Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen



Relevanta dokument
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Maltkorn och Yara N-Sensor

Maltkorn och Yara N-Sensor

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Agronomisk kalibrering

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Instruktion till kalkylerna

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Nu är höstvetet i axgång

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Markens mineralisering högre än normalt

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Exempelgården Potatis och svin

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Lågt kväveupptag senaste veckan

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Ekonomi i miljöåtgärder

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Kvävestrategi i höstvete

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kväveupptaget har tagit fart

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kväveupptaget ökar ordentligt

Fortsatt varierande kväveupptag

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Lägre upptag i nollrutorna igen

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Oväntat högt kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Spruta med Yara N-Sensor

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER!

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Markens mineralisering medel jämfört med

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Årets kvävemätningar har startat

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

11 Precisionsgödsling

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Optimal N-giva på våren till höstraps

Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Proteingödsling för kvalitet

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Vad är precisionsodling? Vi börjar med den enkla definitionen! Det är ju precis det samma som gäller när man skall medverka på en konferens!

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Varmt väder ger snabb utveckling

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Sida 1(6)

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Högt kväveupptag senaste veckan

Varmt väder har gett ökat upptag

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Transkript:

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive 489 N-Sensor ALS) i 32 länder (incl. 7 ALS) (incl. 11 ALS) (incl. 6 ALS) Poland Czech Republic/ Slovakia Denmark/Sweden France Germany UK Brazil Others Europe Outside Europe 34 318 54 61 (incl. 3 ALS) (ALS) 152 (incl. 27 ALS) 47 258 (incl. 15 ALS) (incl. 149 ALS) (incl. 210 ALS) 576 Commercial use on farms Cereals (Europe) Canola (Europe) Maize (Europe) Potatoes (Europe) Testing and adaptation Wheat, Maize (Canada) Cotton (USA) Wheat, Corn (South America) Sugar cane (South America) Wheat, Canola (Australia, NZ)

N-Sensor eller N-Sensor ALS alla med samma funktion Sedan 2012 Sedan 2000 Sedan 2006 Beräkning av kvävebehovet

N-Sensor eller N-Sensor ALS alla med samma funktion N-Sensor passivt system behöver dagsljus 10-12 timmar per dag

N-Sensor eller N-Sensor ALS alla med samma funktion N-Sensor N-Sensor ALS passivt system behöver dagsljus 10-12 timmar per dag aktivt system egen ljus källa 24 timmar per dygn OBS igen sensor fungera med dagg på bladen

Spektral Respons kurva Reflektion 0.6 Synligt Ljus Inte synligt Ljus 0.5 0.4 200 kg/ha 120 kg/ha 60 kg/ha 0.3 0.2 Blå Grön Röd Fallande pga. klorofyll koncentration Stigande pga. biomass produktion 0.1 Near Infra-Red 0 450 500 550 600 650 700 750 800 850 Våglängd /nm

Principbild av systemet

Rakt ner ser man både jord, stubbrester och ogräs Snett ut ser man nästa bara grönmassa

Gödsling Behovsanpassad kvävegödsling Spannmål Sensorn fungerar i utvecklingsstadier 21 49 Från tidig bestockningsgiva i höstsäd Till huvudgiva och komplettering Proteinstyrning i maltkorn Raps Förstagivan på våren i höstraps Andragivan, stadium 31 55 Absolutkalibrering i höstraps Majs Komplettering Potatis Komplettering 5 veckor efter uppkomst

Hopplösa områden Gödsling Omfördela av kvävet inom fältet! 100 + 150 = 250 kg N/ha Risk för liggsäd Hög produktion Medel skörd Låg produktion Nollgödslad ruta Båda nollrutorna är från samma fält Foto: Thord Karlsson 150 kg N/ha 100 kg N/ha 100 kg N/ha 100 kg N/ha Normal kväve giva Foto: Thord Karlsson 50 kg N/ha 20 kg N/ha Nollgödslad ruta 100 + 50 = 150 kg N/ha 100 + 20 = 120 kg N/ha

Nollgödslad ruta Hopplösa områden Gödsling Omfördela av kvävet inom fältet! Minskad risk för liggsäd Hög produktion Medel skörd Låg produktion Total N (N-min + N-giva) Nollgödslad ruta Båda nollrutorna är från samma fält Foto: Thord Karlsson Foto: Thord Karlsson

Medelgivan är bortkastad på 13% av arealen En enda giva är alltid fel 70 60 Givan sorterad efter mängd 50 40 Medelgiva 30 20 10 0 Medelgivan ger för mycket på 27% av arealen Medelgivan är rätt på 20% av arealen Medelgivan ger för liten på 40% av arealen 1 51 101 151 201 251 301 351 401 451 501 551 601 651

Möjligheter att minska kväveutlakningen genom att anpassa kvävegödslingen till variationer inom stråsädesfält Under diskussionen skriver Cecilia Nilsson I mina beräkningar, med ekonomiskt optimum 100 kg N per ha, ger fördelningarna för lätt jord en total utlakningsvinst mellan 0,5 och 3,8 kg N per ha och för leror över 40 % lerhalt blir utlakningsvinsten 0,2-1,6 kg N per ha. Det är inte så stora mängder per hektar, men om åtgärder kan genomföras på ett nationellt plan kan det resultera i stora utlakningsminskningar. Exempel på hur olika kvävegivor påverkar utlakningen då den optimala givan satts till 100 kg N/ha. (Källa: Aronsson, H, Torstensson G. Beräkningar av olika odlingsåtgärders inverkan på kväveutlakningen. Ekohydrologi 78, 2004. SLU)

Gödsling efter markkarta Fosfor Kalium Koppar Magnesium Kalk

Behovsanpassa flytgödseln efter P-AL i markkartan Och rätta till kväve givan med Yara N-Sensor Fosforvärden enligt markkartan P-AL 3,4 till 9,6 Varierad flytgödselgiva utifrån fosforbehovet i markkartan Första komplettering med Yara N-Sensor 26 april 5,3 till 28,3 M 3 nöt flytgödsel /ha 40 till 80 kg N/ha 22 maj Andra komplettering med Yara N-Sensor 20 till 40 kg N/ha 17 juni

Behovsanpassa bekämpningen efter biomassan Sprutning Anpassad svampbekämpning efter biomassa Tillväxtreglering Blastdödning i Potatis Sprutning

Sprutning Sprutning online eller efter styrfil Sprutning Karta Skanning Tidigare gjord biomassekarta Dosering i en styrfil Sprutning efter styrfil

Tack för er uppmärksamhet! Behovsanpassad gödsling med Yara N-Sensor ger Skördeökning 3,1 % högre skörd (enligt 186 försök) Liggsädesproblemen minskar ger enklare skörd och säkrare skördekvalitet Jämnare kvalitet och jämnare proteinhalt det blir lättare att nå önskad kvalitetsmål Gödselkostnaderna kan blir lägre 4,4 kg kväve/ha i högre kväveupptag (enligt 82 försök) Anpassad kvävegödsling minskar kväveutlakningen 1-4 kg kväve/ha i minskad utlakning beroende på jordart Anpassad fosforgödsling minskar fosforutlakningen det kan ge bättre och jämnare skördekvalitet Anpassad flytgödseln efter markkarten minskar risken att få för höga markvärden vid nästa markkarteringstillfälle