=ska intresset för barns förutsä7ningar och familjens föränderliga villkor ökat och e7 intensifierat arbete med föräldrastöd har vuxit fram i kölva7net av dessa diskussioner - turn to paren=ng En rad olika rapporter har tagits fram under 2000- talet där vikten av e7 utökat föräldrastöd betonas Framväxten av e7 barn- centrerat investerings perspek=v i välfärdsstatsforskningen

Sammanhanget Defini=oner: OECD: ak=viteter som sy]ar =ll a7 sprida informa=on, råd och stöd =ll föräldrar och omsorgsgivare för a7 på så sä7 hjälpa dem a7 uppfostra deras barn (Crepaldi 2011, s. 3). Mary Daly: Paren=ng support is a set of (services and other) ac=vi=es oriented to improving how parents approach and execute their role as parents and to increasing parents child- rearing resources (including informa=on, knowledge, skills and social support) and competencies (Daly, 2015, s. 599). Föräldrastöd handlar med andra ord om själva föräldraskapets prak=k; hur föräldraskap görs Omfa7ar inte bredare familjepoli=ska interven=oner som föräldraförsäkring, barnbidrag eller barnomsorg

Sammanhanget föräldrastöd och utbildning har kommit a7 ses som en social investering som kan bidra =ll a7 motverka stress hos föräldrar och också underlä7a för föräldrar a7 förena ansvaret för arbete och familj på e7 framgångsrikt sä7 (Molinuevo 2013, s. 21).

Jämförande perspek=v Två huvudsakliga nivåer: 1) föräldrastöd som en policyåtgärd och service och filosofiska rö7er och 2) huvudsakliga aktörer och drivkra]er Alltså: analysera form och interven=on

Föräldrastödet som en policyåtgärd Vad erbjuds föräldrarna (åtgärder)? Informa=on (råd och informa=on i form av t.ex. websidor; informa=onskampanjer; stöd och råd via telefon; föräldrastödskurser och program via webben) Utbildning och kompetenshöjande åtgärder (riktade föräldrastödsprogram där exempelvis antyder, erfarenheter etc. diskuteras) Socialt stöd (nätverksskapande, rådgivning, ak=viteter inom ramen för det sociala arbetet) Villkor och =llgång =ll de olika åtgärderna skiljer sig mellan olika länder (universell, riktade, regionala skillnader etc.)

Föräldrastödets aktörer och drivkra]er Aktörerna Poli=ska ambi=oner (o]a blocköverskridande och konsensus) EU (understryker vikten av a7 investera barns uppväxt genom a7 stödja föräldraskapet på olika sä7) Europeiska rådet och FN (understryker barns rängheter Akademiker och experter (direkt, t.ex. i utvecklandet av olika program, eller indirekt i deba7er och liknande) Frivilligorganisa=oner, religiösa samfund, företag

Föräldrastödet i Sverige Historisk dimension: Lång tradi=on av familjepoli=ska interven=oner; föräldrautbildning; 1990- talet omtolkning av föräldrastöd; nya hälsopoli=ska mål! Na=onell strategi för e7 utvecklat föräldrastöd, 2010 Dagens defini=on: en ak=vitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emo=onella, kogni=va samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk (Ur den Na=onella Strategin, s. 2) Policyåtgärder: Universella och riktade åtgärder (t.ex. hälsokontroller, rådgivning, föräldrautbildning, föräldragrupper, strukturerade program; websidor, telefonlinjer, informa=on i olika former, familjeterapi, etc.) Genomförare Mödra- och barnavården; öppna förskolor; familjecentraler; (för)skolan; socialt arbete; psykiatrin; frivilligorganisa=oner; religiösa samfund

Föräldrastöd i Nederländerna Historisk dimension: Lång tradi=on av mödra- och barnhälsovård. Främst medicinsk och fysisk kontroll! ungdomslag 2015 = förebyggande åtgärder samt vägledning Normalisering och förvetenskapligande av barnuppfostran = minskad statlig inblandning och införande av e7 gör- det- själv- föräldraskap Policyåtgärder: Rådgivning, informa=on, föräldrastödskurser etc. Genomförare: Grannskaps- team olika professionella som erbjuder föräldrastöd; en professionell per familj! specialisten blir generalist

Föräldrastöd i Tyskland Historisk dimension: Ski]e från 2000! mot förvärvsarbetande kvinnor, barnomsorg och early childhood educa=on Policyåtgärder: Stärkt lags=]ning för barn (tonvikt på en hälsosam uppväxt); stöd =ll gravida och mödrar med nyfödda barn, men också unga mödrar; utbildningssatsningar; strukturerade föräldrastödsprogram; pedagogiska interven=oner ; Genomförare: familjecentraler; olika professionella (från socialarbetare, pedagoger =ll sjuksköterskor och läkare) stora skillnader mellan Länder men också tema=ska likheter (barns bästa; hälsofrämjande; barnpreven=on; goda erfarenheter av dagis som dörröppnare ; förbä7ra föräldrastödsprogrammen)

Föräldrastöd i Frankrike Historisk dimension: Diskussioner sedan mi7en av 1800- talet; kyrkans roll vs staten; förändring i och med a7 Frankrike ra=ficerar FNs barndeklara=on 1989; REAAP (Rådgivning, stöd och mentorskapsnätverk för föräldrar); barnrä7sperspek=v; poli=sk konflikt om implementering; ingen na=onell koordinering; propor=onerlig universalism Starkt motstånd mot a7 iden=fiera problem hos små barn mot bakgrund av psykoanalysens starka ställning! Policyåtgärder: mångtydigt och komplext, men inom REAAP erbjuds exempelvis informa=on och råd, föreläsningar och diskussioner om barndom, familjerådgivning, stöd =ll föräldrar i rela=on =ll läxläsning etc.

Sammanfa7ande reflek=oner Likheter: föräldrastödet så som det formuleras idag växer fram under 1990- talet; fokus på kompetenshöjande åtgärder, preven=on, samt på hälsa och hälsofrämjande åtgärder Skillnader: Historiska varia=oner skapar skillnader i ukormning och beslut; i vissa länder starkare fokus på vissa grupper, t.ex. unga eller ensamma mammor, olika sä7 a7 organisera stödet, och också olika aktörer (exempelvis är frivilligorganisa=oner olika representerade i olika länder)