Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö bosjo@hotmail.com Vem, Vad, Varför Varför är vi här idag? Skuldkris Varför och hur lösa? Bo Sjö Maj 2010 2 Googla på Världens tillstånd Doom or Gloom? + Hans Roslin +TED + Hans Roslin +youtube Bli överraskad, speciellt om ni läser DN och Aftonbladet Kultur, eller tittar på kunskapskanalens program som Omvärlden och Världen Eller bara lyssnar på div. gamla Svenska biståndsdebattörer. Välkänt problem Skuldkrisen Profilfråga för vissa Jubel 2000 Om fattiga länder inte behövde betala räntor och amortering på sina lån så kunde man satsa på de fattiga, eller? Låter ok men det finns problem. Bo Sjö Maj 2010 3 Bo Sjö Maj 2010 4 Varför lånar man? Jämna ut konsumtionen över tiden, eller konsumera när jag vill, oberoende av när i tiden min inkomst kommer. Och, låna och investera idag för att konsumera mera imorgon. Sluten ekonomi: S = I Öppen ekonomi: S I = X - M Varför Lånar u-länder? Grundläggande teori. Brist på kapital betyder att kapital blir dyrt, betyder hög avkastning Kapital söker sig från länder med mycket kapital (relativt låg avkastning) till länder med brist på kapital (högre avkastning). Resultat: Utjämning mellan länder Men det är inte hela sanningen Bo Sjö Maj 2010 5 Bo Sjö Maj 2010 6
Bo Sjö Maj 2010 7 Världsbanken och IMF Grund i planeringen efter 2:a världskriget Världsbanken Ger (hårda) lån till stora infrastrukturprojekt i utvecklingsländer. Historiskt sett, lyckats bra, lånen har oftast betalats tillbaka. (Incitament) Det grundläggande behovet av en världsbank har minskat. Idag finns en marknad för stora lån Idag har banken roll utvidgats, följer och mäter utveckling som millienniemålen, t.ex. Världsbanken Notera att Världsbanken ger lån på goda men normala vilkor framför allt till länder och stora infrastruktur projekt. Den del som sysslar med privatsektor utlåning heter IFC. Den del som sysslar med bistånd, dvs. lån utan ränta till fattiga länder (med god politik) heter IDA. Bo Sjö Maj 2010 8 IMF Efter 2:s världskriget: få konvertibla valutor, reglerade kapitalrörelser, osv IMF blev lender of last resort för länder När ett land inte kan låna någon annanstans träder IMF in med tillfälliga lån. IMF ger lån och ställer krav på låntagaren (rådgivning) Självklart! IMF bestämmer inte över hur länder använder sina budgetar. Bo Sjö Maj 2010 9 Viktiga Principer Från Finansteori och Erfarenhet 1) Låna aldrig ut pengar till den som inte har några pengar! (tänk säkerheter) 2) Undersök om och hur låntagaren kan betala tillbaka lånet. 3) Skriv ett detaljerat kontrakt, med tydliga konsekvenser. 4) Övervaka låntagen, kräv kontinurerlig information. Dvs. resultaten måste förverkligas, och det sker inte automatiskt! (Monitoring) 5) Och, alltid, vid flera finansiärer så måste den finansiär som har mest att förlora ha mest att säga till om annars går det åt pipsvängen. Inget är lättare än att slösa bort andras pengar. Detta är ekonomisk demokrati på riktigt! Bo Sjö Maj 2010 10 Ställ alltid krav Eftersom låntagare har incitament att lura den som ger krediten måste man övervaka och ställa krav. Frågan hur mycket krav och vilka krav man bör ställa på u-länder? Konditionalitet är ett måste, men måste vara rimliga och bygga ekonomisk teori om människors incitament! Ekonomisk grund för skuldanalys Utgå från enkla men centrala identiteter Betalningsbalansen Nationalinkomst = Inkomsternas användning (Y = C +...) Bo Sjö Maj 2010 11 Bo Sjö Maj 2010 12
Bo Sjö Maj 2010 13 Betalningsbalansen Betalningsbalans = Handelsbalans + Netto faktorinkomster & transfereringar = Bytesbalans + Kapitalbalans = 0 vid flytande valutakurs = Förändring i centralbankens valutareserv vid fast valutakurs Bytesbalansen Handelsbalans = Export import av varor + Net Factor income from Abroad NFI = Netto räntebetalningar, aktieutdelningar, bistånd, gåvor, (Remittances) = Bytebalansen Skilj på handelsbalans och bytesbalans Bo Sjö Maj 2010 14 Kapitalbalans +Direktinvesteringar (aktieköp) +Långa lån +Korta Lån +Derivata instrument (optioner, futures etc) +Statens lån = Kapitalbalans Bytesbalans + Kapitalbalans = Betalningsbalans Koppla ihop Brutto National Produkt BNP = f(k,l,a) produktion Brutto National Inkomst BNI = BNP + NFA GDP: Gross Domestic Product GNI: Gross National Income Inkomst identiteten: Y = C + G + I + X M Bo Sjö Maj 2010 15 Bo Sjö Maj 2010 16 Varning för kvackare BNP måttet är dåligt, de fattiga får det inte bättre, ökad tillväxt ger sämre miljö, ekonomin kan inte växa hur mycket som helst bla. Bla. Fel Fel Fel! Alla välfärdsmått är högt korrelerade med ekonomisk tillväxt. Ett land med hög ekonomisk tillväxt är ett land där fattigdomen minskar Observationer: Med tillväxt runt minst 7-9% + en fungerande ekonomi, och fattigdomen minskar snabbt! Vad är Ekonomisk Tillväxt? 1) Flytta om produktionsresurser för att uttnyttja dem bättre. Ex. flytta lågproduktiva lantarbetare och bönder till gruvor och fabriker. 2) Öka produktiviteten A. Teknisk utveckling B. Friskare och kunnigare arbetskraft C. Förbättra de ekonomiska institutionerna dvs. äganderätt, lag och ordning så att kontrakt kan skrivas och hållas (på NEK språk: minska kostnader pga av asymmetrisk information). Bo Sjö Maj 2010 17 Bo Sjö Maj 2010 18
Bo Sjö Maj 2010 19 Och inom ett land Att inkomstskillnader ökar inom ett land är inget problem, om människor får ersättning enligt deras marginal-produktivitet. Rausing, Wallenbergarna, Kamprad, Petterson osv. De varit duktiga på att skapa företag, där många andra misslyckats och fått ersättning i relation till de risker de tagit. Beskatta människors inkomster, speciellt ersättning från riskkapital och du skapar fattigdom, därför att incitamentet att skapa företag försvinner. Inkomstskillnader måste analyseras och tillåtas när de kommer ifrån marginalintäkter. Inkomstfördelning är viktigt och kan leda till positiva externa effekter, om det görs på ekonomiskt korrekta grunder. Annars skapas Hur uppstår skuldkrisen I Grundläggande ekonomisk teori säger: Eftersom fattiga länder har brist på kapital, kommer kapital att söka sig dit pga av högre avkastning, ekonomisk tillväxt uppstår och en utjämning sker mellan länder. Alltså ok, att låna för att investera öka tillväxten och betala igen i framtiden. (Kanada och Sverige gjorde detta under sent 1800-tal med stor framgång) fattigdom. Bo Sjö Maj 2010 20 Hur uppstår Skuldkrisen II Opps, tänkte inte på det att lånade medel bör gå till produktiva investeringar, inte konsumtion eller bara misslyckade investeringar. Och investeringar måste övervakas Konsekvensen av (dålig?) politisk styrning, slapp kreditgivning och övertro på att bara man investerar blir det bra. Konkret från A) till E): A) Brist på Ekonomiska Institutioner Dvs fungerande marknader, äganderätt, och institutioner som juridiskt system, civilrätt, konkurslagar Hur uppstår III B) Kalla krigets konsekvenser. Soft or hard loans? Lån eller gåva, ingen brydde sig? C) Korrupta regeringar som lånar till sin egen konsumtion - Illegitima skulder. D) Oljekrisen på 70-talet gav OPEC länder stora mängder av kapital att låna ut, det blev lätt att låna, utan att bli granskad. E) Oansvariga kreditgivare Länder kan inte gå i konkurs ingen riskanalys. Det senare en funktion av dålig reglering av banker. Too big to fall. Går det åt helvete kommer någon (staten) och räddar mig. Bo Sjö Maj 2010 21 Bo Sjö Maj 2010 22 Hur Uppstår.. Grekland Oansvariga politiker och väljare Medvetet bluffat om skuldernas storlek Inom Euro-områdetnfinns det ingen bra mekansims för att 1) kontrollera och göra kreditsvärdighetsbedömningar av enskilda länder och 2) Låta länder gå in i obestånd. Problem: Vilka låneinstitut har lånat ut så mycket till Grekland att de hamnar på obestånd om Grekland ställer in betalningarna Y = GNI Hur uppstår teknik Y = C + G + I + X M C privatkonsumtion G offentlig konsumtion I investeringar (X-M) bytesbalans netto Om X M < = 0 underskott, landet lånar pengar, om (X-M) > 0 överskott, landet investerar (lånar ut) till omvärlden Bo Sjö Maj 2010 23 Bo Sjö Maj 2010 24
Bo Sjö Maj 2010 25 (X-M) Implikationer? Över- eller underskott är inget självändamål, eller problem! Kom ihåg varför man lånar! Stort underskott, eller utlandskuld helt ok om jag är kan & är beredd att betala tillbaka. Vilket är enkelt om jag lånat till produktiva investeringar, eller pga demografiska orsaker (Tänk japans befolkningsstruktur efter 2:a världskriget.) (X-M) Implikationer Merkantilisterna vs. Adam Smith och den moderna nationalekonomin (dvs vetenskapen ekonomi). Merkantilister trodde felaktigt att stor guldreserv var bra, att det hade egenvärde, utan att bry sig om hur pengarna användes eller investerades Ekonomhistoriker har visat att framgångs-rika utvecklingsländer (och fd utvecklingsländer) dvs. hög BNP tillväxt & lägre fattigdom, oftast har exporterat kapital samtidigt (överskott X-M). Varför? De har haft en högt sparande, bra avkastning på investeringar (grundläggande ekonomiska institutioner har fungerat) men inte kunnat assimilera allt sparande inom landet. Bo Sjö Maj 2010 26 Lite djupare analys Skriv om så att X M = S I Bytesbalans = Nettosparande Start: Y = C + G + I + X M Hitta sparandet (S) i ekonomin, hur?, så här Y C G = I + X M Den totala inkomsten Y kan konsumeras eller sparas (S). Dvs. Sparandet är S = Y C G, och S = I + X M, och S I = X M. En grundläggande identitet, Bytesbalansen motsvarar landets nettosparande Lite mer avancerat, dela på privat och offentlig nettoupplåning: (S - I) + (G - T) = (X - M) Metod Om vi vet att bytesbalansen är lika med nettosparandet, kan vi definiera hur skulden uppstår och om den är för stor? Det gör vi genom att fråga om det går att skapa ett tillräckligt stort nettosparande i framtiden så att skulden kan täckas, omsättas, eller räntorna betalas. Använd summa tecknet, stora sigma för att symbolisera en summa av tal, bakåt eller framåt i tiden. Bo Sjö Maj 2010 27 Bo Sjö Maj 2010 28 Skuld och Konkurs Skuld och Konkurs Dagens skuld, är summan av alla historiska bytesbalansunderskott, t=tid. Hållbar skuld? Betala räntor på lånet, och inte ta upp ytterligare lån Konkurs? När summan av de framtida förväntade, diskonterade, bytebalansöverskotten understiger skulden. t Skuld = ( X M ) t i= Räntor = r Skuld t Tillgång t = j= 1 (X - M) j ( 1 + r) i t+ j I princip konkurs när Skuld > Tillgång Förra bilden, förenkling av skulden, inga valutakurser togs med. En stor skuld är i sig inget problem. Hela skulden behöver inte betals tillbaka. Det är räntorna som skall betalas. Problem när skulden ökar snabbare än tillgångarna, dvs tillväxten i bytesbalansunderskotten är en indikator! Och när räntor och skuld blir en belastning för landets tillväxt. Bo Sjö Maj 2010 29 Bo Sjö Maj 2010 30
Bo Sjö Maj 2010 31 Grekland Notera att Grekland (= staten) är i en situation där ingen vill låna ut eftersom de inte kan betala tillbaka om man inte för en politik som kan generera tillväxt och överskott i bytesbalansen. Anpassa konsumtionen efter inkomsten. En hållbar skuld? Skuld framtida konsumption = framtida överskott? Hållbar skuld? Justera skulden med konsumption så att bara den hållbara skulden finns kvar, där räntor kan betala skulden och landets tillväxt blir optimal Bo Sjö Maj 2010 32 Dellösning! Skapa tillräckliga bytesbalansöverskott för att få ned skulden så att 1) räntorna kan betalas och 2) man kan ev. ta upp nya lån när så är önskvärt Måste minska konsumtionen (C+G) och betalar av skulden så fixar det sig. Kan Y öka snabbare ännu lättare. Men stora sociala kostnader i lidande om konsumtionen tvingas ner mycket. Men Sverige, Syd-Korea och andra, valde rätt politik.. Politik, hålla undan särintressen, förtroende för regeringen osv. Slutlig lösning Ändra den ekonomiska politiken så att tillväxt skapas. I dagsläget måste konsumtionen hållas tillbaka, sparandet öka och därmed också investeringar. Hitta den skuldstock som maximerar värdet på alla framtida inkomster (knepigt jovisst). Maximera = GNIt Landets förmögehet = + t ( r) t 1 1 Bo Sjö Maj 2010 33 Bo Sjö Maj 2010 34 Orsaker & Lösning Lösningen ligger inte i avskrivning av skulder utan i avskrivning i kombination med ekonomisk politiska förändringar som tar bort orsaken till krisen. Den politik som generar skuld. Borde vara självklart men är det inte. Moståndet är välorganiserat. Lokala intressegrupper blockerar beslut. Det finns lokala grupper som lever gott på att inget förändras. Bo Sjö Maj 2010 35 Det räcker inte att prata Det krävs riktiga reformer, som håller på lång sikt Strukturanpassning ett måste. Resurser måste ut ur improduktiva sektorer till mera produktiva sektorer. Många länder har i utbyte mot bistånd och nya lån lovat reformer men aldrig genomfört den. Andra har gjort halvhjärtade reformer Idag understryker Världsbanken även good governance, accountability för regeringar och den offentliga sektorn i kombination med lag och rätt. Kom ihåg att Världsbanken och IMF bara kan ge råd. Det är de enskilda regeringarna som bestämmer, trots alla hel- och halvprofessionella gråterskor som skyller all världens elände på Värlsbanken och IMF. Bo Sjö Maj 2010 36
Bo Sjö Maj 2010 37 Hur ser det ut i framgångsrika länder? Äganderätt, marknader, entrepenörer som kan pröva olika ideer och i övrigt ekonomiska institutioner som möjliggör att resurser allokeras till tillväxt sektorer och inte låsas in i improduktiva sektorer. Framgångsrika länder är oftast netto exportörer av kapital, S-I = X-M > 0, dvs de genererar så mycket sparande (tro på framtiden) att de inte kan investera alla pengar som skapas i landet idag. Dock för Kina kom ihåg att de har mycket reglerad ekonomi och ingen anpassning av räntor och nettoupplåning på människors villkor, utan staten bestämmer mycket. Räntan kan inte anpassa sig mot omvärlden t.ex. Country Default I Den moderna krisen, Mexico 1982 Amerikanska banker på knä. Lösningen, staten köper de dåliga lånen från bankerna och paketerar om lånen i nya obligationer som såldes vidare s.k. Brady bonds Men länder kan väl inte gå i konkurs? Bo Sjö Maj 2010 38 Country Default II Statliga budgetunderskott som finansieras via lån från allmänheten och banker, först inom landet och sedan också i omvärlden. Närdennamarknadäruttömd, gårman till centralbanken, den följande inflationen skriver av det reala världet på regeringens obligationer, i princip samma effekt som konkurs. Inflation är en skatt på att hålla kontanter Höginflation=> bytesekonomi, dollarisering Country Default III Erfarenheter sedan 1850-talet Länder i konkurs (Sydamerika). Det går dåligt i 5 år för dessa länder, jämfört med andra liknande länder Efter 10 år ingen större skillnad, dvs långsiktigt inga större effekter Sunk costs, Acceptera och gå vidare, ny regering, nya reformer Bo Sjö Maj 2010 39 Bo Sjö Maj 2010 40 Illegitima Skulder Alla regeringar är inte legitima företrädare för sitt land. Men hur skall man definiera vad som är vad? Burma, Irak, Nord-Korea, Cuba för och nu? Apartheid regimer? Illegitima lån: Lån som används till att förtrycka folket, vapen, tortyrutrustning, berika diktatorn, bevara makten? Odius debt, Cuba tidigt 1900-tal, en illegitim regering ersattes av en ny legitim regering. Enligt gällande amerikansk lag dömdes den nya regeringen inte skyldig att betala tillbaka företrädarens lån. Sydafrika har skriver av Namibias lån, och bett om samma princip på sina gamla lån (förgäves) Politisk mkt svårt ingen framkomlig väg idag Men, men VB, IMF, FN, EU, länder, osv måste ta sitt ansvar i framtiden. Låna inte till skurkar (Zimbabwe?) Skuldavskrivning Heavily Indebted Poor Countries HIPC 38 länder har erkänts som HIPC och fått hjälp med avskrivningen Principen: För en politik som gynnar tillväxt, och de fattiga. Ju bättre politik ju mer avskrivning. Många bra exempel som Uganda och Mozambique. Bo Sjö Maj 2010 41 Bo Sjö Maj 2010 42
Bo Sjö Maj 2010 43 Moral Hazard Problemen med skuldavskrivning är 1) Meningslöst om inte orsakerna åtgärdas 2) Moral Hazard. Om man kan låna utan att behöva betala tillbaka raseras systemet. Får alla skuldavskrivning vid problem, blir det lönsamt att skapa problem. Resultatet av avskrivning utan krav, blir moral hazard och att det blir svårare för länder som behöver att låna i framtiden! (PS Moral Hazard är ett viktigt begrepp) Sammanfattning Förklara sambandet bytsbalans och nettosparande. Förklara ett lands nettoskuld som summan av historiska bytesbalansunderskott (formel!) Definera balans mellan skuld och framtida överskott. Diskutera principerna för politiken att komma bort från skuldkrisen. Bo Sjö Maj 2010 44