ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
|
|
- Arne Gustafsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 77 Nr 77 LANDSKAPSFÖRORDNING om ändring av landsskapsförordningen om jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag Utfärdad i Mariehamn den 20 december 2001 Med stöd av 8 landskapslagen den 21 juli 1995 om verkställigheten av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EG (55/1995) ändras 3, 5 5 mom., 55 2 och 3 mom., 57 3 mom. och bilaga 2 tabell 1 och 2 landskapsförordningen den 20 april 2000 om jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag (17/2000), av dessa lagrum 5 5 mom. sådant det lyder i landskapsförordningen den 11 april 2001 (19/2001), 55 2 och 3 mom. och 57 3 mom. sådana de lyder i landskapsförordningen den 28 september 2000 (67/2000), samt fogas till 6 ett nytt 7 mom. och till 15, sådan den lyder i landskapsförordningen den 22 mars 2001 (17/2001), ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom. samt till 44 ett nytt 6 mom., som följer 1 : 3 Allmänna villkor för beviljande av miljöstöd Miljöstödet är uppdelat i två delområden; basstöd och specialstöd. Miljöstöd kan betalas till en jordbrukare som 1) besitter en gårdsbruksenhet på Åland, 2) är varaktigt bosatt på Åland; också en sammanslutning som har registrerats på Åland anses vara bosatt i landskapet, 3) har ingått en sådan förbindelse eller ett sådant avtal med landskapsstyrelsen som avses i denna förordning och 4) på hela sin gårdsbruksenhet iakttar goda odlingsmetoder i enlighet med definitionen i 2 9 punkten. Utfärdad i Mariehamn den 5 Stödberättigat område Stöd beviljas inte för en åker som inte odlas. Av odlingstekniska skäl kan i skiftets areal inräknas en högst tre meter bred vändteg som inte är besådd. Om bredden på vändtegen är över tre meter skall vändtegen bilda ett eget jordbruksskifte. Om det i anslutning till vändtegen finns en skyddsremsa får deras sammanlagda bredd inte överstiga tre meter. Stöd betalas inte för en över tre meter bred vändteg som inte är besådd. För en över tre meter bred vändteg som besåtts med vall kan stöd erhållas. Vallen behöver inte bärgas men den skall slås eller på annat sätt hållas skött. 6 Ansökan om och ingående av en förbindelse Om sökanden är ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo skall ansökan eller bekräftelsen undertecknas antingen av alla delaktiga, av ett befullmäktigat ombud eller av den person som har rätt att teckna den juridiska personens namn. Fullmakt, utdrag ur handelsregistret eller motsvarande dokument varav namnteckningsrätten framgår skall bifogas ansökan. 1 Rådets förordning 99/1257/EG, EGT nr L 1, , s., Kommissionens förordning 99/17/EG, EGT nr L 214, , s. 31, Kommissionens förordning 2001/672/EG, EGT nr L 93, , s. 28
2 220 År Nr Gödsling av åkermark På gårdsbruksenheter med djur kan stallgödsel spridas oberoende av markkarteringsresultatet. Med stallgödsel får fosfor alltid spridas i en mängd som motsvarar 15 kg fosfor per hektar och år. I låga bördighetsklasser får fosformängder som motsvarar markkarteringsresultatet användas. 44 Ansökan och ingående av avtal Om sökanden är ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo skall ansökan eller bekräftelsen undertecknas antingen av alla delaktiga, av ett befullmäktigat ombud eller av den person som har rätt att teckna den juridiska personens namn. Fullmakt, utdrag ur handelsregistret eller motsvarande dokument varav namnteckningsrätten framgår skall bifogas ansökan. 55 Bevarande av ursprungsraser Avtalet kan omfatta ålandsfår och färgade finska lantrasfår. Stöd för gråa finska lantrasfår kan beviljas enligt avtal som ingås under hela programperioden , medan stöd för ålandsfår och övriga färgade finska lantrasfår kan beviljas för de avtal som ingås senast den 31 december För att vara berättigad till stöd skall även följande bestämmelser iakttas i fråga om: 1) Ålandsfår: Fåren skall vara införda i registret för skärgårdsfår, som upprätthålls av Ålands Fåravelsförening r.f. Tackorna skall betäckas årligen. För betäckningen får endast baggar av ålandsfår användas. 2) Färgade finska lantrasfår Fåren skall vara registrerade i kontrollregistret för får, som upprätthålls av Lantbrukets datacentral. Fåren skall dessutom vara öronmärkta med öronklippning eller öronmärken. Fårets färg konstateras via kontrollregistret för får. Tackorna skall betäckas årligen. För betäckningen får endast färgade baggar av finska lantrasfår användas. 57 Stödberättigat område Stöd beviljas inte för en åker som inte odlas. Av odlingstekniska skäl kan i skiftets areal inräknas en högst tre meter bred vändteg som inte är besådd. Om bredden på vändtegen är över tre meter skall vändtegen bilda ett eget jordbruksskifte. Om det i anslutning till vändtegen finns en skyddsremsa får deras sammanlagda bredd inte överstiga tre meter. Stöd betalas inte för en över tre meter bred vändteg som inte är besådd. För en över tre meter bred vändteg som besåtts med vall kan stöd erhållas. Vallen behöver inte bärgas men den skall slås eller på annat sätt hållas skött Detta beslut träder omedelbart i kraft. Mariehamn den 20 december 2001 ROGER NORDLUND lantråd R i t v a S a r i n G r u f b e r g föredragande ledamot
3 År Nr Tabell. 1 Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha) till spannmål och oljeväxter Gröda Ler- och Grova mineraljordar mjäljordar Korn -Maud, Prisma, Inari, Tyra, Saana, Tofta, Viivi, Mentor, Scarlett, Kinnan, Kustaa, Filippa, Ida, Kymppi, Mette, Video, Barke - Rolfi, Arve, Artturi, Thule, Erkki, Pohto - Botnia, Hjan Pokko, Loviisa, Arra Maltkorn, ölmalt - Prisma, Inari, Saana, Kustaa, Kymppi, Scarlett Maltkorn, enzymmalt - Hjan Pokko - Kilta Havre -Salo, Katri, Belinda, Virma, Kolbu, Roope - Freja, Suomi, Lisbeth, Puhti, Yty, Aslak, Aarre, Sisko, Veli, Leila Vårvete - Bastian, Tjalve, Vinjett, Dragon, Mahti, Luja, Manu, Heta, Satu - Reno, Runar, Kadett Vårrybs - Valo, Kulta, Tuli, Harmoni Vårraps - Sponsor, Ebony, Kunto, Hyola 38 Ärt och bondböna - Karita - övriga sorter utan stödväxt - övriga sorter med stödväxt Råg, hösten - gödsling med långverkande gödsel - gödsling med övriga gödselmedel Råg, våren - Mader, Espirit - Amilo, Akusti, Kartano, Riihi - Ponsi, Anna, Hjan, Jussi, Voima - Sampo Höstvete, hösten - gödsling med långverkande gödsel - gödsling med övriga gödselmedel Höstvete, våren -Gunbo,Tryggve,Urho,Folke,Kosack,Ramiro, Tarso - Hjan Ilves, Pitko, Aura, Otso Rågvete, hösten Pergo, Ulrika, Moreno - gödsling med långverkande gödsel - gödsling med övriga gödselmedel Rågvete, våren BILAGA 2 Organiska jordar 20 20
4 222 År Nr 77 - Skördenivå: 00 kg/ha spannmål, 00 kg/ha baljväxter, 2000 kg/ha oljeväxter - Vid användning av långverkande gödselmedel på hösten skall kvävemängden minskas med 10 kg på våren - Justering på basen av skördenivån: Skörd kg/ha Spannmål Oljeväxter Justering på basen av förfrukt för spannmål oljeväxter, ärter och bondböna: Förfrukt Ökning kg N/ha Mycket halm nedplöjd +10 Träda med italienskt rajgräs, ogödslad +10 Tabell 2. Högsta tillåtna mängden kväve (kg/ha) till vall och grönfoderväxter Gröda Slåttervall - hövall, vårspridning - hövall, sommarspridning till återväxten Ler- och mjäljordar Grova mineraljordar Organiska jordar - vall med klöver, vårspridning - vall med klöver, sommarspridning till återväx ten - klövervall, vårspridning - klövervall, sommarspridning till återväxten Ensilage- och grönfodervallar - fleråriga vallar, vårspridning - fleråriga vallar, till andra skörden - fleråriga vallar, till tredje skörden - vall med klöver, vårspridning - vall med klöver, till andra skörden - klövervall, vårspridning - klövervall, till andra skörden - ettårigt rajgräs, vårspridning - ettårigt rajgräs, till andra skörden - ettårigt rajgräs, till tredje skörden - grönfoderspannmål, vårspridning - grönfoderspannmål + rajgräs, vårspridning - grönfoderspannmål + rajgräs, till andra skör den - grönfoderspannmål + rajgräs, till tredje skörden - grönfoderspannmål + raps, vårspridning - grönfoderspannmål + vicker, vårspridning - helsäd, korn/havre, vårspridning - helsäd, höstvete Betesvall och grönfoderspannmål - fleråriga vallar, tre övergödslingar fleråriga vallar, fyra övergödslingar
5 År Nr * till fjärde skörden - grönfoderspannmål + rajgräs Anläggning av vall på våren - skyddssäden skördas (tröskas) De sortvisa rekommendationerna sänks med 20-% - grönfoderspannmål och/eller skyddssäd - skyddssäd, skördas som helsäd - anläggning utan skyddssäd Anläggning av vall på sommaren * sommarspridning Anläggning av vall på hösten * höstspridning före 1.9 Upplivningsgödsling * till skyddssäden på sommaren eller efter skörden av skyddssäden Frövall - timotej, vårspridning - ängssvingel, vårspridning - hundäxing, vårspridning - Westerworldiskt rajgräs, vårspridning - rörflen, vårspridning - - -
6 224 Nr 77, utgiven från tryckeriet 4 mars Mariehamn 2002 Ålandstryckeriet
Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 10 Nr 12 Nr 12 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om ändring av Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden Utfärdat i Mariehamn den 23 februari
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Miljöstöd & LFA-kompensationsbidrag
Miljöstöd & LFA-kompensationsbidrag till ett levande lantbruk Ålands landskapsstyrelse 1 Näringsavdelningen Åland anslöt sig till Europeiska Unionen den 1 januari 1995. Som medlem i EU har vi både förpliktelser
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 28 december 2000 Nr 1205 1208 INNEHÅLL Nr Sidan 1205 Statsrådets förordning om upphävande av 8 förordningen om jord- och skogsbruksministeriets
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2016 Nr 44 Nr 44 LANDSKAPSFÖRORDNING om administration av miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsersättning Utfärdad i Mariehamn den 30 juni 2016
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Nr 13 Nr 13 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om administration av jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag Föredragen för Republikens President den Utfärdat i Mariehamn
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Räkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Nr 64 Nr 64 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om administration av jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag Utfärdat i Mariehamn den 13 mars 2008 Med stöd av 9 och 26
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Helsäd, höstkorn Höstkorn Höstkorn, malt 2 Korn (vår) Helsäd, vårkorn Vårkorn, foder Vårkorn, foder m ins
Avdelningen för landsbygdsnäringar PB 405 60101 SEINÄJOKI Datum 26.4.2013 Dnr 1091/54/2013. Landsbygdsverkets föreskriftssamling 26/13.
LANDSBYGDSVERKET FÖRESKRIFT Avdelningen för landsbygdsnäringar PB 405 60101 SEINÄJOKI Datum 26.4.2013 Dnr 1091/54/2013 Landsbygdsverkets föreskriftssamling 26/13 Bemyndigande: Lag om verkställighet av
Landsbygdsverkets föreskriftssamling 38/10
LANDSBYGDSVERKET FÖRESKRIFT Avdelningen för landsbygdsnäringar PB 256 00101 HELSINGFORS Datum 29.4.2010 Dnr 760/22/2010 Landsbygdsverkets föreskriftssamling 38/10 Bemyndigande: Lag om verkställighet av
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 mars 2015 236/2015 Statsrådets förordning om Utfärdad i Helsingfors den 19 mars 2015 I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen
Ändringar i Ansökningsguiden 2015
Ändringar i Ansökningsguiden 2015 Ansökningsguiden publiceras 16.3.2015. I den här listan sammanställs de ändringar som gjorts efter publicerandet. Ändringar som gjorts efter 16.3. Alla de ställen i ansökningsguiden
8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2015 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 20/05 Dnr 1305/01/2005 17.3.2005 Giltighetstid 23.3.2005 - tills vidare Bemyndigande 11 lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Nr 7 Nr 7 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om ändring av Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden Utfärdad i Mariehamn den 7 februari
Miljöersättningar Minskat kväveläckage
Här kan du se vilka grödkoder som ger vilka. Miljöar Spannmål 1 Korn (höst) J J J N J J J J N N N N J N 2 Korn (vår) J J J N J J J J N N N N J N 3 Havre J J J N J J J J N N N N J N 4 Vete (höst) J J J
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2009 Nr 12 Nr 12 ÅLANDS LANDSKAPSREGERINGS BESLUT om kompensationsbidragets nationella tilläggsdel år 2009 Utfärdat i Mariehamn den 3 mars 2009 Med stöd av 9 och 26 landskapslagen
Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning
1 Utkast 7.1.2016 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 19-23
Stöd & Granskning Janika Hinders och Rune Forsman
Stöd & Granskning 2018 Janika Hinders och Rune Forsman Kan sökas 2018 Nyskiftesarealer (ägoreglering) som ersättningsberättigande (max. 5 ha) till miljöersättning, ekoersättning och kompensationsersättning
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 10 april 2001 Nr 305 312 INNEHÅLL Nr Sidan 305 Statsrådets förordning om nationella stöd för utsädesproduktion av vallväxter och stråsäd för
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus
Smått och stort i växtodlingen Anders Adholm HIR-Malmöhus Intäkter Kvant Pris kr/ha Skörd kg 6000 2,5 2900 Summa Intäkter 6000 2 900 kr 2,5 Prod. kostnad Andel av Direkta kostnader kr/kg prod kost Utsäde
RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och
INFORMATION OM DET NYA MILJÖSTÖDET OCH LFA- KOMPENSATIONSBIDRAGET
Till alla jordbrukare som har en gällande miljöstöds- och/eller kompensationsbidragsförbindelse INFORMATION OM DET NYA MILJÖSTÖDET OCH LFA- KOMPENSATIONSBIDRAGET Landskapsregeringen har under år 2006 utarbetat
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling
Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 5 juni 2001 Nr 441 451 INNEHÅLL Nr Sidan 441 Lag om ändring av rättegångsbalken... 1249 442 Lag om ändring av lagen om utnämning av domare...
Areal som härrör från någon som ingått förbindelse kan direkt inkluderas i förbindelsen.
MILJÖFÖRBINDELSER Tankesmedja 3: Miljöförbindelser Betydelsefulla ändringar jämfört med det tidigare miljöstödet - Den övre åldersgränsen för den som ansöker om förbindelse slopas - Ingen definition av
Förgröningsstöd. Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd
Förgröningsstöd Utbildning för ansökan om jordbrukarstöd Presentationen omfattar Allmänna frågor Diversifiering av grödor Permanent gräsmark Arealer med ekologiskt fokus Tre krav: Diversifiering av grödor
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR ÅR 2004 INNEHÅLLANDE Nr 1 59 Register till ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅR 2004 O m r å d e LANDSKAPSLAGAR Nr Sida A 1 B 5 C 40 C 49 D 1 D 5 E 5 E 11 E 25 G 1 H 9 H 30 K 17
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 24/06 Dnr 1470/01/
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 24/06 Dnr 1470/01/2006 17.3.2006 Giltighetstid 22.3.2006 tills vidare Bemyndigande 11 i lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik
Lämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010
Avdelningen för finansförvaltning 15.9.2010 1457/22/2010 Enheten för utbetalning av stöd Författningsnummer 60/10 ELY-centralerna Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010 Landsbygdsverkets
Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier
Skördestatistik med fältobservationer under tre decennier Martin Ribe SCB Surveyföreningens årskonferens på Alnarp Mars 2012 Svensk skördestatistik genom tiderna 1799 1960 ca 1960 1994 ca 1995 2004 2005
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 95/00 Jordbruksavdelningen 15.9.2000 Dnr 3080/01/2000
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 95/00 Jordbruksavdelningen 15.9.2000 Dnr 3080/01/2000 Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter Landsbygdsavdelningarna vid arbetskrafts- och näringscentralerna
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst
VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV MILJÖSTÖDETS BASSTÖD ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000)
VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV MILJÖSTÖDETS BASSTÖD ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000) Nedan återges förordningstexten i sin helhet till de delar som
VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV LFA-KOMPENSATIONSBIDRAG ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000)
VILLKOREN FÖR ERHÅLLANDE AV LFA-KOMPENSATIONSBIDRAG ENLIGT LANDSKAPSFÖRORDNINGEN OM JORDBRUKETS MILJÖSTÖD OCH KOMPENSATIONSBIDRAG (ÅFS 17/2000) Nedan återges förordningstexten i sin helhet till de delar
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 17, 19 23 och 25, 26 2
Energieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Dnr 1456/22/2010 Avdelningen för finansförvaltning Författningsnummer 59/10 Enheten för utbetalning av stöd
15.9.2010 Dnr 1456/22/2010 Avdelningen för finansförvaltning Författningsnummer 59/10 Enheten för utbetalning av stöd Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter ELY-centralerna Betalning av miljöstöd för
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
STÖDANSÖKANS JORDBRUKSSKIFTESBLANKETT 2016
STÖDANSÖKANS JORDBRUKSSKIFTESBLANKETT 2016 Blankett 102B Lämna in blanketten senast 15.6.2016 till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Fyll i blanketten med kulspetspenna
Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus
Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd Ingemar Gruvaeus Yara Kväverekommendation höstsäd 2017 5 6 7 8 9 10 11 Höstvete, utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* 135 155 175 195 215 235 Höstvete
3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Varför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Landsbygdsverkets publikationsserie: Ansökningsguider och anvisningar Innehåll Sisältö Till läsaren...4 4.6 Att tillämpa stallgödselundantaget vid 1 Gödsling
FÖRESKRIFT. Datum Dnr 3454/54/2014. Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14. Bemyndigande:
FÖRESKRIFT Datum 7.5.2014 Dnr 3454/54/2014 Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14 Bemyndigande: Lag om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 15 2 mom. Motsvarande EU-rättsakter: Europaparlamentets
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018
SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018 Grödkod SAM Gröda Näsgård Mark gröda Fälttyp 1 Korn (höst) Höstkorn Höstkorn, helsäd foder Höstkorn, malt Höstkorn, utsäde 2 Korn (vår) Vårkorn, foder Vårkorn, foder
I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna
JO 15 SM 1801 Normskördar för skördeområden, län och riket 2018 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2018 I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna Sedan
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén
Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter
46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Utbildning kring stödansökan våren 2015
Ersättningsberättigande Ersättning för ekologisk produktion Programperioden 2014 2020 Utbildning kring stödansökan våren 2015 Ersättningsberättigande Ändringar efter höstens utbildningar Ersättningsberättigandet
RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015
KONVENTIONELL ODLING EU direktstöd Kompensations-ersättning Miljöersättning Sammanlagt Sammanlagt Förgröningsstöd Bidrag för balanserad användning av näringsämnen, 1) ca ca jordbruks- Växtodlings- Husdjurs-
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR ÅR 2009 INNEHÅLLANDE Nr 1 69 Register till ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅR 2009 O m r å d e LANDSKAPSLAGAR Nr Sida A 1 D 10 D E 5 E 26 H 25 I 20 I 23 J 1 J 13 J 24 J K 1 K
Landsbygdsverkets föreskriftssamling 28/11. Förteckning över rättsakter:
LANDBYGDSVERKET FÖRESKRIFT Avdelningen för landsbygdsnäringar PB 405 60101 SEINÄJOKI Datum 29.4.2011 Dnr 646/22/2011 Landsbygdsverkets föreskriftssamling 28/11 Bemyndigande: Lag om verkställighet av Europeiska
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Nr 63 Nr 63 LANDSKAPSLAG om finansiering av landsbygdsnäringar Föredragen för Republikens President den 31 augusti 2007 Utfärdad i Mariehamn den 6 september 2007 Utfärdad
A N S Ö K N I N G S A N V I S N I N G A R. för
A N S Ö K N I N G S A N V I S N I N G A R 2011 för Miljöstödets basstöd Kompensationsbidrag (LFA) Kompensationsbidragets nationella tilläggsdel Ansökningsanvisningar, ifyllningsanvisningar och blankettkopior
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2008 Utgiven i Helsingfors den 23 juli 2008 Nr 492 499 INNEHÅLL Nr Sidan 492 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i den europeiska
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Varmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Nr 9 Nr 9 LANDSKAPSFÖRORDNING om ändring av landskapsförordningen om jordbrukets miljöstöd och kompensationsbidrag Föredragen för Republikens President den 20 januari 2004
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Avdelningen för landsbygdsnäringar PB SEINÄJOKI Datum Dnr 520/22/2012. Landsbygdsverkets föreskriftssamling 19/12.
LANDBYGDSVERKET FÖRESKRIFT Avdelningen för landsbygdsnäringar PB 405 60101 SEINÄJOKI Datum 26.4.2012 Dnr 520/22/2012 Landsbygdsverkets föreskriftssamling 19/12 Bemyndigande: Lag om verkställighet av Europeiska
Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Grund- och förgröningsstöd
Grund- och förgröningsstöd 2018 Grundstöd Uppskattat värde på stödrättigheternas enhetliga del i AB-området 121,72 euro/ha Stödberättigande areal är all jordbruksmark -> åkrar, permanenta grödor samt permanenta
Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING
LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING Ändring av landskapslagarna om investeringslån, om främjande av gårdsbruk och om räntestödslån för fiskerinäringen. 1996~97 nr 23 FÖRSLAG Landskapsstyrelsen föreslår att
STÖDVILLKOR FÖR MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖD FÖR EKOLOGISK PRODUKTION ÅR 2012 (avtal som ingås år 2012)
8.3.2011 STÖDVILLKOR FÖR MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖD FÖR EKOLOGISK PRODUKTION ÅR 2012 (avtal som ingås år 2012) 1. ALLMÄNNA STÖDVILLKOR 1.1 Ingående av avtal Specialstöd för ekologisk produktion kan beviljas
Aktuellt om ekogranskningen 2015 Råd 2020 kort info
Aktuellt om ekogranskningen 2015 Råd 2020 kort info Ulrika Wikman Ekoväxtodlingsrådgivare EU:s nya ekoförordning fortsatta diskussionerna under lettisk ordförandeskap om kommissionens förslag till ny förordning
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Ökad areal för spannmålsodling. Minskad areal för oljeväxtodling
JO 10 SM 1501 Jordbruksmarkens användning 2014 Slutlig statistik Use of agricultural land 2014 Final statistics I korta drag Minskad areal åkermark Den totala arealen åkermark var 2 596 500 hektar år 2014.
RP 20/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om kompensationsbidrag,
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a
53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag med odling av olika växtslag. Sammanfattning Statistiken
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde
Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från
Varmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
ANSÖKNINGSANVISNINGAR
2012 ANSÖKNINGSANVISNINGAR Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag EUROPEISKA EUROPEISKA UNIONEN UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 3/04 Dnr 130/01/
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 3/04 Dnr 130/01/2004 21.1.2004 Giltighetstid 28.1.2004 tills vidare Bemyndigande 11 lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik
Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik
Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges
Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010
Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Eviras publikationer 4/2011 Kvalitetsuppföljning av den inhemska spannmålsskörden 2010 Beskrivning Utgivare Livsmedelssäkerhetsverket
12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 65 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med
3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal med