Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare

Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg i samarbete med Konsument Göteborg ISSN 1401-243 R 2007:12

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

Förord Kemikaliefrågorna står i fokus när det gäller att nå miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö. Det handlar bla om bättre kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, bättre miljö- och hälsoinformation om varor, utfasning av särskilt farliga ämnen och fortlöpande minskning av hälso- och miljörisker vid framställning och användning av kemikalier. Miljönämnden, som lokal tillsynsmyndighet och en av kommunens främste pådrivare i miljöfrågor, har en tydlig roll i detta arbete med målsättningen att användningen av kemikalier som kan riskera att skada Göteborgarnas hälsa och miljön skall begränsas. I sitt inriktningsdokument hösten 2004 lyfte miljönämnden fram behovet av särskilda insatser inom kemikalieområdet. I nämndens budget 2005 preciserades detta som ett kemikalieprojekt med bred inriktning, kallat Giftfritt Göteborg. Projektet har sedan starten 2005 planerat och genomfört ett antal olika delprojekt med syftet att begränsa användningen och påskynda avvecklingen av farliga kemikalier och ämnen. I denna rapport redovisas batteriprojektet del 2, som är ett av delprojekten inom Giftfritt Göteborg. I detta delprojekt har importörer och större återförsäljare fått frågor om avvecklingsplaner för laddbara varor med NiCdbatterier. För innehållet i denna rapport svarar Anna Cognell och Victoria Lind Magnusson, miljöskyddsavdelningen.

Batteriprojektet del 2- Utfasning av kadmium R 2007:12 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 2 Bakgrund 2 Metod och genomförande 4 Resultat 4 Diskussion 6 Slutsatser 7 Källförteckning 8 Bilageförteckning: 1. Följebrev 2. Frågeenkät 3. Lista på företag Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

Batteriprojektet del 2- Utfasning av kadmium R 2007:12 Sammanfattning Miljöförvaltningens projekt Giftfritt Göteborg och Konsument Göteborg har tillsammans utrett utbredningen och trenden av nickelkadmiumbatterier (NiCd) i uppladdningsbara verktyg och hushållsapparater. Detta arbete presenteras som del 2 i ett batteriprojekt som startade hösten 2005. I utredningen kontaktades ca 60 företag som är importörer, leverantörer eller återförsäljare av sådana produkter. Av de 32 företag som svarade meddelade 15 st att de hade laddbara varor med NiCd-batterier i sitt sortiment. Av de 15 företag som fortfarande säljer dessa varor svarade 11 st att de har avvecklingsplaner för att fasa ut varor med NiCd-batterier. Av svaren att döma är försäljarna medvetna om att sådana batterier bör fasas ut men att det för vissa produkter tar längre tid. Orsaken är främst att det enligt företagen finns färre eller inga ersättningsalternativ och dels att en del försäljare är begränsade i sina valmöjligheter då de är knutna till vissa leverantörer / producenter. Några företag menar att insatser för att minska mängden NiCd batterier på marknaden därför främst bör riktas mot kunderna som efterfrågar sådana batterier samt mot de producenter som tillverkar miljöfarliga batterier. En del av argumenten till varför det är svårt att ställa krav på utbyte motsägs av Nordiska ministerrådets rapport. Rapporten pekar t ex på att ett NiMH-batteri har minst lika bra funktion som ett NiCd-batteri och att de yrkesmässiga användarna i Sverige till största delen har slutat använda verktyg med NiCdbatterier. Miljöförvaltningens roll i detta projekt (del 2) har varit att driva på utfasningen av kadmium genom att bland annat ställa frågor om avvecklingsplaner. Vi kan fortsätta detta pådrivande arbete genom tillsynen av varor i butiksledet när ny lagstiftning träder i kraft. Vi kan sprida kunskapen om varför kadmium är farligt och vad vi som konsumenter kan göra åt det. Att driva på de centrala inköpsleden bland företag och i den egna kommunen är också ett fortsatt viktigt arbete. Bakgrund Projektet Giftfritt Göteborg drivs av Göteborgs Miljöförvaltning. Syftet är att minska mängden farliga ämnen i Göteborg. I detta delprojekt har Giftfritt Göteborg i samarbete med Konsument Göteborg undersökt utbredningen och trenden av NiCd-batterier i uppladdningsbara verktyg och hushållsapparater. De vanligaste alternativen till NiCd-batterier som används idag är de mer miljöanpassade nickelmetallhydrid (NiMH) batterierna och litiumjonbatterierna (Li-ion). 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Batteriprojektet del 2- Utfasning av kadmium R 2007:12 Del 1 av batteriprojektet Hösten 2005 genomfördes del 1 i batteriprojektet 1. Då gjorde projektet en undersökning av laddbara varor ute i butiker och förekomsten av NiCd-batterier. I undersökningen fann miljöförvaltningen att viss försäljning fortfarande förekommer men att det större utbudet ändå var NiMH eller Li-ion bland laddbara verktyg och andra laddbara konsumentprodukter. För att försöka påverka och påskynda utfasningen av de produkter som ändå fanns kvar har olika informationskampanjer genomförts riktad till konsumenter. Den ena, Grön Jul genomfördes under julhandeln 2005 och den andra, Si eller Så under hösten 2006. Kadmiumfakta Kadmium är exempel på en av de giftigaste metaller som människan kommer i kontakt med. Ca 10% av befolkningen har så höga halter att njurarna redan har påverkats 2. Människor får i sig kadmium bl a genom livsmedel. Kadmium är en tungmetall som relativt lätt tas upp från jorden av olika växter, olika grödor tar upp olika mycket kadmium. Marken tillförs kadmium via nedfall från luften, fosfor- och mineralgödsel och organiskt avfall (t ex avloppsslam). Under 1900-talet ökade kadmiumhalterna i Renovas insamlade avfall för förbränning vid Sävenäs innehöll 1998 i medeltal 7,5 g kadmium per ton, baserat på restprodukternas innehåll 3. Vid förbränningen renas rökgaserna och det mesta av föroreningarna samlas i flygaska, slam och slagg. Under 2006 uppgick den förbrända avfallsmängden till 438 009 ton och det totala årsutsläppet till luft 0,8 kg kadmium 4 åkermarken framförallt på grund av nedfallet (t ex från sopförbränning) och användandet av fosforgödsel, som tidigare innehöll kadmium. Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och ansamlas i njurarna. Njurfunktionen kan skadas och studier visar att exponering kan orsaka benskörhet. 3 Utfasning av kadmium Enligt kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket utgör batterier den största användningen av kadmium inom EU. Ett förbud för användningen av kadmium i småbatterier och ackumulatorer (laddbara batteripaket) skulle medföra positiva effekter på miljön och hälsa, både lokalt och regionalt 4. Sverige har därför drivit frågan om ett gemensamt förbud mot kadmium i laddbara batterier. I det nationella miljömålet Giftfri miljö är kadmium utpekat som ett utfasningsämne till 2007. Batteriförordningen I nuvarande batteriförordning finns inget förbud mot att använda kadmium i laddbara batterier. I förordningen anges vid vilka halter av kadmium, bly eller kvicksilver som ett batteri är miljöfarligt 5. En ny batteriförordning börjar gälla i september 2008. I den sänks gränsen för när ett batteri ska betecknas som miljöfarligt. I förordningen finns också ett förbud mot kadmium i batterier och ackumulatorer som används i sladdlösa varor. Batterier och ackumulatorer till sladdlösa elektriska handverktyg är undantagna från förbudet. Undantaget ska ses över av EU-komissionen och redovisas i september 2010 6. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

Batteriprojektet del 2- Utfasning av kadmium R 2007:12 Metod och genomförande I projektet kontaktades ca 60 importörer och återförsäljare av uppladdningsbara verktyg och hushållsapparater. Urvalet gjordes utifrån Naturvårdsverkets lista på deklaranter av NiCd-batterier, d v s företag som importerar NiCd-batterier eller produkter som innehåller sådana batterier. I fyra frågor fick de redogöra för mängden NiCd batterier som säljs, skälet till varför de väljer att sälja denna typ av batteri samt om de har ett avvecklingsprogram för sådana produkter, se bilaga. Resultat Fråga 1, Säljer Ni uppladdningsbara verktyg, trädgårdsredskap, hushållsapparater el liknande med nickelkadmiumbatterier? Utav de 32 företag som svarade på utskicket meddelade 17 st att de inte sålde produkter som innehöll NiCd batterier. 15 företag redovisade att de sålde produkter med NiCd-batterier. Av de 17 företag som svarade att NiCd batterier inte ingick i deras sortiment motiverade ett fåtal sina svar. Motiveringar / förklaringar som framkom var t.ex. att ingen import av uppladdningsbara batterier förekom, alla deras produkter är sladdanslutna eller att ett policybeslut är taget där NiCd batterier ska fasas ut vilket ha uppnåtts. Fråga 2, Med tanke på miljömålet Giftfri miljö, har Ni någon avvecklingsplan för NiCd-batterier i era produkter? Av de 15 företag som svarade att de säljer produkter med NiCd batterier var det 4 st (27 %) som inte hade någon plan för utfasning. Bland de elva (73%) som hade en avvecklingsplan, var det ett företag som hade fasat ut produkter med NiCd under 2006. Fyra stycken planerade att fasa ut NiCd batterier i sina produkter under 2007. De återstående sex företagen hade ingen tidsatt plan för sin utfasning men man avsåg göra det i samband med nya leveransavtal eller via sin leverantör. Fråga 3, Vad är skälet till att Ni väljer att använda NiCd-batterier i era produkter? Eftermarknaden där kunder vill köpa ett nytt batteri till sina verktyg utgör en stor del av försäljning av NiCd batterier. Det saknas likvärdiga ersättningsprodukter 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Batteriprojektet del 2- Utfasning av kadmium R 2007:12 Hållbarheten anses vara längre Krav från slutkund. Bunden till koncernavtal, att sortimentet är fastlagt men fasas ut under hand. Fler funktioner Längre livslängd Lägre inköpspris Ett företag svarar att det ibland inte finns några alternativ, att Sverige är en liten marknad och det enda land tillsammans med Danmark som har miljöavgift på NiCd-batterier. Ansvaret för avvecklingen läggs på leverantören. Kostnad, pris och konstruktionscykel för ny design. Oftast inget alternativ i märkesapparater Större utbud på NiCd-maskiner från vissa leverantörer (Bosch och Dewalt) En försäljare framförde synpunkter på att den lägre kvalitén på t.ex. NiMH batterier leder till högre omsättning av dessa produkter. Denne ifrågasätter ifall detta verkligen leder till mindre miljöpåverkan i slutändan. Fråga 4, Har Ni någon ungefärlig uppgift på fördelningen, andelen NiCd-batterier jämfört med miljöanpassade batterier (NiMH, Li-ion mfl) i era produkter? Procentuellt ser fördelningen av försäljarnas omsättning av NiCd-batterier ut på följande sätt bland de 15 företag som fortfarande säljer NiCd-batterier: Antal företag % fördelning av NiCd batterier 3 85-100 1 70 1 20 1 10 9 0-5 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

Batteriprojektet del 2- Utfasning av kadmium R 2007:12 Diskussion Utfasningen Ungefär hälften av företagen som svarade på vår undersökning har redan fasat ut NiCd- batterier från sitt sortiment av laddbara varor. Bland dem som fortfarande säljer varor med NiCd- batterier är övervägande delen på väg att fasa ut dessa varor från sitt sortiment. Utfasningstakten ser lite olika ut. Fyra företag i undersökningen har ett utbud bland sina laddbara varor som till större delen innehåller NiCd-batterier. Hos elva företag utgör NiCd-batterierna en mindre del av sortimentet. Genom att ställa frågor om försäljning och utfasning av NiCd-batterier har miljöförvaltningen och Konsument Göteborg sett en möjlighet att påverka och höja medvetandet kring det Giftfria miljömålet och samhällets behov av att utfasa kadmium. Argumenten för fortsatt försäljning av NiCd Bland dem som fortfarande säljer NiCd-batterier finns varierande svar på varför. Någon är bunden till leveransavtal, eller menar att det är leverantören som avgör sortimentet och utfasningstakten. Funktionskrav och hållbarhet var ytterligare argument till att fortsätta försäljningen. En försäljare framförde synpunkter på att den lägre kvalitén på t.ex. NiMH batterier leder till högre omsättning av dessa produkter. Denne ifrågasätter ifall detta verkligen leder till mindre miljöpåverkan i slutändan. Batteriprojektet, del 1 2005 I del 1 av batteriprojektet undersökte miljöförvaltningen 2005 förekomsten av varor med laddbara batterier som innehöll NiCd i olika butikskedjor. Då svarade man i butiksledet att NiMH-batteri hade bättre laddningsegenskaper än ett NiCd-batteri. Svagheten med den miljövänligare typen av batteri (NiMH) var att det inte var lika beständigt mot kyla och arbeten som utfördes utomhus. För yrkesverksamma som gör utomhusjobb vintertid skulle det alltså finnas skäl att fortsätta använda verktyg med NiCd-batterier. För övrigt var det svårt att se skälen till varför användningen av dessa batterier ska fortsätta. Nordiska ministerrådets rapport I en rapport från Nordiska ministerrådet 2005 finns uppgifter om användningen av sladdlösa verktyg i norden 7. Tillverkarna har svarat på frågor om batteriegenskaper och rekommendationer till användarna. Syftet med rapporten var att undersöka möjligheten att byta ut giftigt kadmium i batterier mot mer miljövänliga batterier på EU-marknaden. Flera stora tillverkare av sladdlösa verktyg rekommenderar NiMH batterier till yrkesanvändarna framför NiCd. I Sverige bedömdes 90% av de yrkesverksamma hantverkarna använda NiMHbatterier i sina verktyg. Intervjuer med några yrkesmässiga användare i Sverige 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Batteriprojektet del 2- Utfasning av kadmium R 2007:12 (ca 20 st) indikerade inga problem med användning utomhus vid lägre temperaturer. 8 NiMH-batteriet har enligt undersökningen färre laddningscykler under sin livslängd än NiCd-batteriet men det kompenseras av att NiMH-batteriet har högre arbetskapacitet under hela sin livslängd. Valet av batterityp påverkar inte den totala konsumtionen av proffsverktyg. Det är därmed inte någon skillnad i den genererade mängden avfall. Slutsatser Av svaren att döma är importörer och försäljare medvetna om att NiCd batterierna bör fasas ut. Hälften av de tillfrågade som har svarat har redan fasat ut varor med laddbara NiCd-batterier. Det finns olika förklaringar till varför det fortfarande säljs NiCd-batterier. En del försäljare är knutna till vissa leverantörer / producenter och säger sig därför inte alltid ha möjlighet att välja vilka varor som ska finnas i deras sortiment. En del företag anser att insatser för att minska mängden NiCd batterier på marknaden därför främst bör riktas mot kunderna som efterfrågar sådana batterier samt mot de producenter som tillverkar dessa miljöfarliga batterier. Det verkar finnas en del myter om de miljövänligare batteriernas funktion och hållbarhet. Nordiska ministerrådets rapport visar att det är möjligt att fasa ut miljöfarligt kadmium. NiMH-batterierna är inte dyrare och har inte sämre funktion om man ser hur stor total arbetseffekt de ger. Ett utbyte bidrar inte till ökade avfallsmängder enligt rapporten. Genom att ställa frågor om försäljning och utfasning av NiCd-batterier har miljöförvaltningen och Konsument Göteborg haft en möjlighet att påverka och höja medvetandet kring det Giftfria miljömålet och samhällets behov av att fasa ut kadmium. En väg att fortsätta arbetet i projektet är att försöka påverka de återstående företag som uteslutande säljer verktyg med NiCd-batterier. Genom tillsyn kan vi även kontrollera att försäljningen av laddbara varor följer den nya batteriförordningen som träder i kraft 2008. Inom projektet Giftfritt Göteborg planerar vi att starta ett inköpsprojekt som syftar till att stödja inköparna bland företagen i Göteborg att göra bra kemikalieval. Ett sådant projekt kan även omfatta att välja bort miljöfarligt kadmium. Med tanke på kadmiums farlighet, den allmänna spridningen i miljön och det faktum att det finns miljövänligare alternativ är det anmärkningsvärt att det fortfarande säljs varor med laddbara NiCd-batterier. Speciellt när dessa varor och dess tillverkningsprocesser hör till de största spridningskällorna av kadmium i samhället. Något som vi konsumenter har en möjlighet att påverka. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

Batteriprojektet del 2- Utfasning av kadmium R 2007:12 Källförteckning 1 PM 2006:4, Batteriprojekt del 1, kadmium i varor med laddbara batterier. Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg. 2 Naturskyddsföreningens webplats, www.snf.se 3 Miljöhälsorapport 2005, Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin, Stockholms läns landsting 4 Strategi för arbetet med kvicksilver, kadmium och bly inom EU och internationellt, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, 2004-02-02. 5 Förordning (1997:645) om batterier 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006766/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och om upphävande av direktiv 91/157/EEG 7 Cordless power tools in the Nordic countries, Nordiska ministerrådet, TemaNord 2005:535 (Report No 60793-01) 8 Nordiska ministerrådets rapport, ref nr 6, ovan 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Bilaga 1 7 november 2006 «Företag» «Kontaktpersson» «Utdelnadress» «Postadress» Konsument Göteborg och Göteborgs Miljöförvaltning frågar Er om batterier i uppladdningsbara verktyg, hushållsprodukter, trädgårdsredskap mm Miljöförvaltningen driver projektet Giftfritt Göteborg med målet att farliga kemikalier och ämnen i Göteborgssamhället ska minska. Som en del i projektet har vi bland annat valt att fokusera på spridningen av kvicksilver, kadmium och bly från batterier och varor med inbyggda batterier. Vi vill öka medvetenheten om att det finns alternativ till miljöfarliga laddningsbara batterier och att man genom att välja dessa bidrar till en bättre miljö. Tungmetallerna kvicksilver, bly och kadmium är alla giftiga och de påverkar människors hälsa, djur och miljön. Utsläppen från batterier står för en del av de så kallade diffusa utsläppen till miljön, dvs de som inte kan härledas till någon enskild källa. De kommer i stället främst från användningen av olika produkter som senare när de blir avfall riskerar att hamna fel. Fyra frågor från oss till er Konsument Göteborg och Göteborgs Miljöförvaltning ställer här gemensamt fyra frågor till Er om uppladdningsbara verktyg, hushållsapparater mm med nickelkadmiumbatterier. Genom att svara på dem bidrar ni till att driva på arbetet för ett Giftfritt Göteborg. Vänliga hälsningar Anna Fjellman Anna Cognell Konsument Göteborg Miljöförvaltningen Göteborg Tel: 031-612179 Tel: 031-612878 anna.fjellman@konsument.goteborg.se anna.cognell@miljo.goteborg.se

Bilaga 2 Importör/Leverantör/ Återförsäljare: datum: Kontaktperson: tel: Frågor: (skriv gärna på baksidan om platsen inte räcker till) 1. Säljer Ni uppladdningsbara verktyg, trädgårdsredskap, hushållsapparater el. likn. med nickelkadmiumbatterier (NiCd-)? 2. Med tanke på miljömålet Giftfri miljö (se baksidan), har Ni någon avvecklingsplan för NiCd-batterier i era produkter? 3. Vad är skälet till att Ni väljer att använda NiCd-batterier i era produkter? (funktion?, kostnad?, kundkrav?, annat?) 4. Har Ni någon ungefärlig uppgift på fördelningen, andelen NiCd-batterier jämfört med miljöanpassade batterier (NiMH, Li-ion m fl) i era produkter? Svara gärna innan 30 november 2006, tack för ditt svar! Skickas till: Miljöförvaltningen Miljöskyddsavdelningen att: Anna Cognell, Karl Johansgatan 23-25, eller faxas till: Anna Cognell, fax.nr: 031-612772 414 59 Göteborg alt. E-postas till anna.cognell@miljo.goteborg.se

* Giftfri miljö, Delmål 3, Utfasning av särskilt farliga ämnen Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007, övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010. Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas oa

Sändlista enkät Företag Har svarat på enkäten Bilaga 3 A Berner Montageteknik AB A&M Electric Tools AB Bauhaus & Co KB Biltema Black & Decker AB CBM Produkter AB CDS Produkter AB Cebon Sales & Development AB Clas Ohlson Coop Sverige Coop Sverige Bygg & Trädgård DeLaval Sales AB Eber Toys AB Einhell Skandinavien AB El-Giganten Sverige Grossist AB Electrolux AB Electrolux Industrial Systems AB Emhart Teknik AB Essve Sverige AB Fast Food Equipment Nordic AB Flex Scandinavia AB Focus Trading AB Fromm Sverige AB Gardena Norden AB Grundig Svenska AB Hako Ground & Garden AB Hilti Svenska AB Hitachi Europé AB Honeywell AB Husqvarna AB ICA Sverige AB Jula Postorder AB K-Rauta KB Harald Nyborg Luna Verktyg & Maskin AB Malux Elektro AB Martinsson Elektronik AB Minicars Hobby AB Panasonic Nordic AB Philips AB, Division Hushåll & Personvård Philips AB, Consumer Electronics Robert Bosch AB Rusta AB Scanditoy AB Sharp Electronics Nordic AB Siemens AB Building Technologies Skåne Hobby AB Sony Sverige AB Specma AB Stihl Norden AB SV-PE Verktyg AB Swedex Import AB

Teknikmagasinet Sweden AB Tooltechnic Systems Sverige AB Wacker Byggmaskiner AB Wagner Sverige AB Wareco International AB Wilfa Sverige AB Würth Svenska AB Västerås Direktimport Åhléns AB

Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-2448, ISRN GBG-M-R-år/nr- -SE): R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar 2006. Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar R 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare R 2006:1 Årsrapport 2005 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2006:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2005 R 2006:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005 R 2006:4 Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborg R 2006:5 Sveriges ekologiska fotavtryck - en utgångspunkt för lokala beräkningar. Etapp 1. Användning av energi och bebyggd mark för boende och mobilitet R 2006:6 Årsrapport luftföroreningar 2005. Mätningar i Göteborgsområdet R 2006:7 Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg R 2006:8 PFOS, Perfluoroktansulfonat - förekomst och användning i Göteborg R 2006:9 Kartläggning av arbetet med miljömåltider i Göteborgs stadsdelar R 2006:10 Miljörapport 2005 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2006:11 EM i friidrott 2006 Miljöförvaltningens arbete med tillsyn och miljöanpassning R 2006:12 Flodpärlmusslor En skalanalys av fem flodpärlmusslor från Lärjeån i Göteborg PM (ISSN 1401-243, ISRN GBG-M-PM- -år/nr- -SE): PM 2006:1 Alkylatbensin. Informationsinsatser under 2004 PM 2006:2 Luftkvaliteten i Angered. Mätningar av luftföroreningar augusti 2005-januari 2006 PM 2006:3 Ateljéprojektet kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:4 Batteriprojekt del 1 - kaadmium i varor med laddbara batterier Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:5 Luftkvaliteten i gatunivå vid tre platser i centrala Göteborg PM 2006:6 Fördjupad försöksdjurstillsyn PM 2006:7 Utvärdering av PM 2.5 -mätningar PM 2006:8 Fågelinfluensan. Uppföljning av miljöförvaltningens arbete. PM 2006:9 Kosmetikatillsyn