Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA



Relevanta dokument
Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Kvävepass med Gunsorna

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävestrategi i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Sortanpassad kvävegödsling

Vetemästaren Eller hur når vi över 15,63ton/ha

Kvävestrategi i höstvete

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Utnyttja restkvävet i marken

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kväve i höstvete 2013

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Tillväxtreglering i stråsäd

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete

Odlingssystem i höstvete 2013

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Tidig och sen växtreglering

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kvävestrategi i höstvete

Odlingssystem i höstvete 2014

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

odlingssystem i höstvete

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Konsten att tillväxtreglera

Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg

Kvävestrategier i höstvete

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Två såtidpunkter i höstvete

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Odlingssystem i höstvete

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Sorter ekologisk odling

Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Odlingssystem i höstvete 2016

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Inspirationskurs IPM. Linköping

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Tillväxtreglering i stråsäd

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Nu är höstvetet i axgång

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den

Transkript:

Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och utveckling. Målet, maximal avkastning, förändrar fokus kraftigt. Växtskydd bör inte vara avgörande Växtnäring bör inte vara avgörande Beståndsbyggnad bör vara det avgörande tillsammans med sortval. 1

Vinnande koncept! Vinnare Team Finland Skörd = 15218 kg/ha ( i sortförsöksutförande ) Sort : Hereford, utsädesmängd 400 grobara kärnor Total N-giva höst + vår = 404 kg Riklig tillförsel av, P, K, S, Mn, Bor Växtskydd för en frisk gröda Tillväxtreglering Sortval Sortvalet var helt avgörande för placering. De flesta valde men Hereford var överlägsen Vad säger sortförsöken? Kunde vi förutse resultatet eller var det en slump utifrån år och plats? Skåne Behandlad Hereford 5 års medel 2009-2013 108 107 2009 110 113 2011 101 105 2012 118 109 2013 108 109 2

14000 Avkastning fördelat i kvartiler i 52 sortförsök 2011-2013 13000 12000 kg/ ha 11000 10000 9000 8000 Harnesk Olivin Ellvis Hereford Brons Julius 7000 6000 5000 1:a kvartil 2:a kvartil 3:e kvartil 4:e kvartil Visst borde man kunnat förutspå att inte skulle vinna på denna lokal!! Sortval reflektioner efter Vetemästaren Ja Vi borde kunnat förutse att Hereford med stor sannolikhet skulle avkasta mera än på denna lokal. Hur använder vi sortförsökens resultat? Medeltal för olika geografiska områden och behandlat resp. obehandlat är det som normalt används. Borde vi inte använda resultaten bättre? Skördenivåer? Intensitet? Hur kan vi se sorternas potential? Växtskydd har 2 nivåer idag. Kväve är idag ofta underoptimalt vid höga skördenivåer. 3

Bestånd Hur får man hög skörd? Många ax Många kärnor / ax Stora kärnor = hög skörd Faktorerna påverkar varann och framförallt axantalet påverkar risken för liggsäd. Det gäller alltså att optimera. Detta kan ev. se olika ut i olika sorter. 4

16000 15000 14000 13000 12000 Vetemästaren 2014, Skörd i förhållande axantal Skörd 11000 10000 9000 8000 7000 6000 400 450 500 550 600 650 700 750 800 850 Axantal, st/m2 Hereford Kvävestrategi till höstvete, L3-2290 Grästorp 2014, 5

Kvävestrategi till höstvete, L3-2290 Grästorp 2014, Vetemästaren 2014 16000 Skörd i förhållande till utsädesmängd 15000 14000 Skörd, kg/ha 13000 Hereford 12000 11000 10000 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Utsädesmängd, grobara kärnor / m2 6

Beståndsuppbyggnad Ingen liggsäd, inte ens i ej tillväxtreglerad referens med 270 kg N vårgiva i Täta bestånd, mer än ca 650 ax/ m 2, ser ut att ha varit en fördel. Har vi för låga ambitioner om bestånd när vi har stråstyvt sortmaterial och/eller möjlighet till tillväxtreglering? Låg utsädesmängd i referensled ner till 200 grobara kärnor, ser ut att ha sänkt skörden. Faktorer som spelar roll för axantal är: Utsädesmängd Kvävenivå Kvävestrategi Gödsling 7

Vetemästaren 2014 16000 Skörd i förhållande till kvävegödsling på våren, tävlande med missat växtskydd borttagna 14000 12000 Skörd kg/ha 10000 8000 6000 Hereford 4000 2000 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 N-nivå vår, kg/ha Vetemästaren 2014 16000 Skörd i förhållande till proteinhalt 15000 14000 Skörd, kg/ha 13000 12000 Hereford 11000 10000 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0 10,5 11,0 11,5 12,0 12,5 13,0 Proteinhalt % i ts 8

Gödsling Höstkväve ser inte ut att ha haft någon betydelse Vårkvävenivå ca: Hereford > ca 280 kg N > ca 250 kg N Platsen hade måttlig kväveleverans under året. N-sensormätningar gav deltagarna denna info under säsong. Optimal strategi för kvävegivor är svårtolkad, Nivå viktigare? På dessa nivåer går det bra att lägga en stor andel sent. Inga tydliga svar ang. P och K Mikronäring har körts av de flesta. Mangan - självklart på denna lokal! De högst placerade har alla kört bor. Är detta intressant i större utsträckning i stråsäd? Växtskydd Inga större växtskyddsproblem Svartpricksjuka har varit den dominerande skadegöraren. Konventionella växtskyddsåtgärder har gett ca +1600 kg jmf. obehandlat Intensivare växtskydd har gett ca + 1800 kg jmf. obehandlat 9

Tillväxtreglering Ingen liggsäd, inte ens i ej tillväxtreglerad referens med 270 kg N vårgiva Ingen avgörande effekt av olika tillväxtregleringar på våren? Vinnaren har kört Moddus på hösten. Detta är inte en registerad användning av produkten. Har det betydelse? Används i Ryssland? 10