ENA KVV, från jungfrulig skogsråvara till RT-flis Skadegruppens temadag 11/11 VoK. Värme-Nära-Miljö

Transkript

1 ENA KVV, från jungfrulig skogsråvara till RT-flis Skadegruppens temadag 11/11 VoK 1

2 Ena Energi ENA Energi AB är ett kommunägt aktiebolag som grundades Bolaget producerar el och fjärrvärme från nästan 100 % biobränsle sedan mitten på 90-talet, då kraftvärmeverket togs i drift. Biobränslet som används är till största delen returflis som återvinns vid olika miljöstationer runtom mälaren. Omsätter ca 190 miljoner 33 Anställda 2

3 Ena Energi Fakta: Anläggningen Ena Energi Biobränsleeldat kraftvärmeverk Träpulvereldad hetvattenpanna 2 st oljeeldade hetvattenpannor Elpanna Ackumulator Effekt 55 MW värme 24 MW el 22 MW 25 MW/50 MW 36 MW 25 MW/325 MWh 3

4 Panna Fakta: Biobränslepannan Spreaderteknik Vibrationsroster Rot.värmeväxlare Rökgaskylare El-filter 4

5 Historik Pannan byggd 1994 av BWE, vibrarostermed spreader. 100 bar 540 C överhettning, Bränslet varit skogsflis och viss inblandning av salix, ( runt 5% på årsbasis) Bra intäkt från el och elcertifikat Relativt låg belastning på pannan,( lite överstor) Relativt litet UH behov de första 15 åren.( Fanns dock en del) 5

6 Varför konvertering till RT? Utfasning ur elcertifikatsystemet och sjunkande elpriser Olika lösningar för att lösa ekonomin har funnits bl a. Etanolfabrik Pelletfabrik Soppanna, här fanns miljötillstånd mm men för högt pris på inkomna offerter skrinlade projektet Fortsätta på skogsflis ej ekonomisk möjlig Konvertering till returflis blev utvägen för att täcka kommande intäktsbortfall Dock kort tid för konvertering och omställning 6

7 Gjorda åtgärder för att få anläggningen att överleva Ombyggnad av ångsotningssystemet, bytt ångledningar, reducerstation, dräneringar styrsystem mm. sett över inställningar, avvattning, dysor. Installerat Hiss don som möjliggör sotning enbart på invägen. Gått från sotat i mitten till rena tuber över hela panndjupet. Större dysor på ett par paket, men lite för mycket, fått erosionsskador på vissa tuber, (kondensat) Bytt lufopaket p g a igensättning av fuktig sotånga. Återgått till orginaldesign på paketen, mer öppna. 7

8 Gjorda åtgärder för att få anläggningen att överleva forts Ombyggnad av pannsilo, inmatningsskruvar, stup, spridning i pannsilon Gått över till svetsade slitplåtar istället för kompositbeläggning Vidgat stup och öppningar, större dimensioner på skruvar, (spånskivetillverkning i stup och utlopp) Bytt byt ut skivsållettill stjärnsikt, sänkt Uh kostnader och ökat dramatiskt tillgängligheten Metallavskiljning med magneter och allmetallavskiljare, (blåsmaskin) Bytt design på rosterplattor, ökat livslängden från 2 år med skogsflis till >4-5 år med Rt Bytt bottenaskskrapantill en med betydligt högre kapacitet och dimensionering Ombyggnad av askåterföringssystemet, ändrad placering av återföringspunkt, minskat oförbränt i bottenaskan från 20 till 30% ner till under 1%. Dock finns mer på detta system att göra Cyklonerna efter ÖH minskar risken för igensättning av eco och lufo. Vattenkanoner i eldstaden för att hålla rent eldstadsväggarna. Målat vinylester på rökgaskanaler före och efter rgk, även skorsten Kraftigt ökning av korrosion på rostfria kanaler,(ss 2343), vilket var att vänta men sista året har korrosionen slagit igenom med uppätna svetsar mm Inconellsvetsning i eldstaden, tuberna intakta före påsvetsning 8

9 Tubläckor och erossionskador Våren 2014 första tubläckan. Fjädern på SÄV på huvudångledningen gav sig, felkonstruktion/fel dimensionerat ventilhus. I samband med det upptäcktes tubläcka på en ÖH tub. En dysa på sotningen slitit hål på tuben. Vid provtryckning sprack en bärtub. Vid reparation upptäcktes att samtliga bärtuber hade erosionsskador på samma ställe som den som sprack. Även gitter/screentuberna visade sig ha små lokala slitskador. Under revisionen gjordes omfattande mätningar i pannan. Alla tuber som låg nära en överhettartuberhade slitageskador inklusive bakväggen bakom ÖH3. Gittertuber, bärtuber samt 1 m på bakväggen byttes. Bakväggen sprutades med Kromkarbid. Omfattande mätningar i eldstad och gjordes påföljande driftsäsong. CFD modulering av gasflödet genom eldstad och övre delen av ÖH3 påbörjades. 9

10 Tubläckor och erossionskador Efter mätningarna sprack en gittertub drygt 2 dm längs med röret. Nu är vi inne på Därav kom mycket ånga ut, pannhuset ångfylldes till stor del. Efter lite funderande varför så mycket ånga kom ut i pannhuset samt letande i larmlistor visade det sig att det fanns fel i styrsystemet. Pannan låg kvar i vädringssekvens fast pannan gått i ett antal veckor sedan senaste starten. Det fanns villkor i vädringssekvensen att lägga rgk n i bypass om det blev hög rökgastemperatur temp. Ett av spjällen satt fast och därmed stängdes rökgasvägarna och rökgasfläkten stoppade. Därav evakuerades inte ångan ut genom rökgaskanalerna. Felen har åtgärdats samt larm om extremt högt eldstadstryck larmar och öppnar brandluckor. Ena mavapumpenrusade vid tubbrottet då den tappade mottryck. Pumpen fick renoveras då hjulen gått mot varandra. Även här behövs ändring i styrsystemet för att skydda pumparna vid plötsligt tryckfall. Vid reparationen av den spruckna gittertuben mättes även de övriga runt omkring. Samtliga 20 tuber med samma bockning hade slitageskador och var nära att spricka även de. 10

11 Tubläckor och erosionsskador Check av sommarens tubmätningar visade inte på något uppseendeväckande slitage, runt 1,5 mm för 20 års drift. Men verklig slitagepunkt missades. Erosionen hade flyttats sig något och tubskydd sattes på ett flertal ställen. Under sen vinter och vår började vi få fram resultat från CFD körningarna. Moduleringen visade på höga gashastigheter på de ställen som fått erosionsskador Gasflödet genom pannan var inte riktigt det förväntade. Stort flöde, upp mot 40% av totalt flöde mellan hängande ÖH och bakväggen på eldstaden Stor bakåtgående virvel i övre delen på pannan, där NH3 injiceras. Förklarar varför det inte gått att få ner NOxnågot vidare bra. Stora områden av eldstaden som är kalla, runt C Störningen beror på stort kylflöde till brännarna. Mycket glödande partiklar dras med upp genom ÖH Vid jämförelse mellan mätningarna och CFD n visade på stor samstämmighet 11

12 Fortsatt arbete Nya större sekundärluftdysor installerade Små sekundärluftdysor pluggade Ny kanal för by-pass av delflöde förbi primärluftförvärmaren, för temperaturreglering av primärluften Nya stussar för ammoniakdysor för att kunna dosera på andra nivåer I samband med byte av ÖH1.3 och ÖH3 svetsades inconellpå panelväggarna samt på utsatta områden sprutades även kromkarbid Bär och gittertuber sprutades med volframkarbid för slitageskydd Begränsat salixinblandning till 5% på årsbasis och max 10% kortvarigt Ingen stubbflis tillåts i kontrakt Hårdare bevakning av askhalter i bränslet Nya tester med luftreglering för att komma vidare med gasströmmen genom pannan 12

13 Frågor 13

14 Tack 14