Ett gott arbete i ett bra gäng Åklagarväsendet
Åklagare Maija Mononen: Det bästa i mitt arbete är mångsidigheten och självständigheten Åklagarens arbete består främst av att förverkliga straffansvaret. Som statlig tjänsteman svarar åklagaren för att ett begånget brott medför ett lagenligt straff. Häradsåklagare Maija Mononen beskriver saken på följande sätt: Åklagaren är brottmålets drivkraft och följer som enda myndighet med hela brottmålets livscykel från brottsanmälan till eventuell dom. Syftet med åklagarens arbete är att förverkliga straffansvaret. Åklagaren samarbetar med polisen under förundersökningen och inleder redan då åtalsprövningen. Åklagaren bedömer för varje misstänkt persons del om ett brott har begåtts och om det finns tillräckliga bevis för det. Prövningen kan resultera i åtal, beslut om åtalseftergift eller till att åklagaren dömer ut böter för en ostridig förseelse. Bild: Kaisa Sirén
I det här arbetet måste man hitta krafter för hektiska dagar och våga ta modiga beslut. Viktiga egenskaper hos en åklagare är förmågan att Åklagaren ska våga fatta djärva beslut. urskilja det väsentliga och objektivitet som garanterar parterna i målet ett rättvist bemötande. Om åklagaren väcker åtal, driver hon eller han åtal i tingsrätten och därefter eventuellt i hovrätten. Åklagaren kan även föra brottmålet till förlikning. Det bästa med mitt arbete är att det är mångsidigt och självständigt. Jag samarbetar med andra myndigheter, jag har hand om pappersarbete på ämbetsverket och uppträder i rättssalen. Jag uppskattar det att jag själv kan planera mitt arbete och att de beslut jag fattar är mina egna. Mononen som är från Rovaniemi utexaminerades från Lapplands universitet och har arbetat vid Lapplands åklagarämbete i fyra år. Hon har hand om ca 350 ärenden om året, i huvudsak så kallade vardagsbrott, men även omfattande och krävande brottmål. Hon har 2 3 sessionsdagar i veckan. Arbetet präglas av att det utförs i Lappland. Ärendena handlar i snitt mer om jakt- och fiskeförseelser eller om gränsöverskridande versamhet. Sessionerna hålls på tio orter och avstånden är långa. åklagarämbetena Huvudkansli Servicebyrå Mononen får koncentrera sig på sitt arbete, eftersom sekreterare Aila Kiviniemi-Vihriälä ser till dokumentöverföringen och kontrollerar formaliteterna kring besluten. Jag upplever att min roll är viktig. Vårt samarbete har fungerat verkligt bra, tillägger Kiviniemi-Vihriälä. Bild: Kaisa Sirén Sekreterare Aila Kiviniemi-Vihriälä (till vänster) och häradsåklagare Maija Mononens samarbete flyter bra.
Ekobrottsåklagare Malla Sunell: Det har aldrig känts som om jag redan kan det här Specialisering hjälper åklagarna att anta de utmaningar som krävande brottmål ställer. Längst i fråga om kompetensfördjupande specialisering når de åklagare som på heltid koncentrerar sig på en viss typ av brott. Specialåklagaren inom området för ekonomisk brottslighet Malla Sunell har arbetat vid Helsingfors åklagarämbete i 14 år. Hon övergick till uppgiften direkt från att ha arbetat som tingsdomare utan tidigare åklagarerfarenhet. Jag är i min egen bransch. Jag vill att rättvisa beslut fattas. Ekobrottsåklagaren samarbetar nära med bland annat skattemyndigheterna och förundersökningsmyndigheterna. Att delta i förundersökningen är tidskrävande, men det är viktigt, eftersom brister i förundersökningen är svåra att rätta till i efterhand. Fördelen med att jag deltar i förundersökningen är att jag redan känner till fallet när jag får det för åtalsprövning. Förundersökning Utredningen av brott, dvs. förundersökningen, hör till förundersökningsmyndigheterna och dessa är polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen. Förundersökningen bygger starkt på samarbete. Förundersökningen leds av en undersökningsledare som är skyldig att samarbeta med åklagaren. Förundersökningsmyndigheten gör upp ett förundersökningsprotokoll som sedan skickas till åklagaren för åtalsprövning. Åklagaren är undersökningsledare endast när det gäller brott som en polis misstänks ha begått. Åklagaren kan på framställning av undersökningsledaren besluta att en förundersökning inte ska inledas eller att den ska avslutas om åklagaren i vilket fall som helst skulle låta bli att väcka åtal. Det kallas för begränsning av förundersökning. Bild: Kimmo Brandt
Polisens förundersökning är en förberedelse inför rättegången. Åklagaren är med om att säkerställa att man från början utreder rätt omständigheter och att utredningen producerar objektiv information. För polisen lägger jag fram min synpunkt på vem som ska förhöras och hur undersökningen ska byggas upp. Tyngdpunkten i specialåklagarens arbete varierar från år till år. Ibland består ett år av ett stort antal åtalsprövningar och ibland är det främst frågan om att sitta ting. Ibland kan ett riktigt stort fall sysselsätta en åklagare hela året på heltid. Dagarna i rättssalen är långa och på kvällen är man i allmänhet tvungen att förbereda sig inför följande dag. Jag tycker om samarbetet I rättssalen med olika aktörer, tanke- och ökar det egna pappersarbetet i samband kunnandet. med åtalsprövningen, men särskilt tycker jag om huvudförhandlingarna. I huvudförhandlingarna råkar man ut för överraskande situationer och den egna kompetensen ökar varje gång. Specialiserade åklagare är mentorer och utbildar andra åklagare. Arbetet kräver att man håller sig à jour och har omfattande kännedom om lagar, även om andra än strafflagen. Malla Sunell fascineras av att arbetet är krävande och svårt. Det har aldrig känts som om jag redan kan det här. Jag upplever att jag som en del av ett stort maskineri utför ett värdefullt arbete. Bild: Kimmo Brandt
Statsåklagare Mika Illman: Utbildningssystemet hjälper framåt i karriären Bild: Kimmo Brandt En jurist som är ny i branschen kan knappast föreställa sig vilka alla livsområden hon eller han som åklagare blir förtrogen med. Det kan hända att åklagaren blir tvungen att sätta sig in i till exempel en långtradarchaufförs, kranförares eller läkares situation. Åklagaren blir kanske tvungen att överväga om till exempel ett medicinskt ingrepp varit ändamålsenligt, berättar chefen för styrnings- och utvecklingsenheten vid Riksåklagarämbetet, statsåklagare Mika Illman. Vi reagerar på tidens utmaningar genom att utbilda alla anställda vid åklagarväsendet. Utbildning vid åklagarväsendet Start-utbildningen för åklagare är avsedd för nya biträdande åklagare som har utnämnts till tjänsten för viss tid. Utbildningen består av nätstudier och inlärning i arbete som leds av en personlig tutor. Grundutbildningsprogrammet för åklagare bildar stommen för åklagarutbildningen och är avsett för alla åklagare. Utbildningen har som syfte att stärka åklagarens kompetens och fördjupa yrkesidentiteten. Åklagarnas kompetens upprätthålls och utvecklas genom omfattande och mångsidig fortoch kompletteringsutbildning. Behörighetskrav för åklagare är juridisk universitetsutbildning. Erfarenhet av auskultering är en fördel. Därefter fungerar åklagarväsendets eget utbildningssystem som ett stöd för avancemang på karriärstegen. Alla fullföljer Startutbildningsprogrammet för åklagare och några år senare även grundutbildningsprogrammet för åklagare, berättar Illman. En grundläggande uppgift i åklagarens arbete är att dra en gräns mellan rätt och fel. Åklagaren måste intressera sig för vad som är förbjudet och tillåtet i samhället och för den offentliga maktens roll när det gäller tryggandet av rättsstaten och det organiserade samhället överlag.
Specialisering utgör en väsentlig del av åklagarens karriär: närmare en fjärdedel av åklagarna är specialiserade inom något område. Efter ett visst antal tjänsteår kan man själv inverka på vad man vill specialisera sig på. Utbildningen vid åklagarväsendet hjälper åklagarna att klara av utmaningar inom specialområdena. Åklagaren måste även upprätthålla sina kunskaper i Grundutbildningsprogrammet för den grundläggande juridiken eftersom yrkeskompetensen föråldras förvånansvärt snabbt. Utbildning är åklagare bildar något man inte får glömma i något som helst skede stommen för åklagarutbildningen. Världen förändras och lagstiftningen likaså. av karriären. Riksåklagarämbetet följer med hur lagstiftningen och den omgivande miljön utvecklas. Vi reagerar på tidens utmaningar genom att utbilda alla anställda vid åklagarväsendet. Utbildningen vid åklagarväsendet är högklassig och omtyckt. Som utbildare fungerar i regel egna erfarna åklagare. Därför är utbildningen konkret och innehållet det väsentliga. Den som deltar i en kurs kan utgå ifrån att han eller hon får en skräddarsydd utbildning för sina behov av personer som är insatta i ämnet. För det mesta arrangeras åklagarväsendets utbildning vid Åklagarakademin i Riksåklagarämbetet. Bild: Kimmo Brandt
Statsåklagare Raija Toiviainen: I internationella uppgifter vidgas det egna syn- och tänkesättet Trots att vårt åklagarväsende är litet är vi internationellt sett en känd och pålitlig aktör, säger chefen för internationella enheten vid Riksåklagarämbetet, statsåklagare Raija Toiviainen. Finlands åklagarväsende samarbetar intensivt med åklagarväsenden i olika länder och deltar aktivt i internationella evenemang och utbildningar i branschen. Åklagarväsendet måste känna till hur internationella rättsliga frågor utvecklas och vilka brottsfenomen som berör vårt land. Dessutom är det viktigt att känna till de kanaler genom vilka man får kontakt med en behörig myndighet i en främmande stat. När det är som bäst innebär det här arbetet en genuin och konkret samverkan. Det öppnar ett utmärkt fönster ut mot världen, beskriver Toiviainen. Bild: Tuukka Ylönen
Även i vanliga ärenden kan när som helst ett internationellt samband uppkomma. En åklagare kan specialisera sig och bli sakkunnig i internationella brottmål. Även i vanliga ärenden kan ett internationellt samband uppkomma när som helst. Det ska man inte bli skrämd av. Även alla nya åklagare ska ha beredskap för det. I internationella uppgifter behöver en åklagare förutom goda kunskaper i det grundläggande arbetet även goda språkkunskaper. Man måste kontinuerligt upprätthålla sin språkkunskap. I det här arbetet får man tillämpa internationella fördrag och särskilt internationell straffprocessrätt. Det egna syn- och tänkesättet vidgas. Det är belönande när man i samverkan med en annan stat finner en lösning i ett brottmål och straffansvaret förverkligas. Orädd ska man också vara för att i internationella sammanhang våga säga det man vill och kunna ge uttryck för sin åsikt. En god samarbetsförmåga är särskilt viktig. Även öppenhet och tolerans gentemot främmande kulturer är nödvändigt. Om dessa förmågor saknas måste man öva sig i dem. En åklagare kan även söka anställning utomlands, t.ex. vid Eurojust. Åklagare lämpar sig bra även för många andra internationella uppgifter, bl.a. civila krishanteringsuppgifter. I världens krisområden råder det ständigt brist på rättsliga myndigheter. Åklagarens internationella verksamhet Samarbetet mellan åklagarna i Norden är omfattande. Åklagarväsendet har en egen avdelning i Eurojust som är ett i Haag beläget samarbetsorgan för åklagarmyndigheterna. Dess uppgift är att koordinera förundersöknings- och åtalsåtgärder i fråga om allvarlig och gränsöverskridande brottslighet. Åklagare har utnämnts till kontaktmyndigheter inom det rättsliga nätverket i Europa. Nätverket har i uppgift att underlätta myndigheternas samarbete i behandlingen av gränsöverskridande brottmål. Åklagare och åklagarväsendets ledning deltar i möten för åklagare och andra sakkunniga och som ordnas av EU och Europarådet samt i den internationella åklagarföreningens verksamhet. Åklagarväsendet samarbetar regelbundet med staterna kring Östersjön, särskilt Estland och Ryssland. Bild: Tuukka Ylönen
Riksåklagare Matti Nissinen: Vi utför ett gott arbete i ett bra gäng Riksåklagaren övervakar åklagarnas arbete. I egenskap av högsta åklagare leder riksåklagare Matti Nissinen åklagarväsendet. Till hans uppgifter hör bland annat att övervaka åklagarnas arbete, delta i utvecklingen av lagstiftningen och ge åklagarna allmänna anvisningar. Till riksåklagarens uppgifter hör även utnämningen av åklagare, vilket är mycket arbetsdrygt. Min genomsnittliga dag är ett fragmentariskt montage av förhandlingar, möten och andra sammankomster som vanligtvis på något sätt anknyter till riktlinjerna för verksamheten, ekonomin, de anställda och samarbetsfrågor. I arbetet ingår mycket resor och redan inom loppet av en vecka samlas en präktig hög av material som ska läsas, berättar Nissinen. Uppgifterna inom den högsta ledningen vid åklagarväsendet är uppdelade mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren. Biträdande riksåklagaren fattar bland annat beslut i ärenden som Riksåklagarämbetet Åklagarorganisationen är uppdelad i två steg. Till organisationen hör Riksåklagarämbetet i Helsingfors i egenskap av centralförvaltningsmyndighet och lokala åklagarämbeten med flera servicebyråer. Vid Riksåklagarämbetet arbetar förutom riksåklagaren biträdande riksåklagaren, statsåklagare, häradsåklagare och kanslipersonal samt sakkunniga i uppgifter som anknyter till personal- och ekonomiförvaltning, kommunikation, utbildning och utveckling samt internationell verksamhet. Biträdande riksåklagaren avgör med samma behörigheter som riksåklagaren de ärenden som tillfaller honom eller henne och är riksåklagarens ställföreträdande. Ändring i åklagarens avgöranden eller i annat förfarande kan sökas hos riksåklagaren. I ett sådant fall kan det vara fråga om lagenligheten i ett förfaringssätt eller en bedömning av god åklagarsed. Bild: Tuukka Ylönen
Chefer vid åklagarväsendet: Tom Ifström (till vänster), Ilpo Virtanen, Heikki Poukka, Matti Nissinen, Tom Söderlund och Jorma Kalske. berör åklagarväsendets allmänna förvaltning och i ärenden som förutsätter enskilda åtgärder av högsta åklagaren. Bild: Tuukka Ylönen På denhär broschyrens baksida presenteras åklagarväsendets vision, dvs. de strategiska avsikterna. Enligt Nissinen är tanken hos oss jobbar man gärna det bästa sättet att hålla kvar sakkunniga och även framöver få med motiverade yrkeskunniga personer i gruppen. Såsom vi ser det är åklagarväsendet en eftertraktad arbetsgivare både bland våra egna anställda och ur utomståendes perspektiv. Åklagarväsendet är en omtyckt och eftersökt arbetsgivare. Åklagarväsendets starka sidor är de anställdas kunnighet och gemenskapen. Vi gör ett gott arbete i ett bra gäng. Vi godkänner människornas mångfald och våra uppgifter och vi uppskattar varandras kompetens. Visionen är riktgivande och en ledstjärna i vardagens bestyr. Ur ledningens perspektiv ingår utmaningarna kring värnandet om välmående i arbetet och ledande av kompetensen i visionen. Även arbetsredskapen och lokalerna ska vara tidsenliga och arbetet ska utföras i en trygg miljö.
Vi är en kunnig, stark och effektiv förverkligare av det straffrättsliga ansvaret. Hos oss arbetar man gärna för ett tryggare samhälle. Riksåklagarämbetet Albertsgatan 25 A, PB 333 00181 Helsingfors vksv@oikeus.fi www.vksv.oikeus.fi Pärmens bilder: Tuukka Ylönen och Kimmo Brandt Baksidans bild: Kaisa Sirén Utformning: Mainostoimisto Visuviestintä Oy, Taina Ståhl Tryckort: Erweko Oy, Helsingfors 2012