Ska pappa vara föräldraledig?

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Examensarbete D Författare: Janna Bergman Handledare: Louise Kennerberg VT 2007 Ska pappa vara föräldraledig? Ett naturligt experiment om pappamånadens påverkan på männens löneutveckling.

Sammanfattning I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga. Nyckelord: Föräldrapenning, pappamånad, signalteori, naturligt experiment. 2

1. INLEDNING 4 2. FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING OCH PAPPAMÅNAD 6 3. JÄMSTÄLLDHETSPLAN 8 4. TEORI 9 4.1 SIGNALTEORI 9 4.2 NATURLIGA EXPERIMENT 10 5. DATAMATERIAL OCH METOD 12 5.1 MATERIALET 12 5.2 METOD 13 6. EMPIRISK UNDERSÖKNING 16 6.1 UTTAG AV FÖRÄLDRAPENNINGEN 16 6.2 LÖNEUTVECKLINGEN 18 6.2.1 MÄNNENS LÖNEUTVECKLING 18 6.2.2 KVINNORNAS LÖNEUTVECKLING 20 6.2.3 JÄMFÖRELSE AV MÄNNENS OCH KVINNORNAS MEDELLÖNER 22 7. KÄNSLIGHETSANALYS 23 8. DISKUSSION 24 9. SLUTORD 25 10. REFERENSER 27 A. APPENDIX 29 A.1. VARIABELINDELNING 29 A.2 TABELLER TILL KÄNSLIGHETSANALYSEN 29 3

1. Inledning 1974 infördes föräldraförsäkringen och Sverige var då det första landet i världen som gav männen rätt till betald föräldraledighet. Under de dryga trettio år som föräldrapenningen funnits har reglerna förändrats och utvecklats. Ett resultat av detta är att skillnaderna i uttagsmönster har minskat mellan könen men kvinnorna tar fortfarande ut cirka 81 procent av dagarna. För att öka jämställdheten mellan könen och få papporna att ta ut mer föräldraledighet infördes därför i januari 1995 den första pappamånaden. I och med detta var en månad reserverad åt vardera kön och kunde inte användas av den andra föräldern. Även då trettio dagar var reserverade åt både mannen och kvinnan kallas det i allmänna ordalag för pappamånaden eftersom det var fädernas uttag regeringen sökte att öka. I en studie av Ekberg et al (2004) visades att de män som fick barn precis efter det att pappamånaden infördes ökade sitt uttag. Andelen som tog ut runt en månads föräldraledighet ökade då från 9 procent till 47 procent. I och med införandet av pappamånaden ville regeringen förändra attityderna hos arbetsgivarna för att pappaledighet skulle ses som något som var bra och naturligt. Enligt signalteorin signalerar en man med mycket närvaro på arbetet en hög produktivitet. Om sedan mannen i fråga tar ut föräldraledighet kan arbetsgivaren uppfatta det som en signal att mannen framöver kommer att prioritera familjen framför arbetet och att hans produktivitet då kommer att minska. Arbetsgivaren kan då justera lönen nedåt så att den överensstämmer med de nya signaler han uppfattar att mannen sänder ut. För kvinnor anses föräldraledighet vara naturligt och det sänder därför ingen speciell signal till arbetsgivaren. Kvinnornas löner påverkas alltså inte alltför mycket enligt denna teori då lönerna redan är anpassade för föräldraledighet. Tidigare forskningsresultat (se Albrecht et al 1999 samt Stafford och Sundström 1996) visar på att männens löneutveckling har påverkats mer negativt än kvinnornas vid en längre tids frånvaro från arbetet på grund av föräldraledighet. Dessa studier undersöker emellertid inte huruvida fädernas löner påverkas när de tar ut relativt lite föräldrapenning, vilket de i normala fall gör. De män som fick barn precis efter det att pappamånaden infördes i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning än de män som fick barn precis innan införandet, i december 1994. Trots detta tog båda grupperna ut förhållandevis lite föräldradagar i jämförelse med kvinnorna. I denna uppsats vill jag således undersöka följande: Om de män som fick barn i januari 1995 och då kunde ta del av pappamånaden hade en sämre löneutveckling de kommande åren än de män som fick barn i december 1994? 4

Genom att undersöka detta kan man se om den procentuella löneutvecklingen av fädernas medellöner mellan 1994 och 2003 påverkas negativt när de tar ut mer ledighet och huruvida signalteorin stämmer överens med de resultat som erhålles när man jämför en specifik grupp män med en annan specifik grupp män. För att kontrollera för eventuella effekter på kvinnornas löner när männen ökar sitt uttag redovisas även kvinnornas löneutveckling. Uppsatsen är avgränsad till att bara behandla effekten av den första pappamånaden, då det är för tidigt att se resultatet av den andra pappamånaden som infördes 2002. För att möjliggöra en sådan undersökning används ett naturligt experiment. Vid ett naturligt experiment påverkar en institutionell förändring endast en slumpmässig del av befolkningen och i denna uppsats används införandet av pappamånaden 1995 som en sådan förändring. Eftersom man inte till fullo kan planera det exakta födelsedatumet är det slumpen som avgör om man får barn precis innan införandet, december 1994 eller precis efter införandet, januari 1995. Den enda systematiska skillnaden mellan dessa två pappagrupper bör då vara om de kunde ta del av pappamånaden eller ej. För att kunna undersöka detta använder jag mig av datamaterial från Statistiska Centralbyrån. Nedan följer först en genomgång av föräldrapenningen, pappamånaden samt jämställdhetsplanen. Därefter kommer ett teoriavsnitt där teoretiska begrepp diskuteras. Sedan presenteras datamaterialet och metoden som följs av den empiriska undersökningen. För att säkerställa att justering för saknade variabler inte har påverkat resultaten redovisas sedan en känslighetsanalys. Detta följs av en diskussion kring de påvisade resultaten och uppsatsen avslutas med ett slutord. 5

2. Föräldraförsäkring och pappamånad Syftet med föräldrapenningen är att möjliggöra för förvärvsarbetande kvinnor och män att kombinera familjelivet med en karriär (Försäkringskassan 2007). Föräldrapenningen har tre huvudsakliga funktioner som den ska uppfylla. Först och främst ska den ge föräldrarna möjlighet att vårda barnet fram till dess att barnet har en plats i barnomsorgen. Den ska även fungera som ekonomisk utfyllnad om en förälder väljer att arbeta deltid för vård av barn. Dagarna ska även kunna användas för vård av barn i samband med lov. (SOU 2005:73, s 143.) Föräldraförsäkringen infördes första gången år 1974. Under denna period hade det blivit vanligare med förvärvsarbetande kvinnor och för att underlätta kvinnornas arbetsmarknadsanknytning introducerades därför föräldraförsäkringen 1. I och med detta ville man öka jämställdheten mellan män och kvinnor i samhället och även männen fick nu rätt till betald föräldraledighet. Föräldrarna har idag möjlighet att stanna hemma från arbetet i sammanlagt 480 dagar för vård av barn. Dessa dagar kan tas ut fram till dess att barnet fyllt 8 år eller gått ut första klass (Riksförsäkringsverket 2002, s 12). Under 390 av de 480 dagarna ligger ersättningen på 80 procent av den så kallade sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) 2. Under de resterande 90 dagarna betalas en fast ersättning enligt lägsta nivån ut som nu ligger på 180 kronor per dag (Försäkringskassan 2002). Föräldrar som har för låg SGI är garanterade ett grundbelopp som 2005 låg på 180 kronor per dag. Från och med 1 juli 2006 ligger ersättningstaket i föräldraförsäkringen på 33 000 kr. Många arbetsmarknadssektorer och företag betalar emellertid ut en utfyllnad av föräldraförsäkringen för inkomster som överstiger det övre taket. Denna ersättning regleras ofta i speciella avtal och betalas ut av arbetsgivaren. (Försäkringskassan, broschyr) Även fast papporna har samma rätt till föräldraledighet skiljer sig antalet uttagna dagar mellan könen. Dessa skillnader har emellertid minskat under de dryga trettio år som föräldrapenningen funnits men kvinnorna tar fortfarande ut cirka 81 procent av dagarna. Kvinnor tar ut flest dagar under barnets första år. Männen tar oftast ut föräldrapenningdagar när barnet är mellan ett och ett och halvt år gammalt. (SOU 2005:73, s 145.) I Tabell 1 visas hur stor andel av de utbetalade dagarna som män respektive kvinnor tagit ut under åren 2000 till 2006. 1 Innan föräldraförsäkringen infördes fanns den så kallade moderskapspenningen som byggde på principen att alla mödrar fick ett visst grundbelopp oavsett om de arbetade eller ej. Se Försäkringskassan (2007) 2 SGI är den årliga inkomst en försäkrad person kan antas komma att få för sitt arbete, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst eller på annan grund. 6

Tabell 1. Andel dagar utbetalade till män och kvinnor under åren 2000 till 2006. Det aktuella året 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Andel dagar utbetalade till män 0,124 0,138 0,155 0,172 0,187 0,195 0,206 Andel dagar utbetalade till kvinnor 0,876 0,862 0,845 0,828 0,813 0,805 0,794 Källa: Försäkringskassan I ovanstående tabell framgår det att männens uttag har ökat med cirka 8 procentenheter, medan kvinnornas uttag av utbetalade dagar har minskat med motsvarande siffra. Kärnpunkten i svensk lagstiftning har alltid varit att försäkringen är delad lika mellan mamman och pappan (Ekberg et al 2004, s 2). År 1995 genomfördes dock vissa förändringar i föräldraförsäkringen. Då beslutades det att 30 dagar skulle reserveras för mamman och 30 dagar skulle reserveras för pappan. År 2002 utökade man dessa dagar till 60 för respektive förälder 3. Eftersom dagarna är knutna till individen kan de inte överlåtas på den andra föräldern. Om en förälder inte tar ut dagarna går de därför förlorade. (SOU 2005:73, s 147.) Eftersom nästan alla mödrar redan innan reformen implementerades tog ut minst en månad i ledighet, har denna restriktion i princip bara kommit att gälla männen. Den kallas därför i allmänhet för pappamånaden. Från dess att föräldraförsäkringen infördes fram till dess att första pappamånaden infördes har man sett en ökning i fädernas uttag, från 0,5 procent 1974 till 10 procent 1994. I och med införandet av pappamånaden ville staten förändra könsrollerna i samhället, och öka fädernas uttag av föräldrapenningen. Man menade att om papporna ökade sitt uttag av föräldraledighet skulle det bidra till en attitydförändring hos arbetsgivarna gentemot föräldraledighet. Om män tar ut mer föräldraledighet kan det förbättra det beslut företag möter när de ska anställa, då företagen kan vara benägna att anställa män framför kvinnor eftersom män traditionellt är mindre frånvarande på grund av vård av barn. (Ekberg et al 2004, s 2-5.) 3 Effekten av införandet av den andra pappamånaden kommer inte att behandlas i denna uppsats. Se stycke 6.1 7

3. Jämställdhetsplan År 1980 trädde jämställdhetslagen ikraft och den förstärktes sedan 1992. Lagen kräver att arbetsgivare som har 10 eller fler anställda årligen ska upprätta en jämställdhetsplan (Jämställdhetsombudsmannen 2003). Enligt jämställdhetslagens 5 ska arbetsgivaren med denna plan arbeta för att underlätta för manliga och kvinnliga anställda att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Målet är att få en jämnare fördelning av föräldraledighet mellan könen (Jämställdhetsombudsmannen 1999). Genom jämställdhetsplanen vill regeringen få bort negativa attityder hos arbetsgivaren eller arbetskamraterna som kan göra det svårare för de anställda att ta ut föräldraledighet. JämO har genomfört ett antal undersökningar och granskningar kring efterlevnaden av denna lag. I faktabladet Positiv inställning från ledningen är avgörande från december 2003 sammanställs svaren som erhölls från en enkätundersökning där man undersökt föräldraskap 4. Undersökningen visade att vanliga attityder hos chefer gentemot fäder som tar ut föräldraledighet är att det bör göras i samband med semester. Samtidigt pekar resultaten på att många av företagen arbetar aktivt för att uppmuntra mäns föräldraledighet och nästan hälften av företagen anger att de vidtagit speciella åtgärder för att öka fädernas uttag av föräldradagar. De åtgärder som företagen pekar på är bland annat positiva attityder, särskilda medarbetarsamtal riktade till männen samt att chefen sätter exempel där högre manliga chefer tar ut en längre periods föräldraledighet. De flesta företagen uppgav att de tillämpar uppföljning av löneutvecklingen för föräldralediga. Ett flertal arbetsgivare har även angett att de tillämpar en särskild löneöversyn vid återkomsten från föräldraledigheten. (Jämställdhetsombudsmannen 2003. ) Att företag och arbetsgivare har olika syn på män, föräldraskap och föräldraledighet blir uppenbart i en studie gjord av Haas och Hwang (1995, s 30-34). De undersökte näringslivets syn på föräldraskap och till vilken grad företag stödjer mäns val att vara föräldralediga 5. De fann att ungefär två tredjedelar av dessa företag hade en relativt utvecklad policy för att stödja män vid föräldraledighet och många av dessa företag kunde tänka sig att ändra sin policy för att ytterligare förbättra mäns möjligheter att vara pappalediga. Det var emellertid endast 3 procent av företagen som hade ett utarbetat stöd för män som var föräldralediga. 31 procent av företagen hade inte genomfört några speciella åtgärder för att underlätta för fäder när de ville vara föräldralediga. 4 För en sammanställning av de företag som besvarade enkäten, se http://www.jamombud.se/docs/foraldraskapenkatrapport.pdf (2007-04-25) 5 Artikeln bygger på en enkätundersökning hos 200 av svenskt näringslivs största företag. Se Haas och Hwang (1995, s 30) 8

4. Teori 4.1 Signalteori Vid signalteorin antar man att aktörer på en marknad har olika mycket information om sig själva och varandra. Ofta är arbetsgivaren osäker på produktivitetskapaciteten hos den person som man ska anställa. Denna information blir sällan tillgänglig arbetsgivaren när personen är nyanställd, då ett nytt arbete oftast tar tid att lära sig och det krävs träning. För att minska den osäkerhet detta medför kan arbetsgivaren vid anställningsbeslut observera olika attribut eller karaktärsdrag hos den sökande (Spence 1973, s 356-357). Genom en välformulerad arbetsansökan eller betydelsefull meritförteckning kan den sökande signalera att han har en hög arbetsproduktivitet. På samma sätt kan en redan anställd signalera sin produktivitet genom att arbeta hårt och ha en hög närvaro på arbete. (Thoursie 2005, s 222.) Arbetsgivaren kan genom att observera de specifika attribut en sökande eller redan anställd sänder ut, anta att individen i fråga har en viss marginalproduktivitet och sätter lönen utefter detta antagande (Spence 1973, s 359). Kvinnor som får barn är oftast frånvarande från arbetsplatsen en längre tidsperiod än män som får barn. Eftersom en lång föräldraledighet är ett vanligt mönster hos kvinnor, signalerar det inget speciellt till en arbetsgivare. Modern beter sig helt enkelt som mödrar brukar bete sig. Om en man skulle ta ut längre ledighet skulle det emellertid bryta det vanliga manliga mönstret. När mannen då spenderar mindre tid på arbetsplatsen kan arbetsgivaren uppfatta det som en signal att han prioriterar familjelivet framför hög närvaro på arbetet, vilket anses vara ett mer ovanligt attribut hos män. (Thoursie 2005, s 222-223.) Enligt signalteorin kommer löneutvecklingen för en fader som tar ut längre föräldraledighet vara sämre än för en kvinna som tar ut längre ledighet, då kvinnans lön redan är justerad för framtida föräldraledighet. Mannens lön var från början satt utifrån signaler och arbetsgivarens tro om hans framtida arbetsproduktivitet. När han sedan tar ut längre ledighet, sänds nya signaler ut till arbetsgivaren att hans engagemang i företaget är lägre än hos de män som inte tar ut ledighet. Lönesättaren kommer då att korrigera hans löneplan utefter dessa nya signaler och löneutvecklingen justeras nedåt. De män som tar ut mer ledighet kommer därför få en sämre löneutveckling än de fäder som tar ut lite föräldraledighet. (Thoursie 2005, s 222-223.) Det finns ett antal studier där man på olika sätt har undersökt hur en längre tids arbetsfrånvaro påverkar löneutvecklingen. Albrecht et al (1999, s 296-303) undersökte i en studie baserad på svensk data hur löneutvecklingen ser ut för män respektive kvinnor vid 9

olika typer av arbetsfrånvaro, som till exempel föräldraledighet och arbetslöshet. De finner att löneutvecklingen till följd av frånvaro från arbetet är könsspecifik och ser olika ut beroende på varför man är frånvarande från arbete. Resultaten tyder på att kvinnors löneutveckling inte påverkas alltför mycket av en längre tids föräldraledighet, medan män har en mer negativ utveckling efter en längre tids föräldraledighet. Författarna finner därför att signalteorin överensstämmer med resultaten de erhöll. Stafford och Sundström (1996) erhåller liknande resultat i sin studie Time Out for Childcare: Signalling and Earnings Rebound Effects for Men and Women, där de undersöker hur kvinnors respektive mäns löner påverkas vid föräldraledighet. De finner att föräldraledighet är kostsamt för båda könen men att denna kostnad är högre för männen. Författarna skriver även att deras resultat tyder på att vissa kostnader som är associerade med att vara borta från arbetet kan ses som ett resultat av signaleringseffekten. 4.2 Naturliga experiment Inom empirisk arbetsmarknadsforskning, där man ofta söker att utvärdera effekter på individnivå, är så kallade naturliga experiment en bra utgångspunkt (Thoursie 2005, s 203). Ett viktigt kriterium när man genomför experiment är att man har en slumpmässighet. Detta för att undvika problemet att omätbara variabler påverkar resultatet. Utan denna slumpmässighet kan man få en snedvridning av de skattade koefficienterna (Björklund et al 2000, s 139). Vid naturliga experiment påverkar institutionella förändringar eller oväntade händelser endast en slumpmässig del av befolkningen. De personer som påverkas av händelserna eller förändringarna utgör behandlingsgruppen och den del av den undersökta populationen som inte påverkas fungerar som kontrollgrupp. (Thoursie 2005, s 203.) Biologiska faktorer såsom till exempel födelsedatum är ett bra grundval vid naturliga experiment (Rosenweig och Wolpin 2000, s 828). I en studie av Ekberg et al (2004) undersöktes hur de kort- och långsiktiga effekterna såg ut vid införandet av den första pappamånaden. Författarna genomförde ett naturligt experiment, där de jämförde hur mycket föräldraledighet de pappor som fick barn precis innan reformen (18-31 december 1994) tog ut i förhållande till de fäder som fick barn precis efter reformen (1-14 januari 1995). Slumpmässigheten innebar att det enda som skiljde grupperna åt var reglerna om pappamånaden. Författarna följde föräldrarnas uttag under de åtta år det var möjligt att ta ut föräldrapenning. Efter dessa åtta år fann de att fäderna med barn födda efter 10

reformen ökade sitt uttag med ungefär 15 dagar. I Tabell 2 redovisas de huvudsakliga resultaten från studien. Där framgår det att andelen män som inte tog ut någon dag med föräldrapenning minskade från 54 procent till 18 procent och antalet fäder som tog ut mellan 20 till 40 dagars ledighet ökade från 9 procent till 47 procent. Tabell 2. Männens uttag av föräldrapenningdagar för före- och eftergruppen, 1994/1995 efter åtta år. Före gruppen, 1994 Efter gruppen, 1995 Antal dagar Andel Andel 0 dagar 0,537 0,177 0-10 0,107 0,044 10-20 0,056 0,055 20-30 0,055 0,343 30-40 0,037 0,124 40-50 0,028 0,047 50-60 0,021 0,029 60-70 0,021 0,024 70-80 0,015 0,018 80-90 0,015 0,018 90-100 0,011 0,012 100> 0,096 0,109 Totalt 1 1 Källa: Ekberg et al (2004) Dessa resultat överensstämmer bra med den statistik som Försäkringskassan redovisar. Där konstaterar man även att antal barn som vid två års ålder hade en fader som tagit ut mer än 30 föräldrapenningdagar ökade i och med införandet av pappamånaden (Försäkringskassan 2007). Detta redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Andel barn som har en pappa som tagit ut mer än 30 föräldrapenningdagar när barnet uppnått två års ålder. Barn födda år 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Andel 0,301 0,282 0,438 0,384 0,38 0,343 0,351 0,367 0,394 0,515 0,529 0,529 Källa: Försäkringskassan, se www.forsakringskassan.se/omfk/analys/barnfamilj/foraldrap/ 11

5. Datamaterial och metod 5.1 Materialet Datamaterialet i denna uppsats kommer från Statistiska centralbyråns (SCB:s) databas och omfattar efter justering för ett antal saknade värden 6 30 150 personer. Informationen om vilka som fick barn i december år 1994 respektive januari år 1995 kommer från Flergenerationsregistret 7. Från Sysselsättningsregistret kommer information om individernas kön, inkomst samt huruvida de är sysselsatta eller ej. Individen i fråga anses vara sysselsatt om denne har inkomstbringande arbete minst en timme per vecka och detta mäts i november månad det aktuella året. Från samma register hämtades även informationen om utbildning, vilket län individerna är bosatta i samt föräldrarnas födelseår. Uppgifter om hur mycket föräldrapenning föräldrarna tar ut kommer från SCB:s register Louise. Tabell 4 visar andelen män och kvinnor i de två grupperna samt fördelningen över när individerna fick barn. Tabell 4. Antal män och kvinnor i de båda grupperna samt uppdelning över hur många som fick barn i dec- 94 och jan- 95. Uttryckt i totalt antal och andelar. Totalt antal Andel Män 14997 0,497 Kvinnor 15153 0,503 Totalt 30150 1 Fick barn i dec- 94 14481 0,480 Fick barn i jan- 95 15669 0,520 Totalt 30150 1 Källa: Egna beräkningar utifrån SCB:s material Utifrån tabellen framgår det att 1188 fler personer fick barn i januari år 1995 än i december år 1994. Att datamaterialet består av 156 fler kvinnor än män kan uppfattas underligt då det krävs två för att skapa ett barn. Detta kan bero på att vissa nyblivna mödrar av olika orsaker väljer att inte uppge vem fadern till barnet är. En orsak till det kan vara att modern inte vet vem som är pappa till barnet eller så har hon valt att uppfostra barnet själv. 6 Se stycke 7 7 Alla som fick tvillingar är borttagna då speciella regler gäller för dessa föräldrar vid uttag av föräldrapenning. 12

5.2 Metod För att undersöka huruvida de män som fick barn precis efter det att pappamånaden infördes, januari år 1995, hade en sämre löneutveckling än de män som fick barn i december år 1994, används i denna uppsats ett naturligt experiment. Införandet av pappamånaden var en institutionell förändring som den förstnämnda gruppen påverkades av. Denna grupp kommer därför att fungera som behandlingsgrupp medan fäder till barn födda i december 1994 används som kontrollgrupp. Detta blir en slumpmässig indelning då den precisa tidpunkten för befruktningen inte till hundra procent kan kontrolleras av föräldrarna. Längden på en graviditet är normalfördelad och har ett medelvärde på ungefär 40 veckor och en standardavvikelse på 2 veckor.(ekberg et al 2004 s 7.) Detta gör att föräldrarna inte heller har möjligheten att givet tidpunkten för befruktningen kontrollera det exakta födelsedatumet. Denna indelning bör medföra att det enda som systematiskt skiljer behandlingsgruppen från kontrollgruppen är om de kan utnyttja reglerna om pappamånaden eller ej. Förhoppningsvis ska då andra, omätbara faktorer som kan påverka huruvida en pappa tar ut föräldraledighet elimineras. Dessa omätbara faktorer kan till exempel vara pappans egenskaper, huruvida han är karriärorienterad eller hur viktigt det är med en bra lön för honom. Om man inte eliminerar för sådana faktorer blir det oerhört svårt att säga hur pappornas uttag av föräldrapenningen och därmed deras lön påverkats av pappamånaden och vad som är resultatet av andra, mer personliga variabler. För att det naturliga experimentet ska anses giltigt är det därför bra att kontrollera så att det inte föreligger några stora systematiska skillnader mellan grupperna (Ekberg et al 2004, s 8). I Tabell 5 på följande sida redovisas egenskaper för män och kvinnor i de två grupperna år 1993. 13

Tabell 5. Egenskaper för män och kvinnor i de två grupperna 1993. Uttryckt i andelar. Barn i dec- 94 Barn i jan- 95 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Antal observationer 7213 7268 14481 7784 7885 15669 Ålder när de fick barn 17-23 år 0,064 0,157 0,076 0,161 24-33 år 0,598 0,667 0,606 0,670 34-43 år 0,295 0,174 0,283 0,167 44-59 år 0,043 0,002 0,044 0,001 Populationens bosättning år 1993 Storstadslän 0,509 0,512 Skogslän 0,190 0,179 Övriga län 0,301 0,309 Föräldrarnas födelseland Född i Sverige 0,843 0,859 0,849 0,859 Ej född i Sverige 0,157 0,141 0,151 0,141 Sysselsättningsnivå år 1993 Sysselsatt 0,727 0,684 0,741 0,682 Ej sysselsatt 0,273 0,316 0,259 0,318 Populationens utbildningsnivå år 1993 8 Förgymnasial samt gymnasial utb. 0,749 0,744 Eftergymnasial samt forskarutb. 0,251 0,256 Källa: Egna beräkningar utifrån SCB:s material I ovanstående tabell framgår det att det inte föreligger några nämnvärda systematiska skillnader mellan de två grupperna. För en mer utförlig beskrivning av variabelindelningarna se Appendix. 8 Vid variabeln utbildning saknades ett antal värden. Siffrorna vid populationens utbildningsnivå är justerade för detta. 14

Både majoriteten av fäderna och mödrarna i de båda grupperna fick barn när de var i åldrarna 24-33 år. Ungefär 67 procent av kvinnorna och cirka 60 procent av männen fick barn när de var inom detta åldersintervall. Fördelningen är oerhört jämn och åldern bör då inte ha någon påverkan på de olika gruppernas löner. 1993 bodde 51 procent av båda föräldragrupperna i storstadslän. Cirka 19 procent av de föräldrar som fick barn december år 1994 bodde i skogslän medan motsvarande siffra för den andra föräldragruppen var cirka 18 procent. 86 procent av kvinnorna från de båda grupperna var födda i Sverige och motsvarande siffra för de män som fick barn i december 1994 var ungefär 84 procent och för männen som fick barn i januari år 1995 låg siffran på cirka 85 procent. Omkring 73 procent av männen i kontrollgruppen var 1993 sysselsatta och samma år var ungefär 74 procent av männen i behandlingsgruppen sysselsatta. Kvinnornas sysselsättningsgrad var betydligt lägre än männens år 1993, cirka 68 procent i båda grupperna var då sysselsatta. Att kvinnorna har en lägre sysselsättningsandel än männen kommer sig ganska naturligt eftersom det oftast är de som är hemma med barnen. Det föreligger heller inga skillnader när det gäller vilken högsta avslutade utbildning de olika föräldragrupperna har. Andelen som 1993 har en avslutad eftergymnasial utbildning eller forskarutbildning ligger på cirka 25 procent för båda grupperna. Siffrorna i ovanstående tabell bekräftar att det är osannolikt att det skulle föreligga några systematiska skillnader mellan de som fick barn i december år 1994 och de som fick barn i januari år 1995. Det enda som då bör skilja grupperna åt är huruvida de inkluderas i användandet av pappamånaden eller ej. Ett naturligt experiment blir då lämpligt att använda när man undersöker skillnader i löneutvecklingen hos fäderna. Det finns emellertid vissa svagheter med naturliga experiment. Det kan vara så att den händelse eller institutionella förändring som påverkar individerna i behandlingsgruppen indirekt även påverkar beteendet hos kontrollgruppen (Thoursie 205, s 236). I detta fall kan det vara så att de fäder som fick barn i december 1994, även fast de inte påverkas regelförändringen, ändrar sitt beteende. Detta eftersom samhället visar att det är bra om män tar ut minst en månad i föräldraledighet i och med införandet av pappamånaden. De män som inte inkluderas av pappamånaden kan påverkas av dessa nya normer och detta kan leda till att de tar ut mer föräldraledighet än vad de först tänkt göra. Förändringar i föräldraförsäkringen, såsom ändrade ersättningsnivåer, kan även det påverka uttagsbeteendet hos kontrollgruppen. Man ska därför tolka resultaten med en viss försiktighet (Rosenweig och Wolpin 2000, s 828-829). 15

6. Empirisk undersökning 6.1 Uttag av föräldrapenningen I uppsatsen är det bara effekten av den pappamånad som infördes år 1995 som analyseras. Den andra pappamånaden infördes år 2002 och anledningen till att den inte utreds är att det än så länge är för tidigt att se den totala effekten av att det nu finns två månader reserverade för fäderna. Detta eftersom föräldrarna kan ta ut föräldraledighet fram till dess att barnet är åtta år gammalt. I Tabell 6 och 7 redovisas männens respektive kvinnornas uttag av föräldrapenning under åren 1994 och 2001. Tabell 6. Männens uttag av föräldrapenning under åren 1994 till 2001. Uttryckt i kronor. Fick barn i dec- 94 Fick barn i jan- 95 Medelvärde Std.Err Medelvärde Std.Err År 1994 2 089 115,88 2 107 105,06 År 1995 9 070 256,24 9 001 194,57 År 1996 4 359 132,71 7 442 139,82 År 1997 2 072 100,68 2 451 94,66 År 1998 2 374 104,83 2 620 97,93 År 1999 2 195 93,23 2 581 95,55 År 2000 1 940 83,71 2 427 93,81 År 2001 1 870 83,05 2 422 91,85 Totalt 25 969 kr 31 051 kr Källa: Egna beräkningar utifrån SCB:s material 16

Tabell 7. Kvinnornas uttag av föräldrapenning under åren 1994 till 2001. Uttryckt i kronor. Fick barn i dec- 94 Fick barn i jan- 95 Medelvärde Std.Err Medelvärde Std.Err År 1994 11 457 266,13 10 718 268,56 År 1995 96 615 519,67 80 231 412,74 År 1996 20 198 249,28 22 730 235,22 År 1997 14 291 331,57 13 496 308,99 År 1998 14 006 329,12 13 798 310,67 År 1999 10 174 289,88 10 470 283,60 År 2000 7 816 253,92 7 934 245,63 År 2001 7 070 250,67 6 377 224,15 Totalt 181 627 kr 165 754 kr Källa: Egna beräkningar utifrån SCB:s material De resultat man kan utläsa från de två ovanstående tabellerna överensstämmer med tidigare forskning. De män som fick barn i januari år 1995 tog ut 5082 kr mer i föräldrapenning än vad männen som fick barn innan reformen gjorde. Den största skillnaden ser man år 1996, när barnen är mellan ett och två år gamla, där män med barn födda i januari år 1995 tog ut 3083 kr mer än de resterande männen. Även detta överensstämmer med Försäkringskassan statistik, där man såg en ökning av männens uttag av föräldrapenning när barnet var två år om männen omfattades av pappamånaden. De kvinnor som fick barn i januari 1995 tog ut 15 873 kr mindre än vad de mödrar som fick barn i december 1994 gjorde. Detta beror främst på två saker. Fäderna i denna föräldragrupp ökade sitt uttag av föräldrapenningen och då minskar kvinnorna sitt uttag. Även om fäderna inte skulle öka sitt uttag av föräldrapenning så har de i denna föräldragrupp en månad som är reserverad åt dem. Denna månad kan inte överlåtas på mödrarna och även då minskar kvinnornas uttag. En intressant notering är att kvinnorna som fick barn i januari 1995 minskar sitt uttag år 1995 med 16 384 kronor jämfört med den andra mödragruppen. Männen som fick barn i januari 1995 ökar emellertid inte sitt uttag förrän år 1996 jämfört med den andra pappagruppen. Minskningen i kvinnornas uttag och ökningen i männens uttag är alltså inte synkroniserade. I detta datamaterial framgår det inte om föräldrarna redan har barn när de föder antingen i december år 1994 eller januari 1995. Att föräldrarna i fråga redan har barn kan förklara varför 17

både männen och kvinnorna har tagit ut föräldrapenning år 1994. Då föräldrapenningen är inkomstbaserad kan man inte heller utifrån dessa siffror se hur många dagar individerna i de olika grupperna har tagit ut. 6.2 Löneutvecklingen 6.2.1 Männens löneutveckling Då de fäder som fick barn när man införde pappamånaden faktiskt tog ut mer föräldrapenning, bör de enligt signalteorin även ha en sämre löneutveckling än de män som fick barn i december år 1994. För att kunna undersöka löneutvecklingen hos männen redovisas i de två följande tabellerna medellönerna 9 för de två grupperna under åren 1993, 1995, 1997, 1999, 2001 och 2003. Orsaken till att medellönerna bara redovisas vartannat år är att effekten blir mer tydlig då, än om man undersöker för varje år. Under åren 1994 till 2001 hade föräldrarna rätt att ta ut föräldrapenning. År 2003 hade föräldrarna ingen möjlighet att använda sig av föräldrapenning för de barn de fick antingen i december 1994 eller januari 1995. Detta eftersom föräldrar enbart kan ta ut föräldrapenning till dess att barnet fyllt 8 år. Anledningen till att även detta år redovisas är att man då kan se hur föräldrarnas löneutveckling såg ut efter det att de förbrukat hela föräldrapenningen. Tabell 8. Männens medellöner 1993-2003. Uttryckt i kronor. Fick barn i dec- 94 Fick barn i jan- 95 Medelvärde Std.Err Medelvärde Std.Err År 1993 133 089 1303,38 135 385 1441,19 År 1995 151 375 1437,34 155 635 2575,79 År 1997 182 561 1650,59 185 259 1584,85 År 1999 209 167 1943,15 211 617 1882,73 År 2001 240 285 2522,31 243 007 2254,56 År 2003 250 883 2520,88 255 824 2421,99 Källa: Egna beräkningar utifrån SCB:s material 9 Medellönerna baseras på individernas inkomstbelopp. Detta belopp är summan av samtliga förvärvskällor. 18

Tabell 9. Männens löneutveckling 1993-2003. Uttryckt i procent. Fick barn i dec- 94 Fick barn i jan- 95 Mellan 1993 och 1995 13,74% 14,96% Mellan 1995 och 1997 20,60% 19,03% Mellan 1997 och 1999 14,57% 14,23% Mellan 1999 och 2001 14,88% 14,83% Mellan 2001 och 2003 4,41% 5,27% Källa: Egna beräkningar utifrån SCB:s material Som framgår av Tabell 8 har männen som fick barn i januari år 1995 en något högre lön varje undersökt år. Detta kan vara en orsak till att uttaget av föräldrapenning är högre för dem som fick barn i januari år 1995, då föräldrapenningen är inkomstbaserad. Löneskillnaderna är dock relativt små och därför bör inte skillnaden i lönerna vara skälet till att de män som fick barn i januari år 1995 tog ut mer föräldrapenning. Behandlingsgruppen har en högre utgångslön år 1993 och den utvecklingen håller i sig under de kommande åren. Om man däremot ser på resultaten i Tabell 9, får man en något annorlunda bild. Där framgår det att löneutvecklingen uttryckt i procent är högre mellan åren 1995 och 1999 för de som fick barn i december år 1994. Mellan åren 1995 och 1997 var deras löneutveckling 1,57 procent högre än vad den var för den andra gruppen. Det var under denna period som de fäder som fick barn i januari år 1995 tog ut ett högre belopp av föräldrapenningen än vad de andra fäderna gjorde. Mellan dessa år tog behandlingsgruppen ut 3393 kronor mer i föräldrapenning än vad kontrollgruppen gjorde. De fäder som fick barn i januari år 1995 bör alltså under denna tid haft en högre frånvaro från arbetet och detta kan påverka medellönerna. Både enligt Försäkringskassans statistik och enligt siffrorna i Tabell 6 tar män ut det mesta av föräldrapenningen innan barnet fyllt två år. Det är därför intressant att se hur löneutvecklingen ser ut efter år 1997 och framåt för att se om uttaget de tog tidigare har påverkat deras lön. Mellan åren 1997 och 1999 hade de män som fick barn i december år 1994 en marginellt högre löneutveckling än vad männen i behandlingsgruppen gruppen hade. Mellan 1999 och 2001 har emellertid löneutveckling för männen som fick barn i januari år 1995 kommit ifatt löneutvecklingen hos de fäder som fick barn i december år 1994 och under denna period är löneutvecklingen nästan densamma för de båda grupperna. Mellan 2001 och 2003 när det inte längre fanns någon möjlighet att ta ut föräldrapenning för det barn man fick i 19

december 1994 respektive januari år 1995, var löneutvecklingen för behandlingsgruppen återigen något högre än vad den var för kontrollgruppen. Enligt dessa resultat finns det ingen markant skillnad i löneutvecklingen mellan de två grupperna. Införandet av pappamånaden påverkade inte de fäder som tog ut mer föräldraledighet. Behandlingsgruppens löneutveckling var högre i början av undersökningsperioden, sedan sjunker den något och i slutet av undersökningsperioden har den återigen kommit ifatt och gått om kontrollgruppens. Detta pekar mot att på lång sikt har löneutvecklingen för de fäder som fick barn i januari 1995 inte påverkats av att de tog ut mer ledighet än vad de fäder som fick barn i december 1994 gjorde. På grund av de små skillnaderna är det svårt att säga vad resultatet beror på. Enligt signalteorin skulle de män som fick barn i januari 1995 ha en sämre löneutveckling än de som fick barn i december 1994. Att arbetsgivarna skulle tolka behandlingsgruppen ökade uttag av föräldradagar som en signal på att de framöver inte kommer vara lika produktiva syns emellertid inte i dessa resultat. Då borde skillnaderna i löneutvecklingen vara större än vad dessa siffror visar. 6.2.2 Kvinnornas löneutveckling För att kunna undersöka om löneutvecklingen hos de kvinnor som fick barn i januari år 1995 förbättrades till följd av att deras män tog ut mer föräldrapenning redovisas i Tabell 10 och 11 hur kvinnornas medellöner och löneutveckling sett ut under perioden 1993 till 2003. Tabell 10. Kvinnornas medellöner 1993-2003. Uttryckt i kronor. Fick barn i dec- 94 Fick barn i jan- 95 Medelvärde Std.Err Medelvärde Std.Err År 1993 76 802 845,68 73 720 781,21 År 1995 14 631 326,78 15 771 290,62 År 1997 86 198 987,15 86 449 922,70 År 1999 109 799 1117,07 110 450 1070,70 År 2001 136 797 1342,83 139 130 1352,86 År 2003 156 560 1532,56 155 585 1410,01 Källa: Egna beräkningar utifrån SCB:s material 20

Tabell 11. Kvinnornas löneutveckling 1993-2003. Uttryckt i procent. Fick barn i dec- 94 Fick barn i jan- 95 Mellan 1993 och 1995-80,95% -78,61% Mellan 1995 och 1997 489,15% 448,15% Mellan 1997 och 1999 27,38% 27,76% Mellan 1999 och 2001 24,59% 25,97% Mellan 2001 och 2003 14,45% 11,83% Källa: Egna beräkningar utifrån SCB:s material I tabellerna framgår det tydligt att det är kvinnorna som tar ut den största delen av föräldrapenningen. Orsaken till att båda kvinnogrupperna mellan 1993 och 1995 har en negativ löneutveckling är att grupperna under dessa år tar ut mycket föräldraledighet och har då en stor frånvaro från arbetet. Även här är det mest intressant att titta på hur löneutvecklingen såg ut efter 1997 då många mödrar återvänt, om inte annat på deltid, till arbetet. Även hos kvinnorna är då löneutvecklingen väldigt jämn mellan de två grupperna. Att kvinnorna har en högre löneutveckling än männen beror på att de har en så pass stor frånvaro de första åren och att medellönerna då väldigt är låga. Mellan 2001 och 2003 kan inte heller mödrarna kan ta ut någon föräldrapenning för de barn de fick i december 1994 respektive januari 1995. Under denna period har de mödrar som fick barn i december 1994 en högre löneutveckling än vad den andra mödragruppen har. Orsaken till detta är att år 2001 tog de kvinnor som fick barn i december år 1994 ut mer föräldrapenning och de har därför en lägre medellön detta år. År 2003 när de börjar arbeta mer blir därför löneutvecklingen högre. Inte heller när man jämför en kvinnogrupp som tagit ut något mer föräldrapenning med en annan kvinnogrupp som tagit ut något mindre föräldrapenning ser man någon stor skillnad i löneutvecklingen. De kvinnor vars män inkluderas av pappamånadsreformen har enligt dessa siffror inte erhållit någon förbättrad löneutveckling. 21

6.2.3 Jämförelse av männens och kvinnornas medellöner För att få en översikt över hur männen respektive kvinnornas utveckling av medellöner har sett ut redovisas i Figur 1 männens medellöner ställd i förhållande till kvinnornas. Figur 1. Männens respektive kvinnornas medellöner under tidsperioden 1993-2003. 300000 250000 Medellöner per år 200000 150000 100000 Man, barn i dec- 94 Man, barn i jan- 95 Kvinna, barn i dec- 94 Kvinna, barn i jan- 95 50000 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År I figuren framgår det att männen har en relativt jämn stegring av medellönerna och att den är oerhört jämn mellan de två fädergrupperna. Mellan 2001 och 2003 avtar stegringen något för de båda grupperna, dock lite mer för de fäder som fick barn i december 1994. Som väntat har kvinnorna betydligt lägre medellöner än männen men mellan de två mödragrupperna ser medellönerna likadana ut. Det framgår att skillnaden mellan männens och kvinnornas lön är större år 2003 än vad den är år 1993, även då kvinnorna efter år 1997 hade en högre procentuell löneökning än männen vad männen hade. En anledning till detta kan vara att en stor del av kvinnorna förmodligen varit föräldralediga ännu en gång. Om föräldrarna fått ett till barn under denna period framgår inte av datamaterialet, men tittar man på kvinnornas uttag av föräldrapenning är det relativt högt under alla år. Det är då troligt att de fått 22

ytterligare ett barn. Många kvinnor börjar även i allt större utsträckning arbeta deltid efter att de fått barn. Ovanstående tabeller och figur pekar mot att de män som inkluderades av pappamånaden inte haft en sämre löneutveckling än de andra männen samt att de kvinnor som tog ut mindre föräldraledighet till följd av att deras män tog ut mer föräldrapenning, inte har haft en bättre löneutveckling än de kvinnor som tog ut mer föräldrapenning. Detta bör tyda på att dessa resultat inte stödjer signalteorin när män tar en liten andel föräldrapenning. 7. Känslighetsanalys Siffrorna i Tabell 8-11 är framtagna efter det att en justering för saknade värden har gjorts. Vid vissa inkomstår och föräldrapenningår saknades nämligen uppgifter för somliga individer. För att få ett rättvist resultat togs dessa saknade värden bort och i analysen jämförs enbart individer där det finns komplett information med varandra. Följden av detta blir att om det hos en individ saknas uppgifter om till exempel dennes uttag av föräldrapenning år 1997 och denna individ då tas bort från datamaterialet, försvinner alla värden för den individen. I värsta fall kan konsekvensen av det vara att alla som hade en hög årslön och fick barn i december 1994 tas bort från datamaterialet. Detta kan eventuellt leda till att siffrorna i ovanstående tabeller blir missvisande då de bygger på medellöner. För att undersöka huruvida det blir någon skillnad på männens och kvinnornas medellöner och löneutveckling när man inte justerar datamaterialet och då inte tar bort saknade värden, har en känslighetsanalys genomförts. Denna analys täcker samtliga individer i datamaterialet som uppgår till 33 918 personer. Resultaten redovisas i Tabell A1-A4 i Appendix. Resultaten där visar att det inte blir någon nämnvärd förändring när man inkluderar alla individer från datamaterialet. De män som fick barn i december 1994 ligger på ungefär samma lön och de som fick barn i januari 1995 får en medellön som är cirka 100 kr mindre varje år. Löneutvecklingen för de båda grupperna ser fortfarande likadan ut. Mellan åren 1993 och 1995 har behandlingsgruppen en högre löneutveckling. Mellan 1995 och 1997 har kontrollgruppens löneutveckling gått om behandlingsgruppens och den är då cirka 2 procent högre för kontrollgruppen. Även dessa siffror visar att behandlingsgruppens löneutveckling mellan åren 2001 och 2003 återigen högre än kontrollgruppens. För kvinnorna erhålles också liknande medellöner och löneutveckling när man inkluderar alla individer i datamaterialet. 23

Då medellönerna och löneutvecklingen för männen är densamma vid känslighetsanalysen som vid de siffror som redovisas i analysen, bör det alltså inte ha någon betydelse att en del individer har tagits bort vid de siffrorna som redovisas i de ovanstående tabellerna. 8. Diskussion En anledning till att man inte ser någon skillnad mellan de båda fädergruppernas löneutveckling är antagligen att båda grupperna har tagit ut relativt lite föräldrapenning och att de då inte haft en allt för stor frånvaro från arbetet. Även då de fäder som fick barn i januari år 1995 tog ut en större andel av föräldrapenningen än vad de andra fäderna gjorde, har dessa fäder fortfarande en relativt kort frånvaroperiod från arbetet. Resultaten hade kunnat se annorlunda ut om männen hade haft ett högre uttag än vad de faktiskt har. Denna period är för kort för att arbetsgivaren ska uppfatta deras föräldraledighet som en signal på att de i framtiden kommer vara mindre produktiva. Detta är dock ett vanligt mönster där majoriteten av män endast tar ut runt en månad föräldraledighet. Att vara borta en till två månader från arbetet har ingen påverkan på lönen och arbetsgivarna uppfattar inte det som om männens framtida produktivitet kommer att minska. Svagheter med att jämföra männens medellöner och på så vis undersöka löneutvecklingen kan vara att deras uttag av föräldrapenningen påverkar lönerna då man erhåller en lägre del av lönen när man är föräldraledig. Följden av det kan bli att den lägre löneutvecklingen är ett resultat av att man arbetat mindre och inte på grund av hur arbetsgivaren uppfattar föräldralediga män. I männens fall bör det emellertid inte ha någon påverkan då summorna de tog ut av föräldrapenningen inte var allt för stora samtidigt som skillnaderna mellan grupperna var relativt små. Det är emellertid bra att även undersöka hur löneutvecklingen sett ut efter det att fäderna inte längre kan nyttja föräldrapenningen, vilket de inte kan göra efter 2001. Under dessa år har löneutvecklingen för de män som tog ut något mer föräldraledighet gått om den andra gruppens löneutveckling. Detta kan bero på att samhällets och företagens uppfattning om män och föräldraskap har förändrats, där jämställdhetsarbetet anses allt viktigare. Jämställdhetsplanen fungerar som ett skydd, dels för män som vill ta ut mer ledighet och dels för kvinnor som redan tar ut mycket föräldraledighet. Föräldralediga män är nu vida accepterat och många företag uppmuntrar männen att ta ut föräldraledighet. I och med införandet av pappamånaderna visar även regeringen att det är naturligt och bra om fäderna är hemma med barnen. 24

En intressant notering att göra är att samtidigt som männens uttag av föräldraledighet ökar, förändrar företagen sin attityd gentemot föräldraskap och lönesättning. Många företag har nu en ständig kommunikation med den föräldraledige och håller denna uppdaterad med vad som händer på arbetsplatsen. Ett flertal arbetsgivare använder även numera en välutvecklad föräldrapolicy som ett konkurrensredskap för att locka till sig de främsta arbetstagarna och löneutvecklingssamtal sker även då personen i fråga är föräldraledig. Vissa företag omfattar även de föräldralediga i de årliga löneförhandlingarna och arbetsgivarna vill att de ska ha samma löneutveckling som om de varit i arbete under den aktuella perioden. I dessa tider där manligt och kvinnligt i vissa avseende rör sig allt närmare varandra, kan det vara så att om en man tar ut en viss period ledighet signalerar det inget negativt till arbetsgivaren. Att män tar ut föräldraledighet kan nu snarare ses som tecken på ansvartagande och delaktighet och männen anses växa som individer när de spenderar tid hemma med barnen och detta gynnar på lång sikt även företaget. 9. Slutord I denna uppsats undersöks om de män som fick barn precis efter det att pappamånaden infördes, januari 1995, har haft en sämre procentuell löneutveckling än de män som fick barn precis innan reformen infördes, december 1994. Enligt signalteorin försämras mäns löneutveckling när de tar ut en längre tids föräldraledighet då arbetsgivaren uppfattar det som en signal att mannen i fråga i framtiden kommer att ändra sitt beteende och prioritera familjen framför jobbet. Mannens arbetsproduktivitet anses då sjunka och detta överensstämmer inte med de signaler som arbetsgivaren tidigare uppfattat att han fått från arbetstagaren och han justerar därför mannens lön nedåt. Denna uppsats kan emellertid visa genom ett naturligt experiment att om man jämför en grupp fäder som tagit ut mer föräldraledighet med en annan grupp fäder som tagit ut något mindre föräldraledighet, är löneutvecklingen mellan grupperna densamma. Resultaten påvisar att det enda som skiljer de fäder som fick barn i december 1994 från de fäder som fick barn i januari 1995 var huruvida de kunde ta del av pappamånaden eller ej. Några andra systematiska skillnader förelåg inte mellan de två pappagrupperna. De män som fick barn i januari 1995 kunde ta del av pappamånaden som infördes samma år. Denna möjlighet hade inte de fäder som fick barn i december 1994, och resultaten i uppsatsen visar att de män som 25

kunde ta del av pappamånaden faktiskt tog ut en högre summa föräldrapenning. Trots detta följde under åren 1993 till 2003 den procentuella löneutveckling av medellönerna hos männen som fick barn i januari 1995 löneutvecklingen hos de män som fick barn i december 1994. 2003 var till och med löneutvecklingen högre för de män som tog ut något mer föräldrapenning. Detta skulle kunna tyda på att resultaten i denna uppsats inte ger något stöd åt signalteorin, då lönerna inte påverkades av att fäderna tog ut mer ledighet. Att detta resultat påvisades kan bero på att även då de fäder som kunde ta del av pappamånaden faktiskt tog ut något mer föräldrapenning än den andra gruppen, tar båda grupperna ut relativt lite föräldrapenning. Männens frånvaroperiod från arbetet är för kort för att deras beteende ska sända någon negativ signal till arbetsgivaren. I de tidigare studierna, där männens lön till följd av föräldraledighet har påverkats negativt, har männen haft en längre frånvaroperiod än vad de har i denna uppsats. Majoriteten av männen är emellertid endast borta från arbetet runt en månads tid vid föräldraledighet och då kan resultaten här peka mot att flertalet män inte påverkas negativt ur ett löneperspektiv vid föräldraledighet. Samtidigt är det nu även mer accepterat för män att ta ut mer föräldraledighet, och företagen uppfattar i större utsträckning föräldralediga män som ansvarstagande, vilket är en egenskap de söker hos de anställda. Framöver skulle det vara intressant att studera hur effekten av den andra pappamånaden kommer att se ut. Samhället blir både genom nya reformer och attityder mer jämlikt och kanske blir följden av det faktum att fäder nu har två månader reserverade åt sig att de tar ut ännu mer föräldraledighet och att de då inte möter några negativa attityder. 26