EN BOK FÖR ALLA SOM BRYR SIG OM EN HÄLSOSAM INNEMILJÖ

EN BOK FÖR ALLA SOM BRYR SIG OM EN HÄLSOSAM INNEMILJÖ Inneboken 1

2

EN BOK FÖR ALLA SOM BRYR SIG OM EN HÄLSOSAM INNEMILJÖ Folkhälsoinstitutet Socialstyrelsen Inneboken 3

Förlag och distribution: AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst. se marknad@byggtjanst.se Fotografier s 10, 48 & baksida: Kjell Johansson, Mittet Foto A/S s 24, 32, 38, 40, 66: Great Shots s 44: Lars Strandberg, TioFoto s 52, 58: Mittet Foto A/S 1998 AB Svensk Byggtjänst Andra tryckningen Art Director: Åsa Lövberg Original: Ann-Cristin Björklund Tryck: Skogs Boktryckeri AB, Trelleborg 1998 ISBN 91-7332-860-X Folkhälsoinstitutet 1998:35 ISSN 1104-358 X 2

Förord Innemiljön påverkar vår hälsa, hemma och på arbetsplatsen. Under 1999 kommer innemiljöfrågorna att lyftas fram i en bred samverkan mellan bygg- och fastighetssektorn, myndigheter, organisationer, kommuner, landsting och företrädare för brukarna. Inneboken vill öka kunskap och förståelse om inomhusmiljöns betydelse för en hållbar miljö- och hälsoutveckling, inte minst för kommande generationer. Detta kräver helhetstänkande och samarbete över sektorsgränser. Det är vår förhoppning att Inneboken ska vara ett led i den utvecklingen och kunna vara till användning för alla dem som berörs av innemiljön i projektering, byggande, förvaltande, brukande och är ansvariga för den lokala och regionala tillsynen. En bred referensgrupp har bidragit och givit synpunkter på bokens innehåll. Vi vill rikta ett tack till Gunilla Wieslander och Dan Norbäck, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Ingalill Bjöörn, Astma- och Allergiförbundet, Leif Aringer, Marie Norell och Anneli Lundh, Arbetarskyddsstyrelsen, Staffan Krantz, Arbetslivsinstitutet, Barbro Andersson, Umeå Universitet, Kurt Andersson, Kjell Hansson Mild, Arbetslivsinstitutet, Umeå, Aime Must, Barab, IngaLill Söderqvist, Barnombudsmannen, Hans-Olof Karlsson Hjorth, Paul Lindroth och Bengt Lindström, Boverket, Bengt H Ohlsson, Nina Dawidowicz och Gabrielle Waldén, Byggforskningsrådet, Gudrun Eriksson och Margareta Haglund, Folkhälsoinstitutet, Ingegerd Johansson, IMM, Karolinska institutet, Kristina Mårtensson, Kemikalieinspektionen, Gun-Britt Sandström och Anders Lood, Konsu- Inne 99 är en gemensam informationssatsning med en rad myndigheter, organisationer, företrädare för bygg- och fastighetsbransch samt brukare. I ledningsgruppen finns representanter för Arbetarskyddsstyrelsen, Astma- och Allergiförbundet, Boverket, Byggforskningsrådet, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Vårdalstiftelsen. Inneboken 3

mentverket, Anette Lindgren Atterhem, Landstingsförbundet, Rikard Küller, Lunds Tekniska Högskola, Magdalena Rondahl, Riksbyggen, Stefan Järdö, Socialstyrelsen, Lars Mjönes, Strålskyddsinstitutet, Carl-Gustaf Bornehag, Ingmar Samuelsson, Björn Lundgren, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Finn Englund, Trätek, Nils Eriksson, Umeå Universitet, Max Kjellman, Universitetssjukhuset i Linköping, Kjell Andersson och Göran Stridh, Yrkes- och miljömedicin, Örebro, Anders Engquist, Vårdalstiftelsen, Marie Hult, White Arkitekter. Ett särskilt tack vill vi rikta till bokens huvudförfattare Dr Med Vet Jan Sundell, Danmarks Tekniska Universitet, Lyngby, och till de båda projektledarna Marie Becker, Socialstyrelsen och Mona Lakso, Folkhälsoinstitutet. Inger Sävenstrand Rådö Folkhälsoinstitutet Martin Eriksson Socialstyrelsen 4 Förord

Innehåll Förord 3 Inledning 7 Hälsorisker inomhus 9 Cancer 9 Allergi och annan överkänslighet 11 Allergins gåta Sjuka hus-sjukan, SBS 13 Luftvägsinfektioner 14 Allergisk alveolit Hjärt-kärlsjukdomar 16 Muskel/skelettsjukdomar 16 Olycksfallsskador 17 Välbefinnandet påverkas 17 Miljön inomhus vad döljer sig där? 19 Luft och luftföroreningar 19 Luftkvalitet Lukt Några gasformiga föroreningar Partiklar Fibrer Radon Mikroorganismer Allergen 28 Allergen från kvalster Allergen från pälsdjur Klimatet inne värme kyla drag 31 Temperatur 31 Luftfuktighet 34 Lufthastighet 36 Elektrisk och magnetisk miljö 37 Mobiltelefoner Ljud 41 Bullerstörningar 41 Höga ljudnivåer 42 Ljus och belysning 45 Allmänbelysning och platsbelysning Aktiviteter m m 49 Växter och lukter Tobaksrökning Städning rengöring Byggnaden 53 Byggmaterial och byggteknik 53 Materialemission Fuktiga byggnader Ventilation Obligatorisk ventilationskontroll Bygg- och förvaltningsprocessen Inneboken 5

Miljö i ett helhetsperspektiv 67 Energi innemiljö hälsa 68 Ekonomi innemiljö hälsa 69 Miljö för en hållbar hälsoutveckling 70 Referens- och fördjupningslitteratur 77 Övriga lästips 79 Regler och föreskrifter 82 Vill du beställa material? 84 Vem gör vad? 72 6 Innehåll

Inledning Kan man bli sjuk av inomhusmiljön? är den fråga som ställs i den här boken. Frågan är befogad. Eftersom vi tillbringar större delen av vår tid inomhus i bostaden, i skolan, på dagis eller på jobbet har innemiljöns beskaffenhet stor betydelse för hur vi mår och för vårt välbefinnande. Sambanden mellan innemiljö och hälsa är komplexa. Många olika faktorer samverkar för att göra innemiljön bra eller dålig. Att det ska kännas trivsamt och behagligt att vistas inomhus är självklara önskemål. Än mer självklart borde det vara att man inte ska bli sjuk eller få symtom till följd av brister i innemiljön. Ändå drabbas många människor av hälsoproblem på grund av olika innemiljöfaktorer. Bland annat har ökningen av allergier och överkänslighetssjukdomar satts i samband med faktorer i innemiljön och framförallt drabbas barnen. Olycksfallsskador ökar vid dålig planering och eftersatt underhåll av miljön inne. Att man blir sjuk av huset man bor eller arbetar i uppmärksammas allt oftare i massmedia. Undermålig ventilation, nya, oprövade bygg- och inredningsmaterial, fukt- och mögelskador är några av de faktorer som bidragit till att nära en halv miljon människor upplever andra besvär av inneklimatet i så hög grad att de får symtom. Slemhinne- och hudbesvär, tung i huvudet och andra ospecifika besvär som benämns Sjuka hus-sjukan, SBS (Sick Building Syndrome), förekommer dubbelt så ofta i hus byggda efter 1970 som i hus som byggts dessförinnan. Vad krävs då för att vi ska må bra inomhus och för att förebygga ohälsa och lindra besvär? Undersökningar visar att män- Om vi vädrar, ventilerar, städar, undviker rökning inomhus och pälsdjur och om vi bygger så att fukt och mögel inte får fäste mår vi bättre inomhus. Inneboken 7

Prioriterade problem i inomhusmiljön: Radon, miljötobaksrök, fuktiga och dåligt ventilerade hus speciellt i skolor, daghem och bostäder. Viktiga hälsoproblem: Astma och luftvägsbesvär, lungcancer, olycksfall och skador samt bullerstörningar. (Miljöhälsoutredningen SOU 1996:124) niskor inte vill ha för dragigt, för varmt eller för kallt. Om vi bygger så att vi undviker höga radonhalter, så att fukt och mögel inte får fäste och åtgärdar problem så snart de uppstår så får vi en bättre inomhusmiljö. Vi måste ha möjlighet att kunna vädra och ventilera ordentligt. Viktigt är också att städa så att det blir rent och att undvika rökning inomhus. Behagliga färger och vackra, funktionella möbler och textilier bidrar till trivseln. En ändamålsenlig och bländfri belysning är viktig för att kunna läsa eller för att kunna utföra sysslor på arbetet och hemma. Det är också viktigt att tänka på hur man inreder för att förebygga olycksfallsskador. Att inte störas av ljud från grannar eller från trafiken utomhus är befogade krav liksom att barnen vistas i ljudnivåer i daghem och skolor som gynnar prestations- och koncentrationsförmågan. Inneboken är en sammanfattning av vad vi vet om de vetenskapliga sambanden mellan innemiljö och hälsa. Den försöker ge svar på de vanligaste frågorna vi ställer, t ex vad man kan göra för att minska risken för kvalsterallergi, vad händer om luften känns för torr, vad vet man om elektriska och magnetiska fält, hur mycket buller ska man stå ut med m m. För dig som vill läsa mer finns en lista med lästips längst bak i boken. Inneboken vänder sig till såväl allmänheten som till aktörer inom bygg- och förvaltningssektorn. 8 Inledning

Hälsorisker inomhus Många olika faktorer (som arv, miljö, livsstil och ålder) påverkar vår hälsa. Ofta beror vårt hälsotillstånd på en samverkan mellan flera av dessa faktorer. För att kunna få en uppfattning om en sjukdoms betydelse för folkhälsan undersöker man hur allvarlig sjukdomen är, hur vanlig den är, om förekomsten ökar eller är på tillbakagång, hur länge man har den och hur den inverkar på livskvaliteten och livslängden. Exempelvis är konsekvenserna olika för ett spädbarn som drabbas av allergi, vilket ofta medför återkommande symtom, ett kanske livslångt medicinerande, oro, försämrad funktion i skola och arbetsliv än för någon som i hög ålder drabbas av hjärtinfarkt eller lungcancer. I de nationella folkhälsorapporterna har hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa, cancer, rörelseorganens sjukdomar, skador och allergier betraktats som folksjukdomar. Nedan följer beskrivningar av sjukdomar och symtom som har en koppling till innemiljön. CANCER Cancer inkluderar minst 200 olika sjukdomar och orsakas av skador i cellens genreglering. Cirka 40 000 människor drabbas av cancer varje år, hälften av dem dör i sjukdomen. Det är framför allt äldre människor som drabbas och det beror på att det tar lång tid för sjukdomen att utvecklas. Eftersom medellivslängden ökar förklarar detta delvis den fördubbling av cancersjukdomar som skett de senaste 30 åren. Inneboken 9

10

Miljöfaktorer spelar en väsentlig roll. Vart tredje cancerfall kan förklaras av miljöfaktorer som till exempel tobak, matvanor och solvanor. Av 2700 lungcancerfall årligen i Sverige orsakas större delen av tobaksrökning, medan passiv rökning orsakar 40 80 fall per år och radon i bostäder mellan 400 900 fall per år. Passiv rökning och radon orsakar närmare 1 000 fall av lungcancer per år. ALLERGI OCH ANNAN ÖVERKÄNSLIGHET Allergi är en överreaktion i immunsystemet. Allergiska reaktioner kan ge symtom i luftvägarna, i mag-tarmkanalen eller på huden. Om man är allergisk (immunologiskt överkänslig) reagerar man på mycket små mängder av ämnen, sk allergen. De vanligaste allergisjukdomarna är astma, allergisk snuva och atopiskt eksem. Allergiska sjukdomar uppstår genom samverkan mellan ärftliga faktorer och den miljö vi vistas i. Inomhusmiljöfaktorer kan spela roll på tre olika nivåer: 1. för att få immunsystemet att reagera ogynnsamt på någon faktor i miljön (sensibilisering) 2. för att utlösa besvär hos den redan sensibiliserade 3. för att underhålla den inflammation i luftvägarnas slemhinnor som ligger bakom att man är extra känslig för andra retningar, till exempel kall luft eller ansträngning. Annan överkänslighet än allergi initieras inte av antikroppar men de besvär som framkallas, till exempel andningsbesvär/ astma, liknar dem som utlöses av en allergi. Det behövs normalt högre koncentrationer av ett ämne för att initiera icke immunologisk överkänslighet än för att utlösa allergiska reaktioner. Ofta samverkar immunologiska och icke-immunologiska mekanismer för att utlösa besvär och vidmakthålla överretbarhet i andningsvägarna. Vissa av de symtom som omfattas av sjuka hus-sjukan kan vara exempel på annan överkänslighet. Inneboken 11

Mammans rökning, fuktiga bostäder och pälsdjur bidrar till astma hos små barn. Ungefär 40% av den svenska befolkningen, fler bland de yngre än de äldre, uppger sig ha eller ha haft någon form av allergi. Cirka 8% har astma. Om man räknar med rapporterade besvär typ annan överkänslighet är en ännu större del av befolkningen berörd. Allergi är vanligare i norra än i södra Sverige. Vart tredje barn har allergiliknande besvär. Cirka 20% av sjukhusvårdkrävande astma eller astmaliknande besvär hos barn under fyra år uppskattas bero på passiv rökning (främst mammans rökning) under graviditet och spädbarnsår, ungefär 20% på bostäder som har uppfattats som fuktiga och cirka 10% på exponering för pälsdjur i tidig ålder. Kvalster i bostaden är en betydande riskfaktor för allergisk sjukdom, främst astma, men kvalster finns företrädesvis i de södra delarna av landet och i hus med fuktproblem. Allergins gåta De allergiska sjukdomarna har ökat snabbt under de senaste decennierna. Det har skett i det närmaste en fördubbling vart tionde år. Allergiska sjukdomar är vanligare i samband med en västerländsk livsstil och goda sociala och ekonomiska förhållanden. Vi vet inte om det är skyddande faktorer som har försvunnit eller om det är skadliga faktorer som har tillkommit. Orsaken till ökningen står troligen inte att finna bland de faktorer man vet utlöser besvär. Vad man frågar sig är om det finns ännu inte identifierade faktorer i inomhusmiljön som kan tänkas bidra till att allergierna ökar. Andra faktorer som diskuteras är infektionssjukdomar, vaccinering och förändrade hygien- och kostvanor. Varför blir till exempel stadsbarn oftare allergiska mot husdjur och pollen än de mer exponerade landsbygdsbarnen? Varför blir barn i det rena Sverige oftare allergiska än barn i Polen med väsentligt smutsigare uteluft? Sådana frågor visar att det 12 Hälsorisker inomhus

finns någon okänd faktor eller att det är många faktorer som samverkar. Frågetecknen är många och behovet av forskning inom området är stort. Detta får inte hindra oss från att åtgärda kända orsaker till allergiutveckling och allergibesvär. SJUKA HUS-SJUKAN, SBS När flera människor har besvär och besvären kopplas till vistelse i en viss byggnad brukar man tala om en sjuk byggnad. Typiskt är att besvären uppträder efter kort tids vistelse i den sjuka byggnaden och ofta tilltar under vistelsen. Många besvär försvinner sedan personen lämnat den aktuella byggnaden. De ospecifika besvär som ibland benämns sick building syndrome (SBS) är t ex: Allmänsymtom som, trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, illamående/yrsel eller koncentrationssvårigheter. Slemhinnesymtom som klåda, sveda, irritation i ögonen, irriterad, täppt eller rinnande näsa, heshet, halstorrhet och hosta. Hudsymtom som torr hud i ansiktet, hudrodnad i ansiktet, klåda/stickningar/stramningar/hettande känsla i ansiktet eller torr, kliande, rodnad hud på händerna. I en tvärsnittsstudie av kontorsarbetare (cirka 5000 personer i 210 kontor) i Västerbotten rapporterade närmare 40% av männen och 60% av kvinnorna minst ett SBS-symtom varje vecka. Cirka 75% av dessa symtom var kopplade till inomhusmiljön på kontoret och cirka 25% av de drabbade hade sökt läkare för symtomen. Av männen rapporterade 4% att de hade minst ett allmän-, ett slemhinne- och ett hudsymtom varje vecka mot 12% bland kvinnorna. Kvinnor och allergiker har oftare symtom och problemen är vanligare på arbetsplatser än i bostäder. Exempel på sjuka hussymtom: Allmän trötthet, illamående, täppt näsa, hosta, hudrodnad. Inneboken 13

Förekomst av SBS-symtom i 210 kontorsbyggnader, 4943 personer. Minst ett symtom Ja ofta, varje vecka. I bostäder är klagomål och symtom/besvär vanligare i flerbostadshus än i småhus. Frekvensen av besvär och symtom varierar annars stort mellan olika byggnader. De faktorer som oftast pekas ut är bristande ventilation och fukt/mögelskador samt dålig städning, kopieringsapparater och luftfuktare. Studier i skolmiljö bland låg-, mellan- och högstadieelever har visat ett samband mellan SBS-symtom och nymålning, låg städfrekvens samt bristande ventilation. Däremot känner man inte till vilka exponeringar, till exempel luftburna föroreningar, i inomhusmiljön, som orsakar hälsobesvär som är relaterade till sjuka hus. LUFTVÄGSINFEKTIONER Luftvägsbesvär, som vanlig förkylning, bihåleinflammation, öron- och halsinfektion, influensa och liknande, är vanliga hos vuxna (1 2 infektioner per år) och barn (3 6 infektioner per år). 14 Hälsorisker inomhus

Den väsentligaste vägen för smittspridning antas vara direktkontakt mellan personer eller kontaktsmitta via föremål. Men även luftburen smitta har betydelse. Innemiljöns betydelse för smittspridning av till exempel luftvägsinfektioner är dock lite studerad. Risken för smittspridning på daghem kan ha ett samband med persontäthet (antal personer per m 2 ) hygien, städning och ventilation. Därför är små barn som vistas mycket inomhus i stora barngrupper speciellt drabbade. Barn som bor i bostäder med fuktproblem har väsentligt fler övre luftvägsinfektioner än barn som bor i hus utan sådana problem, vilket tyder på att innemiljön är viktig. Legionella (legionärsjuka) blev känd först på 1970-talet och kan ge en svår form av lunginflammation, i sällsynta fall med dödligt förlopp. Sjukdomen orsakas av en bakterie (Legionella pneumophilia), som trivs i vatten. Bakterien smittar oftast via luftbefuktningsanläggningar, duschar, bubbelpooler och i miljöer som sjukhus, hotell och andra offentliga byggnader. Men bakterien förekommer också i det allmänna vattenledningssystemet. För tillväxt krävs till exempel ett vattenledningssystem där vattnet är stillastående längre tid och där temperaturen ligger under 50 ºC. Mellan 25 och 50 fall av legionärsjuka rapporteras varje år i Sverige, men mörkertalet kan vara stort. Mest utsatta är äldre personer och människor med starkt nedsatt immunförsvar. Med rätt behandling (antibiotika) utgör sjukdomen i allmänhet ingen risk. Barn i hus med fuktproblem är oftare förkylda. Allergisk alveolit Inandning av mycket höga halter av mikroorganismer som till exempel mögelsvampar eller bakterier kan orsaka kraftiga hälsobesvär. De höga halterna beror på att man hanterar mikrobiellt Inneboken 15

angripet material som dammar eller att mikroorganismer sprids som aerosol. Vid exponeringar för sådana halter kan influensaliknande symtom utvecklas. Vid upprepade exponeringar av mycket höga halter kan det ske en immunologiskt betingad inflammation i lungorna, som ger permanenta skador, allergisk alveolit. Dessa sjukdomar är kända i yrkesmiljöer där mikrobiellt angripet biologiskt material hanteras, som lantbruk, träindustrier, träflishantering m m och på arbeten där aerosoler som kan innehålla mikroorganismer sprids i luft, som till exempel tryckerier. I ickeindustriella sammanhang är sådana problem inte kända men byggnader med mikrobiella skador kan vara en riskfaktor om det dammar kraftigt. HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR Hjärt- och kärlsjukdomar består framför allt av sjukdomar kopplade till hjärtat (hjärtinfarkt) och hjärnan (hjärnblödning och stroke). Varje år dör cirka 50 000 personer i hjärt- och kärlsjukdomar. De har varit de vanligaste dödsorsakerna i Sverige sedan 1920-talet och svarade för hälften av alla dödsfall i Sverige 1995. Risken att insjukna och att dö i dessa sjukdomar har dock minskat under de senaste 30 åren. Såväl aktiv som passiv rökning är kända riskfaktorer. Passiv rökning uppskattas orsaka några hundratal dödsfall årligen. Andra miljöfaktorers betydelse är lite utforskade. MUSKEL/SKELETTSJUKDOMAR Muskel/skelettsjukdomar är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro från arbetet. Sambanden med ergonomiska och psykosociala förhållanden är väl kända. Lokal nedkylning (drag) och besvärande ljusförhållanden kan öka risken för sådana hälsoproblem (speciellt problem i skuldra/nacke). 16 Hälsorisker inomhus

OLYCKSFALLSSKADOR Varje år inträffar närmare 1,4 miljoner personskador och cirka 2400 dödsfall till följd av olyckshändelser i Sverige. Omkring hälften av alla dödsfall i olycksfallsskador orsakas av fallolyckor. Risken att avlida genom olycksfall har minskat med cirka 25% mellan 1982 och 1995. Antalet personer som skadas så svårt genom olyckshändelse att de måste vårdas på sjukhus har dock ökat. Det är en ökning som i första hand beror på att andelen äldre i befolkningen har ökat, äldre drabbas oftare av olycksfallsskador än medelålders. Bland barn, ungdomar och yngre vuxna är olycksfallsskador den främsta enskilda dödsorsaken. I våra bostäder (där 25 35% av alla olycksfall inträffar) och i skolorna är risken störst för att råka ut för en olycka. Stressfaktorer som till exempel kyla och värme medför ökad risk för att råka ut för en olycka på jobbet eller i trafiken. Det är viktigt att se upp med olycksfallsrisker som hala golv, i badkar (för äldre), fall från skötbord, fönster och balkong, olämplig förvaring av giftiga ämnen och skydd mot att komma åt heta föremål (för små barn). Det går många gånger att förebygga olycksfallsskador med enkla medel. En god planering av inredning kan ge en säker boendemiljö. Fallolyckor är vanligast och inträffar främst i hemmet. VÄLBEFINNANDET PÅVERKAS Innemiljön och dess inverkan på människan är ett komplext område. Vanliga hälsoeffekter på grund av brister i innemiljön är symtom och besvär, som till exempel irritation i luftvägarna eller i huden, onormal trötthet, huvudvärk eller andra diffusa symtom. Det finns också människor som upplever att besvären ökar av elektriska installationer och apparater. För dessa besvär används begreppet elkänslighet. Inneboken 17

Kontor Bostäder Kvinnor Män Småhus Flerbostadshus Drag 15 4 3 12 För hög temperatur 8 6 1 5 För låg temperatur 14 5 2 8 Instängd luft 26 15 2 12 Torr luft 42 16 5 15 Otrevlig lukt 9 5 1 7 Statisk elektricitet 7 5 1 2 Andras tobaksrök 12 7 3 5 Buller 9 7 2 13 Belysning, ljus 14 8 Damm, smuts 3 14 Genomsnittliga besvärsfrekvenser i % (besvärad Ja ofta, varje vecka ) i kontor (Västerbotten), Sundell, 1994 och bostäder (ELIB) Norlén, Andersson, 1993. Många säger sig besväras av torr eller instängd luft, kyla, hög temperatur, drag, buller och belysning när de är inomhus. Dessa besvär kan oftast inte karaktäriseras som sjukdom men för de drabbade har de stor betydelse för välbefinnandet, livskvalitén, den allmänna trivseln och produktiviteten. 18 Hälsorisker inomhus

Miljön inomhus vad döljer sig där? LUFT OCH LUFTFÖRORENINGAR Luften inomhus kommer från luften utomhus. Med uteluften kommer de föroreningar som finns i omgivningen in från till exempel trafik, mark, växtlighet och industrier. Vid transporten genom tilluftssystemet kan luften renas i filter, befuktas, värmas och kylas. Den kan även förorenas av partiklar, fibrer och ämnen från dåligt underhållna filter, invändig isolering och lagrad smuts. Om det finns fukt i systemet kan det resultera i att det där uppstår växt av bakterier och mögel, som kan förorena tillluften. Väl inne i rummet tillkommer föroreningar från människor, djur, möbler, annan inredning och byggmaterial. Bidrag kommer också från aktiviteter som matlagning, städning, rengöring, öppen förbränning och rökning. Till det kommer föroreningar från kontorsapparater, hobby- och rengöringsprodukter, eventuell mikrobiell växt m m. Bilden kompliceras av att föroreningar kan tas upp och avges från ytor i rummet, att kemisk omvandling kan ske i inomhusluften och av att partikulära föroreningar som till exempel damm avsätter sig på golv och andra ytor för att sedan virvlas upp igen. Luftkvalitet Luftkvalitet betyder olika saker för olika människor. Begreppet luftkvalitet brukar i inomhusmiljön användas både som ett uttryck för luftens innehåll av föroreningar och som ett ut- Inneboken 19

tryck för hur människor uttrycker sina upplevelser av luften i form av till exempel lukt och irritation. Luftkvalitet uttryckt i föroreningshalter är relevant i ett hälsoperspektiv, endast om vi vet vilka föroreningar som har betydelse. En hälsomässigt relevant luftkvalitet kan idag inte, annat än i undantagsfall, mätas med ett instrument. Ett sätt att bedöma luftkvalitet bygger på rapporter om lukt, besvär och symtom från de människor som normalt vistas i byggnaden. Detta gäller med undantag för till exempel radon som inte luktar eller mögellukt som de boende ofta själva inte känner av. Lukt Vanliga källor till lukt inomhus är byggmaterial, människor, rengöringsmedel, deodoranter, parfymer, rakvatten, husdjur, mögel och andra mikroorganismer och uttorkade golvbrunnar. Fuktiga byggmaterial kan lukta mycket illa på grund av växt av mikroorganismer. Känsligheten för lukter och irriterande ämnen varierar mellan olika individer. För det mesta uppfattar man lukt av ett ämne vid lägre koncentrationer än när den börjar kännas irriterande. Människan vänjer sig lättare vid exempelvis kroppslukt än lukter från byggmaterial och tobaksrök. De senare innehåller också flera irriterande ämnen. Vissa personer med till exempel astma påverkas särskilt negativt av lukter. En förklaring till detta kan vara att de flesta ämnen som luktar även är irriterande, och att till exempel en astmatiker kan tänkas reagera på enbart luktande koncentrationer av ett irriterande ämne som tidigare i högre koncentration har utlöst astma. 20 Miljön inomhus vad döljer sig där?

Några gasformiga föroreningar Kvävedioxid och ozon Många oorganiska gaser som kvävedioxid (NO 2 ) och ozon (O 3 ) är luftvägsirriterande och kan bland annat fungera som bidragande faktorer, (adjuvansfaktorer) för att utveckla överkänslighet i luftvägarna. Kvävedioxid kan ge luftvägsirritation, hosta etc och ozon är starkt irriterande på ögon och luftvägar. Kvävedioxid och ozon har betydelse för kemisk omvandling av organiska flyktiga ämnen i inomhusluften. Exempel på källor till förhöjda halter av kvävedioxid inomhus är användning av gasspis eller där biltrafik eller garage medför att avgaser kan läcka in i byggnaden. Källor till ozon är elektriska urladdningar i kopieringsapparater, laserprintrar och jonisatorer. Halten ozon kan också påverkas av halten i uteluften. Koldioxid Den främsta källan till koldioxid (CO 2 ) är i regel människan. Höga halter av koldioxid (> 1000 ppm) i ett rum tyder på att ventilationen inte klarar av aktuell personbelastning. Koldioxid kan ge huvudvärk, yrsel, illamående även vid inandning av små mängder. Organiska gaser och ångor Ett mycket stort antal mer eller mindre flyktiga organiska gasformiga föroreningar förekommer i inneluft. Dessa brukar delas in efter hur flyktiga de är (vilken kokpunkt de har) i: VVOC mycket flyktiga < 0... 50 100 C VOC flyktiga 50 100... 240 260 C SVOC halvflyktiga 240 260... 380 400 C POM partikelbundna < 380 C Inneboken 21

Av de organiska föroreningarna har intresset huvudsakligen inriktats mot de flyktiga ämnena, VOC (volatile organic compounds) och formaldehyd. Halten av enskilda VOC eller totalhalten av VOC (TVOC) kan variera kraftigt i tid och rum beroende på vilka källor som finns. Halterna av TVOC i svenska bostäder och kontor uppgår typiskt till mellan 10 och 1000 µg/m 3. Det har diskuterats huruvida totalhalten av VOC (TVOC) skulle kunna användas som ett hälsomässigt relevant mått för luftkvalitet. TVOC anses inte vara ett relevant begrepp med hänsyn till hälsoeffekter vare sig för halter i inomhusluft eller för avgasning från bygg- och inredningsmaterial. Mer än 900 flyktiga organiska kemiska ämnen (VOC) har identifierats i icke-industriell inomhusluft. Ett mycket stort antal av dessa föroreningar härrör från oss själva och andra källor som byggmaterial, rengörings- och hygienprodukter. Många aktiviteter som matlagning, städning, hobbyverksamhet ger också upphov till VOC inomhus. Garage i direkt anslutning till bostaden och förvaring av tekniska produkter såsom lösningsmedel, lim, färg, kemisk-tekniska produkter kan vara andra källor till VOC inomhus. Organiska gaser och ångor i de låga halter som förekommer kan inte uteslutas som riskfaktor i samband med utveckling av till exempel allergi, annan överkänslighet och SBS (sjuka hussymtom). Många av dessa ämnen reagerar med till exempel ozon varvid mycket reaktiva ämnen som aldehyder och s k fria radikaler kan bildas. Formaldehyd Formaldehyd är ett luktande och irriterande ämne i inomhusluft. Den har en irriterande effekt på slemhinnorna i ögon och övre luftvägar. Ett mycket stort antal källor till formaldehyd finns 22 Miljön inomhus vad döljer sig där?

inomhus som desinfekterande kemisk-tekniska produkter, skrynkelfri behandlade textilier, tobaksrök och i någon mån från vissa typer av limmade träskivor m m. De halter av formaldehyd som idag uppmäts i icke-industriell inomhusluft ligger normalt klart under gällande riktvärden. Känsliga personer kan känna lukt och uppleva ögonirritation även vid de mycket låga halter som uppmäts i bostäder och kontor i Sverige. Partiklar Partiklar som förekommer inomhus kan vara förorenade av kemiska ämnen, allergen m m. Tobaksrök utgör ofta den viktigaste källan till luftburna små partiklar inomhus. Damm inomhus består av bland annat matrester, tobaksrök, växtdelar, textilier, plast, pollen, mögelsporer, smittämnen, sotpartiklar, mineralullsfibrer, bakterier och hår. Radon och partiklar från tobaksrök kan orsaka lungcancer. Känt är också att en stor mängd specifika allergen (katt, hund, kvalster) men även många organiska partiklar kan medföra allergiska och andra överkänslighetsreaktioner. Men utöver det som nämnts ovan vet man inte mycket om samband mellan hälsa och partikulära föroreningar i inomhusluft. Förhöjd partikelhalt i inomhusluften kan betraktas som en riskfaktor och ökad belastning på luftvägarna, samtidigt som partiklarna kan vara bärare av cancerogena, allergena och irriterande ämnen. Partikelhalten i luft bör därför hållas låg genom bland annat god städning och god ventilation (inkl god filtrering av tilluft). Genom att ha få dammsamlande ytor är det lättare att hålla luften damm- och fiberfri. Inneboken 23

24

Fibrer Idag är all användning av asbest förbjuden. Glas- och stenull har ersatt asbest som isoleringsmaterial i byggnader. Efter de stora asbestlarmen i mitten på 1970-talet och början av 1980-talet, var en av de vanligaste åtgärderna att sanera byggnader från asbestsmaterial. Detta visade sig emellertid riskabelt eftersom asbest är ett extremt dammande material. Idag sker asbestsanering efter noggrann övervägning av andra åtgärder, där principen är att lämna materialet orört men förhindra att fibrer frigörs. Skall en asbestsanering göras måste noggranna föreskrifter följas. När en ombyggnad planeras skall eventuell asbestförekomst kartläggas. Material som avger asbestfibrer ska bytas ut eller behandlas. Asbest i ventilationsanläggningar med mekanisk tilluft har bedömts vara en hälsorisk. Fastighetsägare har skyldighet enligt en förordning från 1985 att ta reda på om det förekommer asbest i ventilationsanläggningarna och vid behov ta bort det. Idag betraktas detta inte som något stort problem i inneluftsammanhang i Sverige. Men det skall alltid beaktas vid rivning/ombyggnad. Vid tillverkning av mineralull (glas- och stenull) har en viss överrisk för lungcancer konstaterats. Efter att materialet installerats i en byggnad anses det dock inte utgöra någon risk för dem som vistas där. Glas- och stenullsfibrer kan vid hantering medföra hudirritation och irritera andningsvägarna. Ett alternativ till mineralullsisolering är cellulosafibrer (pappers- och träfibrer) med tillsats av flamskyddsmedel. Materialen dammar vid installation. Fibrer av cellulosa anses inte ha mineralfibrernas tumörframkallande egenskaper. Radon Radon är en ädelgas som bildas av det radioaktiva grundämnet radium. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar (fasta Inneboken 25

Kombinationen rökning och radon är livsfarlig. partiklar) som är radioaktiva. När man andas in radonhaltig luft kan radondöttrarna fastna i luftvägarna. Vid sönderfallet sänder de ut strålning som kan skada celler i luftvägar och lungor. Radonhalter över 400 Bq/m 3 i inomhusluften betraktas som en olägenhet för människors hälsa. Man beräknar att 400 900 personer årligen dör i lungcancer i Sverige orsakad av radon. Kombinationen rökning och radon utgör en särskilt stor risk. Uppemot 500 000 bostäder i Sverige har förhöjda radonhalter, dvs över 200 Bq/m 3, som är gränsvärdet för nybyggnad. Cirka 100 000 enbostadshus och 50 000 lägenheter har radonhalter som överstiger 400 Bq/m 3. Förhöjda radonhalter förekommer även i arbetslokaler av olika slag. Gränsvärdet 400 Bq/m 3 gäller även arbetslokaler med undantag för arbete under jord. Radon från marken är den vanligaste orsaken till radon i byggnader och kan ge upphov till mycket höga radonhalter. I nästan alla rum med markkontakt finns radon i högre halter än högre upp i byggnaden. Radonet kan transporteras längs rörschakt för vatten och avlopp eller fjärrvärme och på så vis komma in i byggnaden. Alla stenbaserade byggmaterial avger radon eftersom de innehåller radium. Det byggmaterial som har den högsta radiumhalten är den alunskifferbaserade lättbetongen, kallad blåbetong. Materialet har tillverkats på en rad olika platser med stora skillnader i radiumhalt i råmaterialet. Radonavgången från blåbetongen kan därför vara mycket olika beroende på var materialet framställts. Blåbetongen kan orsaka relativt höga radonhalter vid låg luftväxling. Blåbetong får inte användas vid nyproduktion. Radon i vatten, främst från djupborrade brunnar, kan bidra till en förhöjd radonhalt i luften eftersom det avgår radon från vattnet vid tappning och annan hantering av vattnet inomhus. Från 1997 finns det gränsvärden för radon även för dricksvatten. 26 Miljön inomhus vad döljer sig där?

Överstiger radonhalten 100 Bq/l är vattnet tjänligt med hälsomässig anmärkning, överstiger den 1000 Bq/l är det otjänligt. Mikroorganismer Mikroorganismer (mikrober) är små en- till flercelliga livsformer som finns överallt i alla miljöer i jord, vatten och luft, i och på djur och människor, inomhus och utomhus. De är i huvudsak harmlösa för oss människor. Några få arter är dock sjukdomsframkallande och andra är skadliga då de bildar gift (toxinproducerande). Samspelet mikroorganismer, byggnad och innemiljö är komplicerat och inte tillräckligt utforskat. Mikroorganismer kan växa på alla byggmaterial, om det bara är tillräckligt fuktigt. När mögelsvamp växer bildar de så småningom fruktkroppar (konidier), där det bildas sporer. Sporerna är i ett vilostadium tills de hamnar på en lämplig plats med fukt och näring. Sporer finns överallt i miljön i en halt som varierar med årstiden, låg på vintern och högst på sensommaren. Inomhus varierar halten beroende på hur mycket det ventileras och hur mycket mikroorganismer som härrör från inomhusmiljön. Det är ofta högre halter ute än inne. Inomhus faller de mot golvet och blandar sig med dammet. De har ingen egen lukt och filtreras normalt bort från inandningsluften i luftvägarna. För att mikroorganismer ska växa behövs främst vatten, lämplig temperatur och ljus. Vissa svampar och bakterier alstrar en besvärande, typisk mögellukt. Lukten sätter sig framförallt i textilier, kläder och hår och kvarstår långt efter att organismen har torkat och produktionen av luktämnen har avstannat. Vissa bakterier, Actinomyceter (äldre benämning strålsvampar), producerar en mycket karaktäristisk och stark lukt (geosmin) som de flesta förknippar med jordkällare eller potatiskällare. Mikroorganismer avger förutom sporer en rad olika ämnen som Inneboken 27

Om det luktar mögel i huset måste man utreda orsaken. flyktiga organiska ämnen (MVOC), toxiner, glukaner m m. Men det är ännu inte klarlagt vilka av dessa ämnen eller vid vilka nivåer som det finns risk för hälsobesvär. Vissa mögelsvamparter som till exempel Stachybotrys chartarum, Aspergillus flavus, Aspergillus versicolor, Penicillium expansum får man vara extra observant på inomhus och, om de upptäcks, åtgärda, eftersom de under vissa betingelser bildar toxiner. Onormal förekomst av mögellukt, mögelsvampar eller bakterier i en byggnad skall alltid föranleda en utredning av eventuella brister i fastigheten, till exempel byggfukt, vattenläckage och bristande ventilation. Material som blivit angripet av mikroorganismer och mögellukt avlägsnas och kasseras. ALLERGEN En allergisk person som dagligen umgås med pälsdjur kan bli akut sjuk av till exempel starka lukter, kyla eller ansträngning. Allergen är så gott som uteslutande naturligt förekommande ämnen, proteiner, från djur och växter. Allergiska personer är sensibiliserade, dvs reagerar vid koncentrationer som icke sensibiliserade normalt tål utan obehag. De vanligaste allergenen inomhus i Sverige kommer från kvalster, pälsdjur (katt, hund, gnagare) och växter (främst pollen utifrån). I regel räcker det med mycket små mängder för att orsaka problem. En låg exponering kan räcka till för att ge en ökad känslighet i luftvägarna. En allergisk person som dagligen umgås med pälsdjur kan få akuta besvär av till exempel starka lukter, kyla eller ansträngning. Allergen från kvalster Allergi mot kvalster, framför allt husdammskvalster (HDM, House Dust Mites), utgör det vanligaste allergiproblemet i världen. I vårt kalla och torra klimat har vi dock inte lika utbredda problem med dammkvalster som i varmare länder. Kvalster är 28 Miljön inomhus vad döljer sig där?

små spindeldjur, mindre än 0,3 mm som främst lever av hudavskrap från människor. De kräver en fuktig miljö och trivs därför bäst i södra Sverige och i bostäder med bristfällig ventilation, främst småhus. Allergen från kvalster finns främst i dessas avföringsklumpar som har en storlek av 10 40 µm. I Sverige har mellan 20 och 75% av barn med astma IgEantikroppar mot husdammskvalster, mer i södra än i norra Sverige. Kvalster kan ge såväl astma och snuva som eksem. Om den relativa luftfuktigheten i sovrummet överstiger 35%, även under de kallaste vintermånaderna, ges kvalstren möjlighet att tillväxa året runt, vilket kraftigt ökar risken för kvalsterallergi. Om det bildas kondens mer än cirka fem cm upp på insidan av sovrumsfönstret när det är nollgradigt ute finns det risk för att kvalstren trivs. Det som främst avgör vilken luftfuktighet man har i ett sovrum är ventilationen och hur många personer som sover där. Har man normenlig ventilation i bostaden och i sovrummet är risken liten för att kvalster skall frodas. I vårt klimat finns goda förutsättningar för att begränsa kvalstertillväxten. Den enklaste åtgärden är att öka ventilationen och genom vädring och luftning av sängkläder. Kvalster är också känsliga för stark kyla ( 18 ºC i två dygn dödar) och stark upphettning (minst 60 ºC fordras vid tvätt) men allergenet finns kvar både efter djupfrysning och efter uppvärmning. Om man kemtvättar täcken och använder kvalsterskydd på madrass och kudde minskar kvalsterallergenhalten påtagligt. Andra metoder som behandling med till exempel kvalsterdödande medel har en kortvarig positiv effekt. Kvalsterallergen virvlas upp vid sängbäddning, men sjunker snabbt ner igen. När man bäddar kan halten luftburet kvalsterallergen öka tusenfalt. Luftrenare har föga funktion i sammanhanget eftersom lufthalterna av kvalsterallergen annars är låga. Med rätt ventilation i sovrummet och vädring och luftning av sängkläder är det mycket liten risk för kvalster. Inneboken 29

Samtliga pälsbärande djur är allergena. Allergen från pälsdjur Cirka 70% av skolbarn med astma är sensibiliserade mot pälsdjur. Av alla 7-åringar är cirka 4% sensibiliserade mot pälsdjur. Den siffran stiger till det dubbla för 14-åringar och till närmare 20% bland unga vuxna. 10% är sensibiliserade mot katt, 5% mot hund och 4% mot häst. 500 2000 personer läggs in på sjukhus varje år till följd av pälsdjursexponering. Varannan barnfamilj i Sverige har husdjur som katter, hundar och gnagare. Det finns cirka 800 000 hundar och lika många katter. Drygt 20% av allergiska barn har husdjur hemma och 5 10% av dem rider. Samtliga pälsbärande husdjur är allergena, dvs sprider allergiframkallande ämnen från bland annat päls, saliv och urin. Djurallergen finns främst på små partiklar som håller sig svävande i luft lång tid och även lätt förs med kläder. Därför är ibland halten djurallergen i skolor i nivå med vad som finns i hem med djur. Speciellt kattallergen förefaller finnas överallt. Även fåglar kan ge allergiska besvär. Akvariefiskar och reptiler avger i sig inte allergen medan fiskarnas mat (röda mygglarver) liksom alger i akvarier kan utlösa allergiska besvär. Allergier mot pälsdjur är vanligare hos barn i tätort än hos barn på landet. Som orsaker till detta diskuteras inverkan av bilavgaser och att när man håller sig med djur i tätort vistas de oftare inomhus än på landet. Vid sanering hjälper det inte att enbart ta bort själva djuret. Det krävs noggrann dammsanering annars dröjer allergenet kvar i möbler, på väggar m m i många år. 30 Miljön inomhus vad döljer sig där?

Klimatet inne värme kyla drag TEMPERATUR Det termiska klimatet (lufttemperatur, omgivande ytors temperatur, lufthastighet och luftfuktighet) är kanske den faktor som människorna först reagerar på inomhus. Om det känns dragigt, för kallt eller för varmt inomhus så känner vi oss illa till mods. Hur vi upplever det termiska klimatet påverkas av vad vi gör och hur vi är klädda. Den temperatur som människor upplever beror främst på vad det är för temperatur på själva luften men också vilken temperatur ytorna omkring som väggar, golv och fönster har. Man vet en hel del om vilket termiskt klimat som människor anser behagligt. I ett rum där alla är lika klädda och har samma Om det drar eller känns för varmt eller för kallt inomhus känner vi oss illa till mods. OPERATIV TEMPERATUR Operativ temperatur är ett begrepp som används som mått på människors upplevelse. Den operativa temperaturen kan beräknas som medelvärdet av luftens temperatur och strålningstemperaturen från omgivande ytor. Om man står intill ett stort fönster som har en innertemperatur på 10 C och luftens temperatur i rummet är 20 C så upplever man en temperatur av (20+10)/2=15 C i riktning mot fönstret. I rum utan särskilda strålningskällor (kyla, värme), kommer den operativa temperaturen att ligga nära lufttemperaturen. En operativ temperatur inomhus under vinterhalvåret på mellan 21 och 23 C anser de flesta vara tillfredsställande i bostäder, skolor och kontor, medan operativ temperatur under 20 C och över 24 C kan ge anledning till problem. Inneboken 31

32

aktivitet är inte nödvändigtvis alla nöjda med den optimala temperaturen eftersom människor har olika snabb ämnesomsättning. Bäst är om var och en själv kan påverka det termiska klimatet så att det blir optimalt, till exempel genom att öppna ett fönster eller ta av eller sätta på en tröja. På sommaren accepteras något högre temperaturer eftersom man då är lättare klädd. Människor med hjärt-kärlproblem eller som har svårt att vara fysiskt aktiva, som äldre och rörelsehindrade, behöver en något högre temperatur. Cirka 2 C mer brukar räcka. Stora skillnader i temperaturstrålning upplevs som obehagligt (strålningsdrag). Golvtemperaturen har betydelse huvudsakligen i lokaler som barnstugor där man leker på golvet eller ställen där man är barfota som i badrum. De direkta hälsoeffekterna som kan orsakas eller påverkas av låg temperatur och drag är led- och muskelvärk och nedsatt muskelfunktion. Den kan också påverka arbetsprestationen och risken för olycksfall. För hög temperatur kan bland annat bidra till trötthet, illamående och nedsatt koncentration. Indirekt kan brister i det termiska klimatet också påverka motståndskraften mot sjukdomar. Större delen av de problem som förekommer är mer av karaktären besvär och obehag. För att alla ska må bra och kunna arbeta i skolor och kontor är det viktigt att hålla en komfortabel temperatur. Besvär av för hög temperatur vintertid rapporteras av 9% av kvinnor och 7% av män i kontorsarbete. Motsvarande rörande för låg temperatur är 15% för kvinnor och 5% för män. Hur många som ofta besväras av för hög temperatur sommartid är inte känt. Temperaturen inomhus i hus i Sverige på vintern är i genomsnitt cirka 21 C i småhus, drygt 22ºC i flerbostadshus och cirka 21,5ºC i kontor, dvs nära det som anses optimalt. Inneboken 33

FT (från- och tilluftsystem) har fläktar som för in ny och transporterar bort gammal luft ur rum. Erfarenheten visar att människor inte accepterar drag, kyla eller alltför hög värme. Man gör gärna avkall på en rimlig ventilation (stänger av den, tätar byggnaden) för att slippa drag eller kyla. Lösningen i det fallet är lämpligare placerade don (överkant fönster) eller ventilation typ från- och tilluft (FT) med förvärmd tillluft. LUFTFUKTIGHET Luftens absoluta fuktighet i Sverige, både inne och ute, varierar under året mellan cirka 1 och 15 g/m 3 luft. Den relativa fuktigheten visar hur mycket fukt luften innehåller vid en viss temperatur relativt hur mycket den skulle kunna innehålla som mest, se figuren. Kall uteluft innehåller mycket lite fukt men den relativa luftfuktigheten är hög. När denna luft kommer in i byggnaden och värms upp blir den relativa fuktigheten låg (1g/m 3 luft motsvarar vid 20 C en relativ fuktighet av 6% och vid 15 C 80%). Samband mellan temperatur, ånghalt och relativ fuktighet. 34 Klimatet inne värme kyla drag

Relativa fuktighetens årsvariation. Den viktigaste fuktkällan inomhus är människan som vid låg aktivitet avger cirka 40 g vatten/tim. Luftens fuktighet inne utjämnas endast till en liten del om det finns fuktupptagande ytor i rummet. I bostäder håller sig luftfuktigheten på en acceptabel nivå om byggnaden har en normenlig ventilation. Det är tveklöst så att det kan vara skadligt med för hög fuktighet i inneluft. Bland annat kan det medföra växt av mikroorganismer och kvalster. I Sverige rapporterar cirka 43% av kvinnorna och 17% av männen att de har torr luft på kontoret. Studier har visat att upplevelsen av torr luft oftare beror på att luften är förorenad eller för varm än på att luften är fysikaliskt torr. Det finns ett starkt samband mellan klagomål på torr luft och sjuka husbesvär. Sådana klagomål är därför tydliga tecken på hälsobesvär i byggnaden, men inte på att luften är för torr. Att fukta rumsluften kan sällan anses befogat annat än där det fordras en viss fuktighet av produktionstekniska skäl. Vid Om luften i huset känns torr beror det ofta på att luften är förorenad. Inneboken 35

det nordiska vetenskapliga seminariet 1988 Det sunda huset gjordes följande uttalande om luftfuktning: Ur hygienisk synvinkel rekommenderas inte generell luftbefuktning. Generell luftbefuktning kan medföra sidoeffekter, exempelvis dammkvalstertillväxt, luftfuktarfeber och överkänslighetssymtom. Symtom på torr luft skall främst bekämpas med andra metoder än luftbefuktning. För speciella individer/ miljöer/processer kan selektiv luftbefuktning erfordras. Det är då viktigt att en säker teknik väljs. LUFTHASTIGHET Besvärande luftrörelser (drag) i ett rum kan orsakas av att luft kommer in i rummet till exempel genom en otät yttervägg eller i viss mån då yttemperaturen är låg eller hög i förhållande till lufttemperaturen. Dessutom uppstår luftrörelser av att människor rör sig, av fläktar i apparater m m. Vid lufttemperaturer lägre än 24 C accepteras upp till 0,15 m/s i lufthastighet. Om lufthastigheten är högre än 0,15 m/s beror det på att ventilationen är dåligt injusterad eller på att yttemperaturerna i rummet är alltför höga eller låga. Vid temperaturer över 24 C accepteras högre lufthastigheter. Besvär av drag rapporteras från 16% av kvinnor och 4% av män i kontorsmiljöer. 36 Klimatet inne värme kyla drag

Elektrisk och magnetisk miljö Ordet elektromagnetiska fält används ofta som ett samlingsnamn för alla typer av fält, lågfrekventa såväl som högfrekventa. Det elektriska fältet hör samman med spänning och anges med enheten volt per meter (V/m). Magnetfältet hör ihop med ström och anges oftast som den magnetiska flödestätheten med enheten Tesla. Mätbara magnetfält från vår elförsörjning finns både i bostäder och på arbetsplatser. De beror i första hand på elinstallationen eller apparater i byggnaden, men även på faktorer utanför byggnaden som till exempel närhet till högspänningsledning. De högsta värdena hittar man i samband med verksamhet som använder mycket ström. Högre nivåer kan finnas i lokaler som ligger nära transformatorstation (inbyggd i huset). Eftersom magnetfälten är beroende av den elektriska aktiviteten i huset (belastningen) så kommer fältstyrkan att variera kraftigt under dagen. Elektriska fält från elinstallationer är betydligt mer svårförutsägbara än magnetfälten. I kontor uppmäts normalt mellan 10 och 30 V/m. I hemmen har vi nästan enbart ojordade elektriska apparater och detta ger då också ett något högre fält än på kontoren. Värden kring 40 V/m är vanliga, och intill apparater upp till hundratals V/m. Det finns vissa misstankar om att elektromagnetiska fält kan öka risken för bland annat leukemi, andra cancerformer och elkänslighet, men dessa misstankar har inte stärkts av nyare forsk- Inneboken 37

38

ning. Sammantaget finns idag inga bevis för att det finns något samband med själva fälten. Andra orsaker kan ha betydelse i sammanhanget. Det krävs mer forskning innan man kan dra några slutsatser. Dagens forskningsresultat ger inte underlag för en gränsvärdessättning för magnetfält, men svenska myndigheter har enats om en så kallad försiktighetsprincip : FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Mobiltelefoner På senaste tiden har frågor kring mobiltelefoni blivit allt mer aktuella, och det handlar då om såväl frågor om det egna användandet av en mobiltelefon som att bo eller vistas intill en basstation för mobiltelefoni. Forskningen kring eventuella hälsoeffekter av mobiltelefoner är mycket intensiv men några resultat som är användbara för att värdera eventuella risker finns inte idag. Det är dock klart att på platser där människor normalt vistas är de radiofrekventa fälten från mobiltelefonernas basstationer mycket svaga i jämförelse med dem som finns intill själva telefonen. Det kan också nämnas att fälten från basstationerna ligger i samma storleksordning som de fält vi har från de vanliga radio- och TV-sändningarna över det markbundna nätet. Inneboken 39

40

Ljud Buller definieras som icke önskvärt ljud och berör i någon form nästan alla människor. Upplevelsen av buller är mycket individuell. Volymen på ljudet är naturligtvis viktig för om det ska uppfattas som buller men ljudets karaktär är också viktig. Lågfrekvent ljud och ljud med enstaka toner upplevs ofta som mer störande. Effekten av ljud- och bullerexponering är mycket komplex och kan bestå av allt från direkt fysisk skada på hörselorganet till störning av till exempel sömn och taluppfattbarhet. Den vanligaste effekten av buller utanför arbetslivet är störning i form av allmänt obehag och stress men effekterna kan också leda till allvarliga symtom. De största källorna till bullerstörningar är trafiken samt störande ljud från omkringboende i flerbostadsfastigheter. Ungefär 5 10 % av landets befolkning uppskattas vara mycket störda av trafiken och ungefär 2 6 % mycket störda av grannar. Åtgärdande av bullerproblem ansågs vara den mest angelägna fysiska arbetsmiljöåtgärden enligt 10 % av landets rektorer 1996. Vid 26 % av skyddsronder i skolor, samma år, förekom minst en anmärkning på buller, ljud och akustikfrågor. Från kontorsarbetare rapporteras besvär (varje vecka) av buller från 10% av kvinnorna och 7 % av männen. Decibel (db): den logaritmiska enhet som ljudtrycksnivån anges i. db(a) enhet för ljudnivå mätt med vägningsfilter A, med detta filter försöker man efterlikna människans hörsel. db(c) enhet för ljudnivå mätt med vägningsfilter C, detta filter tar även hänsyn till lägre frekvenser. BULLERSTÖRNINGAR Buller kan innebära att sömnen störs. Vid bullernivåer över 45 dba riskerar man att bli väckt. Redan vid lägre nivåer kan bullret göra att det blir svårare att somna eller att sömnen blir sämre. Inneboken 41