Projekt Säveån 2008 R 2009:6 ISSN X

Transkript

1 Projekt Säveån 2008 R 2009:6 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Värdefullt vattendrag Säveån är utpekad som ett av Sveriges mest värdefulla vattendrag såväl av regeringen som av EU. Regeringen pekade ut området som ett riksintresse på grund av åns betydelse för havsvandrande lax och havsöring, för fågellivet och för dess bestånd av ädellövträd. En stor del av Säveån är utsedd till ett Natura 2000-område. Natura 2000-område är EU:s nätverk av särskilt värdefulla naturområden med extra skydd i lagstiftningen. Längs Säveån råder även strandskydd som syftar till att skydda växt- och djurlivet genom att hindra att det byggs nära ån, men också för att stärka allemansrätten då åkanterna är vackra promenadområden. Natura 2000-område Syftet med att skydda Säveån genom att peka ut det som ett Natura 2000-område är att få bättre möjligheter att genom lagstiftning långsiktigt skydda den speciella naturen och arterna som trivs där. Naturliga oreglerade vattendrag har stor betydelse som reproduktionsområde för havsvandrande lax. Säveålaxen är en art som anpassat sig till förutsättningarna i ån under tusentals år och är unik för Säveån. Ån har även stor betydelse som livsmiljö för kungsfiskare och forsärla. Säveån har varit påverkad av människan länge och vattnet har tidvis varit ganska förorenat. Från 1960-talet och framåt har vattenmiljön förbättrats, men ån är tyvärr fortfarande påverkad av både gamla och nya föroreningar. Även ett litet utsläpp i ån kan få allvarliga konsekvenser för djurlivet och det är viktigt att fortsätta minska föroreningarna och utsläppen. Projektledare: Maria Larsson, Miljöskyddsavdelningen Maria.larsson@miljo.goteborg.se Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4 Innehållsförteckning Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Metoder...4 Genomförande...4 Resultat...6 Tidigare utsläpp till Säveån...6 Kartmaterial...7 Slutsatser...7 Uppföljning...8 Referenser...8 Bilaga 1, Karta över Säveåns avrinningsområde...9 Bilaga 2, karta över tidigare utsläpp i Säveån...10 Bilaga 3, Projektplan tillsynsprojekt Säveån Bilaga 4, Tillsynsdag med båt längs Säveån Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Inledning Miljöskyddsavdelningen bedriver en del av sin tillsyn genom riktade projekt. Tillsynsprojektet Säveån är ett samarbete mellan länsstyrelsen i Västra Götalands län, Partille kommun och miljöförvaltningen i Göteborg. Bakgrunden till projektet är att Säveån genom sin Natura 2000-status har ett högt skyddsvärde. Projekt Säveån spänner över flera miljökvalitetsmål såsom Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Miljönämnden i Göteborg har i budgeten för 2008 pekat ut prioriterade mål som projektet omfattas av: Spridning av giftiga och skadliga ämnen ska minimeras. Utveckla samverkan med andra för ett effektivare arbete och en bättre miljö. Projektet har en tydlig inriktning mot att minska föroreningsutsläpp som når Säveån via dagvatten. I projekt samverkar förutom länsstyrelsen i Västra Götaland och miljöförvaltningen andra kommunala aktörer och Partille kommun. Sammanfattning Miljöförvaltningen i Göteborg har tillsammans med länsstyrelsen i Västra Götaland bedrivit ett projekt kallat projekt Säveån under Syftet var dels att informera och upplysa om Säveåns naturvärden men också att kontrollera verksamheter ur miljöskyddssynpunkt. Informationen har varit riktad till miljöfarliga verksamheter. Under våren 2008 planerades projektet och under hösten 2008 bedrevs tillsyn och information ute på verksamheter inom Säveåns avrinningsområde. Ett 30-tal verksamheter har inspekterats i anslutning till projektet. Bakgrund Detta projekt växte fram som ett samarbete mellan länsstyrelsen i Västra Götaland och miljöförvaltningen i Göteborg. Syftet är dels att följa upp de verksamheter som finns längs Säveåns avrinningsområde men också att inventera och eventuellt riskklassificera olika områden som kan påverka Säveån. Projektet startade 2007 och fortsatte under Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Metoder I slutet av 2007 och början av 2008 skickade miljöförvaltningen ut information till ca 300 verksamheter inom Säveåns avrinningsområde. Informationen bestod av ett informationsbrev samt ett särskilt framställt faktablad om Säveån. Miljöförvaltningarna i Göteborg och Partille kommun har under året haft möten där man bland annat diskuterat projektets omfång och fortsättning. Genomförande En projektplan togs fram i början av 2008 som både länsstyrelsen och miljöförvaltningen låg bakom. Förberedelserna har bestått av att studera kartmaterial samt att se över den tidigare genomförda inventering som gjorts kring Säveån år 2002 (se Miljöförvaltningens PM 2002:1) och det som gjordes under projektet under år 2007 (se PM 2008:8). Under år 2007 gjordes också inventeringar i stora delar av Säveåns avrinningsområde detta för att få en helhetsbild av Säveåns avrinningsområde. Under år 2007 inspekterades områden nära Partille kommungräns vilket gjorde att vi denna gång valde att titta på områden närmare Säveåns mynning i Göta Älv. Säveån har också färre naturvärden mot Göta Älvs mynning vilket också gjorde att vi tittade på områden längre ner. Efter att ha studerat tidigare inventeringar och inspektioner valdes Partihallarna ut. Runt Partihallarna förekommer det ofta nedskräpning och förutom vanliga hushållssopor och matavfall så finns en hel del farligt avfall som t.ex. oljor etc. Tillsynen i projektet startade med oanmälda inspektioner i Partihallarna under fjärde kvartalet Inspektionerna utfördes under en vecka av fyra miljöinspektörer. Senare gjordes även ett tiotal inspektioner på grund av omständigheter som att verksamhetsutövaren inte var på plats, inte hade tid osv. Inspektionerna var till största delen oanmälda men i vissa fall fick en tid bokas för besök vid senare tillfälle. Under året har en broschyr tagits fram. Broschyren är en hjälp för verksamheter att få kortfattad information om vilka regler som kan gälla för dem. Broschyren kommer att användas framöver vid tillsyn av verksamheter utmed Säveån. En del i projektet bestod också i att undersöka möjligheten i att få fram ett digitalt kartmaterial där man skulle kunna följa ett utsläpp till vilken dagvattenledning och dagvattenbrunn det eventuellt kom ifrån. Detta skulle underlätta vid ex spill eller annat då man snabbt kan skulle kunna få fram vart dagvattnet tar vägen. I denna del av projektet samarbetade Miljöförvaltningen med Göteborg Vatten. Miljöförvaltningen kontaktade Göteborg Vatten i början av 2008 angående avrinningsområdet till Säveån. Det som i första hand skulle utredas var om det 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 gick att få fram en karta över vilka gator som är anslutna till respektive utsläppspunkt i Säveån. I förlängningen skulle det också vara intressant att kunna få tillgång till en karta över vilka gator som är anslutna till respektive breddningspunkt för spillvattennätet bland annat med hänsyn till risk för utsläpp vid extrema vädersituationer. Som ytterligare en del i projektet undersöktes tidigare utsläpp i Säveån i både Partille och Göteborgs kommuner. Både Partille och Göteborg har granskat sina arkiv och samlat uppgifter om utsläpp ungefär 10 år tillbaka i tiden. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Resultat Totalt gjordes runt ett 30-tal inspektioner. Några verksamhetsutövare har fått flera besök. Inspektionerna har resulterat i att alla verksamhetsutövare informerats om Säveåns naturvärden och skyddsstatus och hur de kan minska sin påverkan på vattendraget. Verksamhetsutövarna har också fått det faktablad om Säveån som arbetades fram under projektet Under inspektionerna informerades det också om hur verksamhetsutövarna kan märka ut och hindra spill till sina dagvattenbrunnar. Miljöförvaltningen informerade verksamhetsutövarna om hur de på ett korrekt sätt ska ta hand om sitt avfall och farligt avfall samt om anteckningsskyldigheten för farligt avfall. TIDIGARE UTSLÄPP TILL SÄVEÅN Mellan år 1998 och 2008 fanns uppgifter i Göteborgs miljöförvaltnings arkiv om 21 olika utsläpp till Säveån eller till mark i närheten av ån. Ytterligare sju utsläpp hade dokumenterats utan någon konstaterad utsläppspunkt, tre av dessa kommer från Lerums kommun. Det rör sig främst om utsläpp av hydraulolja och villaolja. Ett utsläpp var från ett sjunket båtvrak, ett var glykol och ett utsläpp innehöll fett. Det finns fem fall av utsläpp från det kommunala avloppsnätet. Industriföretaget SKF har också vid ett tillfälle långt bak i tiden släppt ut mer till ån än vad tillståndet medger. Miljökontoret i Partille har kommit fram till 31 ärenden som rör utsläpp till Säveån mellan 1996 och De flesta utsläpp handlade om olja eller diesel men där också ett par utsläpp av borrkax (stenmjöl blandat med vatten) från borrningar av värmepumpshål och ett utsläpp av lut från ett urspårat tåg. Här är inte breddningar av avloppsnätet inräknade eller utsläpp till mark utan konstaterad påverkan på ån. Frekvensen av ärenden med utsläpp till ån i Partille är ca fyra per år. Sex av tretton utsläpp direkt till Säveån i Göteborg är i nära anslutning till dagvattenbrunnar. De kan då vara orsakade av att något hällts ner i en dagvattenbrunn i närheten. Sambandet är tydligast från Partille-gränsen fram till SKF-fastigheten. Dagvattenbrunnarna avleder vatten till Säveån från två industriområden och från bostadsbebyggelsen i Utby. Detta är värt att undersöka närmare. Det finns ett tiotal områden med markföroreningar i anslutning till ån enligt länsstyrelsens MIFO-undersökningar. Dessa områden kan redan idag bidra med förorening genom urlakning, och kan skapa problem även i framtiden. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 KARTMATERIAL Miljöförvaltningen har också samarbetat med Göteborg Vatten för att få fram kartmaterial med utsläppspunkter i digital version. Det som skulle utredas i första hand var om det gick att få fram en karta över vilka gator som är anslutna till respektive utsläppspunkt i Säveån. Det skulle också vara intressant att kunna få tillgång till en karta över vilka gator är anslutna till respektive breddningspunkt för spillvattennätet. Miljöförvaltningen tog fram olika data som kunde vara intressant som t.ex. vilka gator som ligger inom avrinningsområdet. Göteborg Vattens kartmaterial var på grund av dess utformning inte användbart i projektet. Ett utförligare material behövdes, men att föra över hela Göteborg Vattens kartsystem var inte möjligt på grund av upprättshovsmässiga skäl och materialet var för komplicerat för att miljöförvaltningen i dagsläget ska kunna bearbeta det. Göteborg Vatten jobbar på arbetar nu vidare med att göra kartmaterialet mer tillgängligt. Slutsatser Projektet Säveån 2008 har varit lyckat. Besökta verksamheter har upplysts om Säveån och dess höga skyddsvärden. De besökta verksamhetsutövarna har fått information och verktyg för att de ska kunna hantera avfall, farligt avfall och kemikalier på ett korrekt och säkert sätt. För att minska risken för verksamheternas negativa dagvattenpåverkan på Säveån har dessutom miljöförvaltningen informerat om de krav som ställs på respektive verksamhetsutövare vad gäller bland annat dagvattenbrunnar. Vid flera verksamheter upptäcktes brister i hanteringen av avfall. Flera verksamhetsutövare hade t.ex. inte något avtal för hämtning av hushållsavfall, wellpapp och plast. Området Partihallarna är mycket nedskräpat av diverse olika avfall (spilloljor, matrester, hushållssopor, el-avfall och annat farligt avfall) och det pågår andra projekt från både kommunala och privata organisationer för att få området mindre nedskräpat. Partihallarna ska bland annat stängslas in och därmed kan nedskräpningen från utomstående begränsas. En del företag får också ta hand om sopor som inte är deras då det ställs framför deras portar och dörrar. Uppföljningsbehovet hos besökta verksamheter bedöms vara stort, särskilt behöver verksamheter intill dagvattenbrunnar och de som inte hade tillfredsställande avfallshantering besökas på nytt. Man bör också titta närmare på verksamheter i närheten av dagvattenbrunnar som enligt inventeringen kan ha varit upphovet till flera utsläpp i Säveån. Verksamheter bör generellt uppmärksammas på riskerna med utsläpp till dagvatten. Även boende i området bör upplysas om riskerna med eventuella Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 utsläpp/läckage till dagvattnet. Det finns också en risk för att föroreningar kan spridas vid översvämningar och vid ombyggnader vilket är ytterligare ett område som man kan utredas vidare. Uppföljning En projektplan för år 2009 är framtagen av miljöförvaltningen och tillställd länsstyrelsen för möjlighet till bidrag men i nuläget vet vi inte om projektet kommer att fortsätta. Vi har emellertid sett att det finns ett stort behov av dessa riktade insatser. Referenser PM 2002:1 Säveåns avrinningsområde - Riskinventering av miljöfarliga verksamheter, Miljöförvaltningen, Göteborg Stad SE Bevarandeplan för Natura 2000-område Säveån, nedre delen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län PM 2008:8, Projekt Säveån Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Bilaga 1, Karta över Säveåns avrinningsområde Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Bilaga 2, karta över tidigare utsläpp i Säveån 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Bilaga 3, Projektplan tillsynsprojekt Säveån 2008 Problemområde Risker vid kemikaliehantering/brand/läckage etc. till luft/mark/vatten Utsläpp av metaller o andra miljöstörande föroreningar till dagvatten/recipient Verksamheters påverkan på ytvatten Tillsynsprojekt Säveån Bakgrund till projektet: Under 2007 har Miljöförvaltningen haft ett projekt angående Säveån. Detta projekt har varit ett samverkansprojekt mellan Miljöförvaltningen och Länsstyrelsen. Bakgrunden till projektet är att Säveån är klassat som ett Natura 2000 område och det ställs större krav på företag runt Säveån då det även finns miljökvalitetsnormer för Säveån. Projektplan I det fortsatta projektet om medel ges så finns det flera olika delar som ska främja ett renare vatten samt bättre kontroll och upplysning för både företag och allmänheten. Projektet är tänkt att dels främja samarbetet med Partille kommun samt att fortsätta att se över befintliga miljöfarliga verksamheter utmed ån. Miljöförvaltningen kommer också i projektet att undersöka och få fram konkreta åtgärdsförslag till befintliga verksamheter som ligger i Säveåns avrinningsområde. Åtgärdsförslagen är ett sätt att minska riskerna för att läckage samt att miljöfarliga ämnen kan nå Säveån antigen via dagvattensystemet eller via spillvattennätet när det breddar ut i Säveån. Miljöförvaltningen arbetar också med att ge information om bättre lösningar och i de fall där det går bättre rening för att minska påverkan. Det finns en hel del som miljöförvaltningen har diskuterat med Länsstyrelsen som miljöförvaltningen kan tänka sig att lägga in i projektet. Dels så kan utredning av hur många utsläpp det varit till Säveån bakåt i tiden (informationssökning i arkiv och i databaser, ev. höra med andra avdelningar på MF t.ex. närmiljö och även externa t.ex. SKF etc.). Även undersöka om det går att få ett GIS skikt där det lätt går att se vart dagvattenbrunnar finns och vart vattnet rinner ut i Säveån. Detta underlättar vid ex spill eller annat då man snabbt kan få fram vart dagvattnet tar vägen. Anledningen till samarbete med Partille kommun är att man kan få fram liknande krav på de företag som ligger nära kommungränserna och att framarbeta en gemensam plan för vilka krav som bör ställas på företagen. En del i projektet är också att se hur strandkanten ser ut längs med Säveån, när vi under hösten varit ute så har det funnit flera nedskräpningsplatser längs Säveån Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 samt att se om man kan se tydlig påverkan på strandkanten eller vid dagvattenmynningarna. En del i projektet är också att förstärka den informationskampanj som varit och att få ut en bra broschyr som även andra organisationer kan få ta del av för att ge ut. Miljöförvaltningen kommer också att fortsätta sin tillsyn i området och det finns flera områden som inte hunnits besökas. Bland annat kommer båtupplag att inspekteras vid Säveån och se om det behöver ställas andra krav på dessa. Projektform/tillsynsmetod: Berört område Säveåns avrinningsområde. Berörda branscher Alla branscher berörs då projektet är tänkt att inspektera företag runt Säveån. Utskick I förra projektet så gjordes ett utskick, i detta projekt kommer eventuellt mer riktade utskick att göras till företag. Tillsynsbesök Fokusering på kemiska produkter, avfall och farligt avfall (förvaring/hantering/kunskap/risker mm) och egenkontroll (risker för brand). Dokumentation genom rapportskrivning. Tidsåtgång: Se projektplan ovan för utförligare beskrivning av nedanstående punkter. Ta fram antal utsläpp i Säveån: 25 h. Samverkan med kranskommun samt ta fram gemensam handlingsplan: 30 h Inspektioner på företag samt rapportskrivning: 75 h Inspektioner på båtupplag samt rapportskrivning: 30 h Möten dels inom förvaltningen men även externt med t.ex. Göteborgs vatten och länsstyrelsen: 50 h Ta fram ett GIS skikt: 20 h Nedskräpning, delge berörda vart det finns (kartor): 20 h Inspektion av strandkant samt utlopp vid Säveån: 25 h. Skrivande av slutrapport: 25 h Total tid. 300 h Mätbara mål/nyckeltal/index: Antal utsläpp till Säveån/år. Få fram kartmaterial på utsläppspunkter (GIS) Gemensam strategi för krav på företag eller policy?! Antal genomförda inspektioner och ffa där det ställts ytterligare krav. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Bilaga 4, Tillsynsdag med båt längs Säveån Miljöförvaltningen har i projekt Säveån 2008 planerat en tillsynsdag med båt längs Säveån. En del i projektet är att se om man kan se tydlig påverkan på strandkanten eller vid dagvattenmynningarna. En annan del är att se hur strandkanten ser ut längs med Säveån, när vi under hösten 2007 varit ute så har det funnit flera nedskräpningsplatser längs Säveån. I det fortsatta projektet är det också tänkt att förstärka den informationskampanj som varit (2007) och att få ut en bra broschyr som även andra organisationer kan få ta del av för att ge ut och sprida information om Säveåns värde. I det fortsatta projektet finns det flera olika delar som kan främja ett renare vatten samt bättre kontroll och upplysning för både företag och allmänheten. I projektet är det tänkt att fortsätta se över befintliga miljöfarliga verksamheter utmed ån. Sammanfattning av tillsynsdagen med båt, Båtturen startade vid Säveåns mynning. Med på denna tur var fyra inspektörer från Göteborgs kommun, två inspektörer från Partille kommun samt en fotograf från Grafiska Gruppen. Båten hyrdes av Park & natur i Göteborg. Det som vi visste innan var att Renova m.fl. har gått ut med en reklamkampanj att de kommer att städa längs Säveån, med tanke på att vi tyckte det var mycket nedskräpat när vi var ute under hösten 2007 var det extra intressant att se hur strandkanterna skulle se ut nu. Strandkanterna var mycket fina, det skrot som samlats upp från kanter och åbotten låg i stora högar på några ställen längs med ån. Under dagen konstaterade vi att det finns många utlopp till Säveån och att vi inte har med alla i våra rörnätskartor, miljöförvaltningen har med de utlopp som är kommunala och inte de som är privata i kartmaterialet. Flera gamla vrak låg längs med ån och enligt de dykare som fått i uppdrag att städa på åbotten fanns det tunnor med okänt innehåll också på ett ställe. Sammanfattningsvis så var dagen bra, trevligt att se hur rent det var längs strandkanterna. Under dagen har Göteborgs- och Partille kommun kommit överens om några gemensamma inspektioner i höst, detta för att vi ska ställa liknande krav på våra verksamheter. Göteborg ska ta fram en broschyr som båda kommunerna kan använda sig av och Grafiska gruppen kommer att hjälpa till med framtagandet av broschyren. Antal utsläpp till Säveån kommer att tas fram bakåt i tiden för både Partille och Göteborgs kommun för att få en historik om antal registrerade utsläpp i Säveån. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16

17 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN X): R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2008:1 Årsrapport Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2008:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 R 2008:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007 R 2008:4 Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i Göteborg R 2008:5 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007 R 2008:6 Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:7 Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det? R 2008:8 Projekt Säveån 2007 R 2008:9 Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun R 2008:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:11 Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin förekomst och användning i Göteborg. Ett delprojekt inom projekt Giftfritt Göteborg R 2008:12 Inventering av källsnabblöpare 2008 R 2008:13 Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008 R 2008:14 Flodpärlmussla i Lärjeån. Studie av larvstadium och värdfiskar R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar R 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare R 2007:13 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2007:14 Ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar. Ett tillsynsprojekt inom miljömålet Giftfri miljö R 2007:15 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter R 2007:16 Inventering av stinkpadda (Bufo calamita) i Göteborgs kommun 2006 R 2007:17 Marinbiologisk undersökning. Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård R 2007:18 Ekologiska fotavtryck. Vad är det och hur beräknas det? R 2007:19 Miljöutställning på Båtmässan Göteborgs Stad i samarbete med Miljösamverkan Västra Götaland.

18