90 Singsby Trollkuniback detaljplan PLANBESKRIVNING Planläggningsavdelningen Utkast 27.11.2015 Förslag 24.5.2016 Detaljplanen godkänd av kommunfullmäktige xx.xx.xxxx xx
S i d a 1 Innehållsförteckning 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn... 2 1.2 Planområdets läge... 2 1.3 Planens syfte... 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning... 2 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen... 3 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial... 3 2. SAMMANDRAG... 3 2.1 Olika skeden i planprocessen... 3 2.2 Detaljplanen... 4 2.3 Genomförandet av detaljplanen... 4 2.4 Detaljplanens rättsverkningar... 4 3. UTGÅNGSPUNKTER... 4 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet... 4 3.1.1 Allmän beskrivning av området... 4 3.1.2 Naturmiljön... 6 3.1.3 Den byggda miljön... 7 3.1 4 Service... 8 3.1.5 Trafik... 9 3.1.6 Den byggda kulturmiljön och fornminnen... 9 3.1.7 Teknisk service... 9 3.1.8 Specialverksamhet... 9 3.1.9 Markägoförhållanden...10 3.2 Planeringssituationen...10 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet...10 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN...19 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart...19 4.2 Deltagande och samarbete...19 4.2.1 Intressenter...19 4.2.2 Anhängiggörande...19 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan...19 4.2.4 Myndighetssamarbete...26 4.3 Mål för detaljplanen...26 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser...27 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN...28 5.1 Planens struktur...28 5.1.1 Dimensionering...28 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet...28 5.3 Områdesreserveringar...28 5.3.1 Kvartersområden...28 5.3.2 Övriga områden...29 5.4 Planens konsekvenser...30 5.4.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön...30 5.4.2 Konsekvenser för den byggda miljön...32 5.4.3 Konsekvenser för trafiken...32 5.4.4 Samhällsekonomiska konsekvenser...32 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser...32 5.6 Namn...32 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN...33 6.1 Uppföljning av genomförandet...33
S i d a 2 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Detaljplanens grunduppgifter och namn Kommun: Korsholm Kommundel: 90, Singsby Fastigheter: Bäck RNr 5:8 Planens namn: Trollkuniback detaljplan Planens skala: 1: 2 000 Plankod: 499-311/13 1.2 Planområdets läge Detaljplanen omfattar ett område beläget ca 5 km (fågelvägen) nordväst om kommuncentrum i Smedsby, i den sydvästra delen av Singsby by. Områdets ungefärliga läge och avgränsning framgår av bild 1 och bild 2. Bild 1. Områdets ungefärliga läge. 1.3 Planens syfte Målsättningarna för detaljplaneringen är att skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde för egnahems-, par-, och radhusboende. 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning Detaljplanen består av kartan, planbestämmelserna samt planbeskrivningen. I planbeskrivningen presenteras utgångsuppgifter om planområdet samt uppställda mål och motiveringar till detaljplanen.
S i d a 3 Bild 2. Områdets avgränsning. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1. Program för deltagande och bedömning. 2. Illustration av hur området kan förverkligas. 3. PM från arbetsmöte vid NTM-centralen den 17.3.2016. 4. Blankett för uppföljning av detaljplanen. 1.6 Bakgrundsutredningar och källmaterial Kartor över vatten- avloppslednings- och elnät. Slutrapport från kommittén med uppdrag att se över skol- och dagvårdsstrukturen i Korsholm (19.11.2014) Naturinventering 2014, Ramboll Oy. Naturinventering 2014, Pesca Mare. Landskaps- och kulturmiljöinventering i Karperö och Singsby byar 2015, Laaja arkitekter. Singsby, rapport från en hembygdsforskargrupp (1986). 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Mars 2013 Markägaren lämnar in en anhållan till kommun med önskan om att en detaljplan ska uppgöras för området. 26.9.2013 54 Utvecklingssektionen beslöt att området ur samhällssynvinkel sett kan betraktas som ett område där man kan bygga. Utvecklingssektionen ansåg också att en detaljplanering av området kan påbörjas.
S i d a 4 2.6 2.7.2015 Program för deltagande och bedömning var framlagt till påseende. 17.12.2015 237 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett utkast till detaljplan till påseende för hörande i beredningsskedet. 12.1 11.2.2016 Ett utkast till detaljplan var framlagt till påseende. 6.6.2016 107 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att lägga fram ett förslag till detaljplan. xx-xx.xx.xxxx Ett planförslag var framlagt till påseende. xx.xx.xxxx xx Samhällsbyggnadsnämnden godkände detaljplanen. xx.xx. xxxx xx Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. xx.xx. xxxx xx Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa ett trivsamt och attraktivt bostadsområde med en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom planeringen främjas områdets markanvändning och man skapar förutsättning för inflyttning till byn. Detaljplaneringen av området är en naturlig utveckling av bebyggelsen i byn, och planeringen stödjer de befintliga strukturerna. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Hela området är i privat ägo. Förverkligandet av området kan påbörjas när planen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Godkännande av detaljplanen förutsätter att ett markanvändningsavtal ingås med den privata markägaren. 2.4 Detaljplanens rättsverkningar En byggnad får inte uppföras i strid med detaljplanen (bygginskränkning). Beträffande andra åtgärder som förändrar miljön skall detaljplanen beaktas på det sätt som bestäms enligt följande: På detaljplanområdet får inte placeras sådana funktioner som medför olägenheter för den användning av andra områden som anvisats i detaljplanen. På ett detaljplanområde får inte heller placeras funktioner som strider mot detaljplanebestämmelser som avser att förhindra eller begränsa miljökonsekvenser som är skadliga eller förorsakar störningar. 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Singsby är en landsortsby, belägen ca 5 km nordväst om Korsholms kommuns centrum. Invånarantalet i byn uppgår till ca 737 personer (statistik 31.12.2014). Detaljplanen omfattar ett ca 9,8 hektar stort område, beläget sydväst om byacentrumet i Singsby. Området gränsar inte till andra detaljplanerade
S i d a 5 område. Området är beläget på västra sidan av Singsbyvägen, landsväg 17782. Områdets höjdskillnader varierar mellan ca 15 m längs med Singsbyvägen på höjden Trollkuniback till 6 meter på de odlade åkerområdena i områdets östra del. Överlag är området ganska jämt och största delen av området är beläget på 7-8 meters höjd. En del av området har tidigare bestått av odlingsmark, vilken successivt har blivit skogbevuxen. I dagsläget är området kalhugget. Bild 3. Utdrag av grundkartan från 1959. Bild 4. Vy över planområdet sett från Trollkuniback intill Singsbyvägen.
S i d a 6 Bild 5. Odlad mark i planområdets östra del. 3.1.2 Naturmiljön Eftersom området nyligen är kalhugget så finns inga orörda områden i naturtillstånd inom området. Området är i sin helhet mycket stenigt och stora stenblock syns i landskapsbilden på kalhygget. Området domineras av ungt busksly och hyggesrester. Genom området rinner ett par diken, vilka har haft betydelse för den tidigare odlade marken och också har betydelse för den mark som ännu odlas. Det ena diket avvattnar också ett större område norr om planområdet. Diket mynnar ut i våtmarken Gloppet, vilken finns sydost om planområdet. En naturinventering av området har utförts under våren/ sommaren 2014. Enligt naturinventeringen finns inga livsmiljöer som är beaktansvärda och viktiga enligt naturvårdslagen, skogslagen eller vattenlagen på området och inte heller några hotade växtarter av riksintresse. Mitt på området finns en cirka 3 meter x 5 meter stor öppen källa där alla träd runtom har avverkats. Källan är så starkt eutrofierad att den inte mera kan anses vara en källa i naturtillstånd enligt vattenlagen 11 eller en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen 10 (i naturtillstånd/naturliknande tillstånd).
S i d a 7 Bild 6. Källan i planområdets norra del. 3.1.3 Den byggda miljön Planområdet är i sin helhet obebyggt, förutom de rester av en gammal ria som finns i planområdets östra del. Bebyggelsen i näromgivningen består av spridd småhusbebyggelse av varierad ålder och stil. Norr om planområdet finns ett häststall med tillhörande ridplan och rasthagar. Sydost om området finns en bilverkstad. Söder om planområdet finns ett jordbruksdriftcentrum som idkar grönsaksodling i växthus samt gårdsförsäljning av produkter i egen butik. Bild 7. Den förfallna rian i planområdets östra del.
S i d a 8 Bild 8. Bebyggd miljö norr om planområdet. Bild 9. Nybyggnation söder om planområdet. 3.1 4 Service I Singsby, på ett avstånd av ca 1 km från planområdet finns svenskspråkigt daghem. I Karperö, på ett avstånd av ca 3 km från planområdet finns svenskspråkigt daghem och svenskspråkig lågstadieskola. I Karperö finns också en populär badstrand. Finskspråkigt daghem och lågstadium finns i kommuncentrumet i Smedsby. Övrig service finns tillgänglig i Korsholms kommuncentrum Smedsby eller i regioncentrumet i Vasa.
S i d a 9 3.1.5 Trafik Trafiken till området sker längs Singsbyvägen, vilken leder söderut till Alskatvägen och norrut mot Karperö Smedsby. Längs med Singsbyvägen finns en gång- och cykelväg. Hastighetsbegränsningen längs Singsbyvägen på det aktuella området är 60 km/h och trafikmängden uppgår till 1320 fordon/dygn. Kollektivtrafiken från och till Singsby består endast av de bussturer som på skoldagar trafikerar till skolcentrum i Smedsby. 3.1.6 Den byggda kulturmiljön och fornminnen En landskaps- och kulturmiljöinventering i Karperö och Singsby byar har färdigställts i december 2015. Enligt inventeringen så är området i fråga inte beläget inom värdefullt kulturmiljöområde och inte heller inom område för viktiga landskapsvyer. Området är inte heller beläget inom kulturlandskap eller annat nationellt värdefullt kulturområde. På området förekommer inga kända fornlämningar eller fornminnen. 3.1.7 Teknisk service Kommunal vattenledning samt tryckavlopp finns på ett avstånd av ca 150 meter respektive ca 600 meter sydost om planområdet. Förverkligandet av området förutsätter att vattenledningsnät, avloppsnät och pumpstation(er) byggs ut till området. Detaljplanområdet är i dagsläget beläget utanför det målområde som finns angivet för Singsby by i planen för vattentjänster, avloppsledningsnät. Målområdena kan dock utvidgas och utvecklas beroende på hur samhällsutvecklingen sker. Kommunala planområden införlivas automatiskt i verksamhetsområdena, och när ett målområde är färdigbyggt så anges det som ett fastställt verksamhetsområde av samhällsbyggnadsnämnden. En revidering av utvecklingsplanen för vattentjänster kommer att påbörjas när ändringarna i miljölagen fastställts. Beroende på hur långt planeringen av det aktuella området är vid fastställande av utvecklingsplanen för vattentjänster i Korsholm så anges planområdet antingen som målområde eller fastställt verksamhetsområde. Elledning samt Anvias ledningar finns på östra sidan av Singsbyvägen. 3.1.8 Specialverksamhet Inom planområdet förekommer ingen specialverksamhet, men direkt norr om planområdet finns en gård med häststall och tillhörande ridplan och rasthagar. Specialverksamheten ska beaktas vid planeringen enligt vad som anges för hästhållning i kommunens byggnadsordning och i de kommunala miljöskyddsföreskrifterna.
S i d a 10 3.1.9 Markägoförhållanden Fastigheten BÄCK RNr 5:8 är i privat ägo. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen trädde i kraft 1.6.2001. Målen har reviderats till vissa delar, med huvudtema att svara på de utmaningar som klimatförändringen ställer på vårt samhälle. De reviderade målen trädde i kraft 1.3.2009. På basis av sakinnehållet har de riksomfattande målen för områdesanvändningen grupperats i följande helheter: Fungerande regionstruktur Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Specialfrågor i Helsingforsregionen. Helheter av särskild betydelse så som natur- och kulturmiljöer. Redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen: Fungerande regionstruktur Genom områdesanvändningen vill man främja växelverkan mellan stad och landsbygd samt utveckla byanätet, vilket bygger på områdets egna starka sidor och faktorer förknippade med områdets lokalisering. En viktig faktor i en fungerande regionstruktur är att regionen utvecklas som en sammanlänkad enhet, som bygger på goda trafikförbindelser. Detaljplanområdet består av ett skogbevuxet område i landsbygdsmiljö, med permanent bosättning i näromgivningen. Stora skogsområden, åkerlandskap och bandbebyggelse längs Singsbyvägen är dominerande element i omgivningen. Byabebyggelsen sträcker sig längs med båda sidorna av Singsbyvägen, och gör små avstickare längs med mindre privata gårdsvägar samt till kommunens detaljplanområden. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten i samhället och livsmiljön. Planeringen av området i fråga är en naturlig utveckling av byabebyggelsen. Genom planeringen så främjas markanvändningen på området, och ny bebyggelse koncentreras till ett område som naturligt kan sammanlänkas med områdets infrastruktur, och som stödjer byabilden. I samband med områdesanvändningen fästs särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för och att avlägsna befintliga olägenheter. De nya områdesreserveringarna i detaljplanen för bebyggelse har inte placerats
S i d a 11 på områden där det kan förekomma översvämningsrisk. Utgångspunkten för en detaljplan bör vara en välgrundad bedömning av befolkningsutvecklingen. Bild 10. Befolkningsutvecklingen i Singsby år 2005-2014. I Singsby har inflyttningen varit stark under det senaste årtiondet. År 2005 uppgick befolkningen till 594 personer och 2014 till 737 personer. Detta betyder således en befolkningsökning om 24 % från år 2005 fram till år 2014. Utgående från de 10 senaste årens befolkningsutveckling i byn så är prognosen för framtida utveckling positiv. I takt med att befolkningen ökar så krävs nya bostadsområden, kompletterande serviceutbud och tillräckligt med kapacitet för daghemsplatser och grundskoleplatser, för att fylla de behov som en inflyttning till byn medför. Kommunstyrelsen tillsatte 13.1.2014 7 en kommitté med uppdrag att se över kommunens skol- och dagvårdsstruktur. Kommittén har haft som uppgift att göra upp ett förslag till nya strukturer ur en pedagogisk, ekonomisk och geografisk synvinkel som beaktar den strategiska generalplanen. Utgångsläget för kommitténs arbete har varit det principbeslut som kommunfullmäktige tog den 22.5.2008 25. Principbeslutet utgår från en elevgräns på 20 elever för en befintlig skolas verksamhet. Enligt principbeslutet ska också en helhetssyn på daghem, förskola, skola och morgon- och eftermiddagsverksamhet beaktas. Efter att principbeslutet fattats har kommunfullmäktige i Korsholm 10.6.2013 85 godkänt en strategisk generalplan för Korsholm. Den bärande principen i den strategiska generalplanen stöder sig på fem starka serviceområden: Smedsby, Kvevlax, Replot, Solf och Helsingby.
S i d a 12 Kommittén för skol- och dagvårdsstrukturen i Korsholm har den 19.11.2014 lämnat över en slutrapport till kommunstyrelsen. I slutrapporten finns framtaget tre alternativa utvecklingslinjer för skol- och dagvårdsstukturen. För Singsby är de olika alternativen enligt följande: Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Norra Korsholms skola: Ingen åtgärd. Singsby daghem: Nytt daghem för att ersätta modulhus. Norra Korsholms skola: 1 skola i Karperö med förskola och åk 1-6. Singsby daghem: 1 daghem med 1 avdelning + 2 modulavdelningar. Norra Korsholms skola: 1 skola i Karperö med förskola och åk 1-6 Singsby daghem: 1 nytt daghem i Singsby med 4 avdelningar. Ändamålsenligt daghem som ersätter gammal byggnad, modulhus och Iskmo daghem Kommunfullmäktige beslöt den 30.3.2015 16 att godkänna kommunstyrelsens förslag till principer för kommunens skol- och dagvårdsstruktur med vissa tillägg och kompletteringar. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Genom områdesanvändningen bidrar man till att kultur- och naturarvet bevaras. Bevarandet av områden som är värdefulla och känsliga i naturen tryggas, och deras mångfald bevaras. Bevarandet av ekologiska förbindelser mellan skyddsområden och värdefulla naturområden främjas. På området finns en källa, men den är så starkt eutrofierad att den inte mera kan anses vara en källa i naturtillstånd enligt vattenlagen 11 eller en särskilt viktig livsmiljö enligt skogslagen 10 (i naturtillstånd/naturliknande tillstånd). Bevarande av källan i detaljplanen kan övervägas, om man anser att den trots sitt dåliga skick kan återgå till ett mera naturligt tillstånd och ge ett mervärde åt området. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Trafiknätet skall planeras och utvecklas som helheter bestående av trafikslag som betjänar både bosättning och verksamhetsbetingelser. Genom väl planerade förbindelsenät vill man också minska personbilstrafiken och öka förutsättningarna för trafikformer med liten miljöbelastning. Därtill bör fästas stor vikt vid förbättringen av trafiksäkerheten. För att tillgodose behovet av trafikförbindelser strävar man i första hand till att utveckla befintliga huvudtrafikleder och nät. Vid områdesreserveringen bör också tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätens säkerhet och kvalitet skall främjas.
S i d a 13 Trafiken till detaljplanområdet kommer att ske via Singsbyvägen, antingen genom Singsby och Karperö byar eller via Alskatvägen från Vasa. Fotgängare och cyklister kan röra sig från planområdet till både daghem och skola längs gång- och cykelvägen. Cykel- och gångvägar sträcker sig hela vägen från planområdet både till kommuncentrum i Smedsby och till regioncentrum i Vasa. Vid områdesreserveringen strävar man till att främja användningen av förnyelsebara energikällor och fjärrvärme. Genom en förtätning av bebyggelsen så främjas energisparandet. Landskapsplan Landskapsplan för Österbotten fastställdes av miljöministeriet den 21.12.2010. Landskapsplanen är en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområden. Landskapsplanen ersätter samtliga i kraft varande region etapp-planer på området. Landskapsplanen innefattar följande helheter: För landskapet centrala utvecklingsområden. För en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur behövliga markanvändningsreserveringar. Med tanke på miljö och ekonomi hållbara arrangemang för trafik och teknisk service. Hållbart användningssätt av vatten- och marksubstanstillgångar. Markanvändningsprinciper som tryggar en ekologiskt hållbar områdesanvändning i form av skyddsområden. Områdesreserveringar som värnar om landskapet, naturvärden och kulturarvet samt tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. I landskapsplanen finns följande områdesreserveringar på detaljplanområdet: Stadsutvecklingszon (kk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges zoner för urban utveckling. Beteckningarna för utvecklingsprinciperna omfattar beteckningar för områdesreserveringar för tätortsfunktioner, områdesoch objektbeteckningar för centrumklasser samt andra centrala beteckningar. Planområdet beläget inom: Vasa stadsregion (kk-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges ett område med en enhetlig samhällsstruktur i Vasaregionen. Området bildar kärnområdet i landskapscentrumet. Det finns ett behov av kommunal samverkan vid områdesplaneringen och projektsamordningen i området.
S i d a 14 Planeringsbestämmelse: Vasas ställning som ett nationellt delcentrum och landskapscentrum torde främjas. Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning tryggas samt rekreationsbehoven tillgodoses. Service med betydelse för hela landskapet bör styras till sådana områden i stadens centrum eller i dess närhet som är lättillgängliga. Vid planering av markanvändning bör samarbete över kommungränserna utvecklas och gemensam kommunal generalplanering möjliggöras. Zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges en till stadsregion ansluten zon, där särskilt sådan näringsverksamhet samt sådant distansarbete och boende som baserar sig på växelverkan mellan stad, goda trafikförbindelser och landsbygd utvecklas. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör bebyggelsen, servicen och arbetsplatserna i första hand placeras i befintliga kommuncentrum och byar. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. Vid planeringen bör särskild uppmärksamhet fästas vid utveckling av kollektivtrafiken. Vid planering av markanvändning skall bevarandet av å-, älv-, och kulturlandskapet samt goda, enhetliga åkerområden tryggas. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å-, och älvdalarnas avrinningsområden styras så att den främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Serviceby (at-1) Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges viktiga bycentrum som är starka till sin verksamhetsbas och viktiga med tanke på regionstrukturen eller omgivningen. Planeringsbestämmelse: Vid mera detaljerad planering bör bycentrumets ställning stärkas genom att behoven beträffande boende, primärproduktion och övrig näringsverksamhet sammanjämkas. Nybyggnation bör placeras fördelaktigt med tanke på service, samhällsteknik och miljön. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Vid planering av markanvändning och byggande bör bevarande av områdets kulturhistoriska och landskapsmässiga särdrag främjas. Byggande bör anpassas till bymiljön.
S i d a 15 Cykelled Intill planområdet, längs Singsbyvägen finns också reservation för cykelled. Behov av vägtrafikförbindelse Ca 700 meter söder om planområdet finns angivet behovet av en vägtrafikförbindelse mellan Karperövägen och Alskatvägen. Etapplandskapsplan 1 - Lokalisering av kommersiell service Etapplandskapsplan 1 för Österbotten godkändes av landskapsfullmäktige 14.5.2012 och fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013. Etapplandskapsplanen innefattar utvecklingsbeteckningar, områdesreserveringar och objektbeteckningar som är nödvändiga för byggandet av en fungerande kommersiell service i hela landskapet. Karperö och Gerby har beteckningen sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca). I ett sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca) får det totalt finnas 8000 m² våningsyta för kommersiell service (handel). Bild 11. Utdrag av Österbottens landskapsplan. Redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till landskapsplanen och etapplandskapsplan 1: Planområdet ifråga har goda trafikförbindelser, vilket är en styrka för att stärka växelverkan mellan landsbygd och stad. Ny bebyggelse planeras i anknytning till det befintliga byacentrumet, intill befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser. För det nya planområdet finns dessvärre dåliga möjligheter att använda kollektivtrafiken, eftersom det endast går bussturer i anknytning till skolturer och närmaste bussplats är
S i d a 16 belägen ca 200 m från planområdet. Genom att utvidga och förtäta byn så vill man stärka byns kärnområde. Omgivningen i landsbygdsmiljö med stora omkringliggande skogsområde och mindre åkerlandskap gör byn attraktiv och ger mervärde som boendemiljö. Översvämningskänsliga områden har inte anvisats för nytt byggande. Genom detaljplanen vill man utveckla och stärka byns funktioner och verksamheter. Områdets närhet till Vasa, där det finns ett stort serviceutbud och många arbetsplatser, ökar sannolikt områdets dragningskraft. Planområdet är beläget mellan Gerby centrum och Karperö, vilka i etapplandskapsplan 1 anges som områden för sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca). Planeringen stödjer således också samverkan med områden för tätortsfunktioner, och stärker dess ställning och betydelse i regionen. Söder om detaljplanområdet finns behovet av vägtrafikförbindelse anvisat i landskapsplanen. Eftersom det i dagsläget inte finns klara planer på den eventuella vägdragningen, så är det svårt att ta ställning till konsekvenser som ett vägbygge medför, samt deras omfattning. Bild 12. Utdrag av etapplandskapsplan 1. Generalplan Området ingår i Karperö Singsby delgeneralplan, godkänd av kommunfullmäktige 7.4.1994 32. Planen saknar rättsverkningar. Området har i planen beteckningen MT -jord- och skogsbruksområde; område som reserverats för bedrivande av jord- och skogsbruk, vilket speciellt ska tryggas mot sådan markanvändning, som försvårar bedrivandet av jord- och skogsbruk. Bebyggelse borde inte tillåtas inom
S i d a 17 dessa områden dels också därför att de oftast är låglänta och landskapsmässigt öppna områden. På området finns också beteckning för vacker vy, öppen landskapsbild. En revidering av Karperö Singsby delgeneralplan kommer att påbörjas under år 2016. Bild 13. Utdrag av Karperö-Singsby delgeneralplan. Strategisk generalplan Strategiska generalplanen för Korsholms kommun med syfte att styra de allmänna principerna för kommunens samhällsstruktur och markanvändning godkändes i kommunfullmäktige den 10.6.2013 85. Det aktuella detaljplanområdet är beläget inom glesbygdsområde, och har områdesreservationen jord- och skogsbruksområde (M). Inom M- områdena finns bl.a. mindre byar, fritidsbebyggelse och annan bosättning som inte har angetts skilt i planen. Den strategiska generalplanen saknar rättsverkningar. Redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till den strategiska generalplanen: Planområdet är beläget inom M-område i den strategiska generalplanen. På M-områdena får bosättning och andra funktioner som betjänar landsbygden utvecklas, om förutsättningarna för bygglov uppfylls. Planeringen av området stödjs av de befintliga strukturerna och
S i d a 18 byn, och det finns förutsättningar att planera för en förtätning av bebyggelsen eftersom det sker i direkt anknytning till befintlig tätort. Bild 14. Utdrag av strategiska generalplanen för Korsholms kommun. Strukturmodellen 2040 för Vasa stadsregion En strukturmodell för Vasa stadsregion har utarbetats och en strukturmodellsrapport har presenterats 5.5.2014. Strukturmodellen omfattar följande kommuner: Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå. I strukturmodellarbetet har målet varit att hitta en gemensam syn på långsiktiga huvudprinciperna för stadsregionens samhällsstruktur. Detaljplan Området har inte tidigare detaljplanerats. Byggnadsordning Korsholms kommuns reviderade byggnadsordning har vunnit laga kraft den 1.8.2013 enligt kommunfullmäktiges beslut 10.6.2013 91. Miljöskyddsföreskrifter för Korsholm, Närpes, Kaskö, Kristinestad Miljöskyddsföreskrifterna har godkänts av kommunfullmäktige i Korsholm den 22.9.2014 60 och har trätt i kraft fr.o.m. 3.11.2014. Baskarta Vid uppgörande av planen har använts baskarta i skala 1:2 000 uppgjord av Vasa stad i oktober 2015, godkänd av planläggningschef Barbara Påfs den 10.11.2015.
S i d a 19 Servitut Över fastigheten Bäck 5:8, längs en gammal körväg finns stiftat ett 10 meter brett vägservitut till fastigheten Snoffs 5:44. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Ägaren till fastighet Bäck RNr 5:8 har i mars 2013 lämnat in en anhållan till kommunen, med önskan om att en detaljplanering inleds på nämnda fastighet. Markägaren önskar att området ska planeras så att byggandet av fristående småhus (AO) och radhus (AR) möjliggörs på området. Utvecklingssektionen beslöt den 26.9.2013 54 att området ur samhällssynvinkel sett kan betraktas som ett område där man kan bygga. Utvecklingssektionen ansåg också att en detaljplanering av området kan påbörjas. 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för Korsholms kommuns förvaltningsenheter Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Byggnadsnämnden Miljösektionen Bildningsnämnden Socialnämnden Äldrerådet Handikapprådet Övriga NTM-centralen i Södra Österbotten Österbottens räddningsverk Österbottens förbund Österbottens museum Vasa stad Vasa Elnät Ab Anvia 4.2.2 Anhängiggörande Om framläggandet av program för deltagande och bedömning annonserades i Vasabladet, Pohjalainen, på kommunens hemsida www.korsholm.fi och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset. 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt till officiellt påseende under tiden 2.6 2.7.2015. Under tiden för framläggandet
S i d a 20 inkom en muntlig åsikt från en av rågrannarna. Rågrannen bedriver hästhushållning på sin fastighet, och var mån om att hans verksamhet ska beaktas vi den kommande detaljplaneringen. Ett planutkast har varit till påseende under tiden 12.1 11.2.2016. Över planutkasten inkom nio utlåtanden och en åsikt. Utlåtandena inkom från Vasa elnät, Anvia, Österbottens räddningsverk Österbottens museum, miljösektionen, byggnadsnämnden, Vasa stad, Österbottens förbund och NTM-centralen i södra Österbotten. Åsikten inkom från en rågranne. Vasa elnät konstaterade att deras behov är beaktade i utkastet och de har därmed inget att anmärka. Bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Anvia önskade reservationer för kabelkanal och skåp till de planerade tomterna. Bemötande: Reservationer för Anvias behov finns beaktade i områdesreservationen för närrekreation (VL-1), inom vilket man får placera samhällstekniska anläggningar. Österbottens räddningsverk hade inget att anmärka. Bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Österbottens museum hade inget att anmärka. Bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Miljösektionen konstaterar i sitt utlåtande vad planen innehåller, och att föreskrifterna i byggnadsordningen uppföljs, i och med att skyddsavstånd till fastigheten med hästhushållning är beaktat. Sektionen förordar utkastet och har inget att anmärka. Bemötande: Noteras. Föranleder inga åtgärder. Byggnadsnämnden har i sitt utlåtande kommenterat att mrområdena och deras utformning kunde planeras i samråd med kommunens trädgårdsmästare. Därtill borde det finnas krav på planteringar och skyddande växtlighet, i och med att området är kalhugget. Slutligen konstaterar nämnden att planläggningen och byggnadstillsynen kunde i samråd planera kvartersvisa utgångspunkter för byggnadernas höjdläge. Bemötande: I detaljplanen finns angivet att mr-områdena ska förverkligas genom en grönområdesplan. Grönområdesplanen ska utarbetas av någon med
S i d a 21 sakkännedom, t.ex. en trädgårdsmästare. I planförslaget kommer att anges planteringsbestämmelser för närrekreationsområdena (VL-1). Kvartersvisa utgångspunkter för byggnadernas höjdläge kan planeras och tas fram när en vägplanering har gjorts för området, och man bättre kan se de blivande gatornas höjder. Vasa stad har i sitt utlåtande påpekat att planområdet är beläget inom Infjärdens avrinningsområde och att man borde ha ett samlings- och absorptionsområden för dagvatten på planområdet. Därtill påpekar de att man kunde ha en planbestämmelse för dagvattenhanteringen. Vasa stad har också kommenterat att detaljplanen inte följer strukturmodellen för Vasa stadsregion, eftersom förtätningen inte sker i direkt anknytning till tätorten. Bemötande: Till förslagsskedet kompletteras planen med planbestämmelse gällande dagvatten-hanteringen. Beträffande att detaljplaneringen inte följer strukturmodellen för Vasa stadsregion så bör man ta i beaktande att planområdet är beläget inom Vasa stadsregions centrala tätort, enligt YKR:s uppgifter 31.12.2014. Fastän strukturmodellen saknar rättsverkningar, och därmed endast är strategiskt riktgivande så kan anses att förtätningen, som planeringen av området innebär, sker i direkt anknytning till tätorten. Österbottens förbund skriver allmänt i sitt utlåtande om landskapsplanens innehåll, samt etapp plan 1 och etapp plan 2, och konstaterar att det i detaljplanbeskrivningen saknas utredning om detaljplanens förhållande till landskapsplanen. Förbundet önskar också att Strukturmodellen för Vasa stadsregion skulle omnämnas i detaljplanbeskrivningen samt att detaljplanens förhållande till Strategiska generalplanen ska framgå av detaljplanbeskrivningen. Förbundet framhåller att området enligt landskapsplanen är beläget inom stadsutvecklingszon (kk); här Vasa stadsregion (kk-1), inom vilken tillväxten i första hand ska styras till stads- och kommuncentrum eller sekundärcentrum. Området är även beläget inom zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk), inom vilken man i första hand ska styra boende, service och arbetsplatser till befintliga kommuncentrum och byacentrum. Nybyggnation i området skall styras så att den placeras fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen i närheten av befintlig bebyggelse och service samt befintliga trafikförbindelser.
S i d a 22 I landskapsplanen är Singsby-Karperö anvisat som serviceby (at-1). Vid detaljerad planering bör bycentrumets ställning stärkas genom att behoven beträffande boende, primärproduktion och övrig näringsverksamhet sammanjämkas. Nybyggnation bör placeras fördelaktigt med tanke på service, samhällsteknik och miljön. Eftersom en delgeneralplan med rättsverkningar saknas för området, så påpekar förbundet att landskapsplanens beteckningar och bestämmelser ska beaktas vid detaljplaneringen. Detaljplanutkastet är inte i enlighet med Karperö-Singsby delgeneralplan, Strategiska generalplanen och inte heller helt i enlighet med landskapsplanen. Förbundet anser att områdets markanvändning ska avgöras i revideringen av Karperö-Smedsby delgeneralplan. Av nämnda orsaker tar förbundet inte alls ställning till detaljplanens innehåll. Bemötande: Detaljplanens förhållande till landskapsplanen och strategiska generalplanen utreds i planbeskrivningen till förslagsskedet. Därtill kompletteras punkten 3.2.1. Planer, beslut och utredningar som berör planområdet med Strukturmodellen för Vasa stadsregion. Detaljplanen är mycket riktigt inte i enlighet med Karperö- Singsby delgeneralplans beteckningar enligt planläggningssituationen år 1994, men en revidering av delgeneralplanen kommer att påbörjas under hösten 2016. I revideringen av delgeneralplanen kan områdesreserveringarna anvisas så att de motsvarar markanvändningen i dagsläget. Området är i den strategiska generalplanen beläget inom glesbygdsområde med områdesreservationen jord- och skogsbruksområde (M). Inom M-områdena finns bl.a. mindre byar, fritidsbebyggelse och annan bosättning som inte har angetts skilt i planen. Inom M-områdena får bosättning och andra funktioner som betjänar landsbygden utvecklas om förutsättningarna för bygglov uppfylls. M-beteckningen utesluter således inte byarnas utvecklingsmöjligheter. Både Karperö-Singsby delgeneralplan och den strategiska generalplanen saknar rättsverkningar, och områdesreserveringarna i planerna kan således endas ses som riktgivande. Vid detaljplaneringen så har landskapsplanens reserveringar beaktats. Enligt zon för växelverkan mellan stad och landsbygd (kmk) så ska boende, service och arbetsplatser styras till befintliga kommuncentrum och byacentrum.
S i d a 23 Planområdet är beläget fördelaktigt med tanke på samhällsstrukturen; i närheten av befintlig bebyggelse och service (daghem) samt befintliga trafikförbindelser. Genom detaljplaneringen så stärks byacentrumets ställning enligt beteckningen för serviceby (at-1) och i och med att planområdet är beläget inom Vasa stadsregions centrala tätort, enligt YKR:s uppgifter från 2014 så fyller planområdet framställda kriterier enligt landskapsplanens bestämmelser. NTM-centralen har i sitt utlåtande konstaterat att hela Karperö-Singsbyområdet ingår i Vasa stadsregions centrala tätort, enligt YKR:s uppgifter 31.12.2014. NTM-centralen påpekar att både de och tidigare Västra Finlands miljöcentral upprepade gånger i olika sammanhang har betonat vikten av att generalplanera Karperö-Singsby området. Detaljplanområdet ligger på ett viktigt område inom stadsregionen, och en övergripande plan borde uppgöras för att bestämma förhållandet till Karperö-Singsby områdets övriga markanvändning och infrastruktur. I och med att det inte finns någon generalplan med rättsverkningar ska vid detaljplaneringen i tillämpliga delar också beaktas vad som bestäms om kraven på generalplaners innehåll. De viktigaste kraven på generalplaners innehåll som borde beaktas är att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar samt att trafiken, avloppshanteringen och energiförsörjningen kan ordnas på ett ändamålsenligt med tanke på miljön och ekonomin hållbart sätt. NTM-centralen anser i sitt utlåtande att man borde vänta med att föra detaljplanen vidare tills ett utkast till revidering av delgeneralplanen för Karperö-Singsby har uppgjorts. Områdets trafik borde planeras utgående från en större helhet - på generalplanenivå, och därtill borde Singsbyvägen införlivas som gata i planområdet, till den del som vägen tangerar planområdet. NTM-centralen har också påpekat att området inte är beläget inom området för utvecklingsplan för vattentjänster, och att fastställande av verksamhetsområde bör ske i enlighet med 8 i Lagen om vattentjänster. Gällande dagvattenhanteringen så anser NTM-centralen att en övergripande plan för dagvattenhanteringen borde uppgöras, eftersom avrinningsområdena är stora. NTM-centralen framhåller att det är beklagligt att området har kalhuggits och att de naturvärden som funnits har förstörts. Källan som finns på området har förstörts till följd av avverkning och djupa körspår. NTM-centralen påtalar att man ska beakta källan i planeringen, i enlighet med
S i d a 24 rekommendationerna i naturinventeringen. Om källan inte är helt förstörd så borde den anges med luo-beteckning i detaljplanen. Genom kalhuggning så har områdets rekreationsvärden förstörts, och därför bör man plantera de rekreationsområden som finns angivna i planen. Till planbestämmelserna borde fogas krav på träd- och andra planteringar. En naturlig källa och rik växtlighet är en stor tillgång för bostadsområdets trivsel. NTM-centralen anser att AO-tomterna är relativt stora och att de kunde vara mindre i och med att området är beläget inom stadszonen. Därtill borde det vara tillåtet att bygga två bostäder på varje tomt. I och med tomtstorleken så är det inte heller ändamålsenligt att använda e-tal på alla tomter. Slutligen påpekar NTM-centralen att våningstalet angett för källarvåning borde ändras till våningstal för sluttningshus, vilket också troligen har varit avsikten med tanke på de branta sluttningar som tomterna är belägna i. Bemötande: En revidering av Karperö-Singsby delgeneralplan kommer att påbörjas under hösten 2016. Vid revideringen av delgeneralplanen anges områdenas markanvändning enligt nuläget och utvecklingsmål framställs. Detaljplaneringen av det aktuella området försvårar inte den övergripande delgeneralplaneringen och hämmar inte heller utvecklingsmöjligheterna för omkringliggande områden. Utredningar i anknytning till generalplanen har påbörjats. En naturinventering samt en landskaps- och kulturmiljöinventering finns att tillgå i dagsläget. Resultatet från landskaps- och kulturmiljöinventeringen beaktas i utarbetandet av detaljplanen. Gällande naturinventeringen så har en mera detaljerad inventering gjorts för det aktuella området. Singsbyvägen införlivas inte i detaljplanområdets avgränsning. Den aktuella vägsträckan är väldigt kort och ingen annan del av Singsbyvägen ingår i avgränsningen av något detaljplanområde. I fall behov uppstår framöver i och med utveckling och förtätning av bebyggelsen längs vägen så kan en längre sammanhängande vägsträcka detaljplaneras. Beträffande avloppshanteringen så kommer ett gravitationsavloppssystem att byggas på området och det nya verksamhetsområdet ska fastställas av samhällsbyggnadsnämnden.
S i d a 25 Gällande dagvattenhanteringen så är målsättningen att den i första hand ska skötas på området. Till förslagsskedet kompletteras planen med planbestämmelse gällande dagvattenhanteringen. Beträffande källan så anges den till förslagsskedet med s- beteckning, vilket möjliggör bevarandet av den. Eftersom källan inte är i naturtillstånd anses inte en luo-beteckning vara den rätta planbestämmelsen för den. Till förslagsskedet anges planteringsbestämmelser för närrekreationsområdena (VL-1), för att planområdets rekreationsvärden ska återställas. Målsättningen är också att grönområdena ska bevaras så naturenliga som möjligt. Tomtstorleken på området är varierande, och från utkastskede till förslagsskedet så har området förtätats med ytterligare tomter, vilket leder till att tomtstorlekarna också har blivit aningen mindre. Till förslagsskedet tas e-talen bort för samtliga egnahemstomter (AO), och ersätts med en byggrätt om 250 m² + 50 m². Genom att ersätta e-talen med en lika stor byggrätt för samtliga tomter så undviker man överexploatering på de större tomterna. Begränsningen gällande byggandet av en bostad per tomt tas bort till förslagsskedet och byggandet för AO områdesbeteckning följer därmed miljöministeriets handledning om beteckningar och bestämmelser i detaljplaner. För tomterna i den sluttande terrängen i områdets västra del så korrigeras våningstalet till förslagsskedet så att byggandet av sluttningshus möjliggörs. Åsikten från privatpersonen gäller det vägservitut som finns stiftat över fastigheten. Markägaren framhåller att servitutet bör ha samma anslutningspunkt till skogsfastigheten som tidigare, eftersom markägaren byggt vägtrumma och anlagt en grusbelagd väg vid nuvarande anslutningspunkt. Bemötande: Vägservitutet justeras så att infarten till skogsskiftet sker via en körrätt (ajo.) från samma anslutningspunkt som tidigare; i det nordvästra hörnet av detaljplanområdet. Ägaren till fastigheten Bäck 5:8 bör ombesörja att körrätten från slutet av befintligt gatuområde till fastigheten Snoffs 5:44 anläggs.
S i d a 26 Bild 15. Den anlagda körvägen på fastigheten Snoffs 5:44 Ett förslag till detaljplan har varit framlagt till påseende under tiden xxxx.xxxxx. Över planförslaget inkom utlåtande från xxxx. 4.2.4 Myndighetssamarbete Utlåtande av kommunens förvaltningsenheter och berörda myndigheter inbegärs både över planutkast och över planförslag. Ett arbetsmöte gällande detaljplanen har hållits vid NTM-centralen i Vasa den 17.3.2016. Vid arbetsmötet diskuterades bl.a. revideringen av Karperö-Singsby delgeneralplan, avsaknad av delgeneralplan med rättsverkan, hur landskapsplanen styr detaljplaneringen samt hela planläggningssituationen över lag. Därtill diskuterades avloppsvattenhanteringen, den eutrofierade källan på området, planteringskrav på grönområdena och områdets dagvattenhantering. PM från arbetsmötet ingår som bilaga till planehandlingarna. Vid behov hålls ytterligare arbetsmöte/ myndighetssamråd. 4.3 Mål för detaljplanen Genom detaljplanen eftersträvar man att skapa en hälsosam, trivsam och trygg miljö som tillgodoser användarnas behov. Genom detaljplanen strävar man till att få ett nytt attraktivt naturnära boende i anslutning till befintliga strukturer. Genom detaljplanen öppnar man också möjligheterna för en inflyttning till byn, vilket landsbygdsorterna har ett stort behov av. Vid detaljplaneringen ska uppmärksamhet fästas vid områdets dagvattenhantering, eftersom det vid ihållande regn och snösmältning förekommer rikligt med vatten i de öppna dikena i Singsby, från norra delarna av Singsby via Gloppet och Storbrobäcken ända ut till Infjärden.
S i d a 27 4.4 Alternativen i detaljplanelösningen och deras konsekvenser I utkastskedet presenterades ett detaljplanutkast. Planutkastet hade utarbetats utgående från flertalet olika skisser. Med beaktande av inkomna utlåtanden och åsikter så har ett förslag till detaljplan utarbetats. I förslaget till detaljplan så har vägdragningarna omdisponerats, området har förtätats och planbeteckningar och bestämmelser har kompletterats. Bild 16. Utkast till detaljplan Bild 17. Förslag till detaljplan.
S i d a 28 5. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Detaljplanen omfattar byggnadsplatser för fristående småhus (AO), byggnadsplatser för småhus (AP) samt en byggnadsplats för radhus och andra kopplade bostadshus (AR). Därtill innehåller detaljplanen närrekreationsområde (VL-1), skyddsgrönområde (EV), riktgivande för lek och utevistelse reserverad del av område (le), riktgivande område reserverat för landskapsbyggnadsobjekt (mr), väg- och gatuområden, körrätt (ajo), och riktgivande reservationer för allmän gångtrafik. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet I planutkastet har närrekreationsområde (VL-1) placerats runtomkring det enda objekt som framlyfts i naturinventeringen den eutrofierade källan. Källan har i detaljplanen därtill angetts med s-beteckning; del av område som ska skyddas. På området finns en källa. Genom områdesbeteckningen så säkras bevarandet av källan, och det ges möjlighet för källan att återhämta sig och gå tillbaka till en mera naturlig karaktär. Till övriga delar har områdesreserveringarna gjorts för att anpassa byggandet av vägar och bostadsbyggnader till områdets höjdförhållanden. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Kvartersområde för fristående småhus (AO) I detaljplanen har reserverats totalt 29 tomter för detta ändamål. Byggrätten för AO-tomterna har angivits som 250 m² + 50 m². Våningstalet har angivits till 2-våningar för största delen av tomterna på området. Tre av AO-tomterna har kraftiga sluttningar, och för dessa tomter har våningstalet angivits så att byggande av sluttningshus är möjligt. Tomternas areal varierar mellan ca 1050-1600 m², och medelarealen på tomterna är ca 1270 m². AO-tomternas sammanlagda areal uppgår till 3,6847 ha. Kvartersområde för småhus (AP) I detaljplanen har reserverats totalt två tomter för detta ändamål. På området får uppföras radhus om högst 3 bostäder/ byggnad, kopplade småhus och separata småhus för boendeändamål.
S i d a 29 Byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.30 och det är tillåtet att bygga 1½-planshus med vindsvåning. AP-tomternas areal uppgår till 0,6402 ha. Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus (AR) I detaljplanen har reserverats 1 tomt för detta ändamål. Byggrätten har angivits med exploateringstal om e=0.35 och det är tillåtet att bygga 1½planshus med vindsvåning. Tomtens areal är 0,2938 ha. 5.3.2 Övriga områden Område för närrekreation (VL-1) För detta ändamål har i detaljplanen reserverats ett större sammanhängande område, samt flera mindre områden. Den ursprungliga, naturenliga formen på terrängen ska bevaras. Trädbeståndet inom närrekreationsområdet bör uppgå till ca 100 träd/ ha. På området får placeras samhällstekniska anläggningar om högst 10 m² som betjänar området. Anläggningarna bör placeras på minst 5 meters avstånd från bostadstomternas gräns. Markägaren ansvarar för förverkligande och underhåll av närrekreationsområdet enligt vad som avses i 91 i MBL. Inom rekreationsområdet har anvisats riktgivande för lek och utevistelse reserverad del av område (le), riktgivande område reserverat för landskapsbyggnadsobjekt (mr), körrätt (ajo), och riktgivande reservationer för allmän gångtrafik. Mr området ska fungera som slutlig deponi och lagring av rena överskottsmassor som uppkommer vid byggnation på området, dvs. rent jord- och stenmaterial som inte återanvänds vid vägbyggnad och tomtarbete på området. För mr-området har i detaljplanen angetts en ungefärlig höjd, vilken utgör den maximala höjden på området när deponin har slutförts och området har förverkligats som rekreationsområde. Uppskattningen är att områdets maximala höjd ska uppgå till ca + 9,0 meter. Deponin kommer att ske enligt de behov som uppstår när området förverkligas. Yt- och dagvattenavrinningen från mr-området leds naturligt mot det dike som finns öster om mr-området. Enligt kommunens byggnadsordning ska avståndet mellan ett häststall/gödselplatta och grannlägenheters bostadsbyggnader och utevistelseplatser vara minst 50 meter, vilket uppfylls genom det breda grönområde som anvisats mot fastigheten där det bedrivs hästhushållning. Närrekreationsområdenas areal uppgår till 3,1446 ha.
S i d a 30 Skyddsgrönområde (EV) Området reserverat som skyddsgrönområde är ca 40 meter brett, och således är avståndet mellan Singsbyvägens mittlinje och de inplanerade bostadstomterna ca 50 meter. Inom området har reserverats ett område med riktgivande områdesreserveringen för landskapsbyggnads-objekt (mr). Mr området ska fungera som slutlig deponi och lagring av rena överskottsmassor som uppkommer vid byggnation på området, dvs. rent jord- och stenmaterial som inte återanvänds vid vägbyggnad och tomtarbete på området. För mr-området har i detaljplanen angetts en ungefärlig höjd, vilken utgör den maximala höjden på området när deponin har slutförts och området har förverkligats som rekreationsområde. Uppskattningen är att områdets maximala höjd ska uppgå till ca + 8,0 meter. Deponin kommer att ske enligt de behov som uppstår när området förverkligas. Yt- och dagvattenavrinningen från mr-området leds naturligt mot det dike som genomkorsar den norra delen av mr-området. Mr-området fungerar samtidigt som en förlängning av den höga Trollkuniback, och bildar en bullervall som skydd mellan landsvägen och de inplanerade tomterna. EV-områdets areal uppgår till 0,8148 ha. Väg- och gatuområden I detaljplanen har totalt reserverats ca 750 meter gata. Gatuområdet är till arealen 1,2143 ha. 5.4 Planens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är till sin helhet obebyggt, och byggandet har ju naturligtvis en viss inverkan på naturen och naturmiljön. Området har blivit kalhugget under de senaste åren, och områdets ekosystem har på så vis påverkats. Dagvattenhanteringen bör ske så att det inte förekommer någon skadlig inverkan på miljön. Dagvattnet infiltreras i första hand på tomterna, samt leds via minde diken eller rörledningar inom planområdet till större utfallsdiken. På tomterna vars mark inte är tillräckligt absorberande får dagvatten ledas med hjälp av fördröjningssänkor eller dräneringssänkor till närliggande grönområde. De stora grönområdena inom planområdet är också en faktor som effektivt absorberar dagvattenförekomsten.
S i d a 31 För att möjliggöra en flyttning av det dike som går igenom planområdet i nord-sydostlig riktning och över kvarter 309 och kvarter 300 så har en grönområdesreservation gjorts mellan kvarter 308 och 309 samt mellan kvarter 301 och 300. Det aktuella diket är av stor betydelse för dagvattenhanteringen, eftersom det dagvatten som inte infiltreras på tomterna och i grönområdena kommer att ledas till detta dike. Vid en förflyttning och upprensning av diket så ses även lutningar över, och dikets naturliga flöde mot Gloppet i sydost och vidare till Storbrobäcken och Infjäden förbättras. Bild 18. Grönområdesreservationen mellan kvartersområdena 308-309 och 301-300 möjliggör en flyttning av diket. Blåa linjen visar på diket i nuläget, den gula linjen på en möjlig förflyttning. Vasa stad, Korsholms kommun, NTM-centralen och torrläggningsbolag i Singsby-Böle har vid flertal tillfällen (2015-2016) samlats för att diskutera bl.a. problematiken med det dåliga flödet i Storbrobäcken samt torrläggningsproblemen i Singsby, Böle och Maren. Delar av Storbrobäcken har rensats men fortfarande finns det sträckor där rensningen inte har kunnat utföras och trummor som kan ha en dämpande effekt på flödet i bäcken. Den bäckfåra som ursprungligen grävdes vid Gloppet har möjligen återgått till naturtillstånd och genomströmningen via Gloppet har därmed en bromsande effekt på avrinningen, vilket bidrar till översvämningsproblemen i Singsby. Målsättningen är att en rensning av Storbrobäcken och Gloppet ska kunna påbörjas sommaren 2017. Efter att en rensning av huvudfåran har utförts kommer bigrenarna att ses över och rensas enligt behov. Syftet