Årsredovisning 2001 KTH stadsplanerar Stockholm.

Årsredovisning 2001 KTH stadsplanerar Stockholm.

KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen är av hög internationell klass och täcker ett brett område från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Förutom den forskning som bedrivs vid KTHs institutioner finns ett tiotal nationella kompetenscentra förlagda till KTH. De olika forskningsstiftelserna finansierar dessutom ett antal forskningsprogram/ forskarskolor. Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör, magister och/eller teknologie eller filosofie licentiat/doktor. Här ges också tekniskt basår och vidareutbildning. Totalt verkar vid KTH drygt 18 000 studerande, motsvarande 10 900 helårsstudenter, över 1 400 aktiva forskarstuderande samt 3 100 anställda. KTH grundades 1827 och är sedan 1917 beläget i vackra och numera kulturminnesmärkta byggnader på Norra Djurgården i centrala Stockholm. Verksamhet är också förlagd vid campus i Kista, IT-universitetet, och vid KTH Syd i Haninge och Södertälje. Vid IT-universitetet, Sveriges största resurs inom informationsteknologi, samarbetar KTH med Stockholms universitet, Karolinska Institutet, forskningsinstitut och industri. Från och med hösten 2001 bedrivs KTHs utbildning och forskning inom fysik och bioteknologi i det nyligen invigda Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik (SCFAB) vid Roslagstull, en av KTH och Stockholms universitet gemensam satsning för utbildning och gränsöverskridande forskning inom dessa områden. KTH har forsknings- och utbildningsutbyten med universitet och högskolor i hela världen, främst dock i Europa, USA, Australien och Sydostasien. Utbytet ökar också med Östeuropa, främst med de baltiska staterna men även med Ryssland. KTH medverkar även aktivt i EUs olika forskningsprogram. Samarbete bedrivs även med svenska och internationella biståndsorgan. Omslagsbilden Regeringen proklamerade under 2001 Arkitekturens år. Bilden visar projektet Stockholm at Large på Färgfabriken, ett samarbete med SAR och Arkitekturskolan på KTH. I skala 1:1000 lades ett 600 m 2 stort foto över Stockholm direkt på golvet världens största flygfotografi. Stockholm at Large blev ett möte mellan olika aktörer som kommer att vara med och bygga framtidens Stockholm, däribland KTHs arkitekturstudenter. En workshop blev utgångspunkten för en interaktiv utställning där besökarna själva kunde vara med och ge förslag till Stockholms framtid. Stockholm at Large pågick 24 oktober till 25 november 2001. Fotograf Camilla Wirseen.

Innehållsförteckning KTHS organisation 4 KTH i siffror 5 Rektor Anders Flodström På tvärs över gränserna 6 Notiser från verksamheten 2001 8 Grundläggande högskoleutbildning 10 Forskning och forskarutbildning 26 Tema forskning och forskarutbildning Från ensamvarg till projektarbetare 36 Personal 39 Lokaler 42 Ekonomisk översikt 44 Stiftelse- och fondförvaltning 46 Finansiell redovisning 49 Resultat- och balansräkning 50 Anslagsredovisning och finansieringsanalys 52 Noter till resultat- och balansräkning 54 Arvoden till högskolans ledning 56 Sammanställning av nyckeltal 57 KTHs styrelse 58 Doktorsavhandlingar 60 Licentiatavhandlingar 64

4 KTHS ORGANISATION KTHs organisation UNIVERSITETSSTYRELSEN REKTOR UNIVERSITETS- FÖRVALTNING Varje utbildningsnämnd med program- och forskarutbildningsansvariga ansvarar för ett utbildningsområde. FAKULTETS- KOLLEGIUM FAKULTETSNÄMND UTBILDNINGSNÄMNDER INSTITUTIONER UTBILDNINGSNÄMNDER Arkitektur (A) Datateknik, elektroteknik och teknisk fysik (DEF) Industriell ekonomi, lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik (ILV) Informationsteknik (ITU) Kemi, kemiteknik och bioteknik (KKB) Maskin- och materialteknik (MMT) KTH Syd KTHS INSTITUTIONER VID SLUTET AV 2001 Arkitekturskolan Biblioteket, KTHB Alfvénlaboratoriet Bioteknologi Byggvetenskap Data- och systemvetenskap Elektrotekniska system Energiteknik Farkostteknik Flygteknik Fysik Hållfasthetslära Industriell ekonomi och organisation (INDEK) Industriell produktion Infrastruktur Kemi Kemiteknik KTH Syd Mark- och vattenteknik Maskinkonstruktion Matematik Materialvetenskap Mekanik Mikroelektronik och informationsteknik Numerisk analys och datalogi (NADA) Pappers- och massateknik Polymerteknologi Signaler, sensorer och system (S3) Tal, musik och hörsel Tillämpad informationsteknik

REKTOR KTHS HAR SIFFROR ORDET 57 KTH i siffror 2001 GRUNDUTBILDNING Arkitektutbildning och 13 civilingenjörsutbildningar 9 högskoleingenjörsutbildningar 12 internationella magisterutbildningar Yrkesteknisk högskoleutbildning, påbyggnadsutbildning, vidareutbildning, tekniskt basår Nyantagna 3 170 nyantagna, varav 27 procent kvinnor HST och HPR 10 857 helårsstudenter 9 364 helårsprestationer Examination 1 146 examinerade arkitekter och civilingenjörer, varav 29 procent kvinnor 446 examinerade högskoleingenjörer (120 och 80 poäng), varav 25 procent kvinnor 12 teknologie kandidatexamina (120 poäng), varav 25 procent av kvinnor FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING 1 564 aktiva forskarstuderande ( 50 procent aktivitet), varav 25 procent kvinnor Examination 176 licentiatexamina, varav 23 procent av kvinnor 202 doktorsexamina, varav 25 procent av kvinnor Kompetenscentra Ansvar för nio av Nuteks 28 kompetenscentra. Part i ytterligare två. EKONOMI 2 609 Mkr i total omsättning (inklusive transfereringar) varav: Högskoleanslag 704 Mkr grundutbildning 566 Mkr forskning/forskarutbildning 68 Mkr övriga anslag Extern finansiering 183 Mkr forskningsråd 465 Mkr övriga statliga myndigheter 175 Mkr strategiska stiftelser 448 Mkr övriga/privata medel inklusive finansiella intäkter PERSONAL 3 103 anställda, motsvarande 2 835 helårsarbeten, varav: 1 962 män 873 kvinnor 198 professorer (inklusive 12 gästprofessorer) 11 adjungerade professorer (39 personer) 234 universitetslektorer (inklusive 13 biträdande professorer) LOKALAREA 260 000 m 2

6 REKTOR HAR ORDET På tvärs över gränserna KTH FYLLER 175 ÅR. Ingenjörer och doktorer från KTH har skapat avgörande framgångar för svenska och i allt högre grad också för internationella företag. Dessa ingenjörer och doktorer har haft ledande befattningar i de flesta av våra framgångsrika svenska företag och gjort avgörande insatser för att bygga upp framför allt det svenska samhällets tekniska system, vilka är en förutsättning för enskilda människors livskvalitet vägar och järnvägar, vattenkraft och elnät, telefoner, TV, sjukhus, osv. Grunden för all denna förnyelse är den tekniska och naturvetenskapliga forskningen. Vårt stora arv är värt att vårda, utveckla och förnya. KTH HAR ALDRIG BETYTT SÅ MYCKET för näringslivet som i dag. Samtidigt sker en process som innebär ökad globalisering och som påverkar så gott som alla sektorer i Sverige, industrin, utrikespolitiken, försvarspolitiken osv. Vår uppgift blir att se till att KTH klarar denna process som innebär en övergång från att vara ett svenskt toppuniversitet, med den betydelse ett sådant har för Sverige, till att ligga i framkanten bland de europeiska universiteten. Denna övergång kan inte ske genom en volymökning utan kan endast ske genom att KTH blir ett universitet som starkare än i dag kopplar forskning i den internationella forskningsfronten till våra utbildningar. Tidigare kunde KTH till viss del spela en framträdande roll på grund av sin volym och jämföra sig exempelvis med MIT. Nu tvingas vi meritera oss genom excellens och på allvar leva upp till MIT- eller Ecole Polytechnique-bilden och visa att KTH inte bara är ett stort universitet i ett litet land utan ett elituniversitet i Europa. Detta är naturligtvis inte någon enkel transformering. Görs den inte kommer vi ohjälpligt att hamna på efterkälken i stället för att bli en jämbördig partner bland de europeiska och internationella elituniversiteten inom forskning och utbildning. ATT OCKSÅ MÅNGFALD OCH BREDD RYMS i detta nya KTH kan vi redan idag ge exempel på. Vissa av KTHs verksamheter avknoppas i bolagsform eller som nya campus för att fokusera på specifika uppgifter och undvika att vi riskerar att drunkna i ett gigantiskt KTH och tappa fokus på det vi är ämnade att bedriva, nämligen forskning och utbildning. KTH Executive School, KTH International Training Education AB i tredje världen, IT-universitetet och medicinsk/teknisk utbildning och forskning vid KTH Syd i samarbete med KI är några exempel på sådana verksamheter. UR ETT KTH-PERSPEKTIV HOPPAS VI se denna utveckling förverkligas i ett antal centrumbildningar som arbetar tvärs över sektorsoch disciplingränserna; Centrum för Teknik i Vården, Centrum för avbildningsteknologi inom teknik och medicin, Kista Photonics Center, Centre for Artificial Intelligence, Nanomaterial i Stockholm, Centrum för trådlösa system. Naturligtvis gäller för ett land som Sverige, men även i ett europeiskt perspektiv, att det framför allt är de människor som utbildas inom dessa områden som blir framtidens bärare av den industriella utvecklingen inom sina respektive yrkeskategorier. Här kan KTH känna sig stolt. Vi har under ett antal år lyckats förstärka, bredda och utveckla forskarutbildningen till att bli ett av våra viktigaste instrument. Exempelvis har det resulterat i att antalet examinerade inom forskarutbildningen (202 teknologie doktorer och 176 teknologie licentiater) under 2001 är högre än det någonsin varit i KTHs 175-åriga historia. KTH står idag för en tredjedel av landets produktion av civilingenjörer och 40 procent av landets teknologie doktorer. Inom den grundläggande utbildningen har också under året examinerats 1 146 arkitekter och civilingenjörer och 430 högskoleingenjörer. MAN KAN SE EN TYDLIG FÖRSKJUTNING av KTHs verksamhet mot att bli ett forskningsuniversitet med större fokus på forskning och på doktorand- och licentiatutbildning, men även på senare delar av grundutbildningen och på nya magisterprogram inom skilda områden. Denna förskjutning är en medveten strategi för att låta KTH spela den roll KTH bör ha i det svenska högskolesystemet, men utgör även en plattform för våra europeiska samarbeten. I DEN TID VI NU LEVER I suddas tidsaxeln ut alltmer och industriella revolutioner avlöser varandra. Den första industriella revolutionen var enkel ångmaskin och ny automatiserad produktion, också den andra elektricitet, telefon, flyg och den tredje datorer, kommunikation och information. Nu tenderar de industriella revolutionerna att bli en kontinuerlig process IT, bioteknik och nanoteknik blandas till en tidvåg som för oss in i framtiden och som ständigt förändras. ANDERS FLODSTRÖM

REKTOR HAR ORDET 7

8 NOTISER 2001 Notiser från verksamheten 2001 SNILLEN SPEKULERADE PÅ KTH När Nobelpriset firade sitt 100-årsjubileum gästades Stockholm av över 200 tidigare nobelpristagare. Några av dessa deltog tillsammans med ett antal av årets pristagare i de seminarier som anordnades på bland annat KTH under några dagar i december. Kunskapsintensivt blev det inte minst då hela fem tidigare mottagare av fysikpriset diskuterade partikelfysik ena dagen och årets tre fysikpristagare slöt upp på campus dagen därpå för att debattera atomfysik. PRO ET CONTRA KTHS STORA PRIS TILL ARNE LJUNGQVIST Arne Ljungqvist, läkare med lång och framgångsrik karriär som ledare inom svensk och internationell idrott, tilldelades KTHs Stora pris för sitt arbete och engagemang mot idrottens stora gissel dopningen. Ljungqvist, som också är professor emeritus i patologi vid Karolinska Institutet, engagerades tidigt i kampen mot det framväxande dopningsproblemet. Något som från och med 70-talet innebar åtaganden inom det internationella friidrottsförbundet, bland annat som ordförande i dess medicinska kommitté. I motiveringen till priset om 900 000 kr slås det bland annat fast att Arne Ljungqvist i sin strävan att rena idrotten från dopning visat prov på stor personlig integritet och att han inom området är en förgrundsperson, både i Sverige och internationellt. Som aktiv idrottsman blev Arne Ljungqvist svensk mästare i höjdhopp. Diskussionens vågor gick höga när KTH drog i gång det öppna debattforumet Pro et contra. Denna nystartade debattserie har som syfte att anlägga olika perspektiv på teknikens och vetenskapens roll i samhället. Tillsammans med specialinbjuden expertis diskuterade deltagarna alltifrån dopning inom idrotten till biologisk och kemisk krigföring. Sammanhållande kraft under samtalen, som är öppna för allmänheten, var rektor Anders Flodström. ROBERT MOOG PÅ BESÖK Robert Moog, som 2001 belönades med Polar Music Prize för uppfinnandet av den banbrytande synthesizer som också bär hans namn, gästade KTH i mitten av maj. I ett öppet seminarium diskuterade han tillsammans med syntforskare Sten Ternström och medieprofessor Roger Wallis människor, kreativitet och teknologi. Givetvis bjöds det också på musik. De församlade kunde avnjuta toner från både en MiniMoog och det än modernare instrumentet Nord Lead.

NOTISER 2001 9 NYTT FORSKNINGSCENTRUM INVIGT VID ROSLAGSTULL Efter år av projektering kunde HM Konungen i början av oktober klippa bandet för Stockholms nya centrum för fysik, astronomi och bioteknik SCFAB. Centret omfattar större delen av fysik- och bioteknikforskningen i stockholmsområdet och är ett samarbete mellan KTH och Stockholms universitet. Satsningen kommer att i hög grad stärka Stockholms position som en framstående och nyskapande vetenskapsstad. Nästa generations Nobelpristagare kommer att ha sina rötter i Stockholms nya forskningscentrum, sade KTHs rektor Anders Flodström full av tillförsikt under invigningen, varpå han och övriga gäster guidades runt i den 40 000 m 2 stora anläggningen som, förutom den nya huvudbyggnaden, består av nyrenoverade lokaler tillhörande gamla Roslagstulls sjukhus. Den nyuppförda och prisade huvudbyggnaden har ritats av den danske arkitekten Henning Larsen, som månaden efter invigningen promoverades till hedersdoktor vid KTH. STOCKHOLM BIOSCIENCE I SIN LINDA Knappt hann portarna slås upp till SCFAB förrän ett avgörande steg togs mot ytterligare ett vetenskapligt framtidsprojekt i huvudstaden Stockholm BioScience, som rent geografiskt är tänkt att knyta KTH, Karolinska Institutet och Stockholms universitet samman. Projektet lanserades på mässan BioTech Forum i oktober i form av en jättelik modell som demonstrerade den kommande vetenskapsstadens utbredning över Norra Stationsområdet. Denna idag hårt trafikerade miljö ska inom ett drygt tioårsperspektiv ha fått en tydlig innerstadsprägel med nya bostäder, hotell, restauranger och butiker som komplement till all nytillkommen forskningsrelaterad verksamhet. Planerna på ett samlat grepp om den biovetenskapliga forskningen i Stockholm föddes 1999 och projektet har backats upp av såväl rektorerna på de berörda universiteten som kommunen. CHRISTINA MOBERG FICK SIXTEN HEYMAN-PRISET Under hösten tilldelades Christina Moberg, KTH-professor i organisk kemi, årets Sixten Heyman-pris för insatser inom ett område av kemin som tangerade forskningsfältet för årets nobelpris. Christina Moberg fick priset för sitt framgångsrika arbete med design och framställning av nya ligander för stereoselektiv syntes och för studierna av konformitetens inverkan på selektiviteten hos de katalytiska systemen. Sixten Heymans pris om 240 000 kronor delas ut vart sjätte år till en forskare verksam inom naturvetenskap och vart sjätte år till en svensk författare.

10 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Grundläggande högskoleutbildning KTHs verksamhetsmål Regeringen styr universitet och högskolor genom att ge utbildningsuppdrag. För fyraårsperioden 2001 2004 skall minst 5 230 civilingenjörs- och arkitektexamina avläggas vid KTH. För budgetåret 2001 skall som riktlinje för antalet helårsstudenter gälla att dessa uppgår till totalt minst 11 500. KTH skall vidare erbjuda naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för studerande med särskilt vuxenstudiestöd (så kallad NT/SVUX-utbildning) för dem som tidigare påbörjat sådan utbildning. KTHs interna etappmål på fem års sikt (2004) Universitetsstyrelsen fastställde hösten 1999 en utvecklingsplan för KTH. I denna anges bland annat mål för grundutbildningen på fem års sikt: 150 nybörjarplatser inom civilingenjörsprogrammet i informationsteknik från och med år 2000 vid KTH Kista 300 nybörjarplatser per år från och med 2003. Andelen nyantagna kvinnliga studerande skall uppgå till minst 40 procent i grundutbildningen om 180 poäng och till minst 35 procent i grundutbildningen om 120 poäng. Andelen kvinnor bland de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna skall uppgå till minst 30 procent och till minst 25 procent inom högskoleingenjörsutbildningen. Minst hälften av de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningen och minst en fjärdedel av de examinerade inom högskoleingenjörsutbildningen skall ha tillbringat en termin eller mer av sin studietid utomlands. Motsvarande andel utländska studerande skall studera vid KTH. Antagning Sökandetryck, fördelning av platser mellan utbildningar Intresset för KTHs utbildningar är totalt sett stort även om antalet förstahandssökande minskade betydligt 2001. Antalet förstahandssökande till arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna var 4 337, vilket är en minskning med omkring 1 000 jämfört med året före. Antalet planerade nybörjarplatser 2001 på dessa utbildningar var 2 690, vilket är en ökning jämfört med 2000 (2445). KTH har inte startat några nya civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram detta år. I stället har antalet platser utökats på några av de populäraste civilingenjörsprogrammen, såsom industriell ekonomi, teknisk fysik och datateknik samt inom arkitektur. De största minskningarna av antalet sökande finns inom civilingenjörsprogrammen, medan minskningen inte varit lika stor för högskoleingenjörsprogrammen. Trots att antalet sökande till KTH totalt sett minskat finns fortfarande flera utbildningar med fler sökande än tillgängliga platser. Dessa är, liksom tidigare, arkitektutbildningen (5,8 förstahandssökande per plats), civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen i medieteknik (3,7 respektive 3,6), civilingenjörsutbildningarna i industriell ekonomi (2,9), bioteknik (2,1) samt civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen i datateknik (2,6 respektive 1,9 förstahandssökande per plats). Under 2001 har översynen av civilingenjörsutbildningarnas struktur fortsatt. Det gäller framför allt utbildningarna inom lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik samt inom maskin-, material- och farkostteknik. Utbildningsnämnderna för dessa utbildningar arbetar för att en omstrukturerad utbildning skall kunna starta höstterminen 2003. Antagning Verket för högskoleservice (VHS) sköter på KTHs uppdrag antagningen till arkitektutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna samt till tekniskt basår. Om det finns outnyttjade platser kvar antar KTH studerande till dessa lokalt, liksom till senare del av utbildningarna. Lokal antagning sker också till yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) 60 poäng samt till KTHs vidareutbildningskurser. Hösten 2001 påbörjade totalt 3 170 nybörjare studier på KTH, 1 912 på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna, 825 på högskoleingenjörsutbildningarna och 433 på tekniskt basår. Totalt sett är det en ökning jämfört med 2000, då 3 052 påbörjade utbildning vid KTH. Antalet nybörjare har ökat med omkring 200 på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna medan nybörjarna inom högskoleingenjörsutbildningarna minskat med cirka 100. Antalet nybörjare på tekniskt basår är i nivå med de senaste åren. Med anledning av det minskade antalet sökande besattes inte alla planerade platser i de ordinarie antagningsomgångarna. KTH genomförde därför en omfattande lokal antagning till de lediga platserna. Den lokala antagningen berörde nästan alla högskoleingenjörsutbildningar, tekniskt basår och hälften av civilingenjörsutbildningarna. Totalt anmälde sig 580 till den lokala antagningen, 494 erbjöds en plats och av dessa påbörjade 348 (136 på civilingenjörsutbildning, 116 på högskoleingenjörsutbildning och 96 på tekniskt basår) utbildningen. De utbildningar som har många sökande har också i de flesta fall en hög antagningspoäng. För de utbildningar där alla behöriga sökande kunnat antas är spridningen större avseende de antagnas betygspoäng. Samma spridning kan iakttas för de som antagits i KTHs lokala efterantagning. Utöver antagningen av nybörjare i åk 1 påbörjade 295 nya studerande de senare delarna av KTHs civilingenjörs-, arkitekt- och högskoleingenjörsutbildningar. Antalet inkluderar de som garanteras plats vid KTH i årskurs 3 efter att ha läst de två första åren av en

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 11 civilingenjörsutbildning vid Mälardalens högskola, Mitthögskolan, Högskolan i Gävle eller vid Högskolan i Dalarna. Dessutom påbörjade 30 studerande, som tidigare studerat vid ett högskoleingenjörsprogram på KTH, årskurs 3 eller senare i civilingenjörsutbildningen. Till magisterutbildningarna på engelska antogs 277 nybörjare. YTH-utbildningarna hade 42 nybörjare vilket är i nivå med tidigare år. I samband med antagningen 2001 startade KTH en bostadsförmedling för att underlätta för de nyantagna att hitta en bostad. Satsningen blev mycket lyckad och bostadsfrågan kunde lösas för i stort sett alla som anmälde behov. FIGUR 1. TOTALT ANTAL OCH ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE 1998 2001 År 2001 2000 1999 1998 Civilingenjörs- och arkitektutbildningar/180 poäng Totalt varav kv Totalt varav kv Totalt varav kv Totalt varav kv Arkitektur 119 52% 93 65% 93 65% 81 56% Bioteknik 68 69% 70 56% 37 59% Datateknik 196 14% 154 13% 157 19% 151 17% Elektroteknik 179 13% 156 13% 290 17% 296 17% Farkostteknik 149 12% 117 12% 127 18% 138 17% Industriell ekonomi 132 23% 110 28% 110 33% 97 32% Informationsteknik 206 16% 158 14% Kemiteknik 114 62% 119 61% 116 54% 141 51% Lantmäteri 105 55% 107 55% 93 54% 88 51% Maskinteknik 269 21% 235 26% 224 29% 324 19% Materialteknik 44 32% 73 38% 108 30% 102 31% Medieteknik 75 43% 68 40% 33 48% Teknisk fysik 161 25% 136 31% 129 22% 138 29% Väg- och vattenbyggnadsteknik 95 24% 123 28% 106 35% 154 29% DELSUMMA 1 912 28% 1 719 31% 1 623 31% 1 710 27% Högskoleingenjörsutbildningar/120 poäng Totalt varav kv Totalt varav kv Totalt varav kv Totalt varav kv Byggteknik 35 40% 38 16% 30 37% 36 31% Byggteknik och ekonomi 26 27% 30 20% 41 27% 39 36% Datateknik 316 18% 268 16% 250 24% 227 26% Elektroteknik 149 12% 267 15% 257 17% 257 16% Elektroteknik, praktikvarvad 10 20% Elektroteknik och ekonomi 40 15% 40 28% 60 20% 65 26% IT-affärssystem 71 30% 50 38% Kemiteknik 33 58% 49 55% 49 69% 49 61% Maskinteknik 60 22% 125 17% 141 21% 162 23% Maskinteknik, innovation och design 26 46% Maskinteknik, praktikvarvad 5 40% Medieteknik 54 50% 50 58% DELSUMMA 825 24% 917 22% 828 25% 835 25% Tekniskt basår 433 28% 416 29% 417 36% 415 41% TOTALT 3 170 27% 3 052 28% 2 868 30% 2 960 29% kv kvinnor

12 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Andelen kvinnor bland nybörjare inom grundutbildningen 2001 Inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var andelen kvinnor bland nybörjarna 28 procent och inom högskoleingenjörsutbildningarna 24 procent. För högskoleingenjörsutbildningarna är detta en liten ökning sedan föregående år, medan det för civilingenjörs- och arkitektutbildningarna är en minskning jämfört med 2000. Liksom tidigare dominerar kvinnorna bland nybörjarna på civilingenjörsprogrammen för lantmäteri, kemiteknik och bioteknik, på högskoleingenjörsutbildningarna i kemiteknik och medieteknik samt på arkitektutbildningen. Andelen kvinnor bland nybörjarna har de senaste fem åren legat omkring 30 procent för civilingenjörs- och arkitektutbildningarna och omkring 25 procent för högskoleingenjörsutbildningarna. Andelen kvinnor har inte visat några tecken på ökningar, varför det inte är troligt att KTH kommer att nå sitt interna mål att andelen kvinnliga studerande av nybörjarna senast 2004 skall uppgå till minst 40 procent i arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna och till minst 35 procent i högskoleingenjörsutbildningen. FIGUR 2. ANDEL KVINNOR AV NYBÖRJARE ht 1992 ht 2001 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Arkitekt/civ ing Högskoleingenjör 0% ht92 ht93 ht94 ht95 ht96 ht97 ht98 ht99 ht00 ht01 Medianålder för nybörjare inom grundutbildningen Medianåldern för nybörjare på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna är 21 år och på högskoleingenjörsutbildningarna och tekniskt basår 22 år, vilket är samma medianålder som de två senaste åren. Rekrytering av studenter till KTH Mål för rekrytering Det övergripande målet för rekryteringsarbetet skall vara att intressera studenter för KTHs utbildningar. Målgrupper är på kort sikt gymnasieungdomar, komvuxelever samt värnpliktiga och på lång sikt grundskoleungdomar. Rekryteringsarbetet skall också inriktas på att uppmuntra ungdomar från studieovana miljöer att söka universitetsutbildningar. KTH är numera ett universitet med mångkulturella inslag. En tredjedel av de antagna studenterna på högskoleingenjörsutbildningarna och en sjättedel av studenterna på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna har inte svenska som modersmål. Rekryteringsplattform Under året har KTH utarbetat en så kallad rekryteringsplattform, med övergripande mål och strategiska ställningstaganden om hur vi önskar att KTH skall uppfattas av våra målgrupper. Det gemensamma övergripande målet är att attrahera studenter med goda förutsättningar att studera vid KTH. Primära målgrupper för KTHs rekryteringsinsatser är gymnasie- och komvuxelever, personer i arbetslivet som vill vidareutbilda sig samt övriga som vill läsa vidare. KTH bedömer att de effektivaste kanalerna för att nå målgrupperna är KTHs utbildningskatalog, KTHs hemsida, öppet hus på KTH, utbildningsmässor samt KTHs skolambassadörer som besöker gymnasieskolor. Det sker genom att informera och genomföra

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 13 aktiviteter med ett tydligt budskap och att prioritera personliga möten mellan företrädare för KTH och presumtiva studenter. Under hösten 2001 har en undersökning genomförts i Mälardalen bland 600 gymnasieelever, ett antal komvuxelever, 200 gymnasielärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen samt 200 studerande på KTH. Syftet var att få ett underlag såväl till KTHs rekryteringsplattform som till planeringen av rekryteringsinsatser under 2001 och 2002. Undersökningen fokuserades på vilken kunskap som finns om KTH, vad målgrupperna tycker om KTH, hur de har fått information hittills och hur de skulle vilja ha information. Undersökningen visade bland annat att gymnasielärare och gymnasieelever i stor utsträckning kände till och hade en positiv bild av KTH. Tanken är att undersökningen skall upprepas varje år för att se vilken effekt de aktiviteter för rekrytering och information som genomförs, haft på målgrupperna. Genomförda aktiviteter Under 2001 har KTH valt att prioritera utformandet av en informativ utbildningskatalog. Denna kompletteras sedan med information på KTHs hemsidor, i press och annonser. En rad aktiviteter har arrangerats under året, med syfte att få kontakt med så många presumtiva studenter som möjligt. Det har främst skett genom besök av våra studentambassadörer på skolor och regementen. Öppet hus har anordnats både på campus vid Valhallavägen och på campus i Kista, Haninge och Södertälje. Möjlighet har då funnits att få information om de olika utbildningsprogrammen samt att delta i seminarier och träffa KTH-studenter och studievägledare. KTH har även deltagit i de nationella utbildningsmässor som anordnas varje år. Under Niornas och Gymnasisternas vecka har skolelever besökt KTHs institutioner och deltagit i seminarier där KTH-studenter berättat om sina studier. Gymnasieelever har också haft möjlighet att följa med en teknolog under en dag för att skaffa sig en uppfattning om hur studierna går till. För att tidigt väcka intresset för naturvetenskap hos barn genomför KTH aktiviteter även för elever i grundskolan. Teknikåttan och teknikklubbar för barn är några exempel. Teknikåttan är en kunskapstävling för årskurs åtta och klubbarna vänder sig till barn i åldern 7 12 år. KTH-teknologer deltar som handledare i klubbarna som än så länge finns i Kista och på campus Valhallavägen. Hösten 2001 genomförde KTH en undersökning bland de som påbörjade civilingenjörs-, högskoleingenjörs- eller arkitektutbildning. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de antagna informerats om KTH och KTHs utbildningar, men också att utröna vilka förväntningar de hade på sina studier vid KTH. En majoritet av nybörjarna valde utbildningen eftersom de hade intresse för naturvetenskap och teknik och 80 procent av nybörjarna valde KTH för att utbildningen har ett gott rykte. Enkäten visade bland annat att KTHs utbildningskatalog och Internet är de viktigaste kanalerna för att få information om utbildningen. Nästan hälften av de antagna är inställda på att slutföra utbildningen inom den utsatta tiden. Motsvarande undersökning gjordes 2000, då endast de som påbörjade civilingenjörs- eller arkitektutbildning deltog. En jämförelse mellan åren uppvisar inga stora skillnader i svaren. TEKNIKÅTTAN Bild Teknikåttan Teknikåttan är en tävling i naturvetenskap och teknik för elever i klass 8. Tävlingen inleds varje år i februari med en lokal uttagningstävling, i vilken hela klassen deltar. De bästa klasserna går vidare till region- och riksfinal. Inför regionfinalerna utser varje klass ett lag som består av tre elever, blandat killar och tjejer. Idag deltar drygt 40 000 elever och målet är att landets alla åttondeklassare skall delta i uttagningstävlingen. Regionfinalerna äger rum på de 12 högskolor som arrangerar Teknikåttan, varav KTH är en. I riksfinalen tävlar de tolv lag som segrat i var sin region. Frågorna är tänkta att stimulera elevernas förmåga att vara kreativa, att våga tänka fritt och kunna dra logiska slutsatser inom naturvetenskap och teknik. Tävlingens mål är att öka elevernas intresse för dessa områden.

14 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Åtgärder för att öka andelen kvinnliga studerande KTH genomför särskilda satsningar för att stimulera fler kvinnor att söka teknisk utbildning. Målgrupper för denna verksamhet är gymnasie- och högstadieflickor, studie- och yrkesvägledare samt lärare och rektorer i gymnasieskolan. Kvinnliga teknologer liksom yrkesverksamma kvinnliga ingenjörer medverkar som förebilder. KTH har haft sommarkurser för kvinnliga elever på högstadiet och gymnasiet. Huvuddelen av handledarna och lärarna har varit kvinnor. KTH anordnar också så kallade tjejkvällar för att ge kvinnliga gymnasister en mer detaljerad bild av studiernas innehåll, studentoch kårliv samt det kommande arbetslivet. Samarbete med grund- och gymnasieskolor Lärarna i gymnasiet samt gymnasiernas studie- och yrkesvägledare är betydelsefulla personer i samband med elevernas framtida utbildningsval. KTH anordnar därför fortbildningsdagar för studieoch yrkesvägledare samt fortbildningskurser för lärare. KTHs samarbete med gymnasie- och grundskolor har under det gångna året förstärkts och utökats. Den ökade valfriheten i gymnasieskolan innebär att de studenter som söker till KTH har en mycket mer varierande kompetensprofil än tidigare. Det finns därför ett stort intresse från skolorna att delta i gemensamma aktiviteter tillsammans med KTH. Under 2001 har KTH inlett ett samarbete med 17 gymnasieskolor i Mälardalen, de flesta i Storstockholm. Samarbetet sker dels mellan gymnasieskolans och KTHs ledning, dels på lärarnivå. Samarbetet mellan lärare innebär en kompetensutveckling både för gymnasielärarna och KTHs lärare. I samarbetet ingår även att gymnasieelever på olika sätt skall få tillgång till KTHs kompetens och utrustning, till exempel genom föreläsningar, kurser, temaarbeten, laborationer eller genom att hitta och genomföra det nya projektarbetet i gymnasieutbildningen, i samarbete med KTH. Under hösten har en gemensam temadag genomförts och samarbete i form av lärarfortbildning, laborationer på KTH för såväl lärare som gymnasieelever, studiebesök och gästföreläsningar ute på gymnasieskolorna har påbörjats. Årligen genomförs, med stöd av Jernkontoret, de så kallade Brinelldagarna vid KTH. Lärare och elever vid landets gymnasieskolor inbjuds då till studiebesök på KTH. Under två dagar arrangeras föreläsningar i aktuell materialteknik samt besök i KTHs laboratorier. Från KTH deltar lärare och teknologer. I anslutning till Brinelldagarna presenterades förslag till projektuppgifter inom materialområdet som sedan resulterade i att 55 gymnasielever under en vecka genomförde stora delar av sina specialarbeten vid KTH. Satsningen blev mycket lyckad och ska utvidgas till ännu fler elever under kommande år. FIGUR 3. HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER 1988/89 2001 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 KTHs diplomutdelning till nyutexaminerade civilingenjörer i Stadshuset, december 2001. 95/96 1996 1997 1998 1999 HST HPR Med helårsstudent (HST) avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40. Med helårsprestation (HPR) avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med 40. 2000 2001

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 15 Utbildningsresultat Under 2001 examinerades totalt 1 146 arkitekter och civilingenjörer jämfört med 1 376 under 2000. I regeringens mål anges att KTH under 2001 2004 skall utexaminera minst 5 230 civilingenjörer och arkitekter. Under 1999 gjordes en intensiv uppföljning av samtliga studerande med poäng nära examen vilket resulterade i att fler än normalt tog examen under 1999 och 2000. Under 2001 är effekterna av detta projekt endast marginella. Detta förklarar varför det under 2001 utexaminerats färre civilingenjörer och arkitekter än de två tidigare åren. KTH kommer nu att ytterligare intensifiera uppföljningen av de studerande och också med hjälp av till exempel sommarkurser stimulera de studerande att snabbare gå igenom utbildningen. KTH bedömer alltså att examensmålet för fyraårsperioden kommer att uppfyllas trots att antalet examinerade under 2001 är mindre än en fjärdedel av KTHs uppdrag. Under 2001 har KTH utexaminerat 430 (389 under 2000) högskoleingenjörer 120 poäng, 16 (21 under 2000) högskoleingenjörer 80 poäng och 12 (25 under 2000) teknologie kandidater (120 poäng). Övergången till treåriga högskoleingenjörsutbildningar har nu i det närmaste fått fullt genomslag även på de examinerade och förklarar att ökningen av högskoleingenjörsexamina som omfattar 120 poäng fortsätter samtidigt som bara ett fåtal examina omfattande 80 poäng utfärdats. Examinationsgraden som länge varit låg inom högskoleingenjörsutbildningarna är nu drygt 50 procent. Vid KTHs institution KTH Syd har en uppföljning gjorts av de som påbörjade högskoleingenjörsutbildning i Haninge 1996. Syftet var att få en bild av vad de studenter som inte tagit ut examen gör drygt ett år efter den nominella studietidens slut. Undersökningen visade bland annat att ungefär hälften av de som ännu inte hade tagit examen ändå har arbete inom relevant yrkesområde. Andelen kvinnor bland examinerade arkitekter och civilingenjörer uppgick under året till 29 procent (27 procent 2000). Av de examinerade högskoleingenjörerna och teknologie kandidaterna var andelen kvinnor 25 procent (23 procent 2000). KTHs interna mål är, enligt utvecklingsplanen, att andelen kvinnor bland de examinerade inom arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna senast 2004 skall uppgå till minst 30 procent och till minst 25 procent inom högkoleingenjörsutbildningarna. FIGUR 4. EXAMINA I GRUNDUTBILDNINGEN 1998 2001 År 2001 2000 1999 1998 Totalt varav kv Totalt varav kv Totalt varav kv Totalt varav kv Arkitektexamen, 180 p 57 37% 101 49% 118 48% 70 53% Civilingenjörsexamen, 180 p 1 089 28% 1 275 25% 1 362 26% 1 033 24% Datateknik 76 24% 89 15% 78 9% 80 9% Elektroteknik 171 15% 198 14% 210 14% 150 8% Farkostteknik 78 14% 95 12% 91 11% 66 17% Industriell ekonomi 65 34% 42 31% 46 26% 38 34% Kemiteknik 97 56% 119 51% 141 58% 108 49% Lantmäteri 109 57% 139 45% 127 56% 79 54% Maskinteknik 234 21% 269 16% 303 17% 227 17% Materialteknik 63 30% 66 44% 59 31% 66 29% Teknisk fysik 111 17% 102 22% 147 16% 89 26% Väg- och vattenbyggnadsteknik 85 31% 149 23% 160 15% 130 26% Högskoleingenjörsexamen, 120 p 430 26% 389 23% 256 27% 70 16% Högskoleingenjörsexamen, 80 p 16 13% 21 24% 38 37% 60 22% Teknologie kandidatexamen, 120 p 12 25% 25 16% 94 15% 192 16% Teknologie magisterexamen, 160 p 1 0% Yrkesteknisk högskoleexamen, 60 p 74 4% 61 11% 46 20% 47 0% kv kvinnor

16 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING FIGUR 5. HELÅRSSTUDENTER OCH PRESTATIONSGRAD 1998 2001 År 2001 2000 1999 1998 Civilingenjörs- och arkitektutbildningar/180 poäng HST pr grad HST pr grad HST pr grad HST pr grad Arkitekt 408 96% 399 86% 383 91% 367 94% Bioteknik 124 82% 64 77% 17 73% Datateknik 584 86% 587 86% 594 87% 576 87% Elektroteknik 903 88% 1 041 84% 1 149 85% 1 201 87% Farkostteknik 483 85% 455 93% 493 89% 518 87% Industriell ekonomi 438 86% 388 87% 364 87% 315 88% Informationsteknik 237 68% 71 56% Kemiteknik 540 87% 587 86% 623 93% 634 91% Lantmäteri 449 92% 453 93% 516 91% 560 93% Maskinteknik 1 221 92% 1 246 92% 1 298 93% 1 394 89% Materialteknik 323 93% 372 83% 380 91% 389 94% Medieteknik 121 72% 60 70% 16 68% Teknisk fysik 579 93% 587 86% 614 88% 651 89% Väg- och vattenbyggnadsteknik 507 88% 518 91% 596 89% 655 90% DELSUMMA 6 917 88% 6 828 87% 7 043 89% 7 260 90% Varav NT/SVUX 69 99% 111 102% 154 87% 154 86% Högskoleingenjörsutbildningar/ 80 och 120 poäng Byggteknik 80 och 120 p 97 95% 108 94% 113 89% 98 73% Byggteknik & ekonomi 120 p 82 93% 92 87% 107 85% 115 72% Datateknik 120 p 753 85% 683 88% 598 88% 441 77% Elektroteknik 80 och 120 p 709 89% 772 87% 722 91% 614 87% Elektroteknik & ekonomi 120 p 125 87% 163 82% 162 80% 137 85% IT/Affärssystem 120 p 89 70% 26 81% Kemiteknik 80 och 120 p 123 91% 131 89% 129 93% 118 81% Maskinteknik 80 och 120 p 366 92% 408 90% 399 94% 331 81% Medieteknik 120 p 81 70% 25 70% DELSUMMA 2 425 88% 2 408 87% 2 230 90% 1 854 81% Varav NT/SVUX 147 116% 309 100% 406 98% 375 80% Tekniskt basår 413 71% 382 73% 388 77% 386 78% Varav NT-SVUX 30 134% 90 91% Övrigt* 1102 77% 951 82% 970 79% 1043 87% Varav NT/SVUX 35 110% TOTALT 10 857 87% 10 569 86% 10 631 88% 10 543 87% Varav NT/SVUX 216 110% 420 100% 590 97% 654 84% Prestationsgrad definieras som antalet helårsprestationer i relation till antalet helårsstudenter. * Magisterutbildningar, påbyggnadsutbildningar, yrkesteknisk högskoleutbildning, fortbildning, vidareutbildning och inkommande utbytesstuderande

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 17 Antalet helårsstudenter och helårsprestationer i grundutbildningen uppgår totalt till 10 857 (varav 216 NT/SVUX) respektive 9 364 (varav 239 NT/SVUX) för 2001, vilket innebär en ökning jämfört med året före. Antalet motsvarar cirka 18 150 individer (varav 28 procent kvinnor). Av det totala antalet helårsstudenter och helårsprestationer hänför sig 95 procent till utbildningsområdena teknik och naturvetenskap. I den ordinarie grundutbildningen når KTH inte upp till det av regeringen angivna lägsta antalet helårsstudenter. Målet var 11 500 och utfallet blev 10 641 helårsstudenter. Att KTH inte når det uppsatta målet har flera anledningar. En förklaring är att det med den utbildningsstruktur som KTH har, tar flera år innan en ökning av antagningen får full effekt. KTH har ökat antalet antagna både 2000 och 2001 vilket alltså först inom 3 respektive 4,5 år ger full effekt. Vid en analys av hur helårsstudenterna fördelar sig på de olika utbildningarna kan man konstatera att antalet helårsstudenter ökat med cirka 100 för arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna vilket också var förväntat eftersom antalet nybörjare ökade med omkring 200 höstterminen 2001. För högskoleingenjörsutbildningarna är antalet helårsstudenter jämförbart med 2000 trots att antalet nybörjare minskade med 100. KTHs magisterutbildningar som ges på engelska har också ökat i omfattning, vilket är i linje med utvecklingsplanen. Att KTH ändå inte når det av regeringen satta målet beror därför främst på att KTH inte lyckats öka volymen för fort- och vidareutbildning, samt att KTHs satsning på antagning av studerande till de senare delarna av programutbildningarna inte heller givit önskat resultat. KTH kommer att fortsätta sina ansträngningar att utöka vidareutbildningen för yrkesverksamma. Här kan satsningen på ett svenskt nätuniversitet vara ett sätt att driva och marknadsföra denna typ av kurser. Prestationsgraden (helårsprestation/helårsstudent) inom grundutbildningen som helhet var 86 procent (86 procent 2000). För arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna var prestationsgraden 88 procent (87 procent 2000) och för högskoleingenjörsutbildningarna 87 procent (87 procent 2000). Prestationsgraden för arkitekt-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogrammen har under flera år legat stabilt mellan 85 och 90 procent, vilket måste betraktas som tillfredsställande. En oroande faktor är dock att prestationsgraden inom de inledande delarna av civilingenjörsutbildningen är lägre än tidigare och under den genomsnittliga prestationsgraden för KTH som helhet. FIGUR 6. HELÅRSSTUDENTER VARAV KVINNOR 1998 2001 År 2001 2000 1999 1998 HST varav kv HST varav kv HST varav kv HST varav kv Arkitekter, civilingenjörer 180 p 6 917 30% 6 828 29% 7 043 28% 7 260 27% Högskoleingenjörer 120 p 2 425 24% 2 408 24% 2 230 24% 1 854 23% Tekniskt basår 413 29% 382 32% 388 38% 386 39% Övrigt* 1 102 28% 951 30% 970 30% 1 043 26% TOTALT 10 857 28% 10 569 28% 10 631 28% 10 543 27% Varav NT/SVUX 216 39% 420 37% 590 35% 654 32% * Magisterutbildningar, påbyggnadsutbildningar, yrkesteknisk högskoleutbildning, fortbildning, vidareutbildning och inkommande utbytesstuderande kv kvinnor FIGUR 7. HELÅRSSTUDENTER OCH HELÅRSPRESTATIONER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 1998 2001 År 2001 2000 1999 1998 Utbildningsområde HST HPR HST HPR HST HPR HST HPR Humanistiskt 224 194 203 165 223 182 219 182 Juridiskt 68 61 66 68 67 61 70 68 Naturvetenskapligt 2 645 2 214 2 585 2 142 2 685 2 299 2 728 2 376 Samhällsvetenskapligt 293 257 277 239 279 237 296 259 Tekniskt 7 627 6 638 7 438 6 515 7 377 6 556 7 230 6 328 TOTALT 10 857 9 364 10 569 9 129 10 631 9 335 10 543 9 213 Varav NT 216 239 420 422 590 574 654 552

18 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Intern ersättning i grundutbildningen KTHs interna ersättning till grundutbildningen är prestationsbaserad. Ersättning ges för helårsstudent och helårsprestation där prislappen är densamma oavsett utbildningsområde. En mindre förändring av ersättningssystemet gjordes 2001. Ersättningarna till institutionerna beräknas som tidigare per kurs. Varje kurs ges en kursfaktor och varje program en programfaktor. Kurserna inom programmen får tillsammans inte överskrida programfaktorn. Programmen inom kemiområdet samt arkitektutbildningen har därvid högre programfaktor än övriga program. Grundutbildningens ekonomi Flertalet institutioner redovisar ett ekonomiskt negativt utfall i grundutbildningen. Även grundutbildningen som helhet uppvisar ett underskott. Grunderna är desamma som KTH angav i årsredovisningen redan förra året. Teknikområdets snabba förändring innebär att utbildningen i de högre årskurserna i civilingenjörsutbildningen måste ligga nära forskningsfronten. En stor del av undervisningen ges därför av professorer och docentkompetenta lärare, vilket medför högre kostnader. I det interna resursfördelningssystemet tas hänsyn till detta så långt som möjligt, men ytterligare medel till dessa delar av utbildningen kan i dagsläget inte omfördelas. KTH motiverade i budgetunderlaget förra året behovet av en differentiering av prislapparna och framförde att en ny teknikprislapp bör införas för de utbildningsdelar som KTH pekat ut såsom särskilt kostnadskrävande. KTH har inte fått något svar på denna propå. Arkitektutbildningen uppvisar, i likhet med föregående år, ett stort ekonomiskt underskott trots att KTH i den interna resursfördelningen försöker kompensera för de höga kostnader som är förenade med arkitektutbildningens särart. KTH anser att arkitektutbildningen uppfyller kriterierna för att få tillämpa designprislapp och hemställer även i årets budgetunderlag att utbildningsområdet design tillämpas för delar av arkitektutbildningen. Orsakerna till att KTH ligger närmare 80 miljoner kronor under takbeloppet är framför allt att utbyggnaden av programutbildningar tar flera år samt att KTHs vidareutbildning har en omfattning som är mindre än hälften än beräknad. Det totala antalet helårsstudenter ligger för 2001 cirka 650 under det antal som är KTHs mål. Under 2000 och 2001 har KTH ökat antalet antagna till civilingenjörs- och arkitektutbildningen. Under 2000 ökade även antalet antagna till högskoleingenjörsutbildningen. Den fulla effekten av denna ökning kommer först 2005, då antalet helårsstudenter bör ha ökat med cirka 1 100. Detta kommer att motsvara ett takbelopp som är större än det nu gällande. FIGUR 8. INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 1998 2001 Grundutbildning och uppdragsutbildning (kkr) 2001 2000 1999 1998 INTÄKTER Anslag*) 721 402 702 724 688 532 669 250 Externa 110 233 108 126 105 880 109 165 Finansiella 755 2 086 2 522 5 773 SUMMA 832 391 812 936 796 934 784 188 Därav uppdragsutbildning 30 729 38 471 40 678 40 360 KOSTNADER Personal*) 451 727 440 150 392 431 423 020 Lokaler 190 247 168 099 148 371 163 663 Övrig drift 147 001 157 929 200 141 147 944 Finansiella 3 641 5 968 5 689 7 277 Avskrivningar 42 259 48 846 54 981 57 377 SUMMA 834 875 820 992 801 613 799 281 Årets kapitalförändring -2 483-8 056-4 679-15 093 *) För år 2001 ingår även ersättning respektive kostnader för statliga avtalsförsäkringspremier motsvarande 21 006 kkr. Tekniskt basår Tekniskt basår, som ges vid KTH sedan 1992, är en ettårig behörighetsgivande utbildning som vänder sig till studerande som inte gått gymnasiets naturvetenskapliga program. Basåret sträcker sig över två

GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 19 terminer och ger kompletterande utbildning på gymnasienivå i matematik, fysik och kemi. Godkänt resultat garanterar en plats på någon av KTHs civil- eller högskoleingenjörsutbildningar. Av de som började på basåret 2000 har 30 procent fortsatt på en civilingenjörsutbildning och 20 procent på en högskoleingenjörsutbildning höstterminen 2001. Utfallet för 2001 är 413 helårsstudenter och 295 helårsprestationer. Hösten 2001 skrevs 433 studerande in jämfört med 416 året före. Av nybörjarna 2001 var 28 procent kvinnor (29 procent 2000). NT/SVUX KTH fick 1995 i uppdrag att vid antagningarna 1995 1997 erbjuda platser till studerande mellan 28 och 48 år med så kallat NT/ SVUX-bidrag (särskilt vuxenstudiestöd). Denna möjlighet förlängdes och gällde även hösten 1998 vid antagning till tekniskt basår och till de treåriga högskoleingenjörsutbildningarna. NT/SVUXplatserna ger möjlighet till akademisk grundutbildning för vuxenstuderande som vill utbilda sig inom det naturvetenskapliga och tekniska området. Utfallet för 2001 är 216 helårsstudenter och 239 helårsprestationer. Från NT-SVUX-platserna har noterat en högre andel avhopp tidigt i utbildningen än för övriga studerande. En trolig orsak är att NT/SVUX-bidragen ger otillräcklig ekonomi för personer som vill utbilda sig senare i livet. För 2001 är prestationsgraden för NT- SVUX 110 procent (100 procent 2000), vilket visar att de som finns kvar i utbildningen är mycket motiverade att slutföra sina studier. Av de som påbörjat studier med NT/SVUX-bidrag 1995 1997 har 36 procent hittills tagit examen, företrädesvis inom högskoleingenjörsutbildningarna. Av de ursprungligen 1 321 antagna med NT/SVUX-bidrag 1995 1998 har 437 tagit examen och 185 studerar fortfarande aktivt. Andelen aktiva uppvisar dock en minskning jämfört med 2000 (25 procent aktiva), vilket också kan förklara att antalet helårsprestationer för 2001 är betydligt färre än vad KTH beräknade i prognosen vid halvårsskiftet. Vidareutbildning och distansutbildning För att tillgodose det omgivande samhällets behov av välutbildad arbetskraft erbjuder KTH vidareutbildning, främst för arkitekter och ingenjörer. KTH ger kurser och kurspaket både inom den ordinarie anslagsfinansierade verksamheten och i form av speciellt utformade uppdragsfinansierade kurser. Under 2001 har KTH totalt erbjudit cirka 120 särskilda kurser avsedda för vidareutbildning av yrkesverksamma. De flesta kurserna ges i lägre takt än helfart. Omkring en fjärdedel av kurserna ges vid KTHs enheter i Haninge, Kista och Södertälje. Under 2001 deltog cirka 1 600 personer (1 600 under 2000) i den anslagsfinansierade vidareutbildningen, vilket motsvarar 296 helårsstudenter (306 under 2000). Drygt 90 procent av deltagarna var över 25 år. Antalet helårsprestationer uppgick totalt till 171 (218 under 2000). Av de 296 helårsstudenterna hänförs 243 (210 under 2000) till de särskilda vidareutbildningskurser som KTHs institutioner utvecklat specifikt för yrkesverksamma. Resterande 63 helårsstudenter (96 under 2000) har deltagit i kurser inom KTHs ordinarie utbildningsprogram. För att göra vidareutbildningskurserna mer tillgängliga för yrkesverksamma ges cirka 20 av dessa helt på distans. Antalet deltagare i dessa kurser var nästan 400. Av det totala antalet helårsstudenter inom vidareutbildningen hänförs 44 helårsstudenter till kurser som ges helt på distans. Antalet helårsprestationer uppgick till 16. Ytterligare 40 kurser ges delvis på distans. Antalet deltagare var här 600 och antalet helårsstudenter uppgick till 81. Antalet helårsprestationer var 52. Den uppdragsfinansierade utbildningen under 2001 omslöt knappt 31 Mkr, vilket är en minskning jämfört med 2000, då motsvarande belopp var drygt 38 Mkr. Flera omfattande utbildningar genomförs på direkt uppdrag av företag. Andra utbildningar erbjuds yrkesverksamma i flera företag, ofta branschvis. Miljö i grundutbildningen Grundläggande miljökurser läses på de flesta program i civilingenjörs- och högskoleutbildningarna. Dessutom finns valfria kurser och en KTH-gemensam kompetensinriktning i miljöledning. Under 2001 har KTH startat nya miljöinriktningar på civilingenjörsprogrammen i kemiteknik, lantmäteri och väg- och vattenbyggnadsteknik. Inriktningarna är separata sökalternativ i antagningen. Idén med inriktningarna är att förena en gedigen civilingenjörsutbildning med en bred miljövetenskaplig kompetens. De bygger alltså på de befintliga programmen, men studierna breddas redan från första året med kurser inom olika delar av miljöområdet. Generellt strävar KTH efter att integrera miljöaspekterna i kurser, projektarbeten och examensarbeten som primärt gäller andra områden än miljöområdet. Det kan till exempel gälla naturförutsättningar, miljöeffekter samt metoder, tekniska åtgärder eller administrativa, informativa och ekonomiska styrmedel för att minska miljöbelastningen. Förekomsten av de integrerade inslagen är svår att uppskatta, då de sällan uppmärksammas var för sig. Inom utbildningar som till exempel kemiteknik och väg- och vattenbyggnadsteknik är integrationen ofta en självklarhet, medan miljöaspekterna inom andra områden borde kunna integreras i större utsträckning än vad som nu sker. Exempel på kurser under 2001 där miljöaspekter integrerats är energi- och fusionsforskning, processteknik, processkemi, maskinkonstruktion, materialval och industriell ekologi.