Läkemedelshantering. Instruktioner Örebro läns landsting

Läkemedelshantering Instruktioner Örebro läns landsting

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ANSVAR 2. ORDINATION 3. REKVISITION 4. FÖRVARING 5. IORDNINGSTÄLLANDE 6. ADMINISTRERING 7. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET 8. PATIENTEN I VÅRDFLÖDET 1.1. Allmänt... 4 1.2. Ansvar på landstingsnivå... 4 1.3. Ansvar på sjukhusnivå... 5 1.4. Ansvar på verksamhetsnivå... 5 1.5. Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå... 7 1.6. Läkarens ansvar... 8 1.7. Sjuksköterskans ansvar... 9 1.8. Annan personal... 10 1.9. Farmacevtiskt ansvar... 10 1.10. Delegering... 11 2.0. Ordination... 12 3.1. Beställningsrutiner... 16 3.2. Genomgång på apoteket... 19 3.3. Uttransport... 20 3.4. Fakturering och statistik... 20 4.1. Ansvar... 22 4.2. Läkemedelsförråd... 22 4.3. Skötselanvisningar för läkemedelsförråd... 25 4.4. Kassation... 26 4.5. Användningstider och hållbarhet... 27 4.6. Narkotikakontroll... 29 4.7. Medicinska gaser... 30 5.1. Hanteringsmodell... 32 5.2. Befogenhet... 33 5.3. Iordningställande av dos... 33 5.4. Tillredning... 35 5.5. Hygien i samband med läkemedelshantering... 37 6.1. Allmänt... 39 6.2. Perorala läkemedel... 40 6.3. Läkemedel för injektion och infusion... 41 6.4. Biverkningar... 41 7.1. Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet.. 45 7.2. Extern kvalitetsgranskning... 48 8.0. Patienten i vårdflödet... 49 8.1. Läkemedelsanamnes... 50 8.2. Receptförskrivning... 51 8.3. Utskrivning från sjukhus... 53 8.4. Dosdispensering... 54 LITTERATUR... 56 INTERNET... 57 REGISTER... 58

FÖRORD Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med läkemedel. Hantering av läkemedel har därför blivit ett av de mest författningsreglerade områdena inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen omfattar en rad olika arbetsmoment (ordination, iordningställande, överlämnande/administrering, rekvisition, förvaring och dokumentation), som systematiskt måste knytas ihop till en säker, rationell och kostnadseffektiv hanteringskedja. Dessutom kan många övergångar i vårdkedjan leda till brister i kommunikationen och informationsöverföringen. Ett väl utvecklat kvalitetssystem för uppföljning är nödvändigt, som mer utgår från ett systembundet perspektiv än ett personbundet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) med ändringar (SOSFS 2001:17, SOSFS 2005:24 och 2006:24) reglerar läkemedelshanteringen inom både landsting och kommuner. Föreskrifterna är mycket översiktliga och måste därför kompletteras med mer detaljerade instruktioner för olika nivåer inom vården. Hänvisningar görs dessutom till en rad dokument, som bl a finns att hämta på Läkemedelskommitténs hemsida: www.orebroll.se/lakemedel Instruktionerna har sammanställts av en arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén vid Örebro läns landsting: Ulrika Ekström, apotekare (Apoteket, USÖ) Maria Hallén, sjuksköterska, processledare (Vårdutveckling/IT, Ledningsstaben, USÖ) Leif Kronberg, apotekare (Läkemedelskommittén, USÖ) Birgitta Sundell, sjuksköterska, bitr klinikchef, vård (Kirurgiska kliniken, USÖ) Instruktionerna är framtagna i samverkan med de sjukvårdande förvaltningarna i Örebro läns landsting och sjukhusapoteken i Örebro län. Häftet Läkemedelshantering ( Gröna häftet ) är instruktioner på landstingsnivå och fastställda av Landstingsstyrelsen, Örebro läns landsting den 8 april 2008. Foto: Lars-Göran Jansson, Fotoavdelningen, Universitetssjukhuset Örebro 3

1. ANSVAR 1.1. Allmänt Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med läkemedel. Det är synnerligen viktigt att enhetliga och säkra arbetsrutiner finns för läkemedelshanteringen såväl inom landstingen och kommunerna som hos de privata vårdgivarna samt i övergångarna mellan dem (se kap 8 Patienten i vårdflödet). Vårdteam SOSFS 2000:1 För att patienten ska få en ändamålsenlig vård och behandling fordras en samverkan av hela vårdteamet. Rätt diagnos och rätt vald terapi är viktig, liksom fullgoda läkemedel och rätt utförd tillförsel till patienten. Hanteringsrutinerna består av många moment och det finns risker för misstag, om de inte är väl genomtänkta. De bör alltid vara föremål för översyn och kvalitetssäkring. Inom den slutna vården har läkemedelssystem utvecklats främst med syfte att öka säkerheten för patienten. Systemen innebär att sjuksköterskan iordningställer, kontrollerar och överlämnar ordinerade läkemedel och signerar vid patientens sängplats. Det patientnära arbetssättet ger sjuksköterskan bättre förutsättningar att genomföra och följa upp behandlingen. Sjuksköterskan får också goda möjligheter att integrera olika arbetsuppgifter och att ge information och omvårdnad. Socialstyrelsen utgav under mars 2000 nu gällande föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) med ändringar (SOSFS 2001:17, SOSFS 2005:24 och 2006:24) om läkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården (www.socialstyrelsen.se, markera publikationer/socialstyrelsens författningssamling). Detta är en gemensam författning för all läkemedelshantering inom verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen. Således ingår också läkemedelshanteringen inom kommunal hälso- och sjukvård. Föreskrifterna är övergripande och måste därför kompletteras med lokala anvisningar för att förbättra säkerheten för både patienter och personal. Anvisningar ska vara skriftliga och verksamhetsanpassade för olika nivåer i vården. Det är också viktigt att gemensamma anvisningar utformas mellan ex landstinget och kommunerna, då patienterna ofta flyttas mellan vårdorganisationerna. Instruktioner för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård finns utarbetade under 2007 och är publicerade i separat hanteringshäfte (www.orebroll.se/lakemedel, markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). 1.2. Ansvar på landstingsnivå Vårdgivare Kvalitetssystem Författningen föreskriver vårdgivaren (=landstinget) att tillse att instruktioner och riktlinjer utarbetas för läkemedelshanteringen. Vårdgivaren har ett övergripande ansvar för läkemedelshanteringen, dvs se till att det finns behörig personal, lämpliga lokaler och utrustning som medger att förutsättningarna finns för att kunna följa föreskrifterna. Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. SOSFS 2001:17 För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens kvalitet skall vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. SOSFS 2005:12 4

Läkemedelskommittén har genom sin instruktion ansvar för att initiera, utarbeta, eller låta utarbeta, riktlinjer för säkerheten i läkemedelshanteringen. Hanteringsrutinerna omfattar momenten ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering och dokumentation av läkemedel till patienten. Hanteringsinstruktionerna ska fastställas av landstingsstyrelsen. Läkemedelskommittén Landstingsstyrelsen 1.3. Ansvar på sjukhusnivå Respektive sjukhusledning tillser att det finns övergripande riktlinjer och instruktioner på sjukhusnivå för läkemedelshanteringen. Detta är motiverat ur både patientsäkerhets- och effektivitetssynpunkt då patienter vårdas på många olika enheter på sjukhuset under ett vårdtillfälle samt skrivs ut till andra vårdformer. 1.4. Ansvar på verksamhetsnivå Verksamhetschefen har inom sitt verksamhetsområde ansvaret för att det finns skriftliga, verksamhetsanpassade instruktioner och att dessa tillämpas. Här är det av stor betydelse att verksamhetschefen ser till att enheterna har en klar och entydig ansvarsfördelning i fråga om den praktiska läkemedelshanteringen. I ansvaret ingår också att utfärda tydliga instruktioner för hur kommunikation och informationsöverföring ska ske vid överföring av patienten till andra vårdenheter inom eller utanför den egna kliniken (se även kap 8 Patienten i vårdflödet). Verksamhetschef Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. 5

Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården. SOSFS 2001:17 Samlat ledningsansvar Ledningsuppgifter Yrkesansvar Ansvarsfördelning Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschefen kan, och måste i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL (Hälso- och sjukvårdslag) och SOSFS 1997:8 (Allmänna råd om verksamhetschef inom hälsooch sjukvård). De ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. Verksamhetschefen har ansvar för sitt beslut att uppdra åt annan att fullgöra viss ledningsuppgift och ska dessutom bevaka att denna uppgift fullgörs på ett tillfredställande sätt. Vid enheter där medicinsk diagnos och behandling utgör det dominerande innehållet i verksamheten är det lämpligt att det medicinska omhändertagandet av patienterna leds av en person med god medicinsk sakkunskap inom det område som är aktuellt. Verksamhetschefen har alltså möjlighet att ge i uppdrag enskilda ledningsuppgifter (t ex för läkemedelshantering) till ansvarig läkare (ansvar för medicinskt omhändertagande t ex vårdprogram, ordination och dess dokumentation, kvalitetsuppföljning), till avdelningschef (t ex lokala rutiner för läkemedelshantering) motsvarande inom sin respektive yrkesfunktion (se kap 1.5 Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå). Dessa personer har sedan rätt att inom sitt ansvarsområde avdela till namngivna personer olika arbetsuppgifter (ex ansvarig för läkemedelsförråd, rekvisition, narkotikakontroll, kvalitetsuppföljning). Det finns alltså möjligheter att utse flera personer inom kliniken. Av de olika uppdragen, som ska ges till namngiven person, ska det klart framgå uppdragets omfattning och hur länge det gäller. Det är också lämpligt att ange när och hur uppföljning ska ske. Den som fått uppgiften har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de ska genomföras. Kvar i chefsansvaret ligger uppföljning och kontroll. Verksamhetschef ger enskilda ledningsuppgifter Läkare Ansvar för medicinskt omhändertagande, t ex vårdprogram,ordination, dokumentation och kvalitetsuppföljning Avdelning Avdelningschef Ansvar för läkemedelshantering och kvalitetsuppföljning Mottagning Operation Motsvarande ansvarsfördelning på varje enhet Läkemedelshanteringsuppdrag Sjuksköterskor Ansvar för läkemedelsförråd Rekvisition av läkemedel Kontroll av narkotika Instruktion 6 I författningen påpekas vikten av att skriftliga instruktioner finns angående rutiner och ansvarsfördelning för verksamhetsområdet. Verksamhetschefen initierar detta arbete. En lämplig disposition anger ansvarsfördelning och innehåll i resp hanteringsmoment som finns beskrivna i föreskriften. Själva utformningen uppdras åt de som har uppgifterna som sitt dagliga arbete och således största inblick och kompetens. Verksamhetschefen fastställer de framtagna instruktionerna. Var och en har sedan sitt eget yrkesansvar, hur arbetsuppgifterna genomförs.

Läkemedelshanteringens olika moment ska med jämna mellanrum kvalitetssäkras. Att detta sker och på vilket sätt ska verksamhetschefen initiera. Denne bör ha en fastställd plan över tid och form för uppföljning vid de olika enheterna. Se kap 7 Kvalitet och patientsäkerhet. Rutiner för iordningsställande och administrering av medicinsk oxygen inom ambulanssjukvården skall fastställas av den verksamhetschef som ansvarar för den lokala instruktionen för läkemedelshantering inom ambulanssjukvården. Rutinerna skall dokumenteras i den lokala instruktionen. SOSFS 2005:24 Uppföljning Ambulanssjukvården 1.5. Ansvar på avdelnings-/enhetsnivå Ansvaret för avdelningens/enhetens praktiska läkemedelshantering och verkställandet av fastställda lokala rutiner kan åläggas den sjuksköterska, som är avdelningschef och som ansvarar för följande ledningsuppgifter: Avdelningschef Ledningsuppgifter Ansvara för att föreskriften om läkemedelshanteringen och av vårdgivaren ( Gröna häftet ) och verksamhetschef fastställda lokala rutiner är kända och tillämpas. Fastställa avdelningsanpassade rutiner för avdelningen/mottagningen. Ansvara för att det systematiska kvalitetsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen bedrivs enligt utfärdade direktiv och vid behov i samarbete med farmacevt eller ansvarig läkare. Ansvara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t ex tillgrepp av läkemedel, rapporteras till verksamhetschef. Följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder. I avdelningschefens ledningsuppdrag ingår att tillsammans med avdelningsläkare övervaka att ordinationer och ordinationshandlingar följer författningsenliga föreskrifter. I ledningsuppdraget ingår även att utse sjuksköterskor med särskilda uppdrag. Avdelningschefen ska tillse att all vårdpersonal erhåller kontinuerlig kompetensutveckling inom läkemedelsområdet. Dessa uppgifter ska framgå av verksamhetens/klinikens instruktion som verksamhetschefen fastställer. Avdelningschefen kan sedan i sin tur genom arbetsfördelning uppdra åt en sjuksköterska att vara ansvarig för läkemedelsförrådet med följande arbetsuppgifter: Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet Huvudansvar för att rekvirera läkemedel Ordningen i läkemedelsförrådet Åtgärda indragningsskrivelser och andra meddelanden från apoteket Kontrollera leveranser från apoteket, t ex restnoteringar, leveransmeddelanden, fakturor Hålla lista över bassortimentet aktuell 7

Tillse att nya författningar angående läkemedelshanteringen och övrig skriftlig information cirkulerar bland enhetens sjuksköterskor. Ansvara för att regelbunden information ges om rutinerna i förrådet, nya läkemedel och läkemedelshantering t ex vid sjuksköterskemöten och avdelningsmöten. Ansvarig sjuksköterska för läkemedelsförrådet har också ansvar för att utarbeta skriftliga avdelningsanpassade rutiner över rekvisitionsförfarandet, ordningen i läkemedelsförrådet, innehav av nyckel/passerkort, ordning i och uppföljning av läkemedelsvagnar och narkotikahantering/registrering. Läkare Ledningsuppgifter På varje avdelning/enhet ska finnas en av verksamhetschefen utsedd läkare som svarar för följande ledningsuppgifter: Upprätta en bassortimentslista tillsammans med farmacevt och ansvarig sjuksköterska för rekvisition och förvaring Utarbeta spädningsföreskrifter och övriga behandlings-pm Utarbeta och årligen uppdatera lista över ordinationer genom generella direktiv Uppdatera och signera listan över synonyma läkemedel Tillsammans med avdelningschefen övervaka patientsäkerheten vad gäller ordination och ordinationshandling Ansvara för kollegors information/utbildning vad gäller behandling, ordinationsförfarande och dokumentation Ansvara för information till avdelningens personal om nya behandlingsrutiner, kliniska prövningar etc Tillsammans med ansvarig sjuksköterska genomföra det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller ordinationshandling Ange vilka läkemedel som får förvaras utanför läkemedelsförrådet 1.6. Läkarens ansvar Anamnes Läkarens ansvar ligger ytterst i att fastställa diagnos och därefter ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta (se kap 8.1 Läkemedelsanamnes). 8

Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling, som ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen är även det underlag som sjuksköterskan använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför ett oeftergivligt krav att ordinationerna är entydigt utformade, så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska tillföras patienten. Riktigheten av ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel. Läkarens ansvar omfattar också information angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av behandlingsresultatet och att dagligen, ibland flera gånger under ett dygn, ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi. Patientansvarig läkare ska, då patienten skrivs ut från sjukhuset upprätta ett schema för fortsatt läkemedelsbehandling. Detta delges patienten själv eller dennes vårdare. Se kap 8.3 Utskrivning från sjukhus. Ordination Information Behandlingsschema Vissa läkemedel (t ex för klinisk prövning, licenspreparat, extempore) behöver man förvissa sig om att de finns tillgängliga från apotek, för att undvika avbrott i behandlingen. Ev behöver läkemedel sändas med patienten från avdelningen. 1.7. Sjuksköterskans ansvar Läkemedel skall iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administrering av läkemedlet till patienten. SOSFS 2001:17 Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande av ordinerade doser och överlämnande/administrering till patienten. Sjuksköterskans ansvar omfattar att känna till indikationen för behandlingen, förstå läkemedlets effekter samt ge adekvat information till patienten. Sjuksköterskan signerar varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen. Dessutom ska sjuksköterskan i journalen dokumentera patientens behov av hjälpinsatser, för att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som ska göras så att patien- Formell kompetens 9

tens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. Slutligen dokumenterar sjuksköterskan effekten av behandlingen. Inom den slutna vården ska sjuksköterskan själv utföra samtliga nämnda arbetsuppgifter, då dessa ej får delegeras. 1.8. Annan personal Biträda Sjukgymnast Sjukhusfysiker Studerande Iordningställande eller administrering får inte delegeras inom den slutna vården eller vid mottagningar i öppen vård (se kap 1.10 Delegering). Däremot får det förekomma att annan personal får biträda, dvs ge handräckning på den behöriges ansvar. Att biträda gäller endast i fråga om att utföra enstaka arbetsuppgifter. Om annan personal t ex biträder vid överlämnandet ansvarar sjuksköterskan således för innehållet av läkemedelsdosen, medan den som ger dosen till patienten ansvarar för identifiering av patienten. En förutsättning för detta är, att doserna är märkta med patientnamn. Sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi. Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Studerande som genomgår verksamhetsanpassad utbildning inom hälsooch sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av sjuksköterska, läkare eller tandläkare. 1.9. Farmacevtiskt ansvar Avdelningsservice Nätverksgrupper Kvalitetsgranskning Det är viktigt att farmacevtens kunskaper om läkemedel och dess hantering utnyttjas i ett nära samarbete med vården. Avdelningsservice innebär att varje avdelning/enhet har en egen farmacevt som kontaktperson på apoteket. Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet och avdelningsfarmacevt utvecklar och förbättrar tillsammans avdelningens dagliga hantering av läkemedel. Det kan t ex röra sig om förenklade beställningsrutiner, genomgång av bassortiment, lagervård, vätskevagnar, information om nya läkemedel/nya förpackningar, läkemedelskostnader (statistik) och annan kvalitetssäkring. Avdelningsservice utförs av annan farmacevt än den som ansvarar för extern kvalitetsgranskning på avdelningen och ingår i avtalet mellan Apoteket och Örebro läns landsting. Andra samarbetsformer är olika typer av nätverksgrupper, där representanter från såväl avdelningar som apotek ingår. Dessa grupper utgör ett forum, där allt som rör läkemedel kan tas upp - alltifrån praktisk läkemedelshantering till information och utbildning. Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t ex utföras av farmaceut. SOSFS 2001:17 Örebro läns landsting har avtalat att denna kvalitetsgranskning ska utföras av farmacevt anställd i Apoteket. Extern kvalitetsgranskning utförs av annan farmacevt än den som har ansvar för avdelningsservice på avdelningen. 10

1.10. Delegering Med delegering menas att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent (genom ex legitimation för yrket eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen eller särskild examensbeskrivning) för en medicinsk uppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren ska genom praktisk yrkesverksamhet eller fortbildning ha visat sig ha blivit reellt kompetent för den uppgift som avses att delegeras. Formell och reell kompetens Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS): 2 kap, 5. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina uppgifter. 2 kap, 6. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när detta är förenligt med en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften. SFS 1998:531 Föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård: En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i en författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften är förbehållen en viss yrkesgrupp eller om något liknande formellt eller praktiskt hinder föreligger. SOSFS 1997:14 Exempelvis ska iordningställande och administrering av läkemedel inom den slutna vården enligt SOSFS 2001:17 göras av sjuksköterska, läkare eller tandläkare. Delegering av dessa uppgifter är således inte tillåten. 11

2. ORDINATION Patientsäkerhet Ordination Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar i en utsträckning, som inte är acceptabel med hänsyn till patientsäkerheten. Många problem har uppmärksammats genom skärpta krav, vilket medfört att omfattande förändringar i avdelningarnas hanteringsrutiner har gjorts. En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om: läkemedlets namn läkemedelsform styrka dosering administrationssätt och tidpunkterna för administrering Dos Schema Dosering skall anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E. Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen. SOSFS 2001:17 Ordinationstyper Tillfällig ordination Muntlig ordination Telefonordination Följande ordinationstyper finns: Stående ordination Tillfällig ordination Kontinuerlig ordination Ordination vid behov Ordination genom generella direktiv Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som ordinerats i förväg och avser en planerad behandling. I akuta behandlingssituationer kan den tillfälliga ordinationen göras muntligt av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar, dokumenterar och signerar utförandet av ordinationen. Så snart som möjligt bekräftas ordinationen med läkarens signatur. Tillfällig ordination kan göras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. SOSFS 2001:17 Patientansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv och i efterhand signera sin egen ordination eller att han tagit del av en annan konsulterad läkares ordination. 12

Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall utföras restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Generella direktiv Normalt ska en ordination (stående och tillfällig) ske till namngiven patient. Därutöver finns s k generella direktiv, som ger sjuksköterskan möjlighet att efter egen behovsbedömning ge läkemedel till patient utan att det finns en personligt riktad läkarordination i förväg. Detta ska ske med stor restriktivitet. Läkare ska ta ställning till eventuell fortsatt medicinering vid nästa rondtillfälle. I de fall läkaren kan förutse patientens läkemedelsbehov, som inte är kontinuerligt, ska istället ordination vid behov göras. För patienter som ofta får läkemedel genom generell förskrivning bör stående ordination övervägas. De generella direktiven t ex behandlings-pm (smärta mm), synonymlista, läkemedelslista enligt generella direktiv (se exempel på uppställning nedan) förvaras samlade tillsammans med verksamhetens instruktioner och hålls aktuella genom revidering varje år på respektive klinik. Indikation Läkemedel Vuxen dos/ Anmärkning/ max dos Kontraindikation Förstoppning Microlax 1 klysma I första hand ges rektal klysma behandling vid förstoppning Illamående Primperan 1 supp supp 20 mg max 3 ggr/dygn Nästäppa Nezeril 1 endosbehållare endospipetter tömmes i vardera 0,5 mg/ml näsborren 2-3 ggr/dygn Hosta Mollipect 15 ml per dos Slemlösande, bronkvidgande oral lösning 2-3 ggr/dygn Klåda Tavegyl 1 tablett tabl 1 mg max 2 ggr/dygn En aktuell lista över läkemedel som kan utbytas mot andra med samma innehåll, generika/synonymer, finns på Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). Den ska undertecknas av ansvarig läkare (liksom övriga behandlings-pm). Då kan sjuksköterska använda de läkemedel som finns i förrådet till patienter, som ordinerats en annan synonym. Utbyte av läkemedel på recept, se kap 8.2 Receptförskrivning. Generika/ synonymer 13

Läkemedelsjournal Anestesiverksamhet Inom sluten hälso- och sjukvård, där läkemedel inte ordineras på recept eller dosrecept för dosdispensering, ska läkemedelsordinationerna föras in i en särskild ordinationshandling (läkemedelsjournal). Den som ordinerar läkemedel ska med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination och ändring av tidigare införda ordinationer. I ordinationshandlingen ska anges samtliga läkemedel, som ska administreras till patienten. Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av ordinerad och utförd läkemedelsbehandling. Överföringar till andra arbetsunderlag får ej förekomma. Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Detta innebär att läkemedelsjournalen innehåller: såväl stående som tillfälliga ordinationer på samma dokument både ordinations- och dispenseringsunderlag entydig ordination tidpunkter för administrering ordinerande läkares signatur för varje enskilt läkemedel vid ordinationstillfället och vid ordinationsändring sjuksköterskans signatur för varje enskilt läkemedel vid överlämnande/administrering rondansvarig läkares dagliga signering, att denne tagit ställning till patientens samlade medicinering såväl stående som tillfälliga ordinationer på samma dokument 14

I vissa fall, t ex vid upp- eller nedtrappning av dos kan ett läkemedel ordineras i mg. Även om olika styrkor används kan ordinationen skrivas i samma receptdel för att få överskådlighet. Läkemedelsnamnet skrivs in i receptrutan och mg samt dostillfällen i kolumnen ant/vol. Läkemedel, som får ordineras på detta sätt, ska anges i klinikens lokala skriftliga instruktion. Läkemedelsjournalen framtagen av läkemedelskommittén tillgodoser författningsmässiga krav. Detaljerad instruktion för användning av läkemedelsjournalen Instruktion för dokumentation i läkemedelsjournal Örebromodellen finns att beställa från levererande apotek eller kan erhållas via Läkemedelskommitténs hemsida (www.orebroll.se/lakemedel, markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). I klinikens lokala instruktioner förtydligas rutiner för ordination t ex vilka läkemedel som ordineras i verksam substans och vilka spädningsscheman/pm som används. Anpassade läkemedelsjournaler finns för olika verksamheter, t ex för kirurgi och medicin. På varje enhet ska finnas en lista med namnförtydligande på de befattningshavare som enligt föreskriften om patientjournallagen (SOSFS 1993:20) är skyldiga att föra journal. På listan ska anges namn, befattning och signatur. För kvalitetssäkring och uppföljning av läkemedelsjournalens användning rekommenderas det formulär, som finns i Instruktion för dokumentation i läkemedelsjournal Örebromodellen (se ovan). Instruktion Signatur Kvalitetsuppföljning 15

3. REKVISITION 3.1. Beställningsrutiner Frekvens Bassortiment Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen. Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är 1 månads förbrukning, under förutsättning att utrymme för detta finns i avdelningsförrådet. Ett bassortiment (avdelningens favoriter ) tas fram tillsammans med avdelningsfarmacevten. För läkemedel med liten åtgång bör liten storlek på förpackningen eller del av förpackning beställas. Del av förpackning (tabl, kaps) levereras av apoteket endosförpackade (se kap 5.1 Hanteringsmodell). Beställningstyp Det finns idag ett antal olika möjligheter att få läkemedel från apoteket. Vilken typ av beställning, som passar bäst för avdelningen/mottagningen, diskuteras med avdelningsfarmacevten. Via dator på avdelningen Speciella rekvisitionsblock Förtryckta rekvisitionsblanketter Apoteket fyller på avdelningens läkemedelsförråd Vagnar med läkemedel (vätskor, röntgenkontrastmedel etc), som fylls på av apoteket (se kap 4.2 Läkemedelsförråd) Elektronisk rekvisition Det vanligaste sättet är att beställa läkemedel via elektronisk överföring från avdelningen till apoteket (e-beställning/webbabest). WebbAbest ett verktyg, som ger tillgång till information om: vad som finns i lager på apoteket styrkor och storlekar priser vilka avdelningar som senast beställt ett efterfrågat läkemedel Handskriven rekvisition Speciella rekvisitionsblock erhålls från levererande apotek. Den gröna beställningskopian behålles på avdelningen, tills läkemedlen kommit. Full- 16

skrivna block behöver ej sparas. Rekvisitionsblocken är av två typer, Läkemedelsrekvisition för de flesta läkemedel och Läkemedelsrekvisition, kontrollvaror. Odenaturerad sprit och narkotika (grupp II-V) beställs på gul rekvisition för kontrollvaror. Mängden narkotika ska förtydligas med bokstäver, t ex: två x tio x en ml (se även kap 4.6 Narkotikakontroll). Gäller ej vid elektronisk beställning. Förtryckta rekvisitionsblanketter bör främst användas av avdelningar och mottagningar med ett begränsat men fast läkemedelssortiment. Sortimentet tas fram i samarbete med avdelningsfarmacevten, som sedan förser avdelningen/mottagningen med blanketterna. Förtryckt rekvisition Handskriven rekvisition sänds till apoteket i ett internpostkuvert eller med reguljär post. Brådskande beställningar bör ej sändas på detta sätt. Skulle en akut brist uppstå, trots god planering, kan avdelningar/mottagningar lämna rekvisitionen direkt till apoteket eller sända den via rörpost. Arbetsrutinerna är på vårdavdelning, mottagning och sjukhusapotek så utformade att rekvisition per telefon inte bör förekomma. Undantag från regeln avser i första hand sådana sjukvårdsinrättningar som ligger på stort avstånd från det levererande apoteket och har glesa leveranstillfällen. Där kan komplettering behöva ske genom telefonrekvisition i undantagsfall. Telefax är dock för dessa sjukvårdsinrättningar ett bättre alternativ. Se även möjligheten till elektronisk överföring av rekvisitioner ovan. Apoteket kan också fylla på ett förutbestämt läkemedelssortiment i förrådet. Så kan vara lämpligt på operationsavdelningar, där det föreligger en begränsad sortimentsbredd, men kan även göras på vårdavdelningar och större mottagningar. Rekvisition av annat läkemedel än godkänt läkemedel (t ex viss extempore) ska uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning om användandet. Produktresuméer ( FASS-texter ) för övriga extemporepreparat och för licenspreparat finns att få från apoteket. Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan fås på licens efter ansökan från apoteket till Läkemedelsverket (LVFS 2008:1), under förutsättning att licensmotivering lämnats till apoteket av läkare (blankett kan erhållas från Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/blanketter), Läkemedelverkets hemsida www.lakemedelsverket.se (markera hälso- & sjukvård/förskrivning/licens). Vid rekvisition av licenspreparat till enskild patient ska födelsedata och namn samt dosering anges av läkare. Dessa uppgifter och ordinerande läkare anges på den etikett som skrivs på apoteket. Även s k generell licens kan beviljas för t ex en klinik. Rekvisitionen kontrolleras, dateras och undertecknas av i särskild instruktion namngiven sjuksköterska. I akuta situationer (t ex jourtid) kan patientansvarig läkare/sjuksköterska underteckna rekvisition med namn och patientansvarig. På t ex mottagning utan sjuksköterskebemanning ansvarar läkare för rekvisition av läkemedel. Även läkare som skriver under rekvisitioner ska vara namngiven i enhetens lokala instruktion. För elektroniska beställningar läggs olika behörigheter upp. Icke godkända läkemedel kan också ingå i en klinisk prövning. Förpackningarna ska levereras från apotek. Även godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning, ensamt eller tillsammans med ett icke godkänt läkemedel. Så snart en klinisk prövning avslutas eller avbryts ska resterande läkemedel returneras enligt särskilda instruktioner från sponsor/företag/ apotek. Apoteket fyller på Extempore Licenspreparat Underskrift/behörighet Klinisk prövning 17

Levererande apotek Patientens egna läkemedel Stängt Lån Rörpost Akutskåp Jourhavande farmacevt Akutväska Varje avdelning och mottagning får sina läkemedel från ett apotek enligt ett speciellt leveransavtal (se kap 3.4 Fakturering och statistik). Levererande apotek, öppethållandetider, leveranstider etc finns närmare angivet på Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel (markera apoteket). Patientens viktigaste medhavda läkemedel får användas endast i väntan på apoteksleverans - efter ordination och under en kortare tid. En förutsättning är, att läkemedlen förvarats i originalförpackning under rätt förhållanden (temperatur; ev torrt, mörkt) och ej ges till annan patient. Den slutna vården ska tillhandahålla läkemedel till inneliggande patienter. Undantagsvis kan efter överenskommelse patientens egna läkemedel (inkl obrutna dospåsar) användas. Rutin för detta ska beskrivas i enhetens lokala instruktioner. När apoteket är stängt, kan det vara nödvändigt att rekvirera läkemedel från annan avdelning eller hämta dem från speciellt utrustat akutskåp. Avdelningar som beställer läkemedel elektroniskt kan med hjälp av datorn söka vilka avdelningar som senast beställt ett efterfrågat preparat. Vid rekvisition mellan avdelningar, lån, ska rekvisitionen av säkerhetsskäl vara skriftlig. Detta innebär, att redan den avdelning som lånar fyller i läkemedlets namn och styrka samt datum och signum på läkemedelspåsen eller på den vanliga rekvisitionen. Därefter bekräftar utlämnaren riktigheten med sitt signum eller lämnar helst ut en originalförpackning. Narkotika måste dessutom föras in i narkotikajournalen både på den utlånande och den inlånande avdelningen (kontrasignering). Den som lånar läkemedel måste kunna identifiera sig, t ex med sjukhusets interna passerkort. När apoteksleveransen kommer, ska lånade tabletter i påse eller bägare kasseras. Läkemedel får normalt inte sändas med rörpost. I nödsituation kan detta ändå behöva göras. Då ska förpackningen vara märkt som vid lån, mottagande rörpoststation hela tiden vara bevakad och kvittering ske via telefonsamtal genast efter ankomst. Se även lokala rutiner för respektive sjukhus. När läkemedel hämtas i akutskåp ska en rekvisition omgående sändas till ansvarig avdelning/apotek, med anteckning om att preparatet tagits, så att bristen kan ersättas. Lokal instruktion och förteckning över innehållet i befintliga akutskåp finns på Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner). Samma rutiner gäller för eventuellt antidotskåp (se även kap 6.4 Biverkningar). Skulle ett akut läkemedel inte kunna anskaffas på något av dessa sätt, när apoteket är stängt, kan jourhavande farmacevt sökas via växeln. Apoteket vid Universitetssjukhuset har jour för samtliga sjukhus i Örebro län. För läkares behandling av livshotande situationer finns ett antal akutväskor utplacerade. Akutväskan bör förvaras så säkert som möjligt, men vara lättåtkomlig vid akuta situationer. När en akutväska brutits, ska den omedelbart kontrolleras. För handhavande av akutväskor, se lokala rutiner för respektive sjukhus. 18

På mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs skall det finnas en akutbricka eller akutväska och syrgas samt utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask och andningsblåsa. Personal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner skall finnas tillgänglig. SOSFS1999:26 Akutask med standardiserat innehåll finns att beställa från sjukhusapoteken. Den är främst avsedd för mottagningar. Sjuksköterskor får använda läkemedlen under förutsättning att ansvarig läkare har utfärdat skriftligt generellt direktiv (se även kap 2 Ordination). Akutask Asken byts ut efter användning. Detta görs genom att en ny ask beställs från sjukhusapotek. Först därefter kasseras läkemedlen i den gamla asken. 3.2. Genomgång på apoteket På apoteket kontrolleras samtliga rekvisitioner av en farmacevt. Eventuella kompletteringar och rättelser inhämtas per telefon. Innan läkemedlen skickas till avdelningen görs en kontroll bl a av att läkemedlen som levereras överensstämmer med det som finns upptaget på rekvisitionen. Den person som är ansvarig markerar med sitt signum att kontrollen har utförts, varefter läkemedelslådan plomberas. Om ett läkemedel ej finns i lager eller tillfälligt är slut, görs en markering på följesedeln. För att bedöma om akut behov föreligger, kan farmacevten behöva ringa till avdelningen. Kontroll Restbevakning 19

3.3. Uttransport Uttransport av läkemedel sker genom sjukhusets försorg enligt ett leveransavtal, som ingåtts mellan landstinget och Apoteket AB. Leveranskontroll Apoteksleveransen ska överlämnas till behörig person (se kap 4.1 Ansvar). Sjuksköterskan på avdelningen ska kontrollera, att plomberingen är obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord rekvisition. En följesedel följer alltid med och kontrollen sker lämpligen mot denna, som sedan sparas. Läkemedlen ska om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats) och placeras i läkemedelsförrådet. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till apoteket för rättelse. Tomlåda Tomma lådor hämtas samtidigt som läkemedelslådorna körs ut till avdelningarna och mottagningarna. Endast en tomlåda får förvaras på enheten, för att sända returer i, övriga skickas till apoteket. 3.4. Fakturering och statistik Statistik På apoteket registreras rekvisitionerna genom att varunummer, antal, datum och kundnummer rapporteras via företagsnätet till en central dator. Där behandlas alla data, så att dels faktura dels förbrukningsstatistik skapas varje månad. Vid behov av en särskild analys av förbrukningen finns dessa data tillgängliga på sjukhusapoteken. Exempel på sådana tjänster från apoteken är aktuell förbrukning på viss klinik, ökning eller minskning av dyra eller nya preparat och jämförelse av förbrukningen av vissa grupper av läkemedel. 20

Vissa analyser sänds kontinuerligt från apoteket till verksamhetschefen. För den praktiska hanteringen på avdelningen kan det vara värdefullt att dessutom kunna erhålla sortimentslistor, inventeringslistor etc. Fr o m 1998 tecknar Apoteket AB sjukhusavtal direkt med Örebro läns landsting. I prissättningshänseende skiljs numera själva läkemedlet från själva apotekstjänsten. Det betyder att sjukhuset betalar exakt det pris på läkemedlet, som apoteket ger i inköp. Landstinget måste dessutom upphandla läkemedel till den slutna vården, vilket innebär att rabatter erhålles på vissa läkemedel. Dessa rabatter betalas ut under löpande eller nästpåföljande år direkt till resp sjukhus. Avdelningarna och mottagningarna erhåller en specifikation över månadens inköp från Apoteket AB. Avdelningschef eller motsvarande gör en rimlighetskontroll av denna. Antal och belopp bör vara rimliga och kan vid behov kontrolleras mot följesedlar. Om rimlighetskontrollen visar felaktigheter, ska apoteket snarast meddelas för rättelse. Avtal Rabatter Faktura 21

4. FÖRVARING Sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet Skriftliga rutiner Ansvarig för rekvisition av läkemedel Nycklar/passerkort 4.1. Ansvar Ansvaret för rekvisition och förvaring ska framgå av avdelningens instruktion. På varje avdelning/mottagning ska finnas av avdelningschef utsedd sjuksköterska med huvudansvar för följande arbetsuppgifter: Huvudansvar för rekvisition av läkemedel Ordningen i läkemedelsförrådet Åtgärda indragningsskrivelser och andra meddelanden från apoteket Kontrollera leveranser från apoteket, restnoteringar, leveransmeddelanden, fakturor Hålla listan över bassortimentet aktuell Tillse att nya författningar angående läkemedelshanteringen och övrig skriftlig information cirkulerar bland avdelningens sjuksköterskor. Ansvara för att regelbunden information ges om rutinerna i förrådet, nya läkemedel och läkemedelshantering t ex vid sjuksköterskemöten. Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet har också ansvar för att utarbeta skriftliga avdelningsanpassade rutiner över Rekvisitionsförfarandet Ordningen i läkemedelsförrådet Innehav av nyckel/passerkort Ordning i och skötsel av läkemedelsvagnar Narkotikahantering och registrering På avdelningen/mottagningen kan ytterligare några sjuksköterskor ansvariga för att rekvirera läkemedel utses av avdelningschef. I uppgifterna ingår att rekvirera läkemedel från apotek. Mallar för ovan beskrivna ansvarsområden/arbetsuppgifter finns att tillgå på Läkemedelskommitténs hemsida www.orebroll.se/lakemedel (markera läkemedelshantering/publikationer och instruktioner/förslag till lokala instruktioner). I akuta situationer (t ex jourtid) kan patientansvarig läkare/sjuksköterska underteckna rekvisition med namn och patientansvarig. Läkemedel, rekvisitionsblock och eventuella receptblock bör förvaras inlåsta. Endast sjuksköterska (motsv), som dagligen iordningställer/administrerar läkemedelsdoser, får inneha nycklar/passerkort till läkemedelsförrådet. Kontrollen av antalet nycklar/passerkort till läkemedelsförrådet, liksom förvaringen av dessa, måste ske på ett säkert sätt. Stor restriktivitet med antalet nycklar/passerkort ska iakttas. Ansvarig sjuksköterska svarar för att nycklarna/passerkorten inventeras med jämna mellanrum. Utförd kontroll antecknas lämpligen i en nyckellista. Om nyckel förkommer ska låset bytas omedelbart och passerkort spärras. 4.2. Läkemedelsförråd Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga. SOSFS 2001:17 Bassortiment Avdelningen bör ta fram det bassortiment, som används frekvent och som ska lagerhållas i rimliga kvantiteter. Apoteket kan hjälpa till att via läkemedelsstatistiken ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete. Bassortimentslistan bör gås igenom och revideras en till två gånger 22

per år. I detta arbete bör ingå avdelningsläkare, sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet och avdelningsfarmacevt. Ur denna bassortimentslista bör akutsortimentet markeras, d v s de läkemedel som alltid måste finnas i lager för att snabbt kunna sättas in. Läkemedelsförrådet bör vara beläget, så att arbetet kan utföras ostört. Det bästa alternativet är särskilda läkemedelsrum. God belysning är också väsentlig ur säkerhetssynpunkt. Akutsortiment Lokaler Läkemedel lagerhålles på avdelning i läkemedelsförråd och detta kan ske enligt följande alternativ: a) speciellt läkemedelsrum. I detta finns öppna hyllor, kylskåp samt plats för vätskevagn/infusionsvätskor (högst 2 veckors förbrukning), sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos. Fördelar med detta är att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet att arbetet kan utföras ostört b) medicinskåp, medicinkylskåp, vid behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion). c) läkemedelsvagnar betraktas som förråd. De ska vara låsta och förvaras betryggande när de inte direkt används. Läkemedel som inte ingår i avdelningens bassortiment placeras aldrig på hyllor i läkemedelsrum eller i medicinskåp, utan de placeras direkt i läkemedelsvagnen. Detta är mest Läkemedelsrum Medicinskåp Läkemedelsvagn 23

kostnadseffektivt. Lådorna i vagnen är normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor och andra doseringshjälpmedel. Vätskevagn Sprutor och kanyler d) vätskevagnar är speciella vagnar, som innehåller infusions- och spolvätskor. Byte av vagn sker med jämna mellanrum, varvid full vagn levereras och den tömda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och kompletterar vagnen efter en vätskevagnslista som är en stående beställning, som gjorts upp med avdelningen/enheten. Systemet innebär att man på avdelningen inte behöver beställa själv samt slipper tomemballage och tunga lyft. Vagnen ska förvaras betryggande, t ex i läkemedelsrum. Basförråd av sprutor och kanyler bör vara låsta. Om de ej förvaras i originalkartong kasseras de efter ett år. I häftet Läkemedelsrum. Funktion - utformning - utrustning finns riktlinjer för hur läkemedelsrum bör utformas för att uppfylla krav på rationalitet, hygien och säkerhet. Detta häfte kan fås från levererande apotek. Kontakta apoteket vid all planerad ombyggnad som berör läkemedelshanteringen. Medel för tekniskt bruk Tre grupper Bokstavsordning ATC-ordning Kylvaror OBS! Medel för tekniskt bruk (dvs rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i annat utrymme. På vissa avdelningar, t ex barnavdelningar och psykiatriska avdelningar, bör detta utrymme vara låsbart. Läkemedel kan placeras i tre från varandra skilda grupper: a) Läkemedel för injektion b) Övriga läkemedel för invärtes bruk c) Läkemedel för utvärtes bruk Ett bra sätt är att förvara läkemedel i bokstavsordning inom respektive grupp. Ett annat sätt är att förvara läkemedel i ATC-ordning, dvs i farmakologisk/terapevtisk gruppindelning. Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2 o - +8 o ). De levereras från Apoteket i grön låda märkt Innehåller kylvaror. Dessa ska förvaras i kylskåp utrustat med termometer. Kylskåpstemperaturen kontrolleras vid översyn av förrådet och avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar emellertid mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t ex vacciner). I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras. Läkemedel, som ska förvaras svalt (+8 o - +15 o ), förvaras vanligen i kylskåp. Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur (+15 o - +25 o ), men observera att hållbarhetstiden då förkortas. Rumstemperatur Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur får förändrad effekt vid förvaring under +15 o. Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar (ex Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur) eller på parti- 24

keltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om de placeras i kylskåp. Andra följder är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som blir för trögflytande. Förteckning över läkemedel som ej får förvaras i kylskåp kan beställas från Apoteket. I akutväskor och på akutbrickor förvaras ibland läkemedel som kräver kall eller sval förvaring. Apoteket kan ge direktiv om hållbarheten i rumstemperatur. Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 Vid patientens säng kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som patienten är väl förtrogen med och själv får inta. Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning, så att apotekets märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Omfyllning till annan förpackning är ej tillåten. Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som information till läkare om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får ej användas för behandling av patient (LVFS 1995:25). Akutväskor Utanför förrådet I vårdsalen Originalförpackning Läkemedelsprov 4.3. Skötselanvisningar för läkemedelsförråd Genomgång av läkemedelsförrådet bör ske en gång i månaden. Översynsdatum och verkställande sjuksköterskas signum antecknas på lista eller i loggbok som förvaras i läkemedelsförrådet. Syftet med genomgången är framförallt att: Översyn Läkemedel ska vara i fullgott skick. Läkemedel ska vara överskådligt ordnade. Läkemedel ska vara avsedda att användas inom rimlig tid. En enkel rutin för genomgång kan vara att kontrollera följande: Kylskåp: Avfrostat, rätt temp (+2 o - +8 o ). Brutna förpackningar: Kassera överflödiga och för gamla (enligt utgångsdatum eller lista över användningstider). Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat utgångsdatum. Där utgångsdatum ej är passerat returneras de till apoteket, så snart de inte används regelbundet. Fel på läkemedel: Om man hittar t ex fällning, missfärgning eller dylikt, reklamera läkemedlet genom att skicka det tillsammans med en reklamationsblankett till apoteket (se nedan). Kontrollera indragningsskrivelser: Ansvarig för förrådet signerar. Rutin för genomgång av förråd Genom att i god tid returnera läkemedel som ej används, kan dessa återanvändas på annan avdelning. Lådan plomberas/låses alltid, när den innehåller läkemedel, och överlämnas då personligen till transportör/vaktmästare. Avdelningen kan i vissa fall få returnerade förpackningar krediterade om: Kreditering Förpackningen är obruten Läkemedlet är lagervara på apoteket Kostnaden är minst 500 kr Läkemedlet har tillräcklig återstående hållbarhet Speciell blankett fylls i - beställs från apoteket 25