Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.



Relevanta dokument
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen.

INFORMATION OM DET NYA MILJÖSTÖDET OCH LFA- KOMPENSATIONSBIDRAGET

Stöd & Granskning Janika Hinders och Rune Forsman

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

URVALSKRITERIER. Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1305/2013 artikel 29 Ekologiskt jordbruk.

Statsrådets förordning

MILJÖFÖRBINDELSER. Tankesmedja 3: Miljöförbindelser. Ändringar i miljöförbindelsen per :

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

De skånska odlingssystemförsöken

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Gödslingsrekommendationer

12 Jordbrukets miljöpåverkan

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Novarbos ekologiska gödselmedel

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

BEGÄRAN OM UTLÄTANDE OM UTKAST TILL STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV 6 OCH 24 I STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION

Spannmål 15 januari 2019 Jönköping

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Gårdens jordbruksmark. Permanent gräsmark

Grund- och förgröningsstöd

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Räkna med vallen i växtföljden

Innehåll

Tips från granskarna. Anna Öman och Rune Forsman

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

LFA & Miljöersättning

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Näringsbalans. En tilläggsåtgärd inom miljöstödet för uppföljning av näringsmängderna i gödsling och skörd JORDBRUKETS MILJÖSTÖD

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

11 Ekologisk produktion

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk

Visst var det bättre förr (2015)

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Stöd & Granskning Janika Hinders, Rune Forsman, Ulf-Erik Häggvik och Tomas Räfså

Miljöersättning. Kimito Pargas

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Vad provas och hur? Vad provas inte?

VILLKOR FÖR AVTAL OM UPPFÖDNING AV LANTRASER Sista ansökningsdatum är

Fortsatt varierande kväveupptag

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

176 odlare vars gårdar inte var helt omlagda, dvs. någon del av gården var inte KRAV-godkänd eller i karens. Det är en minskning av antalet växtodling

Vipurådgivarens kontroller 2018, Åland

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

Gödslingsrekommendationer 2017

ÖVERVAKNING AV VÄXTTÄCKE 2018

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

VILLKOR FÖR AVTAL OM UPPFÖDNING AV LANTRASER Sista ansökningsdatum är

Utlakning efter spridning av

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Åkerarealens användning i juni 2001

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

4 Skördar. Sammanfattning. Allmänt. Hektarskördar

Transkript:

Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och mjäl Gröda / uppnådd skördenivå kg Grova mineral SPANNMÅL Korn och havre 4 000 kg 90 90 Vårvete 4 000 kg 1 110 90 Blandsäd korn/ havre/vårvete 4 000 kg 90 90 Höstråg på hösten Höstråg på våren 3 000 kg 90 Vårråg 3 000 kg 90 Höstvete, rågvete och speltvete på hösten Höstvete, rågvete och speltvete på våren 4 000 kg 1 110 90 Övriga spannmål och spannmålsblandningar 4 000 kg 90 OLJE OCH INDUSTRI VÄXTER Höstrybs och höstraps på hösten Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och camelina på våren 1 7 kg 110 90 Lin, majs, oljehampa, solros 90 BALJVÄXTER Ärt, bondböna, sötlupin 45 45 45 45 Bilaga 1

1554 Nr 3 Tabell 2. Justering på basis av uppnådd skördenivå (kg/ha/år) Tilläggskväve får inte ges åt höstsådda grödor hösten de sås. Gröda Uppnådd skördenivå Tilläggskväve kg/ha/år Korn, harve, vårvete, höstvete, rågvete, speltvete, övriga spannmål och spannmålsblandningar 4 0 kg 5 000 kg + 10 + Höstråg, vårråg Vårrybs, vårraps, höstrybs, höstraps och camelina 5 0 kg 3 0 kg 4 000 kg 4 0 kg 2 000 kg 2 2 kg 2 0 kg + + 10 + + + 10 + +

Nr 3 1555 Tabell 3. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till vallar och andra grödor Vallar Fleråriga vallar, ettårigt rajgräs, grönfoderspannmål och rajgräs eller övrig vallväxt Bete: Fler eller ettåriga betesvallar Grönfoderspannmål, helsäd Helsäd: höstvete och rågvete Spridningstid Vid bärgande av två skördar Vid bärgande av tre eller flera skördar Södra och Mellersta Finland Grova mineral Ler och mjäl 0 2 0 2 1 190 Norra Finland Ler och mjäl 0 2 Grova mineral 0 0 1 1 1 1 På våren 1 90 90 På hösten På våren 1 1 Övriga vallar 1 90 90 Anläggning av vall Anläggning på våren Anläggning med skyddsväxt Till skyddsväxten högst kvävemängden i den sortvisa tabellen (1) På våren 2:a spridningen Anlägging utan skyddsväxt Anläggning på sommaren Anläggning på hösten På hösten före 1.9. Anläggning av vilt och landskapsträda, anläggning av grönträda och vallbevuxen icke odlad åker som sköts utan skyddssäd Utsädesvall På våren 110 110 90 Rörflen för energibruk Anläggningsåret På våren Skördeåren 90 Knöl och rotväxter Sockerbeta På våren 1 1 1 Potatis Stärkelsepotatis, På våren 105 105 105 105 skördenivå ton/ha Stärkelsepotatis, På våren 1 1 1 1 skördenivå ton/ha Tidig potatis På våren Tidig potatis + På våren fånggröda Övrig potatis, På våren 85 85 85 85 skördenivå ton/ha Övrig potatis, På våren skördenivå ton/ha Övriga åkerväxter 110 90 0 2 1 190

1556 Nr 3 Tabell 4. Maximigivor av fosfor (kg/ha/år) på basis av bördighetsklass Gröda Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Råg, vete, oljeväxter, 32 24 12 8 baljväxter Korn 34 26 22 14 10 Havre, vallfröodling 28 16 8 4 Korn/havre/vete blandsäd 31 23 19 11 7 Helsädensilage 32 24 16 12 Vallanläggning i 52 44 36 28 skyddssäd Vallanläggning: på våren 36 32 28 24 15 utan skyddssäd, på sommaren eller hösten Vall på våren innan sommaranläggning 16 12 8 4 Ettåriga fodervallar 32 24 16 12 Flerårig vall bete övriga fodervallar 32 24 32 16 24 8 16 8 Potatis 55 Sockerbeta 63 63 43 26 14 Spånadslin 32 24 12 8 Rörflen, anläggningsåret 10 Rörflen, under skördeåren Anläggning av vilt och landskapsträda samt anläggning av grönträda och vallbevuxen icke odlad åker som sköts utan skyddssäd 15 10 5 28 16 8 4 Övriga växter 15 10 5

Nr 3 1557 Tabell 5. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till plantskoleväxter, bär, frukt och frilandsgrönsaker på basis av t och mullhalt Ler och mjäl Sand, mo och morän Mullfattig Måttligt mullhaltig Mullrik Mycket mullrik Mullfattig Måttligt mullhaltig Mullrik Mycket mullrik Mull och torv Plantskoleväxter Jordgubbe 1), hallon, svarta vinbär Övriga bär Frukt 2) Huvud, bryssel och blomkål, kålrot, 1 1 90 65 125 1 1 85 1 1 1 1 1 1 55 75 1 45 65 1 90 15 45 75 2 2 2 purjolök, frilandsgurka Övriga lökväxter 1 110 Övriga kålväxter 175 1 1 Morot och övriga rotfrukter 1 1 1 Baljväxter 55 Huvud och bladsallader 1 1 Övriga grönsaker och örter 1 1 125 Frökryddor och övriga växter 90 1 ) Om jordgubbsbeståndet planteras med s.k. skördeplantor, kan kvävemängden vid anläggningen ökas med %. 2 ) Om markytan i äppelträdgården har grästäcke, kan kvävemängden vid anläggningen ökas med kg/ha. Tabell 6. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till droppbevattnade jordgubbar på basis av skördenivå och tens mullhalt Jordgubbens skördenivå ton/ha Mullhalt 5 10 Mullfattig jord Mullrik jord 45 55 75 95 Mycket mullrik jord och torvjord 75 95

1558 Nr 3 Tabell 7. Maximigivor av fosfor (kg/ha/år) till plantskoleväxter, bär, frukt och frilandsgrönsaker på basis av bördighetsklass Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Plantskoleväxter 1) 90 Jordgubbe 1), hallon, svarta vinbär 25 25 10 10 Övriga bär Frukt 90 45 25 10 Kålväxter, lökväxter 110 110 10 Rotväxter 75 55 10 Morot för vinterlagring 75 55 Baljväxter 25 15 10 Övriga grönsaker 10 Örter och frökryddor 32 24 12 8 Övriga växter 32 24 12 8 25 15 15 1 ) Övre gräns för fosforgödsling till krukplantor: Grundgödsling 165 g/m 3, långverkande gödselmedel och kompletteringsgödsel 2 g/m 3

Nr 3 1559 Tabell 8. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till odlingsväxter i fråga om tilläggsåtgärden reducerad gödsling Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och mjäl Grova mineral Spannmål Korn, havre 90 Vårvete 110 90 Höstråg på hösten Höstråg på våren 90 Vårråg Höstvete, rågvete och speltvete på hösten Höstvete, rågvete och speltvete 110 90 på våren Övriga spannmål Olje och industriväxter Höstrybs, höstraps på hösten Vårrybs, vårraps och camelina, 90 90 höstrybs och höstraps på våren Övriga olje och industriväxter Baljväxter Ärt, bondböna och sötlupin 25 25 Knöl och rotväxter Sockerbeta 1 1 Stärkelsepotatis 65 65 Tidig potatis Övrig potatis 45 45 Vallar Ensilage 1 1 1 1 1 1 Hö 90 90 90 90 Hö, tilläggskväve om återväxten bärgas Betesvall 1 1 1 1 Övriga växter Tabell 9. Tabellvärden för näringsämnen i stallgödsel STALLGÖDSELSLAG FOSFOR KG/M3 LÖSLIGT KVÄVE KG/M3 Fast gödsel av nöt 1,2 1,2 Flytgödsel av nöt 0,5 1,8 Urin av nöt 0,1 1,8 Fast gödsel av svin 2,5 1,5 Flytgödsel av svin 0,8 2,7 Urin av svin 0,2 1,6 Fast gödsel av får 1,5 1,2 Fast gödsel av häst 0,5 0,4 Fast gödsel av höns 4,4 4,5 Fast gödsel av broiler 3,5 5,1 Fast gödsel av räv 11,5 3,8 Fast gödsel av mink 9,5 2,4

15 Nr 3 Bilaga 2 Intyg över renrashet Ras Intyget ufärdas av Intyg över renrashet/anteckningar i intyget som bevisar renrasheten Öst, väst och nordfinsk boskap Faba Jalostus 1) Stambok eller 2) Besättningsintyg/S Får av finsk lantras ProAgria Landsbygdscentralerna 1) Förteckning över stöd för lantraser /SS1 eller 2) Släktintyg/SS1 Kajanalandsfår ProAgria Landsbygdscentralerna 1) Förteckning över stöd för lantraser /SS1 färgkod Y, Y5, Y6, Y7, Y8 eller Y9 eller 2) Släktintyg/SS1 färgkod Y, Y5, Y6, Y7, Y8 eller Y9 Ålandsfår ProAgria Landsbygdscentralerana 1) Förteckning över stöd för lantraser /AA1 2) Släktintyg/AA1 eller eller Föreningen Ålandsfår rf av Maija Häggblom undertecknad1) Besättningsblankett eller 2) Stambokskort Finsk lantrasget Jordbrukaren egen anmälan Blnr 218L, föräldrar eller far/morföräldrar ska vara finska lantrasgetter Häst av finsk ras Finlands Hippos Registreringsbevis eller hästpass för finsk häst Hönor av finsk lantras Forskningscentralen för jordbruk Registreringsbevis för programmet för och livsmedelsekonomi (MTT) bevarande av lantrashöns