Rapport om Handslaget och skolorna år 3

Rapport om Handslaget och skolorna år 3 Beskrivning av verksamheten i Stockholmsdistriktet under perioden 2005-07-01-2006-06-30 Bakgrund och målsättning Med Handslaget vill Stockholms Idrottsförbund uppnå bland annat följande: Ge barn och ungdomar en chans att välja en idrott som passar. Skapa ett bestående intresse för egen idrottsaktivitet hos fler unga människor. Skapa nätverk för långsiktigt samarbete mellan idrottsrörelsen, skolan och förvaltningen i varje kommun i Stockholmsdistriktet och varje stadsdel i Stockholms stad. Erbjuda skolorna möjligheten att skapa fler tillfällen för eleverna att få tillgång till daglig fysisk aktivitet, genom idrottsaktiviteter. Utbilda fler ledare. Det är angeläget att mindre uppmärksammade idrotter kommer med i verksamheten. Målet är att samtliga idrotter inom distriktet kommer med i Handslaget, i åtminstone något av nätverken. Stockholms Idrottsförbunds långsiktiga mål Vi vill föra diskussioner om idrottspolitiska program och satsningar på anläggningar, som är en förutsättning för att fler barn och ungdomar ska få en möjlighet att vara med i idrotten. Vi vill verka för satsningar från kommunerna, både ekonomiskt och i form av fler idrottstimmar i skolan, som är en viktig förutsättning för ett långsiktigt gott samarbete mellan skolan och idrotten. Vi vill skapa ett ännu större förtroende för idrotten hos kommun, skola och allmänhet. 1

Metod Barn väljer och väljer bort idrotter allt längre ned i åldrarna. Därför vill Stockholms Idrottsförbund komma i kontakt med barn och ungdomar tidigt. Prioriterad målgrupp för verksamheten är därför låg- och mellanstadiebarn med betoning på de äldre barnen. För att nå målet om att ge varje barn en chans att hitta en idrott som passar just henne eller honom vill vi att idrottsföreningarna ska presentera alla de olika möjligheter som idrotten har att bjuda av fysisk aktivitet. Därför har ambitionen varit att varje barn ska få chansen att uppleva minst tre olika idrotter, individuell och lag. Verksamheten ska präglas av lekfull idrott för barn och inte för små vuxna. Det är viktigt, att den här satsningen ska stimulera en mer barnvänlig pedagogik där idrotter presenterats i samarbete. Tävlingsinriktad träning har därför inte varit aktuellt. Förutsättningen för att lyckas är en ordentlig utbildningssatsning för de ansvariga. Alla ledare som har mött eller kommer att möta barnen har erbjudits en grundläggande barnoch ungdomsledarutbildning och en speciell Handslagsutbildning. Utbildningen har genomförts i regi av SISU Idrottsutbildarna i Stockholm. Två huvudaktiviteter har därför varit mest framträdande i verksamheten: Presentation av idrotterna och genomförande av verksamhet på och i anslutning till skolan eller fritids. Utbildning av unga ledare som är verksamma i skolan. Verksamheten har varit knuten till skolan, flera skolor eller fritidshem. Organisation Stockholms Idrottsförbunds modell för Handslagets verksamhet innebär att starta ett nätverk i varje kommun samt i varje stadsdel i Stockholm stad. I varje nätverk samverkar minst 3 idrotter och 3 föreningar, ett antal skolor samt företrädare från idrotts- och skolförvaltning. Sammanlagt finns 39 organisatoriska enheter, nätverk i distriktet. Varje nätverk har bildat en styrgrupp med en idrottsföreträdare som ordförande. Följande representanter ingår i styrgrupperna: Den lokala idrottsalliansen eller en stor förening som tar huvudansvaret och ett ekonomiskt ansvar för verksamheten Företrädare för övriga föreningar Företrädare för kommunens eller stadsdelens idrottsförvaltning och skolförvaltning eller barn- och utbildningsenhet. Ansvarig företrädare för respektive skola. Tidplan Nätverkens verksamhetsbeskrivningar skulle vara Stockholms Idrottsförbund tillhanda senast den 15 maj 2005. Tilldelade medel avsåg att täcka kostnaderna för verksamheten under hela läsåret 2005-2006. 2

Information På det här sättet har Stockholms Idrottsförbund spridit information till Nätverken och dess styrgrupper. En ordförandekonferens för representanter från SDF. En kvällsträff med ansvariga (skola/idrott/förvaltning) i alla nätverk i SIF:s regi. En dagträff med ansvariga (skola/idrott/förvaltning) i alla nätverk i SIF:s regi. Handslagsträffar på regionala nätverks/styrgruppsmöten vid 15 tillfällen Deltagande vid Stockholm Stads Skoltemakonferens för styrgrupperna i Stockholm Daglig kontakt med nätverkens styrgrupper via mail och telefon Ledning och organisation Under Handslagets verksamhet år 3 har det regionala arbetet letts av en styrgrupp med två företrädare för Stockholms Idrottsförbunds styrelse. De har även representerat ett SF och en styrgrupp i ett verksamt nätverk. Därtill har en företrädare från SDF, tillika ungdomsrådet i Stockholm, och en representant från SISU idrottsutbildarna i Stockholm ingått i styrgruppen. Det operativa arbetet har letts av en projektledare från Stockholms Idrottsförbund. Nätverksarbetet Riktlinjerna för Handslagsarbetet i Stockholm finns beskrivet i Regler och riktlinjer för Handslagets fortsatta arbete. Förutsättningarna ser mycket olika ut i de distriktets kommuner och Stockholms stadsdelar beroende på bland annat befolkningsunderlag, föreningstäthet, skolornas placering, utformning och alla parters engagemang. Tolkningen av uppdraget och riktlinjerna har influerat verksamheten som lett till en mångfald av positiva upplevelser för barnen i Stockholmsdistriktet. Vissa nätverk har valt att ha verksamhet på fritidhemstid i direkt anslutning till skoldagen, medan andra har haft verksamhet på eller i anslutning till skoltid. En del har dessutom erbjudit rastverksamhet. Vissa har utnyttjat möjligheten att koncentrera verksamheten till presentations- eller temadagar, något som även förekommit under terminernas veckolånga lov. En förutsättning för att Handslagets verksamhet ska fungera har varit att avsätta tid för administration. Det har krävts en stark kraft för att bland annat organisera och hålla samman nätverkens ekonomi och den praktiska schemaläggningen i skolorna. Även arbetet med att hålla kontakten mellan de olika aktörerna i verksamheten har varit tidskrävande. Vissa nätverk har valt att samarbeta för att dra nytta och lärdom av varandra medan andra har utvecklat sin verksamhet på egen hand. Ett par nätverk har på grund av kommunens utbredning och verksamhetens volym valt att organisera sig med regional koncentration inom nätverket. Det har resulterat i att fler ledare varit engagerade och den lokala föreningen har på så sätt fått bättre närhet till nätverket. 3

Statistik Föreningars och skolors aktivitet i nätverken Under år 3 har totalt 18 600 aktivitetstillfällen genomförts vilket ger ett genomsnitt på cirka 477 aktivitetstillfällen per nätverk. En trend är att antalet temadagar minskar i innerstaden och ökar i kranskommunerna. 34 nätverk kan redovisa hur många nya medlemmar som anslutit sig till någon idrottsförening under perioden. I de 34, av totalt 38 verksamma nätverk, har över 3000 barn anslutit sig som nya medlemmar i någon förening. Av dessa ingår 1300 i ett nätverk i Stockholms kommun och resterande 1720 i ett nätverk i övriga kommuner. Föreningarnas verksamhet i skolorna Diagrammet visar hur aktiva föreningarna och skolorna i de olika nätverken har varit under år 3 (läsåret 2005 2006). Resultatet är redovisat i två diagram. Det första visar aktiviteten i distriktets 21 kranskommuner och det andra visar aktiviteten i Stockholm Stads 18 stadsdelar. Notera att skalan skiljer sig något i de två diagrammen. Totalt har 299 idrotter/föreningar och 232 skolor ingått i verksamheten under år 3. Utbredning i distriktets kranskommuner år 3 25 20 15 10 Föreningar Skolor 5 0 BOTKYRKA DANDERYD EKERÖ HANINGE HUDDINGE JÄRFÄLLA LIDINGÖ NACKA NYNÄSHAMN SALEM SOLLENTUNA SOLNA SUNDBYBERG TYRESÖ TÄBY UPPLANDS BRO UPPLANDS VÄSBY VALLENTUNA VAXHOLM VÄRMDÖ ÖSTERÅKER Utbredning i Stockholms stads stadsdelar år 3 14 12 10 8 6 Föreningar Skolor 4 2 0 Bromma Enskede-Årsta Farsta Hägersten Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Kista Kungsholmen Liljeholmen Maria-Gamla Stan Norrmalm Rinkeby Skarpnäck Skärholmen Spånga-Tensta Vantör Älvsjö Östermalm 4

Aktiviteternas utveckling under Handslagsår 1, 2 och 3 i de olika nätverken Utvecklingen i Handslagets verksamhet redovisas nedan. Det första diagrammet visar utvecklingen av antalet idrottsföreningar år 1, 2 och år 3 i nätverken i distriktets kranskommuner. I det andra visas samma uppgifter för verksamheten i Stockholm stad. Notera att skalan skiljer sig något i de två diagrammen. Föreningarna representerar totalt 45 olika idrotter. 14 12 10 8 6 4 2 0 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 BOTKYRKA DANDERYD Bromma Enskede-Årsta Farsta Utveckling av antal idrotter i kranskommunerna EKERÖ HANINGE HUDDINGE JÄRFÄLLA LIDINGÖ NACKA NYNÄSHAMN SALEM SOLLENTUNA SOLNA SUNDBYBERG TYRESÖ TÄBY UPPLANDS BRO UPPLANDS VÄSBY VALLENTUNA Utveckling av antal idrotter i Stockholms stads stadsdelar Hägersten Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Kista Kungsholmen Liljeholmen Maria-Gamla Stan Norrmalm Rinkeby Skarpnäck Skärholmen VAXHOLM VÄRMDÖ ÖSTERÅKER Spånga-tensta Vantör Älvsjö Östermalm År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Diagrammen ovan visar på en fortsatt ökning av antalet aktiva idrotter i verksamheten. Totalt har verksamheten ökat med 44 idrotter/föreningar under år 3. 5

Aktiviteternas utveckling under Handslagsår 1, 2 och 3 i hela Stockholms län Tabellen visar hur utbredd verksamheten varit i dels föreningslivet och dels i skolorna under de två första Handslagsåren. Överst i tabellen redovisas Stockholms stadsdelars samlade aktivitet och genomsnittsbilden. Därunder redovisas de övriga kommunerna tillsammans på samma sätt. Underst redovisas verksamheten i hela Stockholmsdistriktet. Noterbart är att 45 nya skolor tillkommit under år 3. Antal föreningar som var aktiva i nätverket Antal skolor där barn aktiveras i Handslaget Handslagsår År 1 År 2 År 3 År 1 År 2 År 3 Stockholm stads stadsdelar, totalt 84 104 127 46 73 87 Stockholm stads stadsdelar, medel 6,15 6,5 7,05 3,64 4,29 4,83 Övriga kommuner, totalt 112 151 172 66 114 145 Övriga kommuner, medel 5,6 7,95 8,6 3,55 6,33 7,25 Alla nätverk, summa 194 255 299 112 187 232 Alla nätverk, medel 5,83 7,29 7,07 3,57 5,23 6,11 6

Nedslag i nätverkens verksamhet Berättelserna är hämtade ur fem nätverks redovisningar från år 3. Utbildningsdrive - 22 nya ledare som gått steg 1 Under ett av våra styrgruppsmöten, våren 2006, beslöt vi att göra en utbildningsdrive bland våra deltagande skolor och föreningar, för att få instruktörerna att gå steg 1 i Handslagets utbildning. Detta för att öka kompetensen hos dem. Genom samarbete med ett annat nätverk anordnade vi sen steg 1-utbildning i en av skolorna i början av juni. Utbildningen leddes av representanter från SISU. Kursen fungerade mycket bra och det var 22 deltagare på plats, 19 från vårt nätverk och 3 från det andra. Prova-på får ledare att växa Med nyinskaffat och lite annorlunda träningmaterial från Svenska Friidrottsförbundet och genom Handslaget, stod tre förväntningsfulla ungdomar på vår idrottsplats. De stod där för att ta emot den första gruppen med skolbarn som skulle prova på friidrott genom Handslaget. Ett tjugotal elever från en skola anlände och de var minst lika förväntansfulla som våra ungdomsledare. Undertecknad hälsade välkomna och genomförde en kort uppvärmning och därefter spred vi eleverna på de tre prova-på-stationerna med löpning, hopp och kast. En grupp fick träna sprintstarter och stafett, en annan grupp längdhopp i zoner och över häckar och en tredje grupp fick bättra på kastkoordinationen med hjälp av Vortex ljudbollar, turbospjut och kastringar. Efter ett tag bytte grupperna plats och alla fick möjlighet att prova på. En underbar sensommardag på idrottsplatsen avslutades och eleverna från skolan såg redan fram emot nästa vecka med fler grenar att testa, och ungdomarna från fiidrottsklubben hade minst lika kul och hade vuxit flera tum i rollen som ledare. Ombytta roller Vår projektgrupp i nätverket beslutade att anordna prova-på-dagar för elever i åk 4 och 5, vilket omfattade 170 elever. Vi ville göra något annorlunda och efter diskussion kläcktes idén att bland annat ordna ridning för killar och hockey för tjejer. Vi ville bryta traditionella könsmönster. Därför var det viktigt att just denna aktivitet verkligen var könsuppdelad. / / Alla tjejer tog sig till hallen för att prova på hockey och killarna fick ta bussen till ridcentrum för att se hur det är att rida. / / Det var en bra idé att dela upp denna aktivitet på killar och tjejer. När isen var fri från killar kunde tjejerna verkligen ta ut svängarna och våga testa och även våga misslyckas. I stallet där tjejerna alltid regerar fick killarna möjlighet att visa intresse för hästar och pyssla för sig själva. Den negativa inställningen till dessa aktiviteter, som eleverna hade innan genomförandet, fick sig en knäpp på näsan och förhoppningsvis får de med sig något från dessa dagar. 7

Simma, sam, gå ner i vikt! År 2004/2005 upptäckte jag att vi hade många överviktiga och feta barn på skolan i åk 4. Eftersom vi på skolan har en simhall tyckte jag det var lämpligt att använda den för att vidta åtgärder. Skolsköterskan var en av initiativtagarna till gruppen. I samråd med simklubben startade verksamheten som under hela tiden varit 3 gånger i veckan. Innan hade eleverna möte med skolläkaren. Man samtalade om kost, godis, regelbunden motion och rörelse. Föräldrarna var mycket positiva. Utvärdering gjordes i slutet av våren då projektet pågått endast en kort tid. Förändringar hade skett, men några elever hade gått upp i vikt. En ny utvärdering ska göras i december då alla vägs och mäts, då ska även en enkät genomföras. Simtränarna har observerat elevernas sätt att röra sig, vilket förändras under tiden till det bättre. Inte helt oväntat, kanske. En erfarenhet kan vara att elever med övervikt lättare rör sig i vatten jämfört med en gymnastiksal. Därför tror vi att det finns vissa fördelar med simning. Några elever har parallellt remitterats till landstingets resurser för barn med övervikt. Vårt syfte - att barnen ska få en större medvetenhet om vad de stoppar i sig samt få ett större intresse för exempelvis simning kan preliminärt sägas vara delvis uppnått. Nya talanger och häftig hockeymundering Sällan eller aldrig har skolan genomfört ett projekt som varit så positivt och som uppskattats så mycket av både barn och föräldrar. Det har gett energi att gå vidare. Handslaget har fått idel lovord och den utvärdering som vi gjorde i slutet på vårterminen visade på att de flesta var mycket nöjda och ett stort antal föräldrar lovordade projektet och hoppades verkligen att det skulle bli en fortsättning. Det var en häftig känsla att upptäcka helt nya talanger bland barnen. På pistolskyttet kom en helt ny grupp fram. Många som i vanliga fall inte legat så långt fram gjorde nu succé. Häftigt! En oförglömlig syn var när alla dessa små tjejer och killar gled ut på isen i full hockeymundering. Vi försökta knäppa bilder men när de sedan skulle publiceras gick det inte att identifiera spelarna. Ett antal av barnen anmälde sig på föreningarnas hemsidor redan vid första tillfället. till sist I några fall uppskattades aktiviteter så mycket att barnen inte ville gå tillbaka till skolan och efterföljande lektioner man ville skolka! 8