>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR



Relevanta dokument
Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Om barns och ungas rättigheter

Demokrati & delaktighet

> > ENSAM BLA N D A N D R A. Foto: Micke Sandström

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Det handlar om kärlek

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

Barn och medier. En lättläst broschyr

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: Tema: Rasismen och jag

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Boris flyttar in ULF SINDT

Pedagogiskt material till föreställningen

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Övningar kommunikationsplattformen

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Tusen gånger starkare

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

Arbetslös men inte värdelös

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Likabehandlingsplanen i kortversion

Häxskolan Lärarmaterial

Likabehandling och trygghet 2015

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Inför föreställningen

Inledning. Övning 1: Frågestund

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Idéer för sexualundervisningen

kortversion Tuböleskolan

Erik på fest Lärarmaterial

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

Vad svarade eleverna?

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Ungdomar och sociala medier!

HANDLEDNING PERFECT GIRL

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture

Tankefrågor för att förbereda eleverna på pjäsens tema: Vad är lycka? Vad är att lyckas? Vad krävs för att lyckas i livet? Vad vill du med ditt liv?

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Övning: Dilemmafrågor

Gammal kärlek rostar aldrig

Att skrika, sjunga, låtsas som att man inte förstår eller bara börja prata om något helt annat.

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

AMIR. Boken handlar om: Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

om läxor, betyg och stress

Joel är död Lärarmaterial

Djurdoktorn: Linus och Tim

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

Om barns och ungas rättigheter

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Bästa vänner RIKKE DYRHAVE

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

VERKTYGSLÅDA - ett sätt att förlänga teaterbesöket i ditt klassrum

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Transkript:

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater förut. Vi har tillsammans skapat pjäsen utifrån ungdomarnas egna tankar och berättelser. Det betyder INTE att man alltid spelar sig själv. Vi hoppas att ni uppskattar pjäsen samt visar ungdomarna respekt för deras insats på scenen. Den här pjäsen handlar om sådant som vi tycker att man alldeles för sällan pratar om. Det kan vara tabubelagda ämnen som folk blir generade av att prata om eller sociala regler som man förväntas känna till. Om du bryter om normen eller reglerna är du obekväm... helst ska du inte ta plats eller sticka ut. Får alla vara med och leka? Åker du ut eller blir du kvar? Nedan följer ett material som du som lärare kan använda för att prata om olika delar av pjäsen med dina elever. Det är ju just det vi vill, att vi ska prata mer om de här sakerna! Du kan välja att bara prata om vissa saker så klart, det är bättre att prata lite eller inget alls. Kring varje scen finns några enkla frågor som du kan utgå ifrån och låta eleverna fundera över i mindre grupper eller enskilt. Börja med: Gör en minnesrunda, låt alla få berätta vad de minns mest och vad som gjorde störst intryck på dem. Summera handling och pjäs tillsammans. Fundera över vad man ville säga med pjäsen. Tänk på att det inte finns något rätt eller fel. Alla har rätt till sin egen uppfattning. Man måste inte heller förstå allt, ibland räcker det med att uppleva och reflektera. 1.

1. FUNKTIONSNORMEN Många människor i vårt samhälle har ett så kallat funktionshinder. Ordet funktionshinder antyder att det finns något hos de här människorna som hindrar dem i att fungera. Men frågan är: Vad är det som hindrar dem att fungera, de själva eller samhället? Någon som sitter i rullstol har ju inget som helst problem att fungera i samhället om det bara finns t.ex. ramper eller hissar. Någon som har adhd har ju inga problem att klara av skolan om man får en lugnare miljö eller tex längre tid för prov och läxor. Hur ser vår norm ut i Sverige? Vem är normen? Vad hände i scenen? Prata i grupper om vad du tyckte att scenen handlade om. Hur tycker du att vi behandlar människor med funktionshinder Prata om hur många med funktionshinder vi egentligen har omkring oss och hur kan vi andra och samhället anpassa oss så att de istället kan vara en del av normen. 2. HETERONORMEN Vi vill gärna dela upp alla människor i han eller hon men faktum är att många inte vill bli indelade i ett fack. Det finns ju de som föds till ett kön men känner sig som ett annat eller de som helt enkelt känner sig som både och eller mittemellan. Man kan fråga alla vilket pronomen de vill bli kallad för; han, hon eller hen. Att prata om hbtq väcker ofta många känslor, man kan ju undra varför en del blir så upprörda. Det handlar ju om respekt för andra människor bara. Gör en pronomenrunda i klassen. Låt alla berätta om de vill bli kallade för hon, han eller hen. Låt alla fundera över hur mycket tjej eller kille de egentligen är. Vad är det som definierar kön? Varför tycker vi att det här är svårt att prata om? Eller gör ni inte det? 2.

3. DÖDEN OCH BEGRAVNINGAR Döden upplevs ju oftast som något skrämmande och på begravningar förväntas man bete sig på ett särskilt sätt. Just för att vi pratar lite om det blir det ännu svårare när något väl händer och en begravning kan upplevas som något jobbigt bara för att man inte vet vad som förväntas av en mer än att man sörjer någon som dött Hur beter man sig egentligen på en begravning? Får man prata om vad som helst? Ska man gå på en begravning om man inte tyckte om personen som dött? Vad händer när en person dött? Varför är döden så svår att prata om för många? 4. HOMOSEXUALITET Att vara homosexuell idag i Sverige är lagligt men för inte länge sedan var det olagligt och betraktades dessutom som en sjukdom frågan är om inte många fortfarande gör det. Och att vara homosexuell är tydligen så provocerande för många att det rent sagt är farligt att vara homosexuell. Du kan bli misshandlad och dödad. I skolan behandlas man ofta illa av sina klasskompisar redan om det finns en misstanke om homosexualitet, och att prata om det undviks väldigt. Varför var killen i scenen rädd för att kanske vara homosexuell? Varför trakasseras många homosexuella? Hur kan man göra för att minska brotten mot homosexuella (mobbing, misshandel, hot mm) 5. KÖTTINDUSTRIN Visst måste inte alla bli vegetarianer eller veganer men ofta uppstår en gräns mellan de som äter kött och de som inte vill äta kött eller andra animaliska produkter. Normen i samhället är fortfarande köttätare, om du ifrågasätter upplevs du ofta som besvärlig istället för att man lyssnar. Är det ok för människor att behandla djur som vi ska äta hur som helst? Behöver man äta kött varje dag? Skulle du kunna tänka dig att vara vegan eller vegetarian för en vecka? 3.

6. UPPMÄRKSAMHETSHORA Mobbing av olika slag förekommer överallt i vårt samhälle och framförallt på alla skolor. Ju äldre människor desto svårare blir det att upptäcka och komma till rätta med mobbingen. Få är de som vågar säga ifrån och priset för det kan ju vara högt. Hur gick det för tjejen i scenen när hon vågade säga ifrån trakasserierna på nätet? Varför väljer vissa att mobba andra? Hur skulle du agerat om du sätter dig in i de olika karaktärernas situationer? Uppmärksamhetshora är ett ord som används ofta, varför och hur? Vad tycker du om det? 7. KROPPSIDEALET Både tjejer och killar slåss mot ett ofta orealistiskt kroppsideal. Idealet kommer både från medier men även från föräldrar, vänner mm. Det kan vara förknippat med inte bara kroppsliga saker utan även hur man ska vara som person, duktig i skolan, alltid glad, ha många vänner, engagerad i föreningar mm. När det blir för mycket kan det ibland resultera i anorexia eller ångest. Hur upplever du förväntningarna på dig? Hemifrån? Från kompisar? Från skolan? Känner du att du kan leva upp till förväntningarna? Vad gör du om förväntningarna blir för höga? Hur kan vi minska att kraven och förväntningarna på en perfekt kropp och perfekta prestationer i samhället? Var kan man söka hjälp om man mår dåligt? 8. RASISM I Sverige finns en massa människor som har sitt ursprung från olika länder. En del är födda i Sverige av invandrade föräldrar, en del har kommit hit med sin familj och en del har kommit ensamma utan sin familj. Anledningarna kan se olika ut, fattigdom, studier, krig eller arbete. Ofta behandlar man folk illa för att de är mörkhyade eller inte behärskar språket. En del vill t.om att de inte ens ska komma hit Hur skulle världen se ut om inga människor var välkomna i något annat land? Om du var fattig och inte kunde försörja dig skulle du då tänka dig att flytta till ett annat land? Om du inte fick tänka eller säga vad du ville i ditt land, inte blogga eller skriva på Facebook vad du ville, skulle du vilja vara kvar då? Om dina föräldrar blev torterade skulle du inte vilja fly med dem då? Hur tror du att du skulle bli mottagen i ett annat land om du flydde dit? Hur skulle du vilja bli mottagen? 4.

9. HELA HAVET STORMAR Pjäsen heter ju även hela havet stormar, vilket ju är en klassisk lek som alla säkert lekt som barn. Alla placerar en varsin stol med ryggen mot varandra. Alla går runt stolarna till musik. När musiken tystnar ska alla försöka ta en stol. Varje gång tar man bort en stol, den som blir utan åker ut Lek gärna leken tillsammans och fundera över vilka roller man tar i leken. Prova att dela ut olika status (lågstatus och högstatus) till eleverna och låt de leka leken utifrån sina statusar. Prata om varför ni tror att man använde leken i pjäsen? Lek gärna leken omvänt. Dvs ta bort en stol varje gång men ingen åker ut utan istället ska man försöka samsas om de stolar som blir kvar. Hur få stolar kan alla få plats på blir då utmaningen. Jämför de två olika varianterna. Vad är skillnaden? Ungdomsensemblen är en del av ett treårigt projekt för barn och ungdomar som drivs av Uppsala stadsteater med stöd av Kulturrådet, Landstinget samt Uppsala Kommun. I höst startar vi upp den tredje ungdomsensemblen och ska tillsammans producera den tredje pjäsen. Om någon i din klass är intresserad av att söka in så be hen maila till teatergrupp@uppsalastadsteater.se 5.