Drifterfarenheter från Igelsta Kraftvärmeverk (IKV)

Relevanta dokument
Örtoftaverket Lars Hammar

Örtoftaverket. Lars Hammar Projektledare, specialist

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Daniel Widman. Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik. Organisation fjärrvärme

ENA KVV, från jungfrulig skogsråvara till RT-flis Skadegruppens temadag 11/11 VoK. Värme-Nära-Miljö

Jordbro KVV. Första driftårets erfarenheter Anders Agebro. Södertälje

Mälarenergi Block 6 Ny basproduktionsanläggning för återvunna bränslen

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning

E.ON Värme Sverige AB Panna 11, Händelöverket Eldning av returträ. Temadag Skadegruppen 13 November 2014 Linda C Johansson, Anläggningsansvarig

Universal Max. Information & Installationsanvisning

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

P15-projektet, Händelö Erik Skog, Erik Skog AB

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro,

El- och värmeproduktion

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fortum Heat Scandinavia

Borås en stad som växer

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Urban Holmdahl. Optimation AB

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Enklare vardag Hållbar framtid

Osby P till 1000 kw

Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör

AKRON BIO400/BIO400+ FLISPANNA

/ /1

Rapport från Skadegruppen

Erfarenheter från P1 och P2 i

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöskyddsenheten Göteborg SAMRÅDSUNDERLAG

ÅFs Industrikonferens november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Brand och explosion risker vid bränslehantering

Svåra bränslen sänk temperaturen!

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

ALLBRÄNSLE- ANLÄGGNINGAR KW

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin

Montageanvisning Scanlight System 540/540X. För installation som fasad och fasadbeklädnad.

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Beskrivning av problem i pannans olika delar som har en koppling till avlagringar

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

BILAGA A - TEKNISK BESKRIVNING

Manual Fotogenkaminer Corona RX2485, RX3085 Art nr &

Stoftavskiljare SDFB. Stoftavskiljare SDFB Allmän information: Filterrensning: Stoftkärl:

PANNSERIE AV STÅLPLÅT SMAL DESIGN

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Biobränslepannor. 10kW-3,5MW

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) för K2 och Kf2 i V-huset.

INSTALLATIONSMANUAL SUPAFILFRAME PÅÖPPETVINDSBJÄLKLAG

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Översyn av reglersystemet i Jordbro - metodik och resultat

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Hekla monteringsinstruktion

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg

Hållbar fjärrvärme i Varberg. Inspecta seminarium Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi

INSTALLATIONS- OCH BRUKSANVISNING

Prextherm RSW. Effektiva stålpannor

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

BRUKSANVISNING Calypso Trend

Dalkia Facture biobränslepanna

Norrsundet biobränslepanna

Världens största biokraftvärmeverk

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power

Textdel 2017 års miljörapport

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

P O O L B Y G G E. Bilden tagen utav - Andrej Trnkoczy, ifrån flickr. tisdag 8 april 14

Påverkan på omgivningen

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB

Välkommen på fjärrvärmemöte GEAB 2017

Välkommen till Kraftringen! 21 maj 2015 Peter Ottosson Lennart Friberg

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Installations- och skötselanvisning

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Solna Rev (7) Ref Nr

PRIVATA OCH MINDRE KOMMERSIELLA UPPVÄRMNINGSANLÄGGNINGAR FRÅN BIO MOBITEK BIO HEATING TECHNOLOGY. BMT PowerCont KW.

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Bergby biobränslepanna

Eassist Combustion Light

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

2 SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDETS RIKTLINJER FÖR ATT BYGGA TERRÄNGHINDER

Transkript:

Drifterfarenheter från Igelsta Kraftvärmeverk (IKV) Daniel Bondéus, Underhållsingenjör Värme och Kraftkonferensen 12 november 2014 Stockholm Waterfront Congress Centre

Miljöansökan inlämnad februari 2006 Miljödom december 2006 Detaljplan december 2006 Investeringsbeslut, 3 kommuner april maj 2007 Start av schakt maj 2007 Gjutning av platta start dec 2007 Resa stålet april 2008 Trimning höst 2009 Provdrift december 2009 Tidplan

Huvudleverantörer Panna Foster Wheeler Turbin Siemens Rökgaskondensering Radscan Yttre bränslesystem Raumaster

Anläggningsdata Panndata Ångeffekt 245 (240) MW Ångflöde 93 (91,2) kg/s Ångtemperatur 540 C Ångtryck 90 bar Matarvattentemp. 200 C Anläggningsdata Turbineffekt FJV inkl. RGK 85 MW 200 MW Emissioner Design Höst 2014 Enhet Stoft 10 0 mg/nm3 SO 2 75 4 mg/nm3 NOx 35 13 mg/mj CO 50 3 mg/nm3

Bränsle Energi% Skogsflis RT flis BKR Pellets Design 0 100% 0 70% 0 25% 2010 83% 8% 9% 2011 64% 30% 6% 2012 60% 36% 4% 2013 60% 38% 2% 2014 53% 42% 0% (5% Torv) Just nu 52% 48% 0% Höst 2015 45% 55% 0% Bränslemix I begreppet skogsflis har vi GROT, stamvedsflis, huggen stamved, spån och bark

CFB-Panna

IKV pannkoncept - Bränslehantering 2 st Bränslesilos Bränsleinmatning från framoch bakvägg Totalt 5st (3+2) fallstup 2 x 70% linjer Inga inmatningsskruvar

IKV pannkoncept Eldstad Eldstad Vattenkyld Tvärsnitt: 14 x 8 m2 Höjd: 38 m Murning till 10 m 4 st startbrännare 2 st stödbrännare 2 st vattenkylda avskiljare Stegrost (2246 dysor)

IKV pannkoncept - Avskiljare Avskiljare 2 st Vattenkylda Murade 50 mm (original 25 mm) Rundade hörn

IKV pannkoncept - Intrex Intrex (ÖH III och IV) 2 st seriekopplade Extern sandcirkulation (ej gälar ) 16 respektive 18 MW Ångtemperatur, ut 540 C Utbytbara med bultat bakstycke

Övergripande utmatningar 2010 Murningsskador som lett till tubläckage 2011 Haveri 3 vägsventil (minflöde) matarvattenpumpar 2012 Direktkondensor bypassventil, spindelbrott 2012 Stående vatten på huvudsäkerhetsventilernas utloppssida 2012 Sjövattenpumpar, korrosion våtdelar 2012 Explosion svavelsilo 2012 Intrex igensättningar 2013 Deformerade tuber i direktkondensorn 2013 Problem med spärrångan till turbin, lågtryckssida 2014 Läckage i spindelpackningen i pådragsventil till turbin

Murningsskador - översikt murning eldstad Bild från eldstadsbotten, upp mot inloppen till avskiljarna, efter murningsmodifiering

De större stopp som drabbat IKV de senaste åren har varit murningsrelaterade, och lett till tubläckage, med längre stopp som följd. I huvudsak finns det tre olika problemområden: Gasinlopp Avskiljare Murningsskador - problemformulering Tryckutjämningskanaler

Murningsskador Historik (skador före rev 2013) Observera läckorna, i rött

Murningsskador Historik (skador före rev 2013) Gasinlopp från eldstad

Bilder Murningsskador gasinlopp - rev 2012 Vänster gasinlopp Höger gasinlopp

Bilder Murningsskador gasinlopp - Dec 2012 Vänster gasinlopp Höger gasinlopp Läcka!

Murningsskador Historik (skador före rev 2013) Impact area Högt upp i avskiljarna där sand & rökgas träffar murningen med hög fart

Bilder Murningsskador v. avskiljare rev 2012 Typisk skada vänster avskiljare Visade sig vara hela vägen till tub

Bilder Murningsskador v. avskiljare Mars 2013

Murningsskador Historik (skador före rev 2013) Tryckutjämning skanaler (finns 4st)

Bilder Murningsskador Tryckutjämningskanal #2 Rev 2012 Mars 2013 Läcka!

Bilder Murningsskador Tryckutjämningskanaler Båda bilderna från Mars 2013 och tryckutjämningskanal #4 Flödet går rakt fram och gräver hål i den sluttande kanalen

Modifieringar rev. 2013 - TOPPVY Gasinlopp: Förlängd murning gasinlopp Minskar hastigheten som rökgas & sand slår i kanten, då rökgasen skall in i avskiljarna. Avskiljare: Tjockare murning Från 25 mm topp tub, till 50 mm, även nytt material och gjutet, för bästa ytfinhet och hårdhet.

Modifieringar rev. 2013 - SIDOVY Gasinlopp: Förlängd murning gasinlopp Minskar hastigheten som rökgas & sand slår i kanten, då rökgasen skall in i avskiljarna. Avskiljare: Tjockare murning Från 25 mm topp tub, till 50 mm, även nytt material och gjutet, för bästa ytfinhet och hårdhet.

Modifieringar rev. 2013 Tryckutjämningskanal: Större diameter Utökad diameter från 100 till 150 mm, (samt fler undanbockade tuber) för att få ner rökgashastigheten, minskar slitaget

Intrexigensättning - Problemformulering Under driftsäsongen 2012/2013 har Intrex ÖH blivit kraftigt igensatta, vilket har påverkat överhettningen av ångan. En tes är att dessa problem har att göra med att förbränning skett inne i Intrexkamrarna d.v.s. bränsle har via eldstaden kommit in i Intrexkamrarna vilket har lett till påslag på Intrexöverhettarna. Detta har resulterat i problem med värmeöverföringen och med tiden har den stipulerade ångtemperaturen på 540 C ej uppnåtts. Vilket har lett till att eleffekten från turbin minskat.

Intrex översikt

Bilder Intrex ÖH IV Revision 2012 Mars 2013 Dec 2012

Utförande rev. 2013 I ett försök att minska risken för förbränning inne i Intrexkamrarna murades båda överrinningskanalerna igen till ca 50 %, vilket gjorde att öppningen gick från 450 mm till ca 220 mm, se figuren till höger. Samtliga luftdysor i överrinningskanalerna har nu blivit övertäckta i och med installationen av det nya eldfasta materialet.

Utförande rev. 2013 Igenmurat område.

Utveckling Intrexigensättning 2012 jämf. 2013 Driftsäsong höst 2012: Tappar överhettning fort! Ca 9 MW på 70 dagar. På både ÖH 3 och ÖH 4 (båda är intrex ÖH). Tubläcka 13 December 2012 Driftsäsong höst 2013: Tappar i princip ingen överhettning. Ca 1 MW på 90 dagar på ÖH 3 och ingenting på ÖH 4.

Observationer revision 2014 Tuber gasinlopp Murning i avskiljare Tryckutjämningskanaler Intrexigensättningar Mycket mindre skador, ca 10% mot tidigare Mycket begränsat slitage, inga allvarliga skador Inga tendenser alls till slitage Fortsatt stabilt, ingen igensättning

Svavelexplosioner Två explosion i svavelsilon Första i april 2012 vid lossning Granskar konstruktionen och beräkningar m.a.p. ATEX Konstaterar mindre deformationer i konstruktionen Förstärker silon, ser över jordningen Inför nya rutiner vid lossning Hittar inte grundorsaken, tydligen Andra explosionen januari 2014 vid lossning Förstärkningarna höll Mer kontrollerat utblås, avspärrningarna och rutinerna efterlevs Större utredning Ersätter svavelinmatningen med big bag säckar som matas på direkt på bränsleband efter bränslesilos

Framtida utmatningar Deformerade asknedfall under ÖH I & II samt tomdrag Hantera ökad RT inblandning, först och främst rent bränslehanteingsmässigt, sedan panna & askutmatning