Ett tryggt hem äldres dröm

Transkript

1 Handledarskap till tidningen 2/2015 Årgång 20 Skrivh ut oca! spar Ett tryggt hem äldres dröm Reflektionsfrågor och fördjupning till temat bättre boende Foto: Istock

2 Trygghet och självbestämmande viktigast för äldre Handledarskap har som mål att fördjupa det tema som finns i tidningen Äldreomsorg och genom upplägget hoppas vi kunna bidra till verksamhetsutveckling. Vår ambition är att underlätta för er att i fortbildande syfte reflektera kring de artiklar vi har i tidningen och diskutera frågor som hör till temat. Temat för nummer två av tidningen Äldreomsorg är Bättre boende. Vi har försökt att ge såväl ett historiskt perspektiv som en bild av hur det ser ut i dag och hur äldre vill bo. Majoriteten, även de över 80 år, vill bo kvar hemma. Oavsett var äldre bor toppar trygghet och självbestämmande deras krav på ett bra boende. Handledarskap bygger vidare på bostadstemat genom att berätta om hur äldreboendet Vågen i Arvika arbetar för att de boende ska känna sig delaktiga. Diskussionsfrågorna i Handledarskap ger en möjlighet till reflektion och utveckling. Socionomen Monica Forsman har valt fem perspektiv för frågorna. De siktar på framtiden med avstamp i dagens verklighet och hur det sett ut historiskt. Vi hoppas de bidrar till en utvecklande diskussion! Ulrika Beck-Friis Chefredaktör Handledarskap Vi vill med tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg förmedla och stimulera till kunskap, lärande och idéer till förtroendevalda, chefer och all personal inom vård och omsorg. Vår målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera personalen och få verksamheter att ständigt utvecklas. Tidningen Äldreomsorg ger med varje temanummer bakgrund och såväl teoretiska som praktiska perspektiv som kan väcka tankar och funderingar kring ett visst ämne. Handledarskap ger konkreta förslag på hur man kan fördjupa och bredda sina kunskaper i detta ämne. Den ger stöd för samtal, reflektion och diskussioner kring aktuella teman som knyter an till angelägna frågor i vardagsarbetet. Vår ambition är att underlätta för er, trots den begränsade tid ni har, att skapa tid för fördjupning i ett ämne på egen hand eller i grupp. Vi vill även stimulera till reflektion, diskussioner och verksamhetsutveckling. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 2/

3 bättre boende NR Välkommen 04 Inledning Samtalet öppnar för verkligt inflytande Text: Pernilla Rönnlid Diskussionsunderlag 06 Fem perspektiv på boende för äldre Text: Monika Forsman (NY BILD) Handledarskap direkt till din mejl! Handledarskap till tidningen Äldreomsorg kommer direkt till din mejl. Som prenumerant kan du ladda ner så många exemplar du behöver för att tillsammans med dina kollegor och medarbetare fördjupa dig i det aktuella temat. Behöver du en prenumeration? Nu kan du teckna en helårsprenumeration av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nummer) för 799 kronor per år (exklusive moms). Ring eller mejla aldreomsorg@gothiafortbildning.se. Handledarskap levereras digitalt och får skrivas ut i så många exemplar du önskar. Får ej mejlas vidare. Kontakta oss foto: Istock Äldreomsorgs målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera all personal inom äldreomsorgen liksom chefer och förtroendevalda och bidra till att verksamheten ständigt utvecklas. I varje temanummer finner ni såväl bakgrund som teoretiska och praktiska perspektiv som syftar till att ge nödvändig och kontinuerlig kompetensutveckling kring ett aktuellt tema. Tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg är politiskt och fackligt oberoende tidningar och kommer ut med sex nummer per år. Ansvarig utgivare: Ulrika Beck-Friis chefredaktör: Ulrika Beck-Friis Redaktör: Sara Othman, sara.othman@gothiafortbildning.se omslag: Pressbild/E-hemtjänst i Västerås Layout: Harnäs Text & Grafisk Form ISSN: Prenumeration: aldreomsorg@gothiafortbildning.se Kundtjänst: , info@gothiafortbildning.se Annonser: Gunilla Johansson, , Nina Edlund, bokning@display-umea.se Växel: Box 22543, Stockholm. e-post: info@gothiafortbildning.se Besöksadress: Kungsholmstorg 5, Stockholm Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och handledarskap till Grundskoletidningen samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 2/

4 Samtalet öppnar för verkligt inflytande Äldreboendet Vågen genomsyras av en dialog mellan boende och personal. För enhetschef Melinda Liljegren Mossberg är delaktigheten en självklarhet. Redan innan en brukare flyttar in på äldreboendet Vågen i Arvika blir han eller hon delaktig i sitt boende. Den som fått ett erbjudande om en lägenhet uppmanas att komma själv och titta. Brukarens delaktighet är absolut viktigast och informationen är riktad brukaren, inte till de anhöriga, berättar enhetschef Melinda Liljegren-Mossberg. Den som tacka ja till boendet får direkt ett kort introduktionssamtal med sin kontaktman på Vågen. Då får brukaren svara på frågor om hur hen vill ha vård och omsorg fram till det välkomstsamtal som sker en månad efter inflyttningen. Välkomstsamtalet utgår från värdegrunden och tydliggör också att brukaren ska vara så delaktig i sitt boende som möjligt. Vi frågar vad som är viktigt för att brukaren ska få en meningsfull vardag och ett värdigt liv. De får beskriva hur de vill att deras dag ser ut. Först sista frågan handlar om hur de vill få stöttning av oss i personalen. Minst en gång i månaden, men ofta flera gånger, har de boende Vågen egentid med sin kontaktman för att bestämma vad brukaren själv vill göra. Det kan handla om att gå på opera, handla nya byxor, få hjälp med hänga upp nya gardiner, gå på museum eller att bara sitta och prata. Som diskussionsunderlag till egentidstillfällena har Melinda Liljegren-Mossberg sammanställt samtalsfrågor utifrån brukarnas olika insatser. Frågorna utgår från värdegrunden och kan till exempel handla om hur de boende tycker att självbestämmandet fungerar på Vågen. Den övriga personalen delges sedan funderingarna på mejl från brukaren och kontaktmannen. På Vågen ingår personalen i intressegrupper med olika teman. I hälsogruppen diskuteras rehab och träning. Miljö- och måltidsgruppen planerar matsalen och maten. Dokumentationsgruppen tittar på dokumentationen utifrån värdegrunden och kontrollerar bland annat om alla brukare fått möjlighet till egentid. Det finns också en säkerhetsgrupp, en pedagogisk grupp, en schemagrupp, en inköpsgrupp och en aktivitetsgrupp. Grupperna har möten varje eller varannan månad och då deltar också Melinda Liljegren-Mossberg. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 2/

5 Nästan varje gång brukarna har lagt ett förslag har det kunnat genomföras. Ibland tar intressegrupperna hjälp av de boende, som till exempel när personalen diskuterade dukning och dekorationer i matsalen vid olika årstider. Innan några beslut fattades, gjordes enkäter bland de boende om hur de ville ha dukningen. Och innan jul anordnades en julmarknad där det såldes kakor som miljö- och måltidsgruppen hade bakat tillsammans med brukarna. De boende kan också lämna förslag och idéer till den personal som är med på mötena. I förlängningen har vi tänkt att ha med brukare i de här mötena, berättar Melinda Liljegren-Mossberg. På Vågen finns också ett boråd, där Melinda Liljegren- Mossberg ingår tillsammans med representanter för de boende. Borådet träffas fyra gånger om året och diskuterar till exempel personalbemanning under helgerna, rutiner, larm och fester. Frågorna som lyfts i rådet kommer såväl från Melinda Liljegren-Mossberg som från personal och brukare. Nästan varje gång brukarna har lagt ett förslag har det kunnat genomföras, berättar Melinda Liljegren-Mossberg. Mycket handlar om mat. Ett förslag från de boende var att köpa annan potatis än den som serverades, som många tyckte var för hård. Ett annat tog upp vara varför personalen inte bakade osötade kakor utan köpte in färdiga. De boende som behöver äta osötat ville också ha hembakat och efter att det togs upp i borådet bakar vi också de osötade kakorna själva. På borådet planerades också förra årets midsommarfest för alla 90 boende på Vågen. Borådet planerade menyn i detalj, exakt vad som skulle serveras till förrätt, huvudrätt och eftererrätt. Sen var det bara för personalen att fixa. Alla brukare får vara med på borådet, men Melinda Liljegren-Mossberg märker att om de är många blir det svårt att diskutera. Numera bjuder jag in speciella personer som får till uppgift att fråga de andra om de har något att ta upp. Protokoll från mötet delas sedan ut till alla brukare och personalen tar dessutom upp det på APT. Några i borådet har anammat styrelseledarrollen och de känner sig som ambassadör för resten av brukarna. Men även om boråden är givande och ger utrymme för att viktiga frågor diskuteras, är det ändå de enskilda samtalen med brukarna som ger mest. Därför lägger Melinda Liljegren-Mossberg ner mycket tid på att genom samtalen få veta hur de boende vill ha sin vardag. Hon tycker att det märks på de boende att de uppskattar delaktigheten eftersom de uttrycker att det är positivt att deras önskemål tas tillvara och att de får välja själva. Det kommer aldrig några klagomål på att de boende inte får göra något de vill. De klagar mer på att de är gamla, trötta och kanske inte vill bre sin smörgås själv fast man klarar av det. Brukare på Vågen får också ta ansvar för det man klarar av. Har man jobbat med blommor hela livet, kan man vara med och bestämma vilka blommor som ska köpas till parken och plantera dem. Det är viktigt att känna att någon bryr sig om min åsikt. För Melinda Liljegren-Mossberg är det en självklarhet att de boende ska vara med och bestämma om sin vardag. Hon är övertygad om att det är viktigt för alla människors välbefinnande att känna ett värde och ha en uppgift. Man är en unik person som har unika kunskaper, erfarenheter, förmågor och ska bemötas som den unika person man är. Man ska tillgodoses som den man är och inte som en schablon. Pernilla Rönnlid Reporter på tidningen Äldreomsorg Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 2/

6 Diskussionsunderlag Fem perspektiv på boende för äldre Många äldreboenden har skapats för att tillgodose behov som i dag är överspelade. Med den meningen börjar docent Peter Westlund sin artikel Den långa vägen hem (s. 18) och följdfrågorna för läsaren blir: Vilka behov är då aktuella i dag? Vilka konsekvenser har dessa för äldres boende? Vilken roll spelar den enskildes faktiska möjlighet till delaktighet avseende sitt boende och sin vardag i stort? Hur kan vi nå dit? Den röda tråden i nummer av två tidningen Äldreomsorg utgår från Peter Westlunds ovan formulerade konstaterande, och söker svar på hur vi i Sverige kan, ska och bör planera framåt i en rad intressanta artiklar. Författarinnan Merete Mazzarellas krönika uttrycker numrets tema på ett tankeväckande, och säkert för många, igenkännande sätt när hon skriver oron för sen kastar ohjälpligt en skugga över ens nu. Den oro hon syftar på är oron över att inte få ett boende med tillräcklig trygghet och närvaro av andra människor. Tidningen Handledarskaps arbetsmaterial är indelat i fem perspektiv och fokus är på framtiden, men materialet tar avstamp i historia och nutid: 1. Historia och nutid 2. Teknik i framtida äldreomsorg 3. Den fysiska miljöns betydelse 4. Delaktighet i framtida äldreomsorg och samhälle 5. Hemma hos mig Det kan vara jobbigt att läsa om hur det borde vara när man själv står i en verksamhet som varken är framtidsinriktad eller speciellt värdegrundsbaserad. Men då gäller det att blicka framåt, både kort- och långsiktigt. Kortsiktigt genom att se det som jag/vi faktiskt redan gör. Därför finns ett antal reflektionsfrågor som uppmuntrar till jämförelse av artiklarnas innehåll och den egna arbetsplatsen. Det historiska hjälper oss att se att utvecklingen går framåt, trots att den kunde gå snabbare om alla drog åt samma håll. Långsiktigt genom att skaffa sig en bred kunskapsbas för att delta i diskussioner och framtida utvecklingsarbete. Därför finns ett antal reflektionsfrågor kring ny kunskap som presenteras, bland annat med koppling till vad den skulle innebära i den egna verksamheten. 1. Historia och nutid Peter Westlund konstaterar att vi i dag erbjuder olika boendeformer ellerhemtjänst/hemsjukvård, omsorg som kommit till för att säkerställa de äldres överlevnad, men som i dag förväntas skapa en vardag med meningsfullhet och sammanhang för olika individer. Den ekvationen utmanar och kräver såväl god arbetsledning och kunskap, som en attitydförändring i hela samhället. För att påbörja denna attitydförändring rekommenderas att läsa Peter Westlunds text som börjar med en genomgång av institutionens historia, i enlighet med den amerikanske forskaren Erwing Goffman. 1. Vad har vi i min verksamhet kvar av den traditionella institutionens kännetecken? 2. Vad kan vi göra för att minska resterna? 3. Hur väl stämmer Peter Westlunds resonemang med din egen uppfattning? Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 2/

7 Diskussionsunderlag 2. Teknik i framtida äldreomsorg Genom smarta mojänger och maskiner kan vi få ner behovet av personal. Oavsett vad man tycker finns tekniken i princip redan, men den är inte implementerad. I dag verkar man tycka att det är viktigt att umgås på toaletter, men själv skulle jag hellre ha en japansk toalett som hjälpte mig. Genom att införa massor av högteknologi har vi råd med empati och möten. Inte möten på toaletten, utan riktiga möten. Ovan citat är från intervjun med Anders Ekholm, vice vd för Framtidsinstitutet, i artikeln Tekniken kan ge mer rum för empati (s. 33). Anders Ekholm ger ett antal exempel på hur tekniken kan förändra äldreomsorgen, och han menar att det är och kommer att bli en nödvändighet i en nära framtid. Användning av teknik kan tydligt kopplas till värdeorden i äldreomsorgens nationella värdegrunden, som ju är dessa: Värdighet: Respekt för privatliv och integritet Självbestämmande Delaktighet Individanpassning Gott bemötande God kvalitet Välbefinnande: Trygghet Meningsfullhet och sammanhang 4. Vad är redan nu teknikbaserat på din arbetsplats? 5. Hur påverkar införd teknik dina äldres vardag? 6. Hur påverkar införd teknik hur väl arbetsplatsen kan leva upp till den nationella värdegrunden? Diskutera fler aspekter än den tidseffektiva. 7. Jämför hur det är nu och hur det var när du började inom området. Vilken är den största förändringen? 8. Belys hur några tekniska innovationer, till exempel japansk toalett, sensor vid ytterdörren, mikrovågsugn, e-hemtjänst, och så kallade sociala robotar inom demensomsorg, kan öka den äldres känsla av värdighet och välbefinnande! Eller är det så att tekniken minskar möjligheter till ett liv med livskvalitet? 3. Den fysiska miljöns betydelse Artikelförfattarna och forskarna Helle Wijk och Gunilla Aremyr diskuterar i artikeln Så blir lampor och tapeter ett stöd (s ) hur personer med demenssjukdomar samspelar med sin närmiljö. De har för Myndigheten för delaktighets räkning sammanställt en checklista och en evidensbaserad vägledning, som ska vara en hjälp för personal, äldre och anhöriga i arbetet med att individanpassa miljön. En genomtänkt miljö underlättar ett personcentrerat förhållningssätt. I stället för att utgå från den fysiska miljön och sedan anpassa den äldre så att den finner sig tillrätta, vill de vända på resonemanget och utgå från personen med demenssjukdom och därefter tillrättalägga miljön omkring denne. Helle Wijk och Gunilla Aremyr menar att oavsett om vi drabbats av en demenssjukdom eller inte värdesätter vi alla: Möjlighet till lugn, ro och avskildhet när vi vill vila. Utrymme och möjlighet till gemenskap när vi behöver det. Att känna igen oss i vår miljö. Att veta att vi är säkra och trygga i vår bostad. 9. Hur gör du för att de äldre du jobbar med upplever ovan? Gå igenom punkt för punkt. 10. Genomför en miljörunda på din arbetsplats och titta på hur ni än mer kan möjliggöra meningsfullhet och trygghet för era boende genom miljöförändringar. Tavlor? Inbjudande bokbord? Belysning? Gemenskapshörnor? Oljud? Placering av tv:n? Möjlighet till musik? Tyst utrymme? Utemiljö som stimulerar? 11. Vad i miljön behöver du vara uppmärksam på och kanske förändra efter hand för att underlätta för en person med demenssjukdom? 12. Att arbeta med miljön bidrar i allra högsta grad till ett personcentrerat förhållningssätt. Utveckla artikelförfattarnas koppling mellan miljön och levnadsberättelsen! 13. Vad innebär dina reflektioner för din arbetsplats? I slutet av artikeln finns arbetsfrågor att ta itu med utifrån checklistan. Hela materialet är systematiskt och konkret. I artikeln ges exempel på hur man kan jobba med det, steg för steg. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 2/

8 Diskussionsunderlag 14. Hur skulle ett förändringsarbete på din enhet se ut utifrån det nya materialet? 15. Vad skulle du tillsammans med kollegor, brukare och anhöriga vilja ta tag i först? 16. Vilken effekt på dina äldre skulle detta steg ha? Checklistan och den evidensbaserade vägledningen är framtagen på uppdrag av Myndigheten för delaktighet, som är en ny myndighet sedan Att den myndigheten finns visar på hur långt vi har kommit kunskapsmässigt avseende betydelsen av värdeordet delaktighet. Läs mer på myndighetens hemsida: I vad tillåts dina brukare vara delaktiga avseende sin bostad? 18. I vad skulle deras delaktighet avseende sin bostad kunna öka? 4. Delaktighet i framtida äldreomsorg och samhälle När forskaren Cecilia Hennings 100-åriga mor bröt lårbenet och en axel, bidrog hjälp från grannar, anpassning av bostaden och den sociala samvaron i samband med kyrkans soppluncher till att hon orkade kämpa med rehabilitering för att få tillbaka sina krafter och funktioner. Meningsfullheten i hennes vardag var en motivationsfaktor. Vad är det som ger äldre meningsfullhet finns i dess närmiljö och hur lättillgängligt det är, är frågor som Cecilia Henning undersökt, vilket du kan läsa om i artikeln Växande behov av sociala mötesplatser (s. 14). Hon har forskat om Nordens framtida äldreomsorg och funnit att den gemensamt stora utmaningen är att skapa: Mötesplatser Tillgänglighet Småskalighet Integration Delaktighet Detta innebär att även samhällsplaneringsarbetet måste ta en större del av ansvaret för morgondagens äldreomsorg än vad som sker nu. Vilka soffor finns i parken eller på gården? Hur kan färdtjänsten organiseras så att den upplevs som enkel, smidig och flexibel? Vilka gemenskapsutrymmen finns i området? I Linköping, där jag bor, planerade man för gemenskap i flera nya bostadsområden på 1980-talet, så kallade grannskapshus, men i dag för de en mer tynande tillvaro jämfört med när de var i sin vagga och sprudlade av aktiviteter och möjligheter till möten. I slutet av 70-talet forskades det i en rad projekt om hur socialt arbete och samhällsplanering kunde berika varandra, med delvis mycket goda resultat. Med begreppet tunna band i samspelet med andra menar Cecilia Henning de relationer med butikspersonal, hårfrissan och grannen vi har i grannskapet. Dessa är viktiga på ett annat sätt än de tjocka band vi har med familj och nära vänner. Genom att till exempel grannar och bekanta hälsar på varandra uppstår en igenkännande kontakt och individen blir sedd och bekräftad i vardagen. Det stärker känslan av samhörighet i samhället. De tunna banden är alltså viktiga för vårt samhällsbygge och demokratiarbete. Reflektera: 19. Vad innebär Cecilia Hennings ovan punkter (mötesplatser, tillgänglighet etc) i ett ordinärt åldersblandat område? 20. Vad innebär punkterna för Maria, 82 år, i ordinärt boende med hemtjänst? 21. Vad innebär punkterna för Lars, 82 år, på ett boende för personer med demenssjukdom? 22. Hur ser det ut i dag där du bor? 23. Hur ser det ut för de äldre du jobbar med? 24. Vilka mötesplatser för äldre finns i din närhet? 25. Hur bra är det att skapa mötesplatser endast för äldre? 26. Vilka förslag till dina kommunpolitiker har du för att Cecilia Hennings punkter ska bli verklighet i ditt område? 27. Vad finns redan att inspireras av eller att utveckla? Begreppet delaktighet i sig är värt att stanna upp inför. Vad menas med delaktighet, inom äldreomsorg och mer generellt? Flera av tidningen Äldreomsorgs artiklar hävdar att vi måste tänka bredare än tidigare avseende äldreomsorg. Hela samhället, med hjälp av samhällsplanerare, måste tänka nytt och utformas utifrån äldres behov. För att även i framtiden kunna erbjuda samtliga äldre en god livskvalitet måste förutsättningarna för detta finnas i närsamhället, inte bara i den specifika äldreomsorgen. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 2/

9 Diskussionsunderlag Delaktighet sker mellan individer vi gör något tillsammans, men också inom individen jag gör något. I det första exemplet är det sociala samspelet centralt, i det andra är det individens känsla av delaktighet i sin omgivning som styr graden av delaktighet. I äldre omsorgens nationella värdegrund exemplifieras delaktighet med följande punkter: Att ett klimat skapas som inbjuder till dialog om omsorgen. Att brukare och personal kommer fram till en gemensam lösning när verkligt självbestämmande inte är möjligt. Att som brukare få korrekt, saklig och tydlig information om olika möjligheter för att kunna utöva verkligt inflytande. Att brukare är med i vad som görs och händer. (Källa: Äldreomsorgens värdegrund Handbok i vardagen, Monika Forsman, Gothia Fortbildning 2014.) I artikeln Fyra sätt att vända en verksamhet utgår Peter Westlund från begreppet kulturell förändring som i detta sammanhang betyder en strävan till personcentrering, individualisering, empowerment och avinstitutionalisering. Hur bör äldreomsorgsenheten förändras för att jobba med äldre med mesta möjliga egenmakt, meningsfull vardag och individanpassat innehåll? Det handlar som många vet om såväl förändringar i organisation som attityder och tänk, och måste vara förankrat på samtliga nivåer i aktuell organisation. En del menar att det är nödvändigt med en så kallad kulturell förändring för att kunna leva upp till äldreomsorgens nationella värdegrund, eller annorlunda uttryckt, ett personcentrerat förhållningssätt. Enbart ett förändrat språkbruk påverkar det konkreta arbetet i en positiv riktning: Intagning eller inläggning jämfört med flyttprocess? Ankomstsamtal jämfört med välkomstsamtal? Avdelning jämfört med boende eller plan? Peter Westlund ger på sidan 21 exempel på fyra olika former av boendemodeller att inspireras av, samtliga med amerikanskt ursprung. Läs om varje modell och diskutera: 28. Finns det likheter med min egen arbetsplats? 29. Vad i de olika boendemodellerna bidrar till äldreomsorgens nationella värdegrund och ett personcentrerat förhållningssätt? 30. Eventuella invändningar mot modellerna? 31. Vilken modell ligger närmast min önskemodell av en framtida äldreomsorg? 32. Hur stor roll spelar vårt språkbruk för våra attityder och vårt förhållningssätt anser du? 33. Diskutera följande variationer på olika ord: Intagning, inläggning, flyttprocess Ankomstsamtal, välkomstsamtal Avdelning, boende, hyreslägenheter, plan Kund, pensionär, äldre, brukare, hyresgäst Vårda, hjälpa, stödja, assistera 5. Hemma hos mig Flera artiklar resonerar om hemmets betydelse: Svårt att välja mellan hem och hälsa (s. 24) av Sara Othman, De ville bo med likasinnade (s. 27) av Hanna Wallsten och När mamma flyttade hemifrån (s. 40) av Susanne Rolfner Suvanto. Läs och stanna upp vid dina tankar om dig själv. 34. Vad betyder talesättet Mitt hem är min borg när jag bli äldre och beroende av omsorg? 35. Vad är viktigast för mig? Mina kära möbler som hängt med hela livet, växterna jag vårdat, utsikten från vardagsrumsfönstret eller känslan av här hör jag hemma? Eller är det något annat? 36. Och vad avgör att jag slutligen lämnar min borg och flyttar dit där hjälpen finns? Kommer jag och mina anhöriga ha samma bevekelsegrunder? Några aspekter kommer att tas upp här för vidare reflektion utifrån de olika artiklarna. Marianne Granbom, som forskat om bostadens betydelse för äldre, berättar i artikeln Svårt att välja mellan hem och hälsa att motståndet mot att flytta från sin bostad verkligen är grundmurat. Det är viktigt att ha denna kunskap. Bostaden bidrar till den äldres identitet, och rädslan att inte kunna vara den man är om man flyttar till ett annat boende skrämmer. Att kunna fortsätta med sina vanor upplevs som oerhört viktigt. Just det ger Susanne Rolfner Suvanto exempel på när hon berättar om sin mammas flytt till äldreboen Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 2/

10 Diskussionsunderlag det Ros-Anders gård. För att underlätta för sin mamma ansträngde sig hennes anhöriga för att känslan skulle vara att mamma flyttade till något i stället för från. Artikelförfattaren punktar upp goda råd till personal samt anhöriga i motsvarande situation. Marianne Granbom har undersökt vad som är den utlösande faktorn till att man ändå flyttar från sin bostad. Det som ofta nämns i debatten, brist på trygghet i hemmet samt ensamhet, har inte varit avgörande för att flytta, utan mer tillgänglighetsproblem, kognitiva försämringar och svårigheter med praktiska göranden så som matlagning. Även artikeln De ville bo med likasinnade om Regnbågen, Europas första seniorboende för hbt-personer, fokuserar på vad som är viktigt i boendeaspekten, och det är främst trygghet och gemenskap. Trygghet innebär att kunna fortsätta att vara den man är, och inte behöva förklara sig för personal och omgivning. Flera av de boende har flyttat långt ifrån sitt ursprung, nätverk och bostad. Just möjligheten att känna gemenskap i vardagen och vara accepterad för den man är har vägt tyngre än att hålla fast vid sitt tidigare liv. Likaså är vetskapen om att man i en eventuell framtida omsorgssituation möts av en personal som vet att man tillhör hbt-gruppen en betydelse full faktor. I boken Äldreomsorgens värdegrund Handbok i vardagen finns förslag på frågor (sid 43) man kan ställa sig inför ett första samtal med en äldre som flyttar in på ett boende, för att tydliggöra att tidigare vanor är viktiga och att delaktighet ska råda: Hur gör vi för att första mötet ska bli så bra som möjligt? Vilken känsla vill vi ge den boende? När kommer den boende in i samtalet? Vilka ska vara med? Vilken roll har kontaktpersonen? Hur gör vi för att första mötet ska främja självbestämmande och delaktighet? Hur gör vi för att verkligen lyssna? Vilken information ska ges skriftligt respektive muntligt? Hur informerar vi om självbestämmande och delaktighet? Hur är vi tydliga mot anhöriga? Hur ska uppföljningen gå till och vem ska hålla i den? Vilka ändringar i tidigare rutiner behöver vi göra? Reflektera vidare: 37. Hur märker du av att behovet av att få fortsätta bestämma över hur man vill leva sitt liv, det vill säga behålla sina vanor, är viktigt? 38. Hur väl lyckas du och dina kollegor att ta reda på vilka vanor den äldre har? 39. Hur skulle det vara för att ni skulle göra det än mer? 40. Hur skulle du kunna jobba med ovan punkter tillsammans med dina kollegor? 41. Vilka ändringar i existerande välkomst/introduktionsrutin skulle ni behöva göra? 42. Vad talar för att det är just i början av en omsorgsinsats det är otroligt viktigt att bjuda in den äldre och dess anhörig till delaktighet och markera att det är den äldre som är huvudpersonen i sitt liv, även framledes? 43. Hur skulle samtal utifrån ovan punkter förstärka känslan av att flytta till något i stället för att flytta från något? Slutreflektion Med fötterna i dåtid och med blicken mot framtid borde vi känna oss ganska välutrustade med erfarenhet, kunskap och idéer. 44. Hur vill du förvalta det du kommit fram till under arbetet med detta Handledarskaps arbetsmaterial? 45. Vad har du redan nu nytta av i ditt viktiga arbete? 46. Vad vill du fortsätta diskutera med dina arbetskamrater? 47. Vad vill du att din chef ska driva vidare i er organisation? 48. Vad vill du att facket ska ta tag i? Med förhoppning om många intressanta reflektioner. Monika Forsman är socionom, lärare och grupphandledare med lång erfarenhet inom äldreomsorg och socialt arbete. Har skrivit boken Äldreomsorgens värdegrund handbok i vardagen (Gothia Fortbildning, 2014). Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 2/

11 Foto Pressbild Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och Handledarskap i grundskolan samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. aktuellt tema 2/2015 Bättre boende ex à 115 kr Art.nr prenumerera! Läs mer på ex à 85 kr Art.nr Beställ tidigare nummer! Du hittar dem på vår hemsida: gothiafortbildning.se Handledarskap till tidningen 2/2015 Årgång 20 Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 629 kr/år (ex moms) Handledarskap till Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 399 kr/år (ex moms) Äldreomsorg + Handledarskap st Helårsprenumerationer av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nr) 799:-/år (ex moms). Tidningen Äldreomsorg utlandet Kontakta kundservice för information och beställning: Ett tryggt hem äldres dröm ReflektionsfRågoR och fördjupning av temat bättre boende Skriv ut och spara!