Äldres psykiska hälsa

Handledarskap till tidningen 3/2015 Årgång 20 Skrivh ut oca! spar Äldres psykiska hälsa Diskussionsunderlag & fördjupning Foto: Mikael M Johansson

Psykisk ohälsa har dolts bakom fördomar Handledarskap har som mål att fördjupa det tema som finns i tidningen Äldreomsorg och genom upplägget hoppas vi kunna bidra till verksamhetsutveckling. Vår ambition är att underlätta för er att i fortbildande syfte reflektera kring de artiklar vi har i tidningen och diskutera frågor som hör till temat. Just nu pågår flera spännande initiativ runt om i landet med fokus på äldres psykiska hälsa. Det är ett område som hittills levt i debattens skuggsida, dold bakom fördomar som att deppighet hör åldrandet till. Visserligen är äldre en patientgrupp med förhöjd förekomst av psykiska sjukdomar, men det är inte en obotlig del av åldrandet. I stället handlar det om sjukdomar som ofta uppkommer när det biologiska åldrandet accelererar. Ett faktum som ställer höga krav på sjukvård och äldreomsorg. Eftersom psykisk hälsa inte bara är ett spännande och stort område, utan också nytt för många, är det viktigt att personalen får tid att reflektera över det. Vår medarbetare Susanne Rolfner Suvanto har ansvarat för Sveriges Kommuner och Landstings projekt om äldres psykiska hälsa. Hon föreläser och har även skrivit flera böcker inom området. Vår förhoppning är att hennes texter i detta nummer av Handledarskap ska bidra både till reflektion och till ökad kunskap. Ulrika Beck-Friis Chefredaktör Handledarskap Vi vill med tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg förmedla och stimulera till kunskap, lärande och idéer till förtroendevalda, chefer och all personal inom vård och omsorg. Vår målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera personalen och få verksamheter att ständigt utvecklas. Tidningen Äldreomsorg ger med varje temanummer bakgrund och såväl teoretiska som praktiska perspektiv som kan väcka tankar och funderingar kring ett visst ämne. Handledarskap ger konkreta förslag på hur man kan fördjupa och bredda sina kunskaper i detta ämne. Den ger stöd för samtal, reflektion och diskussioner kring aktuella teman som knyter an till angelägna frågor i vardagsarbetet. Vår ambition är att underlätta för er, trots den begränsade tid ni har, att skapa tid för fördjupning i ett ämne på egen hand eller i grupp. Vi vill även stimulera till reflektion, diskussioner och verksamhetsutveckling. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 2

ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA NR 3 2015 02 Välkommen 04 Inledning Ålderism och stigma ett dubbelt utanförskap Text: Susanne Rolfner Suvanto Diskussionsunderlag 07 Äldres psykiska hälsa och ohälsa Text: Susanne Rolfner Suvanto Handledarskap direkt till din mejl! Handledarskap till tidningen Äldreomsorg kommer direkt till din mejl. Som prenumerant kan du ladda ner så många exemplar du behöver för att tillsammans med dina kollegor och medarbetare fördjupa dig i det aktuella temat. Behöver du en prenumeration? Nu kan du teckna en helårsprenumeration av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nummer) för 799 kronor per år (exklusive moms). Ring 08-462 26 70 eller mejla aldreomsorg@gothiafortbildning.se. Handledarskap levereras digitalt och får skrivas ut i så många exemplar du önskar. Får ej mejlas vidare. Kontakta oss foto: Istock Äldreomsorgs målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera all personal inom äldreomsorgen liksom chefer och förtroendevalda och bidra till att verksamheten ständigt utvecklas. I varje temanummer finner ni såväl bakgrund som teoretiska och praktiska perspektiv som syftar till att ge nödvändig och kontinuerlig kompetensutveckling kring ett aktuellt tema. Tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg är politiskt och fackligt oberoende tidningar och kommer ut med sex nummer per år. Ansvarig utgivare: Ulrika Beck-Friis chefredaktör: Ulrika Beck-Friis Redaktör: Sara Othman, sara.othman@gothiafortbildning.se omslag: Mikael M Johansson. På bilden Karin Thulin, som intervjuas i tidningen Äldreomsorg nummer 3. Layout: Harnäs Text & Grafisk Form ISSN: 2001-5372 Prenumeration: 08-462 26 70 aldreomsorg@gothiafortbildning.se Kundtjänst: 08-462 26 70, info@gothiafortbildning.se Annonser: Gunilla Johansson, 090-71 15 04, Nina Edlund, 090-71 15 40 bokning@display-umea.se Växel: 08-462 26 60 Box 22543, 104 22 Stockholm. e-post: info@gothiafortbildning.se Besöksadress: Kungsholmstorg 5, Stockholm Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och Handledarskap till Grundskoletidningen samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 3

Fördjupning Ålderism och stigma ett dubbelt utanförskap Vi talar om äldre både i termer av vördnad och förminskande. I båda fallen är effekten densamma ett avstånd skapas. Det blir särskilt tydligt när det handlar om äldre med psykisk ohälsa, skriver Susanne Rolfner Suvanto. Det är februari 2011. Ljuset över Nordsjön är just så där magiskt som jag drömt om. Den långa stranden, pirerna och den ihärdiga vinden får mig att tänka långt bortanför den pågående konferensen. Europeiska unionen har finansierat projektet DataPrev om registerstudier och prevention av psykisk ohälsa. Konferensen har samlat delegater som arbetar med psykisk hälsa, prevention och promotion, från hela Europa och Haag står som värd. De övriga länderna Finland, Storbritannien, Tyskland och Norge har stora delegationer på plats. Jag är tillsammans med min kollega, som jag lockat med mig, de enda två svenska representanterna. Jag är inte förvånad. Förebyggande av psykisk ohälsa och stödjande av psykisk hälsa är något jag sett ganska lite av i Sverige. Ämnet är som den ensamma rosen jag fann på stranden vid lunchpromenaden ensam och efterlängtad. Mitt främsta skäl till att delta var att ett av det EU-finansierade projektet Dataprevs teman handlade om äldre och psykisk ohälsa. Ansvariga för rapporten The Psychosocial Interventions for the Prevention of Depression in Older Adults: Systematic review and Meta-Analysis, var bland annat mina finska kollegor, professor Kristian Wahlbeck och fil.dr. Anna Forsman. De inledande passen bestod av professorer och andra lärda som gav en introduktion till projektets olika teman som, förutom äldre, handlade om barn, arbetsliv, primärvård och skola. När Kristian Wahlbäck presenterat äldretemat, en av de introduktioner som ska lägga grunden för diskussion mellan paneldeltagarna, utbrast ett lättsamt mumlande i panelen. De flesta var män i sina bästa år med omfattande akademiska meriter. Ett osynligt ryggdunkande från Kristians kollegor ja, du Kristian, vi får väl börja gå på pensionärsföreningar och museer när vi blir äldre. Det kommer vi att må bra av. Därmed var ämnet avhandlat och panelen rynkade återigen sina pannor över de mer angelägna och seriösa ämnen som nu skulle diskuteras. Det var med en viss besvikelse jag såg det som hände, men jag vågade inte resa mig upp och begära ordet. Min engelska var för knapp och jag hade ju inte ens doktorerat. I dag ångrar jag mig och i dag vet jag mer som skulle gett mig betydande råg i ryggen. Vi har i dag nästan 1,9 miljoner svenskar kvinnor och män som är äldre än 65 år. Det är ingen liten grupp, men högst heterogen. Trots det och trots alla mantran om att man är den man är hela livet så talar vi om äldre som en grupp. Vi talar om äldre både i termer av vördnad, som sköra och aktade, och i termer av förminskande, nästan som barn. I båda fallen är effekten densamma. De är människor vilka vi skapar ett avstånd till och som av flera skäl ska skyddas eller hållas utanför det offentliga rummet. Det blir särskilt tydligt när vi ser på den psykiska hälsan. Psykisk hälsa har vi alla, precis som fysisk. Det kan vid ogynnsamma förhållanden och olika omständigheter bli till en ohälsa omständigheter som i stor utsträckning kan förebyggas. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 4

Fördjupning Depressionen är oavsett ålder en krävande helvetisk sjukdom som både kan förebyggas och behandlas. Men om vi ser på de olika insatser som görs i dag riktat till äldre så ligger störst fokus på kroppen. Vi ska lära oss att inte ramla. Se upp för farliga mattkanter och högklackade skor. Träna balansen genom knäböj samtidigt som du håller i köksstolen. Tänderna och munnen ska skötas och maten ska vara näringsrik. Psyket då? Ja, men det är ju bara psykiskt. I sina allvarligaste former kan dock också problem av det psykiska slaget vara dödliga. Det kan handla om depressioner, psykoser, djupa kriser eller tvångstankar. Det är 3 4 gånger vanligare med depression efter 65 års ålder än före och några av de största andelarna självmord återfinns bland äldre män. Det finns de som menar att det inte är så konstigt att bli deprimerad man är ju gammal. Men depression, inte lite vanlig deppighet eller sorg, är inget normaltillstånd för den som nått en hög ålder. Depressionen är oavsett ålder en krävande helvetisk sjukdom som både kan förebyggas och behandlas. Så när samhället och vården inte lägger resurser på att möta äldres psykiska ohälsa så ställs en stor del av befolkningen utanför rätten till behandling. Vi kan stödja den psykiska hälsan på många olika sätt. Anna Forsman talar ofta om socialt kapital. Ett kapital med säker avkastning. Vi investerar vår tid att söka kontakt och upprätthålla kontakt med andra människor och sociala system som ger oss en positiv upplevelse. Vi möts i olika konstellationer, grupper och sammanhang som gör oss viktiga för oss själva och andra. Det rustar oss för att mota borta mörka tankar och få möjlighet att tala med någon om dem. Att stärka den psykiska hälsan kan enkelt beskrivas som KASAM känsla av sammanhang och meningsfullhet. Varför kan vi då inte se den psykiska hälsan eller ohälsan hos den äldre? Under de år som jag haft möjligheten att arbeta med detta område har jag ofta ställt frågan till dem som lyssnat på mina föreläsningar om jag säger den äldre, vem tänker du på och vem ser du framför dig i ditt inre? De allra flesta svarar med ett stort leende att det är en äldre Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 5

Fördjupning Statistiskt sett har de flesta av oss en arbetskamrat, anhörig eller god vän med psykisk ohälsa. kvinna de ser, en mormor. Denna mormor visar sig sedan inte supa, inte ha sex, inte vara ett våldsoffer och så vidare. Det är för så många otänkbart att mormors psykiska ohälsa är av ett sådant slag att det krävs vård. Mormor är ju för oss yngre den förklarade själen som vi själva en dag ska kunna uppnå. När professor Lars Andersson introducerade begreppet ålderism pekade han ut hur ålder är ett av våra mest dolda områden för diskriminering och fördomar. Det dolda tror jag beror just på att vår paternalism består i en sorts upphöjande av person till en nivå där hen inte heller längre är kapabel att vara en samhällsmedborgare som andra. Det skulle väl kunna räcka som förklaring till att äldres psykiska hälsa och ohälsa är eftersatt att det beror på våra fördomar kring äldre och åldrandet. Men nej, till det kommer också den stigmatisering som också omgärdar området psyke. Stigmatisering som är grekiska och betyder märke handlar om hur en majoritet märker ut en mindre grupp. De andra, de som inte är som vi och som vi behöver skilja från oss för att skydda oss. I historikern Cecilia Rivings bok Icke som en annan människa (Gidlunds Förlag, 2008) berättas det om en kvinna med vanställt ansikte som placeras på ett mentalsjukhus för att skydda gravida kvinnor från att se henne. Det fanns under 1700- och 1800-talet en föreställning om att det barn som kvinnan bar skulle kunna påverkas av att mamman sett ett vanställt ansikte. Vi är tack och lov långt från dessa föreställningar i dag men trots det och trots att den psykiska ohälsan är så vanlig, vågar många inte berätta om att man är drabbad. Undersökningar som bland annat kampanjen Hjärnkoll genomfört har visat att så många som en av fyra har uttryckt att man inte kan tänka sig att ha en arbetskamrat med psykisk ohälsa. Statistiskt sett har de flesta av oss en arbetskamrat, anhörig eller god vän med psykisk ohälsa. För äldre kan stigmatiseringen kring psykisk ohälsa vara än starkare genom erfarenheter från de stora mentalsjukhusens tid. Och genom media, i litteraturen och inte minst löpsedlar så sprids ett budskap om den farliga, oberäkneliga psykiskt sjuke. Även om vi inte vill tro det så påverkas vi av det som sägs runt omkring oss. Synligt blir det i samband med byggande av gruppbostäder där protester fortfarande är vanliga och där mänsklighetens sämsta drag lockas fram. Stigmatiseringen som följer med en psykiatrisk diagnos kan också ses i relation till annan sjukvård där den psykiatriska diagnosen skymmer andra symtom. När ortopeden eller mag-tarmspecialisten får se att patienten har en psykiatrisk diagnos händer det lätt att det som patienten söker hjälp för hänförs till de psykiska besvären. En konsekvens av detta, resultat som presenterades vid Nordiska rådets expertgrupp i Köpenhamn hösten 2010, är att många med en psykiatrisk diagnos har en kraftigt förkortad livslängd i jämförelse med andra. Vi har två stora och tunga fenomen att kämpa mot när vi tar oss an ett område som äldres psykiska hälsa och ohälsa. Det är långt ifrån omöjligt att bryta igenom, men det kräver av oss det svåraste som finns. Att vi måste tänka på ett annat sätt och ständigt ifrågasätta vårt eget tänkande. Vi måste också ta till oss att detta att vara människa är att ha föreställningar och fördomar om andra och det jag inte känner till. Försonas med det som en medvetenhet om din mänsklighet men agera aldrig utefter det. Vänd inte bort din blick från den andres ansikte, om du gör det så dödar du den andre! (Fri tolkning utifrån filosofen Levinás) Susanne Rolfner Suvanto är leg. sjuksköterska och fil.mag. i vårdpedagogik. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 6

Diskussionsunderlag Äldres psykiska hälsa och ohälsa I detta nummer av tidningen Äldreomsorg har vi genom olika artiklar och intervjuer fördjupat oss i temat äldres psykiska hälsa. Här har Susanne Rolfner Suvanto samlat frågor kring de olika artiklarna som kan fungera som underlag för egen reflektion eller i samtal kollegor emellan. Äldre och psykisk hälsa är ett omfattande och spännande område. För många ett ganska nytt område. Oavsett är det ett viktigt ämne att ta sig tid och reflektera över. De frågor som du här har tillgång till bygger på artiklar i tidningen Äldreomsorgs nummer 3 med tema äldres psykiska hälsa. Ta tid på dig, läs, fundera en stund för dig själv och dela sedan med dig av dina tankar med andra. Den övergripande frågan är vad det du läser och de kunskaper samt erfarenheter du får del av kommer att få för betydelse för den verksamhet där du befinner dig. Projekt som krossar myter I artikeln Liv kan räddas med små medel på sidan 17 beskriver Mona Wikland och Sofi Hult hur de arbetar i sin verksamhet utifrån att de nu är instruktörer i kursen Första hjälpen till psykisk hälsa äldre. Det kan vara väldigt frustrerande att inte ha tillräckliga kunskaper när man ser behov hos dem man möter. Det kan ge samvetsstress. Samvetsstress handlar om att man vet vad man borde göra men inte får möjlighet att göra det. Det kan också handla om att man vet att något borde göras men vet inte vad. I båda fallen blir känslan att man sviker den som man är satt att hjälpa. 1. Känner du igen det som Mona Wikland och Sofi Hult beskriver, att det finns många med psykisk ohälsa men lite kunskap om hur man ska bemöta det? 2. Vilka kunskaper och verktyg har du/ni för att möta psykisk ohälsa hos äldre? 3. Vad skulle ni behöva för att utveckla bemötandet? Mona Wikland och Sofi Hult beskriver också hur de med enkla medel kan möta äldre med psykisk ohälsa. Med Första hjälpen till psykisk hälsa äldre har de en konkret manual att följa som ger stöd. 4. Tror du att det kan räcka med små medel för att kunna göra skillnad för den äldre, så som Mona Wikland och Sofi Hult beskriver det? 5. Vad gör ni i dag som motsvarar detta och skulle ni kunna göra mer av det? 6. Tror du/ni att det finns en rädsla för att fråga hur någon mår i själen? Den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är självmord. Det är något som fortfarande är förenat med många fördomar och tabun. 7. Vilken kunskap och tankar har du om självmord? Var det något i denna artikel som gav dig en aha-upplevelse när det gäller självmord? 8. Har ni rutiner och kunskap på er arbetsplats ifall någon uttrycker att hen inte vill leva längre? Känner du till vilka tecknen och riskerna är? 9. Vad tänker du om metoden Första hjälpen är det något som ni skulle behöva där du befinner dig? Eller har du/ni fått andra idéer och tankar om vad ni skulle kunna göra? 10. Om ni har planer att göra något utifrån den här artikeln, vem eller vilka behöver ni kontakta? Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 7

Diskussionsunderlag Vi är medmänniskor, inte terapeuter Karin Thulin är volontär i föreningen Minds Äldretelefon och hon har också egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Du kan läsa om henne i artikeln Vi är medmänniskor, inte terapeuter på sidan 20. Att vara volontär ger både tillfredställelse att kunna hjälpa, något som vi vet också är viktigt för välbefinnandet och så klart för den hjälpbehövande. Det kan också för den ringande, behövande, vara stärkande att få tala med någon som är i samma ålder. Det kan ge styrka att se att det är möjligt att må bättre, kunna fylla en uppgift och vara i ett meningsfullt sammanhang. 11. Känner du/ni igen det som Karin berättar om ensamheten och hur den kan äta sig in i en människa? 12. Karin trycker på att de inte är terapeuter utan medmänniskor, tror du det förhållningssättet skulle kunna fungera i andra sammanhang? Karin Thulin berättar öppet om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Forskning och svenska befolkningsundersökningar av kampanjer för att motverka negativa attityder till personer med psykisk ohälsa har visat att det som påverkar i positiv riktning är om människor vågar vara öppna med sina erfarenheter. 13. Karin har själv egen erfarenhet av psykisk ohälsa, tror du det har en betydelse i samtalet med de som ringer och i så fall på vilket sätt? 14. Kreativitet i alla former kan vara ett sett att uttrycka sina känslor och tankar, menar Karin. Det har hjälpt henne. Vad skulle du/ni kunna göra för att öka möjligheten att uttrycka sig där du/ni befinner er? Träffarna viktigt stöd för anhöriga Familjecenter för äldre i Värmdö, som du kan läsa om på sidan 23, är en mötesplats för dem som vårdar eller vårdat sina anhöriga. Detta är inte bara är fysiskt tungt utan också psykiskt tungt, berättar de som besöker Familjecenter. Det är många svåra beslut som ska tas och många har kanske inte pratat med sin anhöriga innan sjukdomstiden och vet inte vad hen skulle vilja. 15. Bengt Carlsson berättar i artikeln att han först trodde att han inte skulle få gå kvar på Familjecenter när hans fru avlidit. Hur ser det ut hos dig/er där ni verkar finns den möjligheten att få stöd även efter att den man vårdat avlidit? 16. Vad tror du att personalens roll är i en verksamhet som Familjecenter för äldre vilka viktiga komponenter behövs för att man ska våga vara öppen med både glädje och sorg? För vård- omsorgspersonal kan det vara lätt att bara se anhörigvårdaren och dennes anhöriga i nuet, utan tidigare erfarenheter och framtida farhågor och drömmar. Ett salutogent synsätt kan vara att i alla lägen se människan. Det kan också vara givande att se att de man möter också har resurser som personalen kan behöva. 17. Det kan vara ett stort steg att som anhörig släppa taget om den som hen stått nära i många år. I vissa fall kan det också vara förenat med oro om vad som ska hända om de dör innan deras närstående. Vad kan du göra för att Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 8

Diskussionsunderlag stödja anhöriga när flytt till särskilt boende är aktuellt för den som drabbats av demenssjukdom? 18. Tycker du/ni har tillräckligt med kunskap för att kunna hantera kriser, så som till exempel Bengt hade lärt sig under sitt yrkesliv? 19. Om inte hur skulle du/ni kunna öka kunskapen och förmågan att möta kriser? Vad tror du krävs förutom kompetens? Att vara anhörigvårdare är tungt och kan påverka den psykiska och fysiska hälsan negativt. Anhörigvårdare kanske glömmer bort sig själva inför ansvaret för sin närstående. På Familjecenter finns mycket som inte bara handlar om samvaro, utan också en möjlighet till paus, avslappning, massage och yoga. 20. För att kunna vårda en anhörig krävs att man också tar hand om sig själv. Inger Ekroth, en av verksamhetsledarna, pekar på vikten av att man får hjälp till självhjälp. Tror du att det finns en risk att vi som vård- och omsorgspersonal knyter anhöriga och deras partners för hårt till oss? Att man som anhöriga kan riskera att inte tro på sin egen förmåga? 21. Vad tänker du på när det gäller namnet Familjecenter finns det någon eller några som skulle kunna känna att detta inte är en verksamhet för dem? Eller är familjecenter något som förstås som en öppen och inte sjukdomsrelaterad verksamhet? Hur tänker du/ni? 22. Vad har du/ni tagit till er utifrån den artikeln? Finns det något som du/ni vill göra utifrån det som förmedlats från Familjecenter i Värmdö? Samtal i grupp förebygger depression Professor Marie Åsberg har tillsammans med bland annat Ulla Peterson från Linnéuniversitet arbetat med reminiscensterapi i syfte att förebygga depression. Åsberg säger i intervjun på sidan 30 att mycket fokus ligger på kroppen, men inte så mycket på den psykiska ohälsan, framför allt inte depression. Det finns därför en stor risk att man negligerar det som verkligen är livskvalitet för den äldre. 23. Hur stor del av din/er verksamhet handlar om psykisk ohälsa och hur stor andel på fysisk? Är det en bra fördelning? 24. Vilken är er/din reflektion över att depression är den mest betydelsefulla variabeln för äldres livskvalitet? Reminiscens har visat sig inte bara ha en positiv effekt genom möjligheten att tala om viktiga saker i livet utan det är också de sociala aktiviteterna som spelar roll. Samtalen i reminiscensgrupperna ger en möjlighet att lägga livet till rätta. 25. Att samtala med andra om det som är viktigt och med stöd av en samtalsledare kan förebygga psykisk ohälsa. Finns det möjlighet i din/er verksamhet att samtala tillsammans om erfarenheter och viktiga teman i livet? Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 9

Diskussionsunderlag 26. Känner du till reminiscens och i så fall vilken är din erfarenhet? Vilka risker och möjligheter ser du med att arbeta med reminiscensgrupper? Depression går att förebygga men alltför lite tid och resurser läggs på att göra något innan sjukdomen inträffar. Resurserna läggs i stället oftare på behandling. 27. Hur ofta och på vilket sätt arbetar du/ni med förebyggande insatser och hälsofrämjande insatser? 28. Vad och vilka insatser är det ni arbetar med? Vad skulle ni kunna utveckla ytterligare och vad skulle i så fall behövas? 29. Krävs det alltid mer personal och mer pengar för att arbeta förebyggande och stödjande? Arbetet med att utveckla reminiscensprogrammet fortsätter under hösten och distriktssköterskor i Stockholm kommer att utbildas i metoden. Marie Åsberg pekar också på att inte alla kan delta i reminiscensgrupperna, framförallt om den äldre har olika former av kognitiv påverkan. Åsberg pekar också på att alla minnen inte är ljusa och att det kan finnas mycket smärta. 30. Hur och var i din/er verksamheten skulle reminiscensgrupper kunna användas? Gemenskap som lindrar ångest I intervjun på sidan 33 beskriver cancerläkaren Peter Strang att gemenskap handlar om möjligheten att tillsammans med någon annan prata om livet såväl dåtid, nutid och framtid. Trots att Peter Strang möter sina patienter i ett absolut slutskede så är hans råd att prata om vad man förväntar sig just nu. 31. Känner du igen det Peter Strang beskriver, om behovet av att få lägga sitt liv till rätta när man vet att man inom kort kommer att dö? 32. Hur känner du/ni för att prata om döden, och livet? Har du/ni själva behov av att få prata hur du/ni själva ser på döden innan ni har dessa samtal med andra? Det är inte bara vårdtagaren som berörs och som minns möten med personalen. Även vårdpersonalen berörs. Det handlar om frågor och livsvillkor som gäller oss alla att vi ska leva och en gång ska dö. Cecilia Melder, teol.dr, har sagt att man inte kan ha existentiella samtal utan att beröras själv. 33. Vilka samtal minns du/ni som betytt något för dig som privatperson? Som professionell? 34. Minns du/ni vad det var som var betydelsefullt? Så skapas trygghet vid flytt Forskaren Martina Boström har studerat äldres flytt till särskilt boende. Vad det betyder för den äldre och hur tryggheten påverkas och gestaltas. Hon beskriver inledningsvis i sin artikel på sidan 35 sina egna erfarenheter av att flytta och jämför dem med hur det kan vara för den som flyttar till ett äldreboende. Det finns en viktig skillnad och det är att flytten oftast handlar om en nödvändig flytt och dessutom kanske den sista som kommer göras i den äldres liv. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 10

Diskussionsunderlag 35. Om du/ni jämför rutiner, situation för dem som flyttar till ett äldreboende med de som flyttar till en vanlig bostad vilka är skillnaderna och likheterna? 36. Hur kan man skapa trygghet i en flytt till äldreboende? Vad är viktigt att tänka på? Författaren pekar på att trygghet är mer komplext och utmanande än bara rutiner med klockslag och dagsschema. Rutiner kan ju handla om vad som ska göras och inte bara när det ska göras. Det är möjligt att för några är rutiner detsamma som att man kan vara flexibel med vissa saker och med andra inte. 37. Vad ger dig trygghet? 38. Tror du att personalens trygghet eller otrygghet påverkar de äldres upplevelse av trygghet? 39. Vad är trygghet? Diskuterar och reflekterar ni där du/ni finns om vad som är trygghet och för vem? Undersöker ni, frågar ni om trygghet? 40. Kapitlet handlar mycket om särskilt boende, har ni reflekterat och diskuterat att för de flesta som flyttar till särskilt boende så innebär att det leva och bo tillsammans med andra människor som man själv inte valt att bo tillsammans med? Hur ska självmord förebyggas? I artikeln på sidan 28 intervjuas utredaren Jenny Telander om Folkhälsomyndighetens satsningar på äldre. 41. Vad är din reflektion efter att du läst artikeln om Folkhälsomyndighetens rapport? Tror du att det hade behövts att man lyft äldre särskilt för att undvika 65-årsgränsen? 42. Tror du att det hade varit bra om man tipsat om olika metoder för att förebygga psykisk ohälsa trots att man inte direkt hade det uppdraget? 43. Folkhälsomyndigheten har ett brett uppdrag för att främja hälsan, har du koll på vad de arbetar med och använder du något av deras material om hälsa i ditt arbete med äldre? 44. Vad är din/er uppfattning, har vi för mycket fokus på äldreomsorg till nackdel för samhällsfrågor som bostäder, mötesplatser och närservice? Om man skulle lägga mer resurser på detta hur tror du/ni att det skulle påverka ert arbete? Susanne Rolfner Suvanto är leg. sjuksköterska och fil.mag. i vårdpedagogik. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på www.gothiafortbildning.se 3/ 2015 11

Foto: Mikael M Johansson Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och Handledarskap i grundskolan samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. aktuellt tema 3/2015 Äldres psykiska hälsa ex à 115 kr Art.nr. 720408 prenumerera! Läs mer på www.gothiafortbildning.se ex à 85 kr Art.nr. 720414 Beställ tidigare nummer! Du hittar dem på vår hemsida: gothiafortbildning.se Handledarskap till tidningen 3/2015 Årgång 20 Äldres psykiska hälsa DiskussionsunDerlag & fördjupning Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 629 kr/år (ex moms) Handledarskap till Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 399 kr/år (ex moms) Äldreomsorg + Handledarskap st Helårsprenumerationer av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nr) 799:-/år (ex moms). Tidningen Äldreomsorg utlandet Kontakta kundservice för information och beställning: 08-462 26 70. Skriv ut och spara!