Minnesanteckningar möte nr 4 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö

1(8) Handläggare Eva Ness8 Minnesanteckningar möte nr 4 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö Tid: Torsdag, kl. 13:00 16:00 Plats: Plan 9, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från organisationerna för funktionshinderfrågor: Amir Amirriazi, DHR Kerstin Fagerström, HSO/Astma- och allergiförbundet Britt-Marie Färm, HSO/Mag- och tarm Roland Hedman, HSO/HRF Tomas Hellström, HSO/SDF + två tolkar Jaan Kaur, DHR + assistent Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Leif Pehrson, SRF Gunnel Skårstedt, SRF Bengt Jansson, HSOs kansli Från TF: Ditte Kahlström Jansson, Utvecklingsstrateg tillgänglighet/su Melker Larsson, Utvecklingsstrateg tillgänglighet/su Eva Ness, Sektionsassistent, SU/ Ivan Mikhail, Förvaltningsledare, TA/Resenärsservice/Trafikinformation/Dataservice (pkt 3) Sonny Österman, Sjötrafikstrateg, SU/Planering (pkt 5) Förhindrade: Lars Eklund, HSO/Hjärt- och lungor Hamaddah Mansour, SRFs kansli Minnesanteckningar 1. Inledning Ditte Kahlström Jansson hälsade alla välkomna, därefter kort presentation. Amir Amirriazi frågade om FUT-frågor kan tas upp i resursgruppen i och med att Melker har kommit. Enligt Ditte får FUT bli egen resursgrupp. FUT-frågor kan mejlas till Ditte till att börja med. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(8) 2. Återkoppling dubbelpip vid visering En del av HSOs medlemmar känner sig utpekade när deras SL Accesskort piper två gånger vid passering av spärr eller i buss. Dubbelpipet på SL Accesskort finns för barn, unga, pensionärer och färdtjänstresenärer. Frågan har tagits upp med Thomas Silvander. Thomas arbetar med intäktssäkring på trafikavdelningen TA. Eftersom Johan Wernérus nyanställd på SU/Sektion Affärsutveckling håller på med en utredning kring vår intäktssäkring har förvaltningen beslutat avvakta med att ta bort dubbelpipet innan utredningen är klar. Johan har lovat återkomma till Ditte till våren i frågan. Om dubbelpipet inne fyller någon funktion bör man kunna ta bort det när utredningen är klar. FRÅGOR FRÅN HSO 3. Skrift på digitala skyltar Du som har pälsdjur se till att gå in i rätt vagn Ivan Mikhail Kerstin Fagerström har haft kontakt med SL Kundtjänst flera gånger, fått ärendenummer, men ingen återkoppling. Ivan Mikhail har kollat upp. Riktlinjerna till entreprenörerna handlar om att information som inte är ren trafikinformation bör undvikas. Många resenärer blir irriterade om andra texter tar bort tidsinformationen. Vi kan se över riktlinjerna och se över informationen. Det finns andra kanaler t.ex. Clear Channel, som kan användas både för reklambudskap och trafikinformation. Enligt Kerstin Fagerström rullar ju information om ta med din tidning i tunnelbanevagnarna. Det är olika system enligt Ivan Mikhail. Skyltarna används också för information om att gå till mitten av plattformen för att få sittplats t.ex. eller om det pågår polisinsatser vid någon station. När behövs sådan information mest enligt organisationerna? Texten kan rulla hela tiden, tycker organisationerna. Ivan Mikhail koller om information kan visas och hur ofta det är möjligt att visa den utifrån behoven. Tomas Hellström påpekade att speciellt för dem som hör dåligt är det viktigt med visuell och rätt information. Tomas hade själv råkat ut för att bli sittande på ett tåg som skulle tas ur trafiken, därför att informationen endast hade gått ut i högtalarna och inte skrivits in i displayen. Reklamskyltarna bör användas till viktigt information istället för till reklam. Ivan Mikhail förklarade att reklamen ger intäkter som gör det möjligt att även lämna trafikinformation. För de andra skyltarna finns det teknisk begränsning, som gör att vi inte kan styra över information i realtid. Det finns idag ingen lösning på det. Ditte Kahlström Jansson sa att för C30 är det tänkt att det som sägs i högtalarna även ska kunna visas skriftligt på skyltarna, vilket inte är möjligt idag. Förarna ropar ut i ett annat system än det som finns inne i vagnarna. Förarna har skyldighet att kolla att ingen finns kvar i tåget innan det släcks ner och körs iväg. När sådant händer ska man kontakta SL Kundtjänst. Viktigt att sådan information kommer in i systemet. Vi hoppas få ordning på skyltarna i det nya systemet. Nu har vi gamla fordon och gamla system. Bengt Jansson frågade om det som sägs läses in under tiden som det uttalas? Kanske blir det en förinspelat meddelande som bara rullas ut vid behov. Ivan kontaktar Ditte när han fått informationen. Kommer åter till resursgruppen nästa år.

3(8) 4. Nötförbud och rökförbud på inomhusstationer En viss förvirring rådde kring denna punkt, då t.ex. nötförbudet har genomförts. Selecta har tagit bort alla påsar med hela nötter från sina automater på stationerna. Dock kan man fortsatt köpa nötter i Pressbyrån. Kerstin Fagerström som väckt frågan var mycket nöjd med resultatet. Det är rökförbud på SLs inomhusstationer, enligt Ditte. Kerstin Fagerström förtydligade att det gäller utomhusstationerna och rökförbud på perrongerna. Ditte har forskat i frågan och på inomhusstationerna i tunnelbanan finns det bl.a. en stor skylt i taket med en överstruken cigarett. Att röka på inomhusstationer är förbjudet enligt lag. Information om rökning förbjuden finns på flera olika ställen. Rökning på utomhusstationerna och att vakterna ev. skulle kunna säga till någon som röker, finns inget stöd för i lagen. Beträffande rökning på utomhusstationerna avvaktar vi besked från landstinget. Vi har haft uppdrag från politikerna att även förbjuda rökning på utomhusperrongerna på tunnelbanan. Vi har dock inget uppdrag för utomhusstationerna på pendeltåg och lokalbanorna. Vi förvaltar pendeltågsstationerna svarade Ditte på fråga från Bengt Jansson. Det finns ingen lag som förbjuder rökning på plattformarna på utomhusstationerna. Jaan Kaur förslog skyltar med rökning undanbedes. Frågan får tas upp med Kommunikation. Vi lär få återkomma i frågan, enligt Ditte. 5. Information om Förstudie om ett modernt pendelbåtstonnage samt strategiskt skärgårdstonnage Sonny Österman se Powerpoint Förstudier heter numera utredningar och programstudier har döpts om till planeringar. Ditte har bett Sonny komma hit och berätta om studien, då ärendet ska upp i TN 17/11 1, vilket är innan nästa samverkansråd. Handlingarna har inte gått ut. Resursgruppen får en förhandsinformation innan politikerna har fått materialet. Pendelbåtstonnage och skärgårdstonnage. Strategiskt tonnage pratade Sonny om. En strategisk tillgång är något som vi vill ha rådighet över. De tre pendelbåtslinjer i Mälaren där försöket genomförs med på marknaden befintligt tonnage finns inte med i utredningen. Inriktning för vilka funktioner tonnaget ska ha ska finnas med i utredningen. Tidigare var kraven inte så hårda på full tillgänglighet. Beslutet om pendelbåtlinjerna i Mälaren är ett gammalt beslut. Det medför att det tonnage som finns idag inte uppfyller full tillgänglighet. Det gör inte bryggorna heller. En del har större lutning än vad som är tillåtet enligt RiTill. På fråga från Bengt Jansson om toaletterna är tillgängliga, svarade Sonny Österman att för Riddarfjärdslinjen, som är upphandlad, tar resan över Ridarfärden ca 5 minuter, varför tillgänglig toalett inte har varit något funktionskrav i upphandlingen. Vi siktar på nya båtar till 2020 som är tillgängliga svarade Sonny på fråga från Bengt. Flera utredningar har tidigare gjorts rörande pendelbåtar. Flera inriktningsbeslut har också fattats sedan 2011 som måste kollas för att se om de gäller nu. Generellt är pendelbåtsbryggorna ganska dåliga ofta rör det sig om kajer. Kontroll av båtar och pendelbåtsbryggor kopplat till annan kollektivtrafik görs också. När det gäller koppling till annan kollektivtrafik har skärgårdstrafiken kommit längre. Vi tänker inte linjesträckningar 1 Ärendet finns inte med på dagordningen för TNs möte 17/11. /Eva

4(8) och fartygen måste matcha mot bryggorna. Bengt Jansson HSO frågade om det finns någon statistik på fallolyckor i samband med trängsel när resenärer ska av och på båtarna? Enligt Bengt Jansson har Göteborg ganska bra tänk för sina pendelbåtar med mycket folk och trängsel. Göteborg har flytbryggor. Enligt Sonny Österman är Skeppsholmen överrepresenterade när det gäller fallolyckor. Amir Amirriazi menar att det är viktigt fråga gällande användbarheten. Om bryggorna är dåligt anpassade blir det farligt för många. Sonny Österman höll med och nämnde Djurgårdsfärjor som kört in hårt i kaj. Om man använder flytbryggor blir det inte samma smäll. Sjöburen kollektivtrafik bör ha samma miljö- och tillgänglighetsprestanda som övrig kollektivtrafik. Leverantörsägda fartyg är byggda för andra syften än pendelbåtstrafik och har byggts om för att kunna användas som pendelbåtar. Det är ont om plats för rullstolar och barnvagnar t.ex. Ett undantag är den eldrivna Sjövägen. Skärgårdstonnaget är året-runt-trafik för året-runt-boende. Antalet resenärer ökar på samtliga pendelbåtslinjer. Enligt Sonny Österman är underlaget arbetsmaterial och sekretessbelagt. Det får inte spridas. Leif Pehrson, SRF, påpekade då att enligt FN-konventionen har organisationerna rätt att se materialet innan det lämnas till TN för beslut. Melker Larsson förklarade varför material är sekretessbelagt. Enligt Leif Pehrson bör TF anpassa sig efter de nya regler som SLL har tagit fram och kolla vad som är nödvändigt att sekretessbelägga. Sonny Österman visade hur en byggnorm för pendelbåtar kan se ut. Varför krävs inte full tillgänglighet frågade Leif Pehrson. Det är kostnadsdrivande att kräva full tillgänglighet, svarade Sonny Österman på fråga från Leif Pehrson. Dessutom äger vi inte bryggorna. Enligt Amir Amirriazi kräver organisationerna att TF ställer krav på bryggägarna. Ombyggnad av pendelbåtsbryggor sker i samråd med oss/er, enligt Sonny. Leif Pehrson trycker det ska vara tydligt vad det är som brister och inte följer avtal. Enligt Sonny finns det hållplatser i staden som inte har lika hårda krav. Tomas Hellström menade att om det ställs krav på full tillgänglighet kanske bolag som vinner inte följer alla krav, men att de ska få krav på sig att uppfylla tillgänglighetskraven på sikt. WÅAB ställer på tillgänglighet på fartyg. Bryggor som ägs av kommuner och enskilda föreningar kommer vi också att ställa krav på. Bengt Jansson föreslog att det skrivs in i avtalen det som inte uppfyller RiTill, så att det går att se. WÅAB äger varken brygga eller mark. Om det finns flytbryggor, vem förhandlar TF med då? Sonny svarade att det ofta är kommunen. Det verkar smart att bara ha flytbryggor, enligt Bengt Janson. Strategisk plan att det ska finnas flytbryggor inom viss tid. Enligt Sonny har vi inte har rådighet över bryggorna. Förhandlingsfråga med dem som äger marken. Programstudie efter beslut i TN 17/11. Bengt Jansson frågade om båt från Ekerö blir en snabbåt för att kunna konkurrera med buss. Enligt Sonny finns det fartbegränsningar. Sonny får återkomma om arbetet går över i en programstudie, sa Ditte. Nu jobbar vi vidare. Bildmaterialet skickas ut först när ärendet har varit upp i TN. Oklart när det sker.

5(8) 6. Chaufförernas rökning utanför bussarna Svar från Keolis: Generellt rökförbud gäller i våra depåer förutom på anvisade platser och vissa nya depåer, t.ex. Gubbängen är helt rökfria. Ett av Keolis ledord är att ta hänsyn och respektera varandra och i vårt möte med resenärer är detta också mycket viktigt. Vi har en önskan att all personal skall ta hänsyn och vara professionell men vad gäller detta fall med rökning som sker på allmän plats och övriga miljöer där det inte är rökförbud är förstås svårt att styra över. Keolis har inga specifika regler men följer gällande lagstiftning och har även haft en Antirökkampanj riktad till personalen. Svar från Arriva: Vi kan inte bestämma över vad våra förare gör när de har rast men vi är väldigt tydliga att förarna inte få röka i bussen eller vid dörren då kan ciggaret lukten komma i bussen. Våra enhetschefer tar alltid samtal med förarna om det kommer in kundsynpunkter. Vi tar givetvis vissa etikfrågor som självklara som att man inte skräpar ner osv. Svar från Nobina: Det vi tar upp om rökning görs på introduktionsutbildningen på depån, där vi går igenom var man får röka där samt att vi inte röker i bussarna eller i anslutning till dörrarna så röken kommer in. Det står även om detta i vår bok I Kundens Tjänst som alla förare får/får som nyanställda. Där tar vi upp att vi inte ska röka när vi har kundkontakt, dvs vi står inte utanför bussen och röker och vinkar in passagerare. 7. Diskussion om inbjudan till bussentreprenörerna för att diskutera nigning Ditte och chefen för Arriva har varit ute och åkt. Önskemål hade framförts om att skrivningen om nigning av bussar som finns i RiTill, tas bort. Man tyckte att den var överdriven. Ditte tog bilder på bussar som inte neg, vilket nästan ingen gjorde. Förslag om att bjuda in entreprenörerna till resursgruppmöte för att diskutera nigande bussar, förarnas bemötande och rökning är ett förslag. En entreprenör i taget eller alla tre på en gång? Melker Larsson framförde att även om det inte finns något direkt upphandlingssammanhang just nu finns risk att man t.ex. fokuserar på en specifik linje som kanske körs av annan entreprenör. Bättre att bjuda in en och en och att de får egen tid. Melker och Ditte diskuterar hur lång tid som är lagom. Entreprenörerna kallas in till tre olika möten 2016. Anders Lissegårdh har råkat ut för att förare inte niger bussen, trots att han påpekat det. Leif Pehrson tycker att bemötandefrågor är viktiga. Frågan om att stanna vid hållplatsstolpe om någon står där. Inre- och yttre utrop igång. Gunnel Skårstedt undrade hur man vet vilket bussbolag man reser. Melker förklarade att för dem som ser står det på bussen men hur det fungerar för dem som inte ser, vet han inte. Gunnel kan ringa tillgänghetsnumret. Mötesdeltagarna höll med om att det är bättre med en entreprenör i taget. Viktigt att kunna diskutera enskilda händelser, utan att någon ska känna sig utpekad. Hela dagordningen ska inte bestå av entreprenörsbesök. Kanske räcker med 30 40 minuter per möte. Melker

6(8) föreslog att varje entreprenör får någon minut att berätta hur de t.ex. arbetar med förarna. Det effektivaste kanske är att organisationerna gör en lista över punkter man vill ta upp och där de viktigaste prioriteras. Många av de punkter som framförs av organisationerna ingår i förarutbildningen, svarade Ditte på fråga från Britt-Marie Färm. Jaan Kaur vill veta vilka busslinjer de olika entreprenörerna kör. Melker åtog sig att göra en karta över de olika entreprenörernas linjesträckningar. 8. Skyltning i bussar om var hundar ska vara Ditte visade en bild på skylten. Kerstin Fagerström påpekade att det är viktigt att hundägarna förstår att de ska gå längst bak i bussen. Enligt Ditte får vi bevaka för att se om problemet kvarstår om ett år. Ledarhundar får vara i hela bussen, svarade Ditte på fråga från Tomas Hellström. 9. Varför kan man visera Norrtäljebussarna i bakre ingången, men inte andra bussar? På Norrtäljebussarna finns valideringsmöjligheter både fram och bak i bussarna. På några stora knytpunkter finns kundvärdar (t.ex. Tekniska högskolan, Danderyds sjukhus) som kontrollerar att kunderna viserar biljetten. När inte kundvärdarna är på plats öppnas endast framdörrarna. Att Norrtäljebussarna har möjlighet till visering både fram och bak handlar troligen om att det är en pendlingsbuss. Då är det är viktigt att på- och avstigande går fort och effektivt. Norrtäljebussarna är ganska unika eftersom de även erbjuder resenärerna gratis wifi. Nobina står för alla kostnader. Enligt Melker var det första avtalet som handlades upp med VBP (verifierande, betalande, påstigande). Men det gäller bara för stomlinje 676 i övrigt får entreprenören betalt som vanligt. Nobina ville testa nya grepp på 676 bl.a. genom visering på två ställen. Ingen annan har kommit in med det önskemålet. De nya avtalen skiljer sig litet från varandra. Några har 100 % VBP medan andra avtal har delar som har inslag av VBP och annan form av ersättning. På den buss, där visering även kan ske bak, åker man inte gratis med barnvagn. Kerstin Fagerström menade att om alla kan visera i bakdörren, försvinner problemet med hundar som ska vara längs bak. Ett intressant påpekande som vi tar med oss, sa Ditte. 10. Varför har bussarna på Södertörn sämre standard? Det är ny entreprenör i Haninge, enligt Roland Hedman. Nya bussar, som körs annorlunda. Ofta tvärnitar de vid hållplatserna vilket är mycket obehagligt för dem som att svårt att röra sig t.ex. då de drabbas extra mycket. Någon från Nobina hade förklarat för Roland Hedman att det var något med de nya bussarnas växellådor, som förarna ännu inte lärt sig att hantera. Antingen måste växellådorna åtgärdas, eller så måste förarna lär sig köra bättre. Ditte meddelar affärsansvarig för avtalet om läget. Svar kommer via mejl när Ditte fått återkoppling. 11. Övriga frågor Spärr vid Mariatorget Södra med validerar på lägre höjd. Ditte visade en bild på en kvinna som gick igenom spärren och viserade kortet på en validerare på lägre höjd. Ett önskemål som framförts av organisationerna för

7(8) funktionshinderfrågor. Valideraren sitter litet vinklat på lägre höjd, ca 80 cm från golvet, för att förenkla valideringen. Om ni kommer förbi Maria Torget testa, uppmanade Ditte. Thomas Silvander vill ha återkoppling. Det vore bra med en kant nedanför avkännaren t.ex. Synpunkter önskas. Vi har kravställt både kant och taktil avläsare. Om för få synpunkter, får vi göra studiebesök nästa år, föreslog Ditte. Det är inget försök. Ditte vet inte när utrustningen byts på andra spärrar. Den nya utrustningen kommer från början att finnas på nya spärrar. Viktigt med synpunkter. FRÅGOR FRÅN SRF Audiovisuell information i kollektivtrafiken Sammanställningen är bra, men Leif Pehrson efterlyser en plan för hur dessa ska åtgärdas. Exempel har lämnats till Ditte. På Östra Station hade organisationerna t.ex. förhoppning om att talad information skulle bli standard. Det låg inte med i beställningen. Leif Pehrson vill att man ska gå in på varje linje i detalj där det ska stå att den audiovisuella informationen ska åtgärdas. Ditte tror att det går att genomföra genom enkelt avhjälpta hinder på t.ex. Nockebybanan och Saltsjöbanan. Kontakt med Thomas Medin. Diskussion pågår med utredningen hur man ska uttrycka sig. Lars-Henrik Larsson arbetar med detta för Roslagsbanan. Att tala om att man ska stiga av till höger eller vänster när man ska kliva av tåget. Enligt Leif Pehrson är det viktigt att man får veta, om man har en synnedsättning, vilket spår man ska gå på tåget ifrån. Ett alternativ kan vara ljudfyrar på plattformarna där det finns många spår t.ex. Förslag från Ditte att sammanställa allt som finns och under våren tillsammans med Thomas Medin gå igenom vad som ev. saknas. Allt går kanske inte att åtgärda så snabbt med tanke på ekonomin. Leif Pehrson vill ha en lista på alla stationer där organisationerna bedömer att något behöver göras och en tidplan för hur de olika åtgärderna genomförs. Sedan kan vi stryka vartefter något åtgärdas. Ditte jobbar vidare och samlar allt som har med utrop och information att göra. Kollar om HSO och DHR också ska ha representanter med. Bengt Jansson efterlyste realtidsinformation även på Roslagsbanan så som Ditte beskrev för C30. Ditte vet inte om det är något som kommer längre fram på andra banor. Enligt Melker finns det förbeställda meddelanden som föraren kan styra. Däremot kan man inte tala om varför tåget tas ur trafik t.ex. Tekniska möjligheter finns i nya pendeltågen med digitala skyltar. Förpreparerade meddelanden. Roslagsbanan har i dag ett liknande system, enligt Melker. Tomas Hellström vill vara med och föreslå olika texter som är lämpliga att använda. De tekniska möjligheterna skiljer sig från olika trafikslag. Ditte sa att vi sammanställer och sätter oss ner, tittar och diskuterar. FRÅGOR FRÅN DHR: Hjälpmedel i bussar. Står det i RiTill vilken typ av rullstol som är OK att använda på bussen? DHR efterlyser informationen. Informationen finns på sl.se, enligt Ditte. Den är inte så lätt att hitta men den finns där. Rullstolar med styre får inte tas med i kollektivtrafiken. Hjälpmedelscentralen vet vilka hjälpmedel de kan förskriva för att de ska fungera i

8(8) kollektivtrafiken. Texten om maxvikt gäller rullstol med brukare. Ramperna begränsar och klarar 300 kg. Nedanstående information finns på sl.se under fyrkanten väskor, vovvor, villkor, saker du får ta med dig på resan. Och sånt du måste lämna hemma Du får ta med barnvagn och hjälpmedel som rullstol och rullator på din resa, men de får inte vara hur stora och tunga som helst. Maxvikt för person plus rullstol på alla sorters fordon är 300 kg. Största mått för rullstolar på bussen är 120 cm långa och 75 cm breda. Största mått för barnvagnar på bussen är 120 cm långa. Ingen begränsning på breddmåttet. Största rekommenderade mått för rullstolar och barnvagnar på tåg och spårvagnar är 130 cm långa och 90 cm breda. Bredden styrs av att bredaste spärren är 90 cm. Du får aldrig ta med en elmoped med styre på bussen. Du får alltid ta med dig en rullator. Den uppfyller alltid storlekskraven. Du får aldrig ställa barnvagnen så att den blockerar mittgången i bussen. Gången måste vara fri i den händelse bussen måste utrymmas. Använder du rullstol ska du för din säkerhets skull ställa den så att du inte välter under färd. Det brukar vara säkrast att ställa den med ryggen mot färdriktningen på rullstolsplatsen. Många bussar har även säkerhetsbälte som du kan använda. Antecknat av Eva Ness