Mälarenergi Block 6 Ny basproduktionsanläggning för återvunna bränslen

Transkript

1 Block 6 Ny basproduktionsanläggning för återvunna bränslen 1 Västerås kraftvärmeverk Block 3 Byggår 1969 och oljeeldat. Används idag endast för SVK effektreserv och värmereserv. 220 MW el och 360 MW värme alternativt 250 MW el i kondensdrift. Kompletterad med SCR Block 1 & 2 Byggår 1963 och ursprungligen oljeeldade. Konverterade till kolpulver Block 1 senare konverterat till torv (pulver) Kompletterade med avsvavling och SCR Upp till 40 MW el och 110 MW värme per block. Block 4 Byggår 1972 och ursprungligen oljeeldat. Basproduktionsanläggni ng tillsammans med Panna 5. Konverterat till kolpulver 1983 och senare torv (pulver) MW el och 360 MW värme alternativt 250 MW el i ren kondensdrift. Full produktion kräver vid fastbränslen samkörning med Panna 5. Panna 5 Byggår 2000 och biobränslepanna av typen CFB. Kapacitet 180 MW termiskt och 42 MW rökgaskondensering. Basproduktionsanläggning tillsammans med Block 4. El och värmeproduktion sker i Block

2 Bakgrund s basproduktionsanläggning är i grunden från 1973 och närmar sig drifttimmar Kvoten för elcertifikat (biobränslen inkl. torv) i Block 1, Block 4 och Panna 5 minskar drastiskt år 2013 Block 1 och Block 2 driftsatta 1963 bör inom rimlig tid utgå som produktionsenheter Krav på att kraftigt minska mängden kol och torv i bränslemixen och få bredare bränslemix Bränslemix 2015 med befintlig anläggning 3% 7% Biobränslen 1055 GWh/år 43% Torv 1161 GWh/år 47% Kol 166 GWh/år Övrigt/olja 86 GWh/år 3 Investeringsbeslut Block 6 Samförbränningsanläggning för 167 MW tillfört bränsle Rökgaskondensering för högt energiutnyttjande CFB teknik för att kunna bygga en linje med hög prestanda och stor bränsleflexibilitet Bränslemix 2015 med ny samförbränningsanläggning 3% 2% 13% Avfall 1278 GWh/år Biobränslen 758 GWh/år 30% 52% Torv 315 GWh/år Kol 57 GWh/år Övrigt/olja 66 GWh/år 4 2

3 Bränsleförsörjning Behovet till beredningen beräknas bli ca ton per år varav ca blir till SRF Mix av lokalt, regionalt och importerat avfall där sannolikt över 50 % kommer att vara import Mycket bra bränslelogistik tack vare direkt läge vid hamn innebär att avfall kan tas emot med bil, fartyg och tåg En viss mängd biobränslen kan bli aktuellt beroende på framtida utveckling av styrmedel och bränslemarknad 5 Bränsleberedning All beredning och lagring av avfallsbränslen måste ske inomhus Mottagningsbunker för både löst och balat avfall med automattraverser Krossning i ett steg till fraktionsstorlek under 90 mm Separering av magnetiska metaller Separering av inert material Separering av icke-magnetiska metaller Bunkersilo med automattraverser för SRF med homogenisering Sekundärbränsleinmatning helt separat från för biobränslen 6 3

4 Bränsleberedning från BMH i tre lika linjer Tyrannosaourus 9905 Tyrannosaourus Air Classifier 2500 Magnet+virveströmsavskiljare 7 Pannkoncept Ångdata 75 bar och 470 C Fyra inmatningslinjer för SRF där 3 av 4 linjer är tillräckligt för att nå MCR Separat inmatning för biobränslen (sekundärbränsle) upp till 70 % last Pannasksilo för hantering av finfraktion från bottenasksiktning och aska från konvektionsdelen Återvinning av värme från askkylning till luftförvärmning Ångluftförvärmare upp till 170 C för optimering av elutbyte Direktvärmare i pannhuset Pannhus (exkl. markarbeten och betong) med alla installationer utförs av pannleverantör 8 4

5 Panna P6 METSO CYMIC koncept likt Stora Enso Langerbrugge 167 MW max tillfört bränsle (MCR) Vertikal konvektionsdel med uppåtgående rökgasflöde Primärbränsleinmatning med en buffertsilo per linje Bottenasksiktning i dubbla linjer med vibrerande såll och föregående avskiljning av magnetsikt material 9 Korrosion-/erosionsskydd Eldstaden och cyklonavskiljarna helt murade Sandlåsöverhettarna utförda med skyddstuber Tomdrag metallsprutat till 2/3-delar (till ca 720 C) med Inconel 625 Tomdrag kyler ner till ca 620 C Konvektionsöverhettare utförda i 16Mo3 med extra korrosionsmarginal Utbytessystem för både sandlåsöverhettare och konvektionsöverhettare 10 5

6 Rökgasrening Alstom NID (semitorr) och tvåstegsskrubber med integrerad energiåtervinning (rökgaskondensering) Kondensatrening med membranteknik (UF/RO) där så mycket som möjligt av det renade kondensatet återvinns inom anläggningen Endast torr rökgasreningsprodukt och rent vatten som slutprodukter 11 Turbin Siemens SST MW el beroende på framledningstemperatur Lågtrycksförvärmare Direktdriven generator Oljetank integrerad i ramen Tvåstegs fjärrvärmekondensorer med enkelpassage Byggs i Görlitz (Tyskland) 12 6

7 Anläggningen från sydväst 13 Tidplan December 2012 Slutförhandlingar kontrakt panna, turbin och rökgasrening Februari 2012 Kontrakt processutrustning bränsleberedning Maj 2012 Start pålning December 2012 Start montage stomme panna och rökgasrening Juni 2013 Start montage tryckkärl November Turbinmontage Januari 2014 Rökgasfläkt i drift Mars 2014 Första eldning avfallsbränslen Maj 2014 Provdrift Juli Övertagande 14 7