11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum?

ELIB, BETSI Innemiljön i svenska bostäder Göran Stridh, Kjell Andersson 11.1 Hur upplevdes innemiljön vid de två tillfällena med 15 års mellanrum? 11.2 Vilka tekniska parametrar mättes vid de två undersökningarna och vad visade BETSI-studien? 11.3 Jämförelse mellan ELIB och BETSI - trender Översiktlig beskrivning ELIB (ELhushållning I Bebyggelsen) genomfördes i början av 1990-talet (1991-1992) och utgjorde den första landsomfattande studien av innemiljön i våra bostäder. Energikrisen på 1970-talet hade medfört omfattande energisparande åtgärder. En sådan var att isolera husen bättre. Parallellt med detta ökade också klagomålen på innemiljön och en viktig orsak till detta var sannolikt att man missade att ökad täthet i klimatskalet också medför ökade krav på förbättrad ventilation. Det var också vid den tiden som man myntade begreppet sjuka hus. Det fanns därför ett behov av att på nationell bas beskriva inneklimatet i bostadsbeståndet och skapa en bild av hur omfattande klagomålen och upplevd byggnadsrelaterad ohälsa var. Till skillnad från tidigare bostadsundersökningar genomfördes nu undersökningen på ett slumpmässigt urval av bostäderna. Detta skulle möjliggöra att genereller slutsatser kunde dras för hela bostadsbeståndet. Dessutom insamlades data via såväl enkäter till de boende som via besiktningar och mätningar i samma urval av bostadshus. ELIB-programmet innehöll tre olika delprojekt, nämligen bostadsbeståndets innemiljö, dess tekniska egenskaper och energihushållningspotentialen för hela beståndet. Det senare projektet berörs inte här. Totalt besvarade närmare 20 000 personer enkäterna och besiktningar och mätningar gjordes i knappt 1 500 bostäder. ELIB-rapporten visade att ventilationen var låg, speciellt i småhus med självdragsventilation, att innetemperaturerna stigit de senaste 10 åren och

att torr luft utgjorde det vanligaste klagomålet. Speciellt allergiker och boende i nya och stora flerbostadshus besvärades av inomhusklimatet. Generellt hänförde de boende få symtom till sitt boende, mest uttalat för boende i småhus. Totalt bedömdes ändå 600 000-900 000 boende utsatta för ett inomhusklimat som kunde påverka deras hälsa och välbefinnande. I dessa tal inräknades också radonexponerade. Man observerade skillnader mellan hus med olika byggnadsår. För såväl torr luft som slemhinnsymtom sågs en tendens till ökade besvärsfrekvenser för boende i flerbostadshus byggda under den senaste tidsperioden (1976-1988). BETSI-undersökningen (Byggnaders Energi, Tekniska Status och Inomhusmiljö) syftade till att beskriva boendemiljön i det svenska bostadsbeståndet samt att studera skillnader i förekomst av olika miljöfaktorer i olika typer av byggnader och byggårsklasser. Den avsåg också att beskriva omfattningen av olika ohälsoparametrar samt jämföra med utfallet från ELIB-undersökningen. Man ville också ta fram underlag för att utvärdera de nationella miljömålen i GOD BEBYGGD MILJÖ och formulera nya delmål med avseende på fuktskador och buller i innemiljön. Denna gång fick de boende också fylla i ett antal frågor om bostaden, dess utrustning och användning förutom samma frågor som användes vid ELIB-studien. Denna gång fick också ungdomar besvara enkäter, Totalt besvarades enkäterna av knappt 12 000 personer boende i bostäder byggda före 2006. Besiktningar och mätningar genomfördes i cirka 1 800 bostäder. BETSI- studien visade att ventilationen fortfarande var låg och lägst i småhusen, även om nyare sådana i allt högre utsträckning försetts med mekanisk ventilation. Även denna gång såg man en uttalad skillnad i upplevelsen av innemiljön och rapporterade symtom mellan boende i flerbostadshus och boende i småhus. Flest klagomål och slemhinnesymtom förekom i flerbostadshus byggda mellan 1976 och 1985, d.v.s. i den åldersgrupp av hus som också upplevdes ha sämre inomhusklimat i ELIBstudien. BETSI-studien talar för att luftkvaliteten förbättrats i hus byggda efter 1985. Den talar också för att förekomsten av fuktskador ökat men skillnaden är svårbedömd eftersom man inte använt samma definition på fuktskada i de två undersökningarna. Mer därom senare. Resultatet från de två studierna finns presenterade i olika rapporter som anges i referenslistan.

Tekniska parametrar data från BETSI-studien Fuktskador Förekomsten av fuktskador baserades på visuella inspektioner genomförda av erfarna tekniska konsulter. BETSI-studien visade att fuktskador förekommer i ca 1/3 av bostadsbeståndet med mögeltillväxt/dålig lukt som kan påverka inomhusklimatet. Det visade sig att skadorna var mer frekventa i småhusen än i flerbostadshusen. Sålunda visade sig ca 45% av de äldre småhusen (byggda före 1975) ha någon typ av fuktskada men endast i ca 10% av de nyare småhusen. Motsvarande värden för flerfamiljshusen var ca 17% respektive 3%. Ventilation BETSI-studien visade att ventilationen fortfarande är låg och lägst i småhusen även om nyare sådana i hög utsträckning försetts med mekanisk ventilation. För småhus noterades medelvärden för självdragsventilerade hus respektive hus med mekanisk ventilation till 0,35 och 0,39 luftombyten per timme. För flerbostadshus var medelvärdet för mekaniskt ventilerade bostäder 0,51 (F-system) respektive 0,56 (F/T-system) luftombyten per timme. Temperatur och relativ luftfuktighet Medeltemperaturen i småhus var 21,4 C med en variation från 18 till 24 C med enstaka värden under 16,5 och över 24,5 C. För flerfamiljshus var medelvärdet 22,3 C med variationen 18 till 24 C. Även här noterades enstaka värden under 18 respektive över 24,5 C. Den relativa luftfuktigheten var ca 30% i flerbostadshus och något högre i småhus, sannolikt beroende på lägre luftomsättning och en grad lägre temperatur i småhusen. Från mätningar i husen samt korresponderande utevärden beräknades fuktillskotten i medeltal till 1,8 g/m³ för småhusen respektive 1,2 g/m³ för flerfamiljshusen. Kemiska ämnen För radonmätningarna i BETSI-studien uppstod problem av flera skäl (boende vägrade att ha mätdosorna uppsatta, fel mättid mm) men mätningarna pekade på att radonhalten i ca 250 000 småhus och i ca 75 000 lägenheter i flerfamiljshus översteg gränsvärdet 200 Bq/m³. På grund av kostnadsskäl genomfördes mätningar av flyktiga organiska föreningar (VOC), kvävedioxid och formaldehyd endast i ett underurval av

byggnaderna (vart femte småhus och vart tredje flerfamiljshus). Medelvärdet och standarddeviationen för VOC var 300 ± 50 µg/m³ och 170 ± 30 µg/m³ för småhus respektive flerfamiljshus. En särskild studie gjordes för ämnet bensen. Det visade sig att drygt hälften av småhusen hade inomhuskoncentrationer överstigande lågriskvärdet 1.3 µg/m³ (?) medan mer än hälften av flerbostadshusen hade värden under lågriskvärdet. Koncentrationerna av kvävedioxid var låga, under 10 µg/m³. Formaldehydhalterna uppmättes till 25 ± 5 µg/m³ och 20 ± 3 µg/m³ i småhus respektive flerfamiljshus. Jämförelser mellan ELIB och BETSI Enkätstudien Genom att identiskt samma frågor användes vad gäller förekomsten av besvärande miljöfaktorer och upplevda symtom vid båda undersökningarna kan adekvata jämförelser göras. I figurerna 1-4 nedan framgår utfallen. Det mest utmärkande är den stora skillnad som föreligger mellan boende i flerbostadhus och småhusboende. Detta observerades redan vid ELIBstudien och medförde att flera analyser och studier initierades. En fördjupningsstudie i ELIB-materialet visade att boende i hyreshus besvärades mer av innemiljön och rapporterade generellt fler symtom än boende i bostadsrätter och äganderätter, trots att uppmätta tekniska parametrar snarast talade för en bättre innemiljö i flerbostadshusen [1]. Boendeformens betydelser påvisades också i en Stockholmsstudie [2]. Att socioekonomiska faktorer är av betydelse för hur de boende rapporterar ohälsa framgick av en befolkningsstudie i Örebro [3]. Några fördjupningsstudier kring denna frågeställning har ännu inte presenterats för BETSI-studien. Förekomsten av besvärande drag samt instängd dålig och torr luft är signifikant lägre bland boende i flerbostadshus i BETSI-studien jämfört med utfallet i ELIB-studien vilket skulle kunna tala för en förbättrad innemiljö (figur 3). Även boende i småhusen besväras mindre av drag och passiv rök men generellt gäller att det är få av de boende i småhusen som besväras av sin boendemiljö. Boende i såväl flerbostadshus som småhus rapporterar en högre frekvens av trötthet vid den senare studien men hänför ändå besvären i mycket ringa grad till boendemiljön. Det är frestande att därför knyta detta fynd till allmänt ökade krav och stress i vardagslivet.

Figur 1. Prevalens av ofta besvärande miljöfaktorer med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus ( ) respektive småhus ( ) i BETSIundersökningen. Figur 2. Prevalens av ofta förekommande symtom med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus ( ) respektive småhus ( ) i BETSIundersökningen.

Figur 3. Prevalens av ofta besvärande miljöfaktorer med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus i BETSI-studien ( ) respektive ELIB-studien ( ). Figur 4. Prevalens av ofta förekommande symtom med 95-procentiga konfidensintervall för flerbostadshus i BETSI-studien ( ) respektive ELIB-studien ( ).

Tekniska resultat Fuktskador Vid en jämförelse mellan ELIB- och BETSI-studierna är utfallet för flerfamiljshusen tämligen likartad, medan utfallet för småhusen i BETSIstudien visar högre värden, vilket talar för en ökning av antalet fuktskador (Figur 5). I Figur 5 redovisas frekvensen av fuktskador, exklusive i badrum, för småhus och flerfamiljshus uppförda t o m 1988. Resultatet är dock svårtolkat genom att olika definitioner på fuktskada använts i undersökningarna. Ange kriterierna. Figur 5 Jämförelse över tid av fuktskadefrekvensen. [4]. I slutet av 1980-talet introducerades en ny typ av ytterväggskonstruktion, den oventilerade och odränerade s.k. enstegstätade konstruktionen. Runt sekelskiftet blev denna konstruktion allt mer populär i såväl småhus som flerfamiljshus. Genom mätning av fuktkvoten i yttergipsen och gränserna 15% ej risk, 15-19% risk och 19% fuktskada fann man i BETSI-

studien att risk + fuktskada förelåg i ca 90% av 8 000 småhus (uppskattat antal), och i ca 50% av 4 000 flerfamiljshus (uppskattat antal) [4]. Ventilation Jämförelser mellan BETSI och ELIB-studien visar endast på marginella skillnader över den studerade tidsperioden för såväl småhus som flerbostadshus. Drygt 80 % av småhusen och ca 60 % av flerbostadshusen har fortfarande specifikt ventilationsflöde som underskrider normen (Figur 6). Den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) omfattar flerbostadshus och lokaler enligt förordning 1991:1273. För fastigheter som genomgått OVK är det stora flertalet installationer helt eller delvis godkända med undantag för fastigheter uppförda före 1960, där ett underkännande för ca 10% förekommer. Figur 6. Fördelningen av ventilationsflödet i luftomsättningar/timme från BETSI och ELIB (Stymne, personlig korrespondens) OK? Förklara vad planen betyder!

Temperatur och relativ luftfuktighet Fördelningen av temperatur och relativ luftfuktighet inomhus i BETSistudien redovisas i figurerna 7 och 8. För jämförelse anges även medel-och medianvärden från ELIB-studien. Medeltemperaturen har ökat med ca 0,5 C under tidsperioden. Vissa skillnader ses för den relativa luftfuktigheten men dessa beror sannolikt på olikheter i innetemperatur och uteluftens fuktinnehåll. Figur 7. Fördelning av medeltemperatur inomhus enligt BETSI-studien för småhus och flerbostadshus. (Stymne, personlig korrespondens)

Figur 8. Fördelning av medelvärden för relativ luftfuktighet inomhus enligt BETSI-studien för småhus och flerbostadshus (Stymne, personlig korrespondens) Kemiska ämnen Mätningar av radongashalten utfördes redan på 1950-talet och under 1980-82 i en landsomfattande studie. Det går dock inte att jämföra värden från dessa studier med resultaten från ELIB- och BETSI-studierna, eftersom mätperiodens längd varierat avsevärt, från några minuter till två veckor. Radon mättes i ELIB-studien med spårfilmsmetoden under en tidsrymd på tre månader under perioden oktober -15 maj och i BETSI-studien med radondosor under uppvärmningssäsongen under fler än 62 dygn. I ELIBstudien skattades antalet småhus med radonhalt överstigande dåvarande gränsvärde på 400 Bq/m³ från 70 000 till 80 000 och bostäder i flerfamiljshus från 90 000 till 200 000. Antalet bostäder med radonhalt överstigande 200 Bq/m³ skattades till 320 000 för småhus respektive 210 000 lägenheter i flerbostadshus. Gränsvärdet har halverats sedan ELIB-studien och i BETSI-studien skattades antalet småhus över nuvarande gränsvärdet till 250 000 och bostäder i flerfamiljshus till 75 000. KOLLA!

Vid den kemiska analysen av VOC identifierades och kvantifierades de 10 mest förekommande ämnena i luftproven. Vidare beräknades summan av alla VOC, det s.k. TVOC-värdet (Tabell 1). TVOC-värden från BETSIstudien för byggnader uppförda under olika tidsintervall jämförs där så är möjligt med värden från ELIB-studien. I de flesta intervall har koncentrationerna sjunkit, vilket kan bero på att tid förflutit och att nyare byggnadsmaterial genom produktutveckling har lägre emissioner. Tabell 1. TVOC-koncentrationen i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall. Jämförelser visas mellan värden från ELIBoch BETSI-studierna. Samtliga värden angivna i µg/m³. Typ av byggnad BETSI ELIB Småhus före 1960 260 ± 100-1961-75 360 ± 110 490 ± 230*/*** 1976-85 380 ± 170 380 ± 50** 1986-95 190 ± 60-1996-2005 230 ± 40 - Småhus totalt 300 ± 50 470 ± 180*** Flerbostadshus före 1960 200 ± 60-1961-75 150 ± 30 320 ± 40* 1976-85 150 ± 30 270 ± 50** 1986-95 130 ± 20-1996-2005 150 ± 90 - Flerbostadshus totalt 170 ± 30 310 ± 40 Småhus och flerbostadshus 230 ± 30 - * I ELIB-undersökningen ingick alla byggnader uppförda före 1960 till 1975. ** I ELIB-undersökningen ingick byggnader uppförda 1976-1988. ***För ett småhus uppmättes TVOC till 5 100 µg/m³. Om medelvärdet för småhus uppskattas utan detta extremvärde fås resultatet 380 µg/m³.

Kvävedioxid mättes inte i ELIB-studien varför jämförelser över tid inte kan göras. Data från BETSI-studien visade låga värden för småhus men något högre värden för flerfamiljshusen, som oftare ligger centralt i tätorter med tätare biltrafik än i småhusområden (Tabell 2). Tabell 2. Koncentrationen av kvävedioxid (µg/m³) i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall enligt BETSI-studien. Typ av byggnad BETSI Småhus före 1960 6 ± 2 1961-75 6 ± 2 1976-85 9 ± 4 1986-95 8 ± 2 1996-2005 7 ± 2 Småhus totalt 7 ± 1 Flerbostadshus före 1960 11± 3 1961-75 11 ± 4 1976-85 13 ± 3 1986-95 19 ± 7 1996-2005 10 ± 3 Flerbostadshus totalt 13± 2 Småhus och flerbostadshus 10 ± 1

Mätningar av formaldehydkoncentrationen visar på skenbart stigande värden över den aktuella tidsperioden (Tabell 3). I allt väsentligt har samma analysmetod använts medan provtagningstiderna skiljer sig väsentligt. I ELIB-mätningarna användes en provtagningstid på ca 28 dygn, vilket kan ha lett till ytmättnad i provtagningsutrustningen. Motsvarande tid i BETSI-studien var 1-3 dygn. Under tiden mellan studierna har halten avspaltningsbar formaldehyd från limmade träprodukter succesivt minskat genom produktutveckling, frivillig produktprovning. och regler för import och saluförande av limmade träprodukter från Kemikalieinspektionen [5]. Tabell 3. Koncentrationen av formaldehyd i luftprover från småhus och flerfamiljshus från olika tidsintervall. Jämförelser görs mellan värden från ELIB- och BETSI-studierna. Samtliga värden angivna i µg/m³. Typ av byggnad BETSI ELIB Småhus före 1960 20 ± 6-1961-75 32 ± 7 14 ± 3* 1976-85 33 ± 12 16 ± 3** 1986-95 19 ± 6-1996-2005 21 ± 2 - Småhus totalt 25 ± 5 14 ± 2 Flerbostadshus före 1960 12 ± 3-1961-75 21 ± 12 7 ± 3* 1976-85 12 ±3 9 ± 2** 1986-95 14 ± 2-1996-2005 22 ± 8 - Flerbostadshus totalt 16 ± 5 7 ± 2 Småhus och flerbostadshus 20 ± 3 - * I ELIB-undersökningen ingick alla byggnader uppförda före 1960-1975 **I ELIB-undersökningen ingick byggnader uppförda 1976-1988.

Referenser [1] Andersson K, Högberg H, Waller N. Effect of non-technical factors on perception of indoor air quality and climate. Results of the ELIB study. In: Maroni M, editor. Healthy Buildings 95. Milano: 1995:403-408. [2] Engvall K, Norrby C. Upplevt inomhusklimat i Stockholms bostads bestånd. USK rapport 1992:4. [3] Andersson K, Fagerlund I, Ydreborg B. Betydelsen av socioekonomiska förhållanden, levnadsvanor, attityder och boendeform för registrerad och rapporterad ohälsa i olika bostadsområden. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, Rapport MM 11/2003. Formas och Vårdalstiftelsen: Projektnummer: 1997 0162. [4] Åberg O. Moisture and mould problems a threat against sustainable buildings. The BETSI study in Sweden. Sustainable Buildings, Helsinki, 2011. [5] Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Kemikalieinspektionen 2008. Statens institut för byggnadsforskning Tolstoy N, Borgström M, Högberg H, Nilsson J. Bostadsbeståndets tekniska egenskaper, ELIB-rapport nr 6, TN:29, Statens institut för byggnadsforskning, 1993. Norlén U, Andersson K (red). Bostadsbeståndets inneklimat, ELIB-rapport nr 7, TN:30, Statens institut för byggnadsforskning, 1993.* Boverksrapporter (BETSI) Så mår våra hus redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning mm, Boverket 2009.** Enkätundersökning om boendes upplevda inomhusmiljö och ohälsa resultat från projektet BETSI, Boverket 2009.** Teknisk status i den svenska bebyggelsen resultat från projektet BETSI, Boverket 2010.** * Tillgänglig vida www.inomhusklimatproblem.se, Publikationer. ** Tillgänglig via www.boverket.se.