RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (13) 2013-2 Protokoll fört vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet sammanträde måndagen den 4 februari 2013 i Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Närvarande: Anders Bodin (ordf.); John Chrispinsson, Fredrik von Feilitzen, Eie Herlitz, Cajsa Holmstrand (t.o.m. 15), Anders Jönsson (fr.o.m 8), Henrik Nerlund, Magnus Olausson (t.o.m. 15), Iréne Vestman; Martin Rörby, rådets sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog, handläggare och protokollförare. Förhinder att närvara hade anmälts av Ingemar Josefsson, Erling Norrby och Mia Torpe. Vid sammanträdet deltog även: Linda Scherdin, Magnus Bäckström, Andrew Blank, Maria Pettersson, stadsbyggnadskontoret. 1. Val av protokolljusterare, dagordning Valdes ledamot I Vestman att jämte ordförande justera protokollet. Beslöts ta upp ärendena i ordningen: 1-5, 10-13, 6-9, 14-19. 2. Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 11 mars 2013, kl. 13.30. 3. Nästa delegationssammanträde Erinrades att Skönhetsrådets delegerade sammanträder den 18 februari 2013, kl 14.00. 4. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde 2013.01.14 justerats i vederbörlig ordning. 5. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets delegeradesammanträde 2013.02.21 utsänts ojusterat men innan mötets början justerats.
SID 2 (13) 6. Lappkärrsberget kv. Filosofen 2-9, förslag till detaljplan (SR Dnr 2013-0022) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Lappkärrsberget kv. Filosofen 2-9, förslag till detaljplan. Linda Scherdin, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Detaljplaneförslaget innebär en byggrätt för 720 studentbostäder inom Lappkärrsbergets befintliga studentbostadsområde. Förutom att en parkeringsanläggning rivs så ersätts de två befintliga förskolorna av en ny. De tillkommande bostadshusen medger i vissa partier också länkdelar mellan ny och befintlig bebyggelse där hissar inryms, vilket förbättrar tillgängligheten i de befintliga studentbostäderna där hiss saknas. Ambitionen är också att kompletteringen ska ske med ett eget arkitektoniskt uttryck och en medveten placering och höjdsättning för att skapa en ny årsring inom området. Rådet har inget att erinra mot tillvägagångssättet men noterar att byggnadskropparna i delområde 1 och 2 givits en aning olycklig placering där hus 1:1 placerats i ett viktigt siktgatt där kontakten med skogen är viktig och där hus 12:1 och 16:1 kan behöva makas en aning för bättre symmetri. Rådet fann inget att erinra mot förslaget för delområde 3 och anser att anslaget i delområde 4 är precis det rätta. Här fann rådet dock skäl att kommentera gestaltningen. Rådet ansåg inte att det är nödvändigt att visa att husen är ett senare tillägg genom en färgsättning som bryter allt för mycket från den ursprungliga genom den avvikande utformningen i övrigt syns det ändå väl att de är senare tillkomna. Av det skälet ansåg rådet att den mörka färgsättningen på punkthusen ska mildras mot varmare kulörer och att den helt ljusa (ljusgrå betong) färgen i de kopplade husen ska dämpas. Rådet ansåg också att fibercementplattorna som läggs som fjäll på fasaderna i skogspartiet inom delområde 4 bör utföras i halv skala mot vad som redovisas för att ge husen en nättare karaktär. I samband med att förslaget till komplettering diskuterades så kommenterade rådet två viktiga aspekter som måste undersökas ytterligare. De utredningar som ligger till grund för planförslagets utarbetande har inte i alla delar tagit ställning i frågor som berör förändringar då de är gjorda innan planförslaget tagit form och inte parallellt med arbetet. Rådet ville också påminna om områdets läge inom Nationalstadsparken och den särskilda hänsyn som därför måste tas till trädbestånd och vegetation. Rådet anser till exempel att den poppel med flertalet mistlar som föreslås fälld i första hand ska bevaras som märkesträd och att det, om mistlarna ska flyttas, måste säkerställas att det går innan trädet fälls. Den andra frågeställningen gäller verksamheter i området. Rådet anser att det centrala stråket genom området bör renodlas och att det i husens bottenvåningar bör beredas plats för handel och service i det här läget. Beslöt Skönhetsrådet att tillstyrka förslaget med värme och konstaterade att det är glädjande att en förstärkning av arkitekturen kan ske även med en pressad ekonomi.
SID 3 (13) (forts. 6) Rådet ville också påpeka att den olägenhet länkbyggnaderna medför för områdets kontakt med naturmarken utanför området ska ställas mot det stora behovet av hissar i området, det är viktigt att en eventuell placeringsförändring av dem inte omöjliggör kompletteringen med hiss i de befintliga husen. Rådet ansåg också att det är till områdets fördel att förskolorna placeras i områdets ytterkant men att de då måste få ta för sig av kontakten med naturmarken så att läget nyttjas till barnens fördel. Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga 2. 7. Älvsjö centrum, etapp 3, förslag till detaljplan (SR Dnr 2013-0009) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Älvsjö centrum, etapp 3, förslag till detaljplan. Magnus Bäckström, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Planområdet var aktuellt för planläggning 2007 då ett förslag till ny detaljplan var ute på remiss. Stadsbyggnadskontoret har därefter bearbetat planprogrammet och ett nytt förslag till detaljplan för området vid Älvsjö centrum är nu ute på remiss. Planområdet, som utgör den sista etappen av stadsutvecklingsområdet Centrala Älvsjö, föreslås få bebyggelse i två kvarter. I det södra kvarteret bostäder i fem till sex våningar, tillsammans ca 120 lägenheter, och i det norra hotell/kontor om ca 16 våningar. Byggnadskomplexet med hotell i det norra kvarteret har fått en god gestaltning men rådet hade gärna sett att den höga huskroppen fått ett par våningar till för att på så sätt framstå som slankare. För att säkra att fasadens flätmönster av tegelytor och listverk av metallplåt i mässingsgul nyans verkligen kommer till stånd måste man försöka fastslå detta i detaljplanen. Risken är annars överhängande att man i ett senare skede bedömer att kostnaderna blir för höga och att man väljer en annan och billigare lösning varvid hela idén med flätverket, och därmed hela grunden för gestaltningskonceptet, kan gå förlorad. Vad gäller bostadskvarteret ansåg rådet att man lyckats väl med bostadshuset mot Götalandsvägen. Fasaderna har fått en dekor som samtidigt ger boendekvalitet i form av burspråk. Gestaltningen av fasaderna mot järnvägen är dock inte lika väl funna. Rådet förstår problemen med att utforma fasaderna mycket höga säkerhetskrav samt önskan om att byggnaderna ska tålas att ses även i hög hastighet från tågen. Enligt rådets uppfattning känns de blå fälten påklistrade och ser gärna att utformningen bearbetas så att fasaduttrycket får en motsvarighet i boendekvaliteten, så som man lyckats göra på motsatt sida av kvarteret. Det kanske inte går att ha utstickande byggnadsdelar av säkerhetsskäl men någon korrelation mellan lägenheternas inre och husens yttre skulle kunna bidra till att göra fasaderna både mer intressanta och kvalitetshöjande för de boende, t ex fönster med olika bröstningshöjder. Rådet skulle också hellre se en annan färgsättning än de föreslagna blågrå putsnyanserna, något som håller samman kvarteren och stadsbilden längs med järnvägen snarare än att varje byggnadsetapp utmärks av olika färger.
SID 4 (13) (forts. 7) Skönhetsrådet tillstyrker förslag till detaljplan med ovanstående erinringar vad gäller att säkra hotellbyggnadens gestaltning i detaljplanen samt utformning av bostadskvarterets fasader mot järnvägen. 8. Vallgossen 14, Sankt Göransgatan/Mariebergsgatan, förslag till detaljplan (SR Dnr 2013-0009) Genom remiss hade stadsbyggnadskontorets begärt Skönhetsrådets yttrande över Vallgossen 14, Sankt Göransgatan/Mariebergsgatan, förslag till detaljplan. Andrew Blank, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Detaljplaneförslaget för Vallgossen 14 möjliggör tillbyggnad samt ändrad användning av S:t Görans gymnasium till ca 240 studentbostäder samt en förskola om 10 avdelningar. Skolan uppfördes 1954-61 efter ritningar av Léonie och Charles-Edouard Geisendorf som Yrkesskola i Stockholm för husligt arbete och sömnad. Utomhusmiljön är i sin tur ritad av landskapsarkitekten Walter Bauer. Då byggnadskomplexet är ett av de bästa exemplen på svensk arkitektur från sin tid innehåller planförslaget även skyddsbestämmelser för byggnadens betydande kulturhistoriska värden. I huvudsak innebär planförslaget fem förändringar; ombyggnad till studentlägenheter, omlokalisering och utbyggnad av förskola, en tillbyggnad för ytterligare studentbostäder, omgestaltning av omgivande mark samt en ny entré mot Mariebergsgatan. Studentbostäderna inryms huvudsakligen i höghusdelen, entréhallen bevaras och gemensamma lokaler eller uthyrbara sådana samlas kring ljusgården. Förskolan inryms i låghusdelen mot Sankt Göransgatan, vid minskat behov av förskoleplatser kan ytterligare 25 studentlägenheter tillskapas genom ombyggnad. En ny entré mot Mariebergsgatan tillkommer för att skapa bättre rumssamband men också ett nytt rörelsemönster i avsikt att vitalisera gaturummet och utnyttja bottenvåningen bättre. Entrén markeras med en terrass, gradänger och skärmtak. Exteriört tillkommer i övrigt få förändringar som inte innebär återställande av byggnadens karaktär. På några våningsplan kommer bröstningshöjder att ändras för fönster till lägenheterna i höghuset och nya entréer tillkommer också. Mot Mariebergsgatan rekonstrueras en balkong på plan 300, även portiken mellan Sankt Göransgatan och torget återställs. De tre takterrasserna kommer att rustas och göras tillgängliga för hyresgästerna. Planförslaget rymmer även en byggrätt för en volym i två våningar som vilar på en indragen souterrängvåning där 14 studentlägenheter inryms. Volym- och gestaltningsmässigt ansluter tillägget till skolbyggnadens uttryck och den aula som ursprungligen planerades för den aktuella platsen.
SID 5 (13) (forts. 8) Skönhetsrådet ställde sig mycket positivt till planförslaget. Visserligen innebär det en helt ny användning av byggnaden men de förändringar som behöver göras för att bygga om skolan till studentbostäder är försiktiga och varsamma. Rådet ville dock gärna att den nya entrén mot Mariebergsgatan får en mycket mer nedtonad gestaltning eftersom den svär mot ursprungsidén om hur man ska närma sig byggnadskomplexet. Det är av vital betydelse för byggnadens arkitektoniska värde att det ursprungliga rörelsemönstret från Sankt Göransgatan - genom portiken - över torget - genom den vinklade huvudentrén - genom ljusgården - upp i trappan, bevaras. Det är en vacker bågformig rörelse genom byggnaden av sant Corbusianskt snitt. En eventuell ny entré ska vara rejält nedtonad och ha karaktären av en praktisk smitväg. Vad gäller den föreslagna tillbyggnaden anser rådet att placering och volym är ett positivt tillskott men att man i detaljplanen måste säkra detaljutformningen. För slutresultatet är det helt avgörande att tillägget får samma höga kvalitet i fråga om såväl material som utförande som ursprungsbyggnaderna, allt annat vore ett misslyckande. Beslöt Skönhetsrådet att varmt tillstyrka förslag till detaljplan. 9. Ferdinand 8, 10 och 14, Bromstensvägen, förslag till detaljplan (SR Dnr 2013-0024) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Ferdinand 8, 10 och 14, Bromstensvägen, förslag till detaljplan. Maria Pettersson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Uppgifter under senare delen av 2012 påvisar att det saknas fler än 7.000 studentbostäder i Stockholm. Under många år har flera sätt att lösa problemen med det ständiga underskottet prövats: studentfartyg, kompletteringsbebyggelse i befintliga områden och omvandlingar av befintliga lokaler. Några idéer har förkastats men just nu är relativt många i planeringsskedet (runt KTH, vid Årstafältet, omvandling av St: Görans gymnasium, komplettering vid Lappkärrsberget o.s.v.). Bostäderna behöver produceras omgående, erbjuda grundläggande kvaliteter för studenterna och vara billiga. Det akuta behovet har snävat in möjligheterna för traditionellt stadsbyggande men har också aktiverat en utveckling av metoder att ta fram bostäder som både är billiga och av god kvalitet. I synnerhet utomlands finns lyckosamma projekt där modulbyggande i somliga fall rena cargo/containerbostäder uppförts som student- eller genomgångsbostäder, kontor och hotell (samt i ett fall till och med som museum) och där man i en kombination av förenklad byggteknik och reducerade produktionskostnader tillsammans med goda gestaltningsambitioner och en välplanerad landskapsbehandling lyckats mer än väl. Konceptet är beprövat i Holland och Kanada t.ex. Nyckeln till framgången ligger i att bostäderna är billiga och bra. Det är för rådet självklart att billigt byggande inte alls behöver betyda dåliga lösningar och lika självklart
SID 6 (13) (forts. 9) att dyra lösningar inte borgar för att det blir bra. En sak är dock tydlig: blir bostäderna billiga men inte bra har inte staden svarat mot studenternas behov på ett anständigt sätt. Ett scenario där dåliga containerboenden skapar en negativ koppling till billigt boende skulle också skjuta en nödvändig och väldigt positiv utveckling i sank. I ett första skede är det absolut nödvändigt att staden grundligt utreder om den starkt förorenade marken och den bullerstörda miljön ens är möjlig som bostadsmiljö. Om det visar sig att boende är lämpligt på platsen ens för en begränsad tid som student så återstår mycket att göra vad gäller förutsättningarna för att skapa en god livsmiljö. Modulerna bör uppföras på ett sätt där byggelementens förutsättningar används för att skapa kvaliteter. Variationer i höjd, i fasadliv, i placeringar inom området krävs för att skapa en livfullhet. Gemensamhetsanläggningar för social samvaro, tvätt och service krävs, likaså behövs en redovisning av cykelparkering och förråd m.m. Det förslag som skisserats i planmaterialet är enahanda gestaltat med en monoton uppställning där planens hela sträcka om 400 meter delats upp i två kvarter. Sidan mot banvallen har tecknats som två sexvåninga lameller utan variation och där den lika långa sträckan mot Bromstensvägen endast bryts av en förenklad variation mellan fyra- och femvåniga byggnadskroppar. Illustrationer visar mycket bristfälligt växtlighet mellan husen och med ett möte mellan mark och gata där byggnadens massiva kropp flyter på en sockel där gatan måste ta upp höjdskillnaden i knixar för att en angöring med rätt vinkel och utan trappa ska vara möjlig. Rådet menar att byggnadstekniken i det här fallet ska kunna locka till en oanad kreativitet och att det bör vara möjligt att använda intressanta lösningar för byggandet inom samma budgetramar som projektet kalkylerats med i dagsläget. Det här är en möjlighet för Stockholm att skapa ett billigt men samtidigt trovärdigt studentboende av hög klass som också erbjuder studenterna en god omgivning. Att med innovativt tänkande kunna åstadkomma studentbostäder som ger förutsättningar för en fullödig tillvaro, trots små medel, är den stora utmaningen en utmaning som inte får misslyckas. Beslöt Skönhetsrådet att bestämt avstyrka förslag till detaljplan. 10. Rådet: trettonde ledamot (SR Dnr 2013-0001) Återupptogs ärende bordlagt vid sammanträde 2013.01.04 ( 4) angående val av rådets trettonde ledamot. Bordlades ärendet.
SID 7 (13) 11. Rådet: val av delegationsgrupp för rådets ledamot Cajsa Holmstrand Valdes ledamot Cajsa Holmstrand till delegationsgruppen för kulturvårdsärenden. Anmäldes ärenden enligt bilaga 1. 12. Anmälningsärenden 13. Årstafältet (Valla 1), del av fastigheten Årsta 1:1, förslag till detaljplan (SR Dnr 2012-0420) Återupptogs ärende bordlagt vid delegationssammanträde 2013.01.21 ( 5) angående Årstafältet (Valla 1), del av fastigheten Årsta 1:1, förslag till detaljplan. Förelåg ett av kansliet utformat förslag till skrivelse vilken efter ändringar som framgår av registraturet antogs som rådets. Anmälde ledamot F von Feilitzen reservation enligt bilaga 3. 14. Enskedeskolan, baracker på skolgård (SR Dnr 2013-0008) En privatperson hade begärt Skönhetsrådets yttrande över Enskedeskolan, baracker på skolgård. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Uppdrogs åt kansliet att undersöka ärendet och besvara privatpersonen. 15 Sekreteraren informerar Informerade sekreteraren om kommande föredragningar angående Slussen på Konstakademien och för Sergel Rotaryklubb samt om stadsvandring med St Petersburgs stadsarkitekt. Påminde även sekreteraren om Skönhetsrådets seminarium den 21 mars i år med temat Qimby. 16. Aspudden och Midsommarkransen, programsamråd (SR Dnr 2012-0424) Anmäldes formellt beslut från delegationssammanträde 2013.01.21 ( 3) angående Aspudden och Midsommarkransen, programsamråd. Erinrade H Nerlund att han inte deltagit i beslutet pga. jäv.
SID 8 (13) 17. Midsommarkransen och Aspudden, fristående alternativt områdesprogram (SR Dnr 2012-0420) Anmäldes formellt beslut från delegationssammanträde 2013.01.21 ( 4) angående Midsommarkransen och Aspudden, fristående alternativt områdesprogram. Erinrade H Nerlund att han inte deltagit i beslutet pga. jäv. 18. Tabulatorn 2, nybyggnad av förskola, ansökan om bygglov (SR Dnr 2013-0014) Anmäldes formellt beslut från delegationssammanträde 2013.01.21 ( 6) angående Tabulatorn 2, nybyggnad av förskola, ansökan om bygglov. Erinrade H Nerlund att han inte deltagit i beslutet pga. jäv. 19. Vallgossen 11, Sankt Göransgatan 75, ny- /tillbyggnad av Fridhemsskolan, ansökan om bygglov (SR Dnr 2013-0032) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Vallgossen 11, Sankt Göransgatan 75, ny- och tillbyggnad av Fridhemsskolan. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Fridhemsskolan, numera Kungsholmens grundskola, uppfördes 1946-48 efter ritningar av Paul Hedqvist. Bygglovsansökan avser en ny skolbyggnad samt en länk till det befintliga huset. I och med utbyggnaden av nordvästra Kungsholmen har också antalet barn boende i området ökat och därmed även behovet av skollokaler. Föreliggande bygglovsansökan avser en ny skolbyggnad vid Kungsholmens grundskola, placerad på skolgårdens norra del längs Sankt Göransgatan. Skönhetsrådet ställde sig positivt till en tillbyggnad av Kungsholmens grundskola och det valda läget men anser att det finns flera delar i förslaget som måste bearbetas. Rådets allvarligaste erinran mot förslaget var att den nya byggnaden är för hög i förhållande till den befintliga skolan. Att taklisthöjden mot Sankt Göransgatan är densamma i de båda byggnaderna räcker inte ansåg rådet med föreliggande utformning blir Paul Hedqvists skolbyggnad, särskild sedd över gården från Fridhemsgatan, ett annex till den nya volymen. Enligt rådets uppfattning bör man, om platsen utnyttjas bättre,
SID 9 (13) (forts. 19) kunna sänka höjden en våning om man samtidigt förlänger byggnaden mot Fridhemsgatan. Skolbyggnaden får då en höjd som ansluter till ursprungshuset och de omgivande kvarteren samtidigt som man skapar en större stadsmässighet med husets gavel i liv med gatan. När skolan planlades var detta en utkant nu är den en del av en sammanhängande stadsbygd. Därför bör den nya byggnaden uppfattas som en del av stadsmönstret. Skönhetsrådet ville också att den nya glaslänkens bottenvåning omformas till en öppen portik, med fri och öppen passage igenom en sådan skulle ge ytterligare kvaliteter till anläggningen och stärka sambandet med den omgivande stadsmiljön. Vad gäller den arkitektoniska gestaltningen och materialval ansåg rådet att det föreslagna teglet mot Sankt Göransgatan blir för mörk och fönstersättningen lite för monoton. Utformningen mot skolgården har fått en lite mer lättsam karaktär men där anser rådet att kulören kan bli ett problem då risken är stor att tegelbyggnaden ser smutsig och sliten ut i jämförelse med den nya volymens gula fibercementskivor. Rådet skulle gärna se att man i stället tar tillvara teglet från Statens Normalskola som snart ska rivas. Den skolan, som också ritade av Paul Hedqvist, stod klar något år efter Fridhemsskolan och teglet torde vara av samma kvalitet och kulör. Materialåtervinningen, tegel från en syskonskola från samma tidsperiod, skulle ge den nya flygeln ett mervärde samtidigt som det ligger helt i linje med stadens intentioner att främja hållbart byggande. Beslöt Skönhetsrådet att avstyrka bifall till ansökan om bygglov i föreliggande utformning. 20. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm 2013.02.04 Anders Bodin Cecilia Skog Iréne Vestman vidi: Martin Rörby
SID 10 (13) Bilaga 1 till protokoll 2013-2 12. Anmälningsärenden Byggnadsminnesförklaring av AB Separators gamla huvudbyggnad; svar från fastighetskontoret. (SR Dnr 2012-0416), utsänt. Leve Margareta, Mentors dotter. (SR Dnr 2013-0030). Detaljplaner besvarade av kansliet Storkvarnen 4 och 6, Västerby backe, Rinkeby, förslag till detaljplan, enkelt planförfarande. (SR Dnr 2013-0023), tillstyrkt med erinringar. Bygglov besvarade av kansliet Provisorn 4, Tulegatan 8, fasadbelysning. (SR dnr 2011-0369), tillstyrkt med erinran om att rådet vill delta i slutjustering av fasadbelysningen. Östermalm 1:118, stadstoalett, Karlavägen, norr om Karlavägen 40. (SR Dnr 2012-0433), avstyrkt. Djurgården 1:1 (Villa Alnäs), Djurgårdsvägen 220, nybyggnad av garage. (SR Dnr 2013-0010, avstyrkt. Rotundan 5, Cardellgatan 4, inredning av råvind till bostäder, höjning av tak m m. (SR Dnr 2013-0011), avstyrkt. (Den föreslagna åtgärden dessutom planstridig.) Stockledningen 21, Stockholmsvägen 59, yttre ändring, nya balkonger och fönsterdörrar mot gata och gård. (SR Dnr 2013-0012), avstyrkt i föreliggande utformning. Sparven 18, Birger Jarlsgatan 21, yttre ändring, renovering av fasad och balkonger. (SR Dnr 2013-0013), tillstyrkt med erinran om provmålning. Krigsrådet 3, Fogdevägen 53, rivning av skorsten och cisterner. (SR Dnr 2013-0015), avstyrkt. Träsket 18, Sveavägen 48, yttre ändring, inglasning av befintlig takaltan/terrass. (SR Dnr 2013-0018), tillstyrkt. Barnhuset 20, Barnhusgatan 16, yttre ändring, byte av takmaterial. (SR Dnr 2013-0019), avstyrkt. Repslagaren 37, påbyggnad på del av kontorshus, reviderat förslag. (SR Dnr 2013-0031), en arkitektoniskt helt acceptabel lösning, dock planstridig.
SID 11 (13) Ärenden/skrivelser besvarade av kansliet Bokhyllan 8, rivning och bygglov ifrågasättes. (SR Dnr 2013-005), besvarat per mail. Varför förfula ett unikt område? (Lindgården). (SR Dnr 2013-0006), besvarat per mail. Tornet Bofills båge (Söder torn). (SR Dnr 2013-0007), besvarat per mail. Flytt av konstverket Ägir (Havsguden). (SR Dnr 2013-0003), besvarat per mail. Dåligt planerade bostäder. (SR Dnr 2013-0025), besvarat per mail.
SID 12 (13) Bilaga 2 till protokoll 2013-2 6. Lappkärrsberget kv. Filosofen 2-9, förslag till detaljplan (SR Dnr 2013-0022) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: I delområde 4 bör de nya punkthusen inte närgånget överflygla de befintliga. De bör i stället liksom dessa ges en enhetlig höjd på ungefär samma nivå. De kan med fördel grupperas symmetriskt kring punkthusgruppens mittaxel, som en reverens till den befintliga bebyggelsen, där symmetrier är ett intressant och genomgående tema. Därmed kan den ståtliga i detaljplaneförslaget dödsdömda poppeln, med sina tiotalet fridlysta mistlar, bevaras som en sevärdhet i mittaxeln. Hus 34 måste då omstuderas.
SID 13 (13) Bilaga 3 till protokoll 2013-2 13. Årstafältet (Valla 1), del av fastigheten Årsta 1:1, förslag till detaljplan (SR Dnr 2012-0420) Anmälde ledamot F von Feilitzen reservation enligt följande: Detaljplaneförslaget bör inte tillstyrkas, inte ens med rådets viktiga erinringar. Det är utformat på likartat sätt som det nyligen remissbehandlade kvarteret Ängsbotten i Norra Djurgårdsstaden, men är ännu mer otyglat. Bebyggelsen borde ha dragits längre tillbaka från Valla å. (Jämför särskilt yttrande till Årstafältet, detaljplaneförslag, 8/10 2012). Vissa byggnader har getts en intressant arkitektur och Tovatt Architects and Planners huskomplex i kvarter A skulle, väl genomfört, kunna bli en sevärdhet ett stockholmskt Hundertwasserhaus. De enskilda byggherrarna har emellertid getts alltför stor frihet och inte behövt underordna sig en övergripande stadsbyggnadsvision. Resultatet har blivit en sammanfogning av disparata former, en sorts arkitektonisk kakofoni. Detta gäller inte minst bebyggelsen sedd från Årstafältets park. Det räcker inte att göra detaljförbättringar utan helheten bör omprövas, men med utgångspunkt från detaljplaneförslagets oregelbundna kvartersformer. Kvarteren kan med fördel göras slutna, med samtliga hus i gatuliv, vilket möjliggör större och mer skyddade, planterade gårdar ( storgårdskvarter ). Endast ett fåtal hushörn blir räta, vilket bidrar till en varierad, trivsam stadsbild. Hushöjder bör varieras, men inom ett snävt spektrum, och högre hus ska inte placeras i söderläge, däremot gärna som låga torn i hörnlägen. Även med oförändrad exploatering kan höghus på så vis undvikas. Husfasaderna bör ges olika uttryck i form och material, kanske med ett par spektakulära hus á la Tovatt, men ett kvalitetsprogram bör garantera viss enhetlighet.